Balans Special
SPECIAL | NR 1 | JUNI 2015 | UTGIVEN AV FAR | Special #1 Inspiration oc goda exempelh FRAMTIDEN I BALANS I detta särtryck har vi samlat artiklar som belyser de utmaningar som lyfts fram i FAR:s framtidsstudie. Special Medlem i FAR – detta gör vi för dig! FAR jobbar alltid för att bevaka dina intressen. Vi leder utvecklingen av professionella och regelmässiga frågor, och bedriver lobby- och remissarbete för branschens bästa. FARs lokala verksamhet ger dig nya erfarenheter och breddar ditt nätverk. Vi erbjuder även en rad förmåner – såsom medlemsförsäkringar, rådgivning och medlemspris på FAR Akademis utbud. FAR skapar värde och förtroende inom näringsliv och samhälle. Läs mer om vad vi gör för dig på far.se eriges v S i om Ekon lara val . självk Intervju | Balans far:s framtidsstudie lanserades i samband med Branschdagarna 2013. Sedan dess har många byråer arbetat vidare med att ställa om enligt slutsatserna i rapporten för att möta framtidens krav och förväntningar. I detta särtryck har vi samlat ett urval av artiklar som på olika sätt belyser de utmaningar som lyfts fram i Framtidsstudien. Framtiden är här Fyra frågor till Bengt Skough, initiativtagare till detta särtryck. Text: Pernilla Halling, chefredaktör Varför ett särtryck? – Tanken är att samla exempel på hur man har arbetat med framtidsf rågorna, som ett praktiskt komplement till Framtids studien. Alla behöver ju inte börja från samma punkt, och därför behövs ett brett spektrum av artiklar som belyser hur man kan arbeta, beroende på var man befinner sig i utgångsläget. Vi kan konstatera att slutsatserna i Framtidsstudien är än mer relevanta i dag. Se bara på den digitala utvecklingen, och de nästan dagliga rapporterna om tjänster som försvinner eller automatiseras. Tar man inte detta på allvar och börjar ställa om verksamheten så är man snart illa ute. Hur kan man använda sig av artiklarna? – Jag hoppas att artiklarna kan inspirera och fungera som ett redskap för att komma vidare med omställningen. Den nya tidens tjänster kommer inte av sig själva, utan vi i branschen måste vara kreativa och skapa dem. Utvecklingen är explosiv och vi måste hänga med och förstå och tolka samhällstrenderna, annars kan vi inte skapa rätt tjänster för våra kunder. Vi måste lyfta blicken från grundbokföring och gamla siffror. De som intervjuas i artiklarna har kommit dit de är för att de har jobbat aktivt med slutsatserna i Framtidsstudien och våga/t/r genomföra strukturella förändringar av verksamheten. En fråga som lyfts fram i artiklarna är prissättningsmodeller, varför är det viktigt? – Att slopa timpriset driver utvecklingen framåt, det finns det stöd för i forskningen. Det finns alltså inget alternativ, vi måste ändra vår prissättning. Det budskapet är tydligt i framtidsstudien, vilket också framgår i flera av artiklarna i detta särtryck. Med timpris hamnar ju all vinst av att effektivisera arbetet hos kunden. Och det driver knappast utvecklingen. Finns det någon fråga som är viktigare än andra i detta omställningsarbete? – Ledarskapet är en avgörande faktor. Det är egentligen här allt startar. Har du inte ett tydligt ledarskap får du inte medarbetarna med dig och du tappar tempo. Flera av artiklarna belyser just ledar skapets betydelse. Bengt Skough hoppas på att Balans artiklar i särtrycket kan inspirera och användas som redskap för omställningen i branschen. foto: liselot te van der meijs Balans Special #1 |3 Balans | Innehåll Innehåll Balans 6 Förändrad bransch kräver nytt rekryteringstänk. Nummer 1 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling 08-506 112 41 Redaktion Lisa Bergman 08-402 75 19 Charlotta Marténg 08-506 112 49 Rakel Lennartsson 08-506 112 42 Grafisk form Oh My! Omslagsbild Sandra Bergström Tryck Exakta ISSN 0346-8208 Prenumerationsärenden 08-506 112 00, [email protected] FAR-medlem: [email protected] Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga 14 900 (2014) Adress Box 6417 113 82 Stockholm E-post [email protected]. Tryckår 2015 si da 32 Fokus: Rekrytering 11Debattpanelen Om teknik och juridik. 12 Fokus: Automatiseringen del 1 Surfa på teknikvågen. 17Debattpanelen Att få kunden att förstå revisionen. 18 Fokus: Automatiseringen del 2 Ljuset kommer från öster. Den nya industriella revolutionen. 24 Fokus: Automatiseringen del 3 Nya prismodeller utvecklar branschen. 29 Enkät: Automatisering si da 14 ”Kruxet är att ställa om arbets processen med sina kunder.” Prissättning i en automatiserad miljö. 30 Framtidsspaning Per Dahlin på o m sl ag e t Ökad kundnytta med kunnigare kunder. 32 Profilen: Peter Bodin Ledarskapsnörden som banar väg för medarbetarna. SPECIAL | NR 1 | JUNI 2015 | UTGIVEN AV FAR | Special #1 Inspiration och goda exempel 40 Framtidens byråledare Nytt ledarskap krävs när kunderna väljer bort revisorn. FRAMTIDEN I BALANS I detta särtryck har vi samlat artiklar som belyser de utmaningar som lyfts fram i FAR:s framtidsstudie. Special BIld: Kairos Future 4| Balans Special #1 Innehåll | Balans Balans Special / 2015 si da 25 si da 19 ”Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja.” si da 8 si da 12 ”Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem.” Stefan Fölster Jessi Boka Balans Special #1 |5 Balans #4/2014 Balans | Fokus: Rekrytering sid 16-20 revisions- och rådgivningsbranschen växer stadigt. I år v äntas de sju största byråerna öka med drygt 1 000 anställda och den stora utmaningen är att hitta rätt personer. Förändrad bransch kräver 6| Balans Special #1 ”Eftersom branschen förändras kommer vi inte att kunna fort sätta rekry tera med arbetare på samma sätt som tidigare.” Thornton har blivit en attraktivare arbets givare vilket vi märker av, säger hon. På PwC har man ständigt ett stort antal sökande, framför allt gällande juniora tjänster. Men byrån satsar stort på att även attrahera mer seniora personer. – För att ligga i framkant är det viktigt för oss att kommunicera utbudet av tjänster, visa på alla olika roller, utvecklingsmöjligheter och variationer av specialistområden. Ge nom att göra det attraherar vi både studenter och seniora personer, säger Marie Eilertsen på PwC:s human capital-avdelning. bästa studenterna är hård, men det har den alltid varit och ingenting tyder på att konkurrensen skulle ha blivit hårdare. – Därför är det viktigt att kunna peka på vad som är unikt med just vårt bolag och vad vi kan erbjuda en framtida medarbe tare. Kandidaterna ställer höga krav på sin arbetsgivare, säger Maria Karlén, HRansvarig på KPMG. Hon får medhåll av Marianne Sandén Ljungberg, vd på Mazars: – Utmaningen är att uppfattas som en attraktiv revisionsbyrå och för att ligga i framkant måste man modernisera sig vad gäller tjänsteutbud, metoder och verktyg, säger hon. Samtliga av de sju största byråerna ökar antalet anställda något för varje år. Bianca Karitha Ericson foto: bosse johansson M ed jämna mellan rum publiceras undersökningar om vilka arbets givare som är mest attraktiva. Och allt som oftast placerar sig de sju största byråerna (BDO, Deloitte, EY, Grant Thornton, KPMG, Mazars och PwC) högt upp på listorna. De stora byråerna har väl inarbetade kon taktnät mot universitet och högskolor och är självklara deltagare vid arbetsmarknads dagar då framtida arbetsgivare får möjlig het att presentera sig för studenterna. Men samtidigt står branschen inför stora föränd ringar, vilket även avspeglas när det kommer till rekryteringen. – Eftersom branschen förändras kom mer vi inte att kunna fortsätta rekrytera medarbetare på samma sätt som tidigare, utan behöver rekrytera personer från andra utbildningar och branscher. Att hitta dessa potentiella medarbetare är en utmaning, säger Karitha Ericson HR-chef på Grant Thornton. När undersökningen Sveriges bästa arbetsgivare 2014 presenterades tog Grant Thornton en sjätteplats i kategorin Större företag. Karitha Ericson tror att sådana resultat bidrar till bättre möjligheter att rekrytera. – Konkurrensen har hårdnat, men Grant foto: edicorp nytt rekryterings konkurrensen om de Maria Karlén Fokus: Rekrytering | Balans foto: lars lydig tänk foto: deloitte Marianne Sandén Ljungberg Anna Pontén Mali, HR-chef på BDO, beskriver att före taget är inne i en tillväxtfas och planerar att nyanställa under 2015. – Den största utmaningen för oss är att hitta young professionals och seniora kon sulter. De är inte så benägna att byta arbets plats och om de gör det är det ofta utanför branschen, säger hon. För att locka till sig nya medarbetare menar Bianca Mali att det är viktigt att visa på det stora antalet utbildningstimmar som företagen investerar i medarbetarna. – Det leder till en enorm kompetens höjning på kort tid, säger hon. Anna Pontén, HR-ansvarig på Deloitte, framhåller att förändringsarbetet som kon tinuerligt pågår på revisions- och rådgiv ningsbyråerna även gäller rekryteringen. – Deloitte är världens största affärsnät verk. Klienterna behöver konsulter och revisorer som är vana att vara i frontlinjen och som utifrån kompetens och integritet kan utmana invanda, men kanske inte längre gynnsamma företeelser. Utma ningen är att hitta medarbetare som både har grundk unskaper och förmåga att lära nytt, är lämpliga att arbeta i team och har en stark integritet, säger hon. många av dem som söker arbete nu tillhör en generation som ställer andra krav och har andra förväntningar på arbetsgivaren än tidigare generationer. De vill i högre ut ”Vi har sett många ex empel på att branschen inte är till räckligt transparent och till viss del omo dern.” sträckning ha en arbetsplats med möjlighet till social interaktion, personlig utveckling samt flexibilitet. – Vi ser också att man vill arbeta med ledare som är mer av en coach/mentor som utmanar individen i sin utveckling, säger Maria Karlén, KPMG. På Deloitte har man noterat att det som värderas när man söker en framtida arbetsgivare är spännande arbetsuppgifter, möjligheten att utvecklas och en företags kultur som står för att långsiktigt bidra till ett bättre samhälle. – Våra ökade krav på medarbetarna matchas av deras ökade krav på oss som arbetsgivare. Det är intressant att notera att intresset för komplicerade uppdrag, inter nationella kontakter och kompetensutveck ling matchar våra krav på medarbetarna, säger Anna Pontén, Deloitte. Men vad händer då när mediebilden av branschen inte enbart är positiv? – Vi har sett många exempel på att branschen inte är tillräckligt transparent och till viss del omodern. Detta påverkar nya medarbetare men även dem som jobbar i branschen. Våra nuvarande medarbetare är den viktigaste barometern för att vi ska fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare även för nya medarbetare, säger Karitha Ericson, Grant Thornton. ● charlotta marténg Balans Special #1 |7 foto: christian gustavsson Balans | Fokus: Rekrytering Jessi Boka från Texas ångrar inte att hon tog steget till EY i Sverige. EY lockar internationellt arbetsgivarna inom revisions - foto: ey MÖJLIGHETEN ATT GÖRA karriär utomlands lockar. Men det är inte bara svenskar som åker till andra länder för att jobba. På EY märker man att allt fler söker sig hit. och rådgivningsbranschen är attraktiva för att de kan erbjuda olika karriärvägar, breda kontaktytor och möj ligheter att arbeta in Agneta Strandberg ternationellt. Hos EY har man även märkt ett ökat intresse för att komma till Sverige och arbeta. Något som Agneta Strandberg, HR-ansvarig på EY, ser mycket positivt på. Utbytet med andra länder och andra före tagskulturer för med sig en hel del positivt för alla parter. – Mobiliteten lockar väldigt många unga i dag. Men det är inte bara svenskar som söker sig till andra kulturer för att jobba, utan det kommer också människor hit för att arbeta. Vi har exempelvis haft flera ut byten med USA och det är givande både för 8| Balans Special #1 den som kommer hit och arbetar och för oss som företag, säger Agneta Strandberg. att ey i Sverige blivit mer attraktivt tror hon bland annat beror på att EY är ett glo balt företag, men också på att byrån är tyd lig med vad man kan erbjuda sina anställda. Steg för steg har EY harmoniserats mellan länderna och alla strukturer finns för att ett utbyte, eller en rekrytering från ett annat land, ska fungera så smidigt som möjligt. – Ju mer vi knyter samman EY mellan länderna desto enklare blir det att rekrytera och stärka relationerna. Hos oss får man möjlighet att jobba både mot den lokala marknaden och internationellt. Bredden vi kan erbjuda gäller inte bara geografiskt utan även typen av kunder, säger Agneta Strandberg. under 2015 räknar företaget med att rekrytera runt 350 personer i Sverige. Framför allt handlar det om att byrån håller på att bygga upp flera nya tjänsteområden och därför har behov av att anställa både revisorer och konsulter. Utöver att man tra ditionsenligt rekryterar direkt från högskolor och universitet är man också på jakt efter ey växer och mer erfarna personer. – I och med att vi bygger upp nya tjänsteområden ökar behovet av mer seniora konsulter och som en följd av detta har vi fått ändra vår rekrytering något. Att hitta rätt personer till den här typen av tjänster ställer andra krav på rekryteringen, säger Agneta Strandberg, HR-chef på EY. Framför allt handlar det om att hand plocka rätt kompetens, ofta genom det egna nätverket, men även från näringslivet i övrigt. – Sätten att bygga nätverk och basen när man ska rekrytera har ju förändrats de se naste åren, bland annat genom verktyg som Linkedin. Vi anpassar vår rekryterings process för att ligga i linje med föränd ringarna som sker och har byggt en helt ny struktur, säger Agneta Strandberg. Att rekrytera seniora konsulter är ofta svårare än att anställa nyexaminerade direkt från högskola och universitet. Revisionsoch rådgivningsbranschen är inte känd för att ha någon hög rörlighet mellan byråerna, och även om det har börjat luckras upp verkar förändringen ta tid. ● charlotta marténg Fokus: Rekrytering | Balans FRÅN AUSTIN TILL STOCKHOLM charlotta marténg ”Det gäller att göra sig hem mastadd så mycket man kan och få det att kännas som ’sin’ stad.” Marie Gunnarsson foto: anja callius tuff konkurrens om personal gör att de mindre byråerna, och kanske framför allt byråer med kontor utanför storstäderna, behöver anstränga sig lite extra för att hitta rätt när de ska rekrytera. I vissa fall under lättas rekryteringen av att studenter efter att ha jobbat några år på en storbyrå i Stock holm, Göteborg eller Malmö vill vända hem igen när det är dags att bilda familj och skaffa hus. Men LR Revision och Redo visning i Hedemora och Gävle upplever att konkurrensen om personal blivit hårdare. – Framför allt om man vill ha någon med erfarenhet, konstaterar Marie Gunnarsson, kontorschef på LR Revision och Redovis ning i Hedemora. Traditionella platsannonser kan fungera när man söker medarbetare, men i första hand gäller sociala medier och personliga kontakter. Björn Elfgren, vd för Wint med åtta kontor från Växjö till Mora, berättar att Wint helt och hållet valt bort annonser i pappersmedia, inte deltar i arbetsmarknads dagar och inte finns representerade på universiten. – I dag handlar det om att synas på ett oväntat sätt och på en oväntad plats. För att göra det måste man våga göra sådant som ingen annan gör. Att skriva och berätta om hur det är på riktigt i sociala medier har större genomslagskraft än dyra flyers och folders, säger Björn Elfgren. Även Erik Emilsson, vd och delägare på Revideco, med kontor i Stockholm, Göte borg, Skellefteå och Jönköping, säger att det som fungerar bäst vid rekryteringar är personliga kontakter. – Eftersom våra anställda trivs bra, så ber vi att de rekommenderar trevliga och duktigavänner, säger Erik Emilsson. foto: patrik persson RELATIVT LÄTT FÖR de stora byråerna men tuffare för de mindre. Framför allt kan det ta tid att hitta rätt person. Men den som väljer att jobba på en mindre byrå upplever ofta fördelar i form av större delaktighet, högre lön och kortare beslutsvägar. Björn Elfgren foto: revideco när jessi boka växte upp i Austin, Texas, och valde att läsa till revisor fanns inga tankar på att en dag arbeta i Sverige. Men ibland tar livet oväntade vägar och sedan i höstas jobbar hon som revisor på EY på Jakobsbergsgatan i Stockholm. Men vägen hit från USA var inte spikrak. – Jag började på EY i Austin men 2010 fick jag jobb på EY i London och flyttade dit. Det blev fyra spännande år i London, innan jag fick ett erbjudande om att komma till Sverige och jobba i en grupp som arbetar med företag listade på börsen i USA och nordiska företag som siktar på att lista sig på börsen i USA, berättar Jessi Boka. När hon fick frågan var hon inte helt obe kant med Sverige. Hon hade varit här vid några tillfällen då en av hennes klienter var Sverigebaserad. Dessutom hade hon bekanta från Sverige. – Jag tyckte att det lät intressant och valde att flytta hit. Det är en omställning att komma till en ny stad, ett nytt land, med en annan kultur och andra människor men det gäller att göra sig hemmastadd så mycket man kan och få det att kännas som ”sin” stad. Och även om företaget är detsamma så skiljer sig företagskulturen mellan länderna. – Jag trivs jättebra, men jag har inte lärt mig så mycket svenska än. Problemet är att alla pratar så bra engelska så jag får inte en chans att prata svenska. Det enda bekymret är när jag går i mataffären, säger hon med ett skratt. Jessi Boka rekommenderar alla som har möjlighet att prova att arbeta i ett annat land att anta utmaningen. Det enda hon ibland kan sakna hemifrån Texas är den mexikanska maten och musiken. – Men nu är jag här och det är väldigt roligt. Om jag sedan stannar två år eller 20 år är omöjligt att säga, säger Jessi Boka. ● Tuffare att rekrytera Erik Emilsson JESSI BOKA LÄMNADE Texas, USA för EY i Stockholm. – Desto längre jag är här, desto mindre hemlängtan får jag, säger hon. Balans Special #1 |9 Balans | Fokus: Rekrytering Revideco har även valt att engagera sig i en KY-utbildning vilket lett till flera anställningar. – I Stockholm har vi använt rekryterings firmor med relativt bra resultat. Men bästa reklamen är att vara en öppen och mänsklig arbetsplats, säger Erik Emilsson. För dem som väljer att gå direkt till en liten eller medelstor byrå finns många fördelar. Erik Emilsson nämner möjlighet att påverka, mänskligare arbetsmiljö och att det är lättare att kombinera arbete med privatliv. Digitala utbildningar – gå kurs när det passar dig – Men man ska se till att den mindre byrån också har en strukturerad utveck lings-och utbildningsplan just för dig och att det är ett öppet kommunikationsklimat, säger han. Även Marie Gunnarsson framhåller kortare beslutsvägar och större möjligheter att påverka. – Det är lättare att påverka och förändra ditt arbetssätt och lättare till högre lön, säger hon. ● charlotta marténg Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad när och var det passar dig. En digital utbildning är ett effektivt sätt att ta dig an nya kunskaper på dina villkor – vare sig det är en nyhetsuppdatering via webbinarium eller en mer ingående e-kurs. Webbinarier · · · · Skattenyheter Momsnyheter Redovisningsnyheter Aktuellt för ekonomiansvariga eKurser · K2-regelverket · K3-regelverket · Löpande bokföring Livestreamade nyhetsdagar · · · · Redovisningsdagen Skattedagen IFRS-dagen Fastighetsdagen Läs mer om våra e-kurser på farakademi.se/ekurs 10| Balans Special #1 ”Bästa reklamen är att vara en öppen och mänsklig arbetsplats.” Debatt | Balans Debattpanelen – tycker till om teknik och juridik Stefan Andersson, specialist KPMG Stockholm Per Dahlin, Bodil Björk, affärsutvecklare på Visma chefsrevisor på Revisorsnämnden HÅLLER LAGSTIFTAREN JÄMNA STEG MED TEKNIKUTVECKLINGEN? – I en del fall känns det som tekniken går fortare än lagstiftningen. Till exempel Sveriges krav på var bokföringen ska finnas. I dag går många bokföringssystem upp i molnet, med servrar utspridda runt om i Europa. – Teknikutvecklingen kräver snabbare processer för att få till lagförändringar. Att det som i dag kan ta upp till två år innan vi har en lagändring är alldeles för lång tid. Regelverket om lagring av räkenskapsinformation inom Sveriges gränser behöver förändras snabbt om vi ska få en bättre konkurrenssituation på programvarumarknaden och kunna bidra till att minska kostnaderna för våra småföretagare. – Lagstiftarna kan inte hålla jämna steg – och ska kanske inte heller göra det. Men teknikutvecklingen ställer även särskilda krav på revisorn att agera professionellt skeptiskt. Dagens verktyg för revision ger möjligheter till en effektiv granskning, som inte alltid utnyttjas. I en del fall har revisorn kanske inte tillräcklig kunskap för att förstå hur klientens IT-system kan användas felaktigt. VILKA LAGAR ÄR I BEHOV AV EN ÖVERSYN PÅ GRUND AV TEKNIKUTVECKLINGEN? – Den mest brådskande är Sveriges krav på att originalkvittot måste sparas även efter att inskanning är gjord. De övriga Nordiska länderna har tagit bort detta. – Lagen om lagring av räkenskapsinformation. Där finns det ett akut behov av förändring! Även regelverket kring kravet att lagra papperskvitton i pappersform efter att de omvandlas till digitalt format är något som behöver ses över. – Sett ur ett revisorsperspektiv är de centrala lagarna i dagens läge aktiebolagslagen, bokföringslagen ”Hur har årsredovisningslagen. Behovet Sverige råd att och av att ändra aktuella lagar måste inte ha elektro primärt prövas utifrån de redovisnisk rapport ningsskyldigas och räkenskapsbrukarnas behov, det vill säga det är ering ” inte främst en revisionsfråga. NÄR KOMMER SVERIGE ATT INFÖRA ELEKTRONISK RAPPORTERING AV ÅRSREDOVISNINGAR (XBRL)? – Om vi ska få något genomslag måste det finnas tydliga morötter till både redovisningsbyrån och företagen. Då kan vi nog vara där om tre år. ”I en del fall känns det som tekniken går fortare än lag stiftningen” – Enligt mig borde vi redan ha det i dag. Detta är ett område där samhällsnyttan är så stor, så frågan är: Hur har Sverige råd att inte ha elektronisk rapportering av årsredovisningar? I höst startas ett projekt i SIS regi för att hitta en gemensam informationsstandard med berörda intressenter. Jag tycker att vi i Sverige ska lagstifta om obligatorisk inlämning av elektroniska års redovisningar. – Möjligheten har i alla fall funnits men har inte utnyttjats i någon högre grad. Uppenbarligen har den upplevda nyttan med elektronisk rapportering inte varit över”Inte tygande. Det gäller ju att ”marknadsföra” elektronisk tillräcklig rapportering som något kunskap ” fördelaktigt – inte som något som kan upplevas som ett ytterligare krav och en pålaga. tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: [email protected] Balans Special #1 | 11 Balans #10/2014 Balans | Fokus: Automatisering sid 16-20 om 20 år har vartannat jobb tagits över av maskiner. Vissa yrken kommer i princip att försvinna. 97 procent av alla bokförings- och redovisningsassister beräknas vara ersatta av datorer. Det kan tyckas hotfullt, men när resurser frigörs inom branschen finns möjligheter att utveckla nya tjänster – och helt nya marknader. Text: Rakel Lennartsson Illustration: Sandra Bergström Surfa på teknikv ngen av oss har undgått att svepas med av teknikvågen som lyft samhället sedan in ternets genombrott. Allt fler av livets områden har digitalise rats, men det betyder inte att datorerna gör jobbet åt oss. – Att lägga upp något på internet innebär inte att det blir automatiserat. Det kan fortfarande vara lika många manuella moment som behöver göras. Däremot innebär digitaliseringen att information kan delas och bli till gänglig överallt, säger Jan Söderqvist, nyckelkundsansvarig på Visma Spcs. han hade tänkt sig en karriär inom revisions- och rådgivningsbranschen, men hamnade i stället som utvecklare inom programvarubranschen – delvis som en effekt av den låga graden av automatisering. – Jag var hela tiden väldigt arg på att arbetet var så ineffektivt, säger Jan Söderqvist, som arbetade som redovis 12| Balans Special #1 ningskonsult i mitten av 1990-talet. 1997 började han på XOR och har sedan dess arbetat med att utveckla affärssystem för företag och deras konsulter. Vad har hänt sedan dess och hur påverkar det dagens och morgondagens medarbetare i revi sions- och rådgivningsbranschen? – Totalt sett har det inte skett så mycket. Rent tekniskt finns redan förutsättningar för en genomgripande automatisering, men redovisningskon sulternas affärsmodell är inte särskilt annorlunda i dag jämfört med för 20 år sedan, säger Jan Söderqvist. Om ytterligare 20 år, däremot, vän tas det mesta vara förändrat. Skriften Framtidens rådgivning, redovisning och revision, oftast refererad till som ”FAR:s framtidsstudie”, analyserar framtiden utifrån drivkrafter, trender och branschtrender. Drivkrafterna är de långsiktiga förändringarna i sam hället, ibland kallade megatrender. Trender, eller samhällstrender, verkar ”Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redo visningskon sulter kan ta sig an nya arbetsupp gifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem.” på mellanlång sikt och branschtren derna är sådana trender som bedöms få störst påverkan på branschens aktörer. En typisk branschtrend är att affärsområdet revision väntas minska till förmån för rådgivningen. Men redovisningskonsulterna utmanas, i sin tur – av datorerna. av nationalekono men och grundaren av Reforminsti tutet, Stefan Fölster, på uppdrag av Stiftelsen för Strategisk Forskning, kommer vartannat arbete, inom ett par decennier, ha försvunnit till följd av automatiseringen. Studien bygger på amerikansk forskning, men alla siffror har räknats om till svenska förhållanden. Resultatet visar bland annat att redovisnings- och bokfö ringsassistenter är yrken som inom en 20-årsperiod bedöms vara nästan helt ersatta av datorer, till 97 procent. – Denna siffra gäller alltså de mindre kvalificerade arbetsuppgifterna enligt en studie Fokus: Automatisering | Balans vågen inom redovisningsområdet, betonar Stefan Fölster. Med andra ord, automatiseringen behöver inte innebära ett hot för yrket. – Frågan man måste ställa sig är i vilken mån redovisningskonsulter kan ta sig an nya arbetsuppgifter och bygga vidare på det som allt smartare datorer kan göra åt dem, säger Stefan Fölster. Ett standardsvar på frågan är att framtidens redovisningskonsulter kommer att ägna sig mer åt analys och rådgivning. Men Stefan Fölster tänker ett steg längre och försöker föreställa sig vilka nya mervärden som skulle kunna växa fram på grund av att samhället förändras. – Jag kan se några områden där det uppenbart kommer att bli fler arbetsuppgifter. Det ena är internatio naliseringen; många småföretag som startar i dag är internationella redan från starten. Förutom att det är svårare för en dator att hantera transaktio ner mellan länder, så skapas det ett utrymme för konsulter och rådgivare att hjälpa de här företagen att fatta de smartaste besluten. Det handlar inte bara om att bokföringen ska bli rätt i efterhand, utan om att optimera företagets agerande i förväg, säger Stefan Fölster. ett annat område som han tror kan växa till en ny marknad är ekonomisk rådgivning för privatpersoner. – Många privatpersoner, precis som mindre företag, har en ganska dålig uppfattning om sin ekonomi och gör misstag, samtidigt som de ofta drar sig för att anlita tjänster eftersom det kostar mycket. Men om tjänsterna med hjälp av datorhjälp kan göras effektiva och därmed billigare så finns en marknad för ekonomitjänster mot privatpersoner, säger han. Den nya marknaden kommer delvis att utvecklas på bekostnad av andra grupper, som exempelvis fondförval tare, menar Stefan Fölster: Stefan Fölster är nationalekonom och grundare av Reforminstitutet. – De flesta rådgivare har egna intres sen i det de säljer. Det innebär å andra sidan att det finns utrymme för en mer oberoende ekonomirådgivning och redovisningskonsulter som kan ta ett helhetsgrepp på människors ekonomi. – Fler och fler människor i världen lever inte längre ur hand i mun, utan har ett visst kapital att förvalta och en pension att planera för, så det finns ab solut utrymme att utveckla nya tjänster till privatpersoner, säger Stefan Fölster. – och alla andra – måste ställa sig är hur de ska dra nytta av effektiviseringen och bli automatiseringens vinnare i stället för akterseglade. – En slutsats jag drar i min studie är att man i framtiden inte kan för vänta sig att man bara kan ha ett yrke där man håller sig kvar under hela yrkeslivet. Man måste tvinga sig att utvecklas, annars är risken att man slås ut, säger Stefan Fölster. frågan redovisningskonsulter Balans Special #1 | 13 Balans | Fokus: Automatisering Vad är tekniskt möjligt – och varför händer det inte mer? jan söderqvist, visma spcs, och Per Dahlin, Fortnox, är nyckelkundsansvarig mot revisions- och rådgiv ningsbranschen. De har koll på det senaste inom teknikutvecklingen och är överens om att det inte är tekniken som sätter gränserna för utvecklingen. – De tekniska lösningarna finns redan, kruxet är att ställa om arbets processen med sina kunder, säger Per Dahlin. Han menar att det största hindret för utveckling i branschen är att många har behållit ett traditionellt arbetssätt. Bilden bekräftas av Jan Söderqvist: – De som växer snabbast är nya by råer som använder nya affärsmodeller, säger han. Vilka tekniska möjligheter är det då som dessa drar nytta av? Molntjänster, nya affärssystem som gör det möjligt att hantera flera kunder samtidigt och automatiserade tjänster som exempelvis automatisk påminnelse när en obetald faktura förfaller, är några exempel. Att spara data på internet i stället för på en hårddisk, vilket är innebör den i begreppet molntjänst, innebär i sig självt ingen automatisering, varnar Jan Söderqvist. – Men möjligheten att jobba ef fektivt blir större, säger Per Dahlin. Dels kan man dela information med kunden och mellan medarbetare, dels kan man i vissa fall även hämta information direkt från banken. löst många logistikproblem, och hjälpt till att effektivisera arbetet en del. Ännu så länge har väldigt lite av redovis ningskonsultens arbete automatise rats. Samtidigt är automatiseringen är en förutsättning för att affärsom rådet redovisning ska kunna växa och bli mer lönsamt. – Det första som kommer att hända när de nya affärssystemen kommer ut på marknaden är att varje redovisningskonsult kommer att ha fler kunder, säger Per Dahlin. Jan Söderqvist uppskattar att det kan bli tal om en fördubbling, de som i dag hanterar 30 kunder kommer att kunna hantera 60. Men för detta krävs ny teknik. digitaliseringen har alltså 97% – så stor är sannolikheten att enklare redovisningsarbete kommer att ha tagits över av datorer under de kommande 20 åren, enligt Stiftelsen för Strategisk Forskning. 14| Balans Special #1 Per Dahlin ”De tek niska lösning arna finns redan, kruxet är att ställa om arbets processen med sina kunder.” – Om vi ska bevaka upp till 100 företag så kan vi inte gå in på varje kund varje dag för att titta om det har hänt något, säger Jan Söderqvist. Därför byggs de nya affärssyste men så att när konsulten loggar in kommer alla de senaste händelserna upp i form av påminnelser och note ringar. – Framtidens affärssystem kommer att presentera informationen till dig i stället för att du går in på varje kund och tittar hur det ser ut, säger Per Dahlin. Ny teknik effektiviserar arbetet vilket ger utrymme för fler kunder, men också nya tjänster. Det kan vara allt från enkla tilläggstjänster till heltäckande koncept. Per Dahlin nämner exempelvis påminnelsetjänster där redovis ningsbyrån kan ta över uppdraget att påminna sin kunds kund om fakturor som håller på att förfalla. – Det blir en win win, eftersom det bidrar till förbättra företagets likvidi tet, samtidigt som kunden slipper den ganska olustiga uppgiften att ringa och påminna om obetalda fakturor. Det finns redan i dag automatiserade processer som stödjer den här typen av tjänster, säger han. ”Över tiden utvecklas teknikens prestanda snabbare än människors fysiska prestatio ner och tankeprocesser. Det leder i sin tur till att dagens arbeten byts ut mot teknik där det är möjligt. Allt fler arbeten som utfördes av människor kan nu utföras av robotar, datorer eller annan teknik.” (Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) bild: shutterstock de tekniska förutsättningarna är redan på plats. Hindren för en ökad automatisering sitter i gamla arbetsätt, lagstiftning som släpar efter och avsaknad av ekonomiska incitament. Fokus: Automatisering | Balans I Balans nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. framtidens affärssystem kom mer också att kunna stödja konsul terna i deras analysarbete, genom att exempelvis erbjuda branschvisa jämförelsetal. – Affärssystem kommer att inne hålla stora mängder information, det är detta som kallas ”Big Data”. Systemen kommer att dra nytta av det för att exempelvis generera ano nyma jämförelsetal som innebär att konsulten kan jämföra sina kundföre tag med andra i samma bransch eller på samma plats, säger Per Dahlin och tillägger: – Ju fler som jobbar webbaserat, desto mer kommer de här möjlighe terna att utvecklas. då inte hänt mer, när all teknik redan finns där? Vi har redan nämnt det traditionella arbetssättet som en viktig orsak. Men Jan Söderqvist tror att det också har saknats ekonomiska drivkrafter för att automatisera. – Branschen har inte haft den ekonomiska pressen att effektivisera och därför har investeringarna i nya affärssystem inte gjorts, säger han. Kan det vara så att det är programvaruleverantörerna som inte erbjudit rätt system? varför har det Vad ska vi göra när tekniken gör jobbet? 4 utbilda oss 4 utveckla nya tjänster 4 paketera/konceptualisera våra tjänster 4 vara med och skapa helt nya marknader 4 som vanligt gäller: bara fantasin sätter gränsen Jan Söderqvist ”Bran schen har inte haft den eko nomiska pressen att effekti visera och därför har inves tering arna i nya affärssys tem inte gjorts.” – Vi på utvecklingssidan har ingen annan målsättning än att automati sera arbetet, men vi stöter på en hel del motstånd hos byråerna, säger Jan Söderqvist. En hel del problem hänger också samman med eftersläpande lagstift ning och bristande politisk vilja. Per Dahlin nämner hanteringen av papperskvitton som exempel på ett område med stor effektiviserings potential, där lagstiftarna bromsar utvecklingen. – Kravet att lagra papperskvitton efter att de har fotats eller scannats är något som borde ses över. Det bästa vore om information alltid kunde skickas direkt från kassaapparaten, men om man åtminstone kunde få slänga kvittot så snart det har säkrats digitalt så har vi kommit långt, säger Per Dahlin. rakel lennartsson teknikutvecklingen utsätter branschen för ett förändringstryck vad gäller arbetssätt och affärsmo deller. En generell vinst med ökad automatisering är exempelvis att det blir mycket mindre fel jämfört med när vi människor gör jobbet. – Årsbokslutet handlar i mycket om att man måste kontrollera vad man själv har bokfört, men med auto Automatisering, införande av steg i en process som gör att processen mer eller mindre går av sig själv. Ofta handlar automatisering om tillverkning, men det kan även gälla andra typer av processer. Syftet med automatisering kan vara att avlasta människan arbete och risker men också att höja effektiviteten och kvaliteten i en process. (Källa: Nationalencyklopedien, http://www.ne.se) matisering blir det mycket mindre fel, och då är frågan vad en sådan tjänst kommer att vara värd, säger Jan Söderqvist. Tidshorisonten är kort. Både Jan Söderqvist och Per Dahlin tror att den nya tekniken kommer att vara på plats inom fem år. Vilka krav ställer det på redovisningskonsulterna? Jan Söderqvist nämner tre saker: • Du måste unna arbeta processori enterat med flera kunder samtidigt i stället för med en kund i taget. • Du måste kunna annat än redo visning, det vill säga utveckla nya kompetenser och tilläggstjänster. • Du måste bli mer van vid stan dardiserade lösningar och sätta upp gemensamma regler för alla dina kunder. Fortsättning följer I Balans nr 2/2015 kommer ett uppföljande reportage där vi berättar om nya affärsmodeller och nya modeller för prissättning till följd av automatiseringen. Så formas framtiden: •Drivkrafter (20 år eller mer) Digitalisering, globalisering •Trender (10-15 år) Digitalt i realtid, platsoberoende, ökade kundkrav •Branschtrender (formar branschen) Revision minskar, rådgivning och nya tjänster växer, automatisering (Källa: Framtidens rådgivning redovisning och revision, av Kairos Future på uppdrag av FAR) Balans Special #1 | 15 Balans | Fokus: Automatisering Magnus Nilselid – Speedledger Svensk innovation utmanar bokförare och redovisare han har ersatt merparten av redovisningskonsultens arbete med en dator. Men Speedledgers grundare Magnus Nilselid rekommenderar ingen kund att göra sig av med sin konsult. – Låt datorn göra de enkla sakerna och använd din redovisningskonsult till de svåra sakerna, så blir det riktigt, riktigt bra, säger han. speedledger är årsbarn med det nya milleniet. Året innan (1999) hade internetbanken gjort sitt intåg på marknaden och entreprenören Magnus Nilselid såg en möjlighet: – I stället för att stämma av mot kontot i efterhand, skapar vi bok föringen utifrån bankkontot, det är Speedledgers hela idé, säger han. Mangus Nilselid är en typisk entreprenör som har startat ett stort antal bolag sedan 1980-talet och brottats mycket med bokföring. – När vi presenterar vårt koncept för en grupp företagare vill de flesta hoppa på med en gång. Om publiken i stället utgörs av en grupp redovis ningskonsulter blir gensvaret inte lika klockrent. De är inkörda i sitt arbets sätt och är så pass snabba manuellt att vinsten med automatiseringen inte blir lika stor, säger Magnus Nilselid. Han har förståelse för att revi sions- och redovisningsbranschen har en inneboende tröghet. – Den har alltid varit konservativ av skäl som man lätt kan förstå. Jag tror att det grundat i ett kontrollbe hov som är naturligt när det man gör måste bli rätt. Då gör man helst som man alltid har gjort, eftersom man vet att det blir rätt. tanken på att bli ersatt av en maskin känns inte så rolig, och det är naturligt att man är skeptisk till att lämna ifrån sig kontrollen till en dator, menar Magnus Nilselid. Inte 16| Balans Special # 10 / 2014 #1 desto mindre är han övertygad om att redovisningskonsulter har lika mycket att tjäna på utvecklingen, som företagare. – Allt handlar om hur man ska kunna klättra i värdekedjan, vilket redovisningskonsulterna definitivt vill. Därför finns det inte motsats förhållande mellan det vi gör och revisions- och redovisningsbranschen ambitioner. Magnus Nilselid uppskattar att 80–90 procent av redovisningskonsul ternas arbete är enkla uppgifter som skulle kunna tas över av datorer. – Vårt råd till våra kunder, det vill säga företagen, är att de ska använda sin redovisningskonsult till de sista 15 procenten, då kan det blir riktigt, riktigt bra menar han. Han tror dessutom att redovis ningskonsulternas arbete kommer att bli roligare, när de får fokusera på de svåra sakerna, som analys och rådgiv ning, i stället för att ödsla tid på de lätta sakerna, som att mata in siffror. Men många redovisningskonsulter verkar inte ha förstått magnituden av den här förändringen. – Det är därför jag gärna sticker ut hakan lite, för det här är en diskus sion som vi måste ta, säger Magnus Nilselid. – Bokföringsarbetet kommer att bli lika omodernt som att ha film i kameran eller att gå in på ban ken med en massa kontanter eller checkar under armen. ● rakel lennartsson Magnus Nilselid tror att redovisningskonsulternas arbete kommer att bli roligare när de kan fokusera på analys och rådgivning. Debatt | Balans Debattpanelen foto: leo erdfelt Att få kunden att förstå revisionen är en utmaning enligt FAR:s framtidsstudie Kim Lavin, auktoriserad revisor, delägare Baker Tilly i Helsingborg Lena Möllerström Nording, Marita Lyckstedt, auktoriserad revisor, partner och styrelse ordförande i Grant Thornton auktoriserad revisor, Adsum Revisorer i Västerås VILKA ÄR SKÄLEN TILL ATT KUNDER INTE FÖRSTÅR REVISIONEN? – Revisionen är komplicerad. Att kunden inte förstår den är en kombination av två saker. För det första är vissa kunder mer intresserade av slutresultatet än revisionens ingående delar, och ställer därför inga frågor om revisionen. F ör det andra kanske inte revisorn kommunicerar tillräckligt vad som görs i revisionen eller varför det görs. Framförallt det sistnämnda är olyckligt. – Vi revisorer har inte tillräckligt bra lyckats förklara för kunderna vad vi gör och varför. Vi ägnar väldigt mycket tid åt att dokumentera och analysera vårt arbete för att följa ISA och våra interna byråkrav och för lite tid åt att kommunicera med kunderna. Revisionen har förändrats över tiden och jag tror tyvärr inte vi har lyckats kommunicera detta till våra kunder på ett tydligt sätt. – Vi i branschen: FAR, revisorer och redovisningskonsulter är, och framförallt har varit, för dåliga på att berätta vad vi gör i revisionen och vad den innebär. ”Dåliga på att berätta vad vi gör.” VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT KUNDERNA FÖRSTÅR VAD REVISORN GÖR? – Om kunden bara är intresserad av slut resultatet och inte förstår revisionen är det sannolikt att slutresultatet jämförs direkt med fakturerat revisionsarvode. Utan kundens förståelse för revisionen kan en revisionsberättelse verka kostsam och leda till onödiga prisdiskussioner samt förtroendeproblem och därmed minskat anlitande. Ringarna på vattnet från varje sådan händelse skadar hela branschen. – Revision är en tjänst som vi säljer till våra kunder. Vare sig den är lagstadgad eller frivillig måste kunden veta vad de köper och vad de betalar för. Revisionspliktens avskaffande ”Se mer för mindre företag medför att värdet av det för många är frivilligt med revision och nivån kommer revision.” att höjas. Detta är ett viktigt argument för att vi måste få kunden att förstå vad vi gör och att se mervärdet av revision. – Kunden betalar för revisionen och det är naturligtvis rimligt att kunden förstår vad vi gör. Återigen måste vi berätta och ge exempel. Till exempel om en kund är intresserad av ett annat företag, är revisionen en kvalitetsstämpel på att företaget är sunt och mår bra. HUR KAN BRANSCHEN FÖRTYDLIGA REVISIONEN? – Vi måste ta oss mer tid att prata med våra – Kunderna måste informeras om nyttan kunder om deras verksamhet, vad vi gör med revisionen samt hur den utförs. Då och hur vår revision kan bidra till föreskapas en förståelse för revisorn som tagens utveckling och tillväxt och tillgång i stället för som kostnad. också bidra till ökad samhällsnytta. Informationen kan spridas genom traditionella kanaler, men bör ”En förståelse FAR som branschorganisation kan stötta oss i detta i form av tidäven kompletteras med utbildanför revisorn ningsartiklar, intervjuer med mera de av revisorer i marknadsföring som tillgång.” för att nå ut med vad en revision av revisionen som mervärdesinnebär för ett företag och vilken skapare. Detta skapar mer nöjda lagstiftning och andra regelverk som kunder och branschen får ett högre styr vårt arbete. förtroende vilket leder till fler affärer. – Genom information och kampanjer och inte minst att vi i branschen berättar. Det underlättar också om det finns informationsmaterial med exempel på den nytta revisonen ger. tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: [email protected] Balans Special #1 | 17 Balans | Fokus: Automatiseringen del 2 Balans #2/2015 sid 14-19 Ljuset kommer från öster Den nya industriella REVOLUTIONEN slump att det är finländare som vi möter i denna del av Balans artikelserie om automatiseringen. Många svenska experter i ämnet har vittnat om att Finland ligger steget före när det gäller att utveckla sin affärsmo- det är ingen 18| Balans Special #1 dell med hjälp av ny teknik. Själva säger de att det hänger ihop med återuppbyggnaden efter kriget och att landet har en tradition av att värdera kunskap och utbildning, särskilt ingenjörskonsten. När Nokia gjorde något så galet som att ställa om en gummifabrik till att bli världsledande inom mobiltelefoni gav det förnyat självförtroende åt våra grannar i öster. Följ med på en inspira tionsresa till landet som tog tekniksprånget i gummistövlar. foto: raklel lennartsson Fokus: Automatiseringen del 2 | Balans En entreprenör bland revisorer rantalainen är familjeföretaget som lett teknikutvecklingen i den finska redovisningsbranschen. Pionjären Ossi Sopen-Luoma tror att företagets framgång bygger på att han är mer entreprenör än revisor.Det handlar om att se möjligheten i förändring. P å vägen till kontoret i närför orten Myrbacka passar Ossi Sopen-Luoma på att guida mig i Helsingfors. I slutet av Esplanaden ligger landmärket Stockmans, Finlands motsvarighet till NK. Ossi Sopen-Luoma berättar om krisen som döljer sig bakom den tjusiga fasaden, om det förnämliga företaget som varit arro gant nog att inte förändra sin affärsmodell. Det börjar på vd-nivå och sipprar nedåt i organisationen: ”Vi är Stockmans, om det inte passar kan ni gå någon annanstans.” Och det gjorde de. Folket gick till webben, bland annat. Rantalainen är redovisningsbyrån som utvecklats med sin tid. Jag har kommit hit för att samtala om hur man tar tekniksprånget. Men jag finner ett kontor som inte enbart kastat pärmarna till förmån för modern IT. Jag finner även en entreprenör med en stark vilja att se möjligheterna i sin samtid. Påfal lande många namnskyltar bär icke-finska namn. Här arbetar människor från Ryssland, Tyskland, Bulgarien Uzbekistan, Vitryssland, Kazakstan, Etiopien och Dominikanska re publiken. På onsdagar turas de anställda om att laga lunch till hela kontorer, 37 personer, enligt sina nationella traditioner. – De har själva kommit på det, så det är inte styrt av oss, säger Ossi Sopen-Luoma. Att personalstyrkan är så pass blandad Balans Special #1 | 19 foto: raklel lennartsson Balans | Fokus: Automatiseringen del 2 är både en tillfällighet och resultatet av en medveten satsning på att ta tillvara den kompetens som kommer med invandringen. – Vi har många ryska kunder så av den anledningen behöver vi ryskspråkig perso nal. Men vi har även i flera års tid ansvarat för redovisningsskolningen för invandrare med en bakgrund i branschen. Varje år har vi haft 30-40 studerande från olika länder och det har varit en bra rekryteringsbas för företaget, berättar Ossi Sopen-Luoma medan han startar upp sin dator. familjeföretaget rantalainen har utvecklats från ett litet försörjningsföretag till att bli en rikstäckande kedja med 350 anställda och kontor på 17 orter. 1972 grunda des företaget av Marja Rantalainen, mor till Antti Rantalainen som i dag med sin familj äger majoriteten av företaget. Men Antti var från början inte särskilt intresserad av att ta över sin mors verksamhet. 1984 gick Ossi Sopen-Luoma in som ensam ägare och lade grunden till det som i dag är Finlands största familjeföretag inom redovisning och revision. – Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja, berättar Ossi SopenLuoma. På 1980-talet var det ovanligt med kedjor i branschen, och i Sverige finns det än i dag ingen motsvarighet till Rantalainen, det vill säga en rikstäckande redovisningsbyrå där revisionen enbart utgör en liten och själv finansierad expert-avdelning som i första hand servar kärnverksamheten. 20| Balans Special #1 ”Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja.” – Genom att starta kedja blev vi mer flexibla på markanden, vi kunde utnyttja vår kompetens brett och blev därigenom mer attraktiva för kunderna som fanns på olika orter, säger Ossi Sopen-Luoma. vinsterna med att vara kedja blivit ytterligare större. Dels blir det enklare att expandera när själva affärsmodellen är mjukvara och därmed inte platsbestämd. Dels blir det enklare att utnyttja lediga resurser vid arbetstoppar. – Vid stor arbetsbelastning kan vi flytta våra anställda från ett kontor till ett annat utan att de behöver flytta geografiskt. Sedan 2004 har företaget haft en stadig tillväxt, som delvis varit organiskt och delvis skett genom förvärv. Automatiseringen har del i framgångssagan, men Ossi SopenLuoma tror att det egentligen är något annat som gjort honom så framgångsrik: – Det beror på att jag och Antti Ranta lainen är mera entreprenörer än revisorer i själen, säger han. Ossi Sopen-Luoma har traditionell ekonombakgrund med examen från Svenska handelshögskolan, ”Hanken”, i Helsingfors. De första åren arbetade han som mark nadsförare, men när han tröttnade på att långpendla från hästgården som han och hans fru köpt åtta mil nord om Helsingfors, började han ”fuska” inom redovisning. – Vi drev gården som ett aktiebolag och jag skötte redovisningen, med stor möda. Då tänkte jag: Om det är så svårt för mig, som är efter automatiseringen har fakta: Rantalainen i siffror 350 anställda. 17 kontor i hela landet. 25 miljoner euro i omsättning. 20 procent årlig tillväxt sedan 2004 (i genomsnitt). Fokus: Automatiseringen del 2 | Balans utbildad civilekonom, hur svårt skulle det då inte vara för andra entreprenörer i trakten? Han ringde sin vän revisorn, som han alltid brukade ringa till när han hade frågor om bokföringen, och frågade: Om jag sätter in en annons i tidningen om att jag hjälper till med bokföringen för 50 kronor i timmen, hjälper du mig sedan om jag får problem? Ossi fick tio svar och sex nya kunder. Detta var 1976, på hösten. – Jag hade ingen aning om redovisning, men jag tänkte att om jag kunde sälja tyger som var tillverkade av olja, skulle jag kunna sälja mig själv och redovisning till entreprenörer! – Så gick det till när den finska redovis ningsbranschen fick sin entreprenör, konsta terar Ossi Sopen-Luoma nöjt, men tillägger snabbt att han naturligtvis har konkurrenter. Utmaningen på en konkurrensutsatt mark nad är att skilja ut sig från de övriga. Ran talainens unika värde är att företaget, trots sin storlek, fortfarande är ett familjeföretag. Sedan ger det också en konkurrensfördel att vara den som är först på en ny marknad. i början av 2000-talet började de första programmen för automatiserad bokföring komma ut på marknaden. Detta sammanföll med att Ossi Sopen-Luoma satt i styrelsen för Ryttarförbundet, som var en del av den finska motsvarigheten till Riksidrottsför bundet. Ekonomin var illa skött i många av idrottsförbunden och Ossi Sopen-Luoma föreslog att Rantalainen skulle ta över bok föringen i Ryttarförbundet. Samtidigt kom Netvisor ut med sitt bokföringsprogram och Ryttarförbundet fick bli testpilot. Resultatet föll väl ut och efter det hade både Rantalai nen och Netvisor en massa nya kunder när de övriga idrottsförbunden ville göra samma positiva resa som ryttarna gjort. – Jag såg genast konkurrensfördelen i den nya programvaran – det var något nytt och intressant och skulle ge mig ett försprång. I och med att vi var så tidigt ute hade vi ingen konkurrens utan programmet i kombination med mitt företags tjänster var i princip självsäljande, säger Ossi Sopen-Luoma och tillägger: – I dag måste vi skriva offerter till höger och vänster, våra konkurrenter är hack i häl på oss och det är tyvärr priskonkurrens också. Om utvecklingen från början drevs som ett partnerskap mellan Ossi Sopen-Louma och Netvisor, har den i dag allt mer kom mit att drivas av företagens efterfrågan. Programvaruleverantörerna säljer program men direkt till företagen som sedan vänder sig till redovisningskonsulterna och frågar: Vilka program stödjer ni? – Det är enkelt för kunden att byta byrå. Jag brukar säga: Om du inte är nöjd med vår service är det lätt för dig att byta byrå, vi hjäl per gärna till med det så att det går smärtfritt – men det är inget vi har erfarenhet av! har drivits i framgångsrikt partnerskap mellan programvaruleverantörer och redovisnings byråer, som har dragit kunder till varandra. Men det innebär också att det är ständiga förhandlingar om vem som ska tjäna på en nyförsäljning, berättar Ossi Sopen-Luoma. Hans absolut viktigaste råd, utöver att tänka nytt och agera snabbt, är att se över sin prissättningsmodell så snart man gett sig in på automatisering. Automatisering inne bär att en dator gör grovjobbet, men bygger på att kunden, programvaruleverantören och redovisningskonsulten tar ansvar för sina respektive delar. Redovisningskonsulten förväntas att bidra med spetskompetens i form avanalys och beslutsunderlag för affä rer. Frågan är hur den tjänsten ska värderas? – Det viktigaste är att så snabbt som möjligt och i största möjliga mån gå in för fasta priser. Det var två år sedan som Rantalainen tog steget att bli en helt automatiserad Redo visningsbyrå. Men prissättningen halkar fortfarande efter. – Vi är ett gammalt bolag med anställda som har långvariga kundkontakter. De är lojala med sina kunder och glömmer vem som betalar ut deras lön, skämtar Ossi Sopen-Luoma. Från beslutet har det tagit drygt två år att ställa om verksamheten till att bli fullt ut automatiserad. Första året tär det på lönsamheten, det är investeringskostnader och omställningskostnader och en utma ning ur personalsynpunkt. En del gillar inte förändringar. Andra gillar det så mycket att de passar på att starta eget. den finska automatiseringen – När de inser att det räcker att ha en dator och några kunder samt rätt att använda pro gramvaran över nätet, väljer några att starta helt egen låda, säger Ossi Sopen-Luoma. som den entreprenör han är försöker han alltid att se runt hörnet. Företaget har lett den tekniska utvecklingen i Finland och samtidigt kunnat erbjuda ett familjeföretags känsla för sina kunder och varit ledande på service. Vad blir nästa konkurrensfördel? Kanske ökad internationalisering? Kanske ett ökat inslag av artificiell intelligens? Ossi Sopen-Louma leker även med tanken att utveckla sin egen programvara, kanske inte från grunden, men att konceptualisering den unika tjänst som är resultatet av Ranatalai nens framgångsrika arbete med olika mjuk varor. På så vis skulle tröskeln att byta byrå bli högre och kunderna mindre lättrörliga. – Men jag är ju själv entreprenör och jag skulle inte gilla att bli inlåst, säger han. ● rakel lennartsson tips: Automatiserad bokföring spara kontorsyta Vid senaste flytten av ett (1) av sina 17 kontor gick Rantalainen ned från 800 till 500 kvadratmeter kontorsyta. Men den största vinsten uppstår när stora mängder papper inte längre behöver hanteras. ta hem vinsten Har företaget inte bytt prissättningsmodell tidigare är det nödvändigt att göra det i samband med automatiseringen. När arbetet kan gå upp till betydligt snabbare håller det inte längre att ta betalt för timmar. köparens marknad I Finland finns det tre konkurrerande leverantörer av program för automatisk bokföring: Fivaldi, NetvIsor och Procounter. Kunderna väljer program och förväntar sig att deras redovisningskonsult ska kunna hantera det ena lika bra som det andra. Balans Special #1 | 21 Balans | Fokus: Automatiseringen del 2 foto: christian gustavsson Hur ska man prissätta en tjänst när det inte längre är nedlagd tid, utan kundens upplevda värde som räknas? Det är den stora frågan, menar Ulla Hemmi. Mjukvarurobotar ryms i en läsplatta. 22| Balans Special #1 Fokus: Automatiseringen del 2 | Balans Hur påverkar automatiseringen din affärsmodell? ulla hemmi, vd på företaget Opus Capita, är civilekonomen som arbetat med data och kommunikation sedan mitten av 1980-talet. Hon har följt de nordiska ländernas IT-försprång ut i världen, men ser att det finns en stor effektiviseringspotential inom ekonomiområdet. den indu striella revolutionen både komma och gå, men nu är det tjänstemännens tur. Särskilt ekonomiområdet tycks ha varit fredat från stora förändringar. – Många som arbetar på ekonomiavdel ningar är välutbildade vilket förmodligen har skyddat dem från att bli utbytta mot datorer. Men automatiseringen är en möjlig het att få arbeta högre upp i värdekedjan med mer stimulerande arbetsuppgifter. Ulla Hemmi tvekar inte att kalla omställ ningen för den nya industriella revolutionen. – Automatiseringen pressar produktions kostnaderna samtidigt som det innebär en potentiell värdeökning för kunden, säger hon. I dag finns det mjukvarurobotar som kan göra samma sak som människor, fast snabbareoch bättre. – Fördelen med robotar är att de aldrig gör fel, de försöker exempelvis aldrig ta några genvägar, säger Ulla Hemmi. industriarbetarna har sett att ersätta manuella arbetsuppgifter eller hela proces ser med IT eller robotar. Ja, inga plåtgubbar utan mjukvarurobotar, som Ulla Hemmi påpekar. I praktiken handlar det om auto matisk matchning av data. Exempelvis kan en dator matcha en inköpsorder mot ett automatisering handlar om ramavtal eller en leverantörsfaktura mot en inköpsorder, vilket är steg på vägen mot automatisk attestering och helautomatise rade fakturaflöden. Konteringen kan också automatiseras. – Jag tror inte på en generell standard, men inom ett företag går det att automatisera konteringen genom att upprätta en struktur och ett regelverk som passar företaget, säger Ulla Hemmi. Den stora frågan är hur automatiseringen påverkar ditt företags affärsmodell, det vill säga vad du tjänar pengarna på. Hur räknar man ut priset på en tjänst när det inte längre är nedlagd tid utan upplevt värde som ska mätas? – I verkligheten är dagens prissättnings modell kostnadsbaserad, men i och med automatiseringen gäller det att börja fundera på värdet av ett bra bokslut, säger Ulla Hemmi och menar att det handlar om att ta reda på nyttovärdet av sin tjänst. Om man arbetar med fasta priser bör man tänka på att bygga in ett volymvillkor, tipsar Ulla Hemmi. – Det tvingar dina kundföretag att göra bra prognoser och hjälper dig att planera ditt arbete under året så att du får en jämn resursfördelning. en förbluffande liten andel jobbar auto matiserat i dag. Ulla Hemmi tror att det kanske rör sig om tio procent av företagen. – Det betyder att det finns en stor poten tial, särskilt för dem som är tidigt ute. Om fem år kommer de flesta att ha provat och om tio år tror jag att automatiseringen är en självklarhet, säger hon. Men kom ihåg att implementeringsfasen alltid blir längre än man kalkylerat med, säger Ulla Hemmi. ● rakel lennartsson Exempel på tjänster som kan automatiseras bokföring fakturaflöden kontering attestering har ingenting med automatisering att göra utan är bara en digital bild av en pappersfaktura. För att kunna automatisera fakturaflödet krävs en riktig e-faktura. Finns det även ett digitaliserat leverantörsavtal kan en mjukvaru robot, som är rätt programmerad, i princip kontera och attestera fakturan. en inskannad faktura titta, peka och klicka men den kan inte dra slutsatser. Däremot finns det så kallade självlärande system som är en form av artificiell intelligens som kan fånga upp trender ur en erfarenhetsmassa eller återkommande data. en robot kan vid prissättning , tänk fast pris och nytto värde. I takt med att byrån automatiserar sitt arbete ökar marginalen. Men det kan ta längre tid än beräknat så justera prisnivån allt eftersom. Senare i vår kommer Automatiseringen del 3, om prissättningsmodeller Balans Special #1 | 23 Balans #5/2015 Balans | Fokus: Framtidens Automatiseringen byråledare del 3 sid 16-21 När processerna för redovisning blir mer automatiserade måste branschen ta steget bort från den traditionella timprissättningen. Och varje byrå behöver ställa sig frågan vad som är en bra prisstrategi. hur ska vi ta betalt i framtiden? Text: Åsa Ohlsson Kollage: Sandra Bergström/Shutterstock Nya prismodeller utvecklar branschen Redovisning ? :24| Balans Special #1 Fokus: Automatiseringen Framtidens byråledare del 3 | Balans Detta är tredje och sista delen om automatiseringen. Del 1 återfinns i Balans nr 10/2014, del 2 finns i nr 2/2015. P rissättningsstrategin är inte bara en fråga i kund relationen utan också internt inom byrån. Det säger Anna Nord och Bengt Skough, rådgivare på FAR. – Historiskt har vi i branschen tagit betalt per timme. Byrån tar då en mindre risk att inte få betalt för sina nedlagda timmar, då den risken flyttas till kunden. Men efter som risken flyttas till kunden, flyttas också eventuella effektiviseringsvinster till kunden, säger Anna Nord. När processerna automatiseras läggs inte lika många konsulttimmar på den löpande bokföringen. Men med timpris som grund för debiteringen, betalar kunderna mindre för sin redovisning än vad de gör i dag, förutsatt att inte konsulten höjer timpriset. Samtidig ökar byråns egna kostnader i och med bland annat ökade systemkostnader. – Detta kommer inte att fungera i en verksamhet som redan i dag generellt inte har särskilt stor vinstmarginal, säger hon. genom att ändra sättet att ta betalt men det krävs också ett förändrat sätt att styra verksamheten. att bilden med pris sättningsmodeller som kommer från de norska forskarna Levi Gårseth-Bakk och Björn Willy Åmo (se även artikeln på sidan 18) beskriver kopplingen mellan risk och intjäningsmöjligheter på ett bra sätt. I mo dellen pekar forskarna på sambanden mellan prissättningsstrategi och vilken utveckling som bedrivs på byrån. Bilden visar att incitamenten till förändring är mindre hos byråer med traditionell timpris debitering. Hos byråer som arbetar med fasta priser i någon form blir effektivitet ännu vik tigare. För att arbetet ska vara effektivt krävs det att personalen arbetar i processer. Byråns arbetssätt måste tydliggöras, struktureras och olika kontrollmoment måste läggas in. Möjligheterna att tjäna pengar ökar i bilden nedan visas, genom den streckade pilen ovanför "timpris", att risken med timpris är större än den upplevs vara. Det beror på att det finns flera riskaspekter, bland annat att timpris ger bort investeringsvinster och värdeskapande till kunderna. Timpris ger också bristande konkurrenskraft på sikt. Bengt Skough konstaterar att den digitala utvecklingen går oerhört snabbt och att det är viktigt att ställa om sin verksamhet i tid. – I många branscher är det kundernas efterfrågan som driver utvecklingen, men så är det generellt sett inte i redovisnings- och revi sionsbranschen. Det går inte att förändra det traditionella sättet att ta betalt utan att byrån genomför ett antal genomgripande föränd ringar i sin verksamhet. Det är i denna process utvecklingen drivs framåt, säger han. ● anna nord tycker PRISMODELL FOKUS OMRÅDEN (ÖVERORDNAT) SATSNING/ STRATEGI STYRNINGS VARIABLER RISKTYP Timlön Internt arbets utnyttjande Fortsätt som innan Utfaktureringsgrad Vinstdelning Person relaterat Transaktionsprissättning Intern teknologi Automatisera Kund selektering Enhetskostnad Teknologi hantering Struliga kunder Fast pris Intern teknologi Effektivisering Kund selektering Tid per enhet Struliga kunder Priset för lågt Kompetens Hybrid/multidimensionell Internt (skapa) externt (fånga) värde Kommunicera Alla ovanstående Alla ovanstående (men relativt sett lägre) Värdebaserad prissättning Externt kundbehov Kvalitét Nöjdhet Varumärke (levererad kvalitét) Risk Koppling mellar risk, intjäningsmöjlighet och styrning Prissättningsmodeller Fastpris Transaktionspris ING RN TY S Värdebaserat AV OV H Hybrid BE Timpris Intjäningsmöjligheter källa : powerpointpresentation av levi gårseth - nesbakk och björn willy åmo , 13 juni 2014 . källa : powerpointpresentation av levi gårseth - nesbakk och björn willy åmo , 13 juni 2014. Balans Special #1 | 25 Balans | Fokus: Automatiseringen del 3 norska redovisningsbranschen var inte god. Det var den norska branschorganisationen NARF:s intryck. Samtidigt hade NARF inte hårda fakta på det – och gav två forskare uppdraget att studera redovisningsbranschen inom två områden: lönsamhet och kundrelationer. Bristande strategi och ogenomtänkt prissättning var något av det som forskarna fann. LÖNSAMHETEN I DEN ? :- Värdebaserad prissättning – en modell med stor potential de två forskarna från Handelshögskolan vid Universitetet i Nordland är Björn Willy Åmo, inriktad på entreprenörskap, uppstart av nya företag och hur de växer, samt Levi Gårseth-Nesbakk, med inriktning på redo visning och ekonomistyrning. – Enkelt beskrivet tittar jag på hur man får ut mest av begränsade resurser, säger Levi Gårseth-Nesbakk. Resultatet presenterades i två rapporter som blev klara 2012–2013. – En sak som vi kom fram till var att folk i branschen först och främst är fackfolk. Det innebär att det har kommit in i branschen för att de kan redovisning. Däremot har få av dem någon erfarenhet som ledare, säger Levi Gårseth-Nesbakk. Behovet av en ledarroll blir större när företaget växer, dels för att personalen behöver ledning, men också för att styra och orientera verksamheten. Som en konsekvens av bristen på ledarskap och styrning var flera av de undersökta företagen inte medvetna om vilka val de hade gjort. Det såg de två forskarna när de gjorde enkäter och djupin tervjuer. Företagen hade utvecklats gradvis, många gånger utan genomtänkt plan, och hade många gånger tjänat på bättre styrning. Bristen på strategi och genomtänkt plan gällde också prissättningen. För trots att pris sättningen är så viktigt för lönsamheten har den varit föga systematisk. – Det finns en omedvetenhet om hur valet av pris hänger samman med styrning av företaget till exempel. Därför var också flera företag mindre lönsamma än vad de borde varit, säger Levi Gårseth-Nesbakk. i den norska redovisningsbranschen finns det många små företag: 92,5 procent av byråerna hade mindre än tio anställda år 2010. Men det finns även större kedjor. Många 26| Balans Special #1 gånger har de bättre styrning, men trots det sliter många av dem med lönsamheten. – Det är faktiskt flera mindre byråer som går bättre än kedjorna. Det dyker upp en del kostnader när byrån blir större: teambyggan de, rapportering och kontroller av en karaktär som inte behövs när man bara är en handfull personer, allt sådant kostar. I ett mindre fö retag kan också känslan av ansvar vara större. Man sliter för att få högre effektivitet, säger Levi Gårseth-Nesbakk. Är det inte så i alla branscher då? - Vi har inte jämfört med andra branscher. Men vi vet att något som präglar branschen är att den är väldigt kvalitetsorienterad. Att kunden ska vara nöjd, det särskiljer branschen. Om vi jämför med till exem pel hantverksyrken ser vi inte alls samma höga servicegrad och kvalitetsorientering. Kundrelationerna är också långa jämfört med för hantverkare. Och lönsamheten blir svårare efter hand som man ”blir kompis” med kunden. I dag får i genomsnitt 80-84 procent av de norska företagen i branschen sina intäkter genom timpris. Med timpris finns det egent ligen ingen logisk drivkraft till att arbeta ef fektivare. Men trots det är det många byråer med timpris som arbetar för att effektivisera. – Många har varit nästan besatta av ef fektivisering till exempel genom att köpa it-system. Det hänger inte ihop rent logiskt att använda stora pengar på it-system som gör att byrån får högre kostnader, med konsekvensen att färre timmar kan faktureras till kunden. har utgått från premis sen att branschen är intresserad av lönsamhet. Med andra prismodeller som fast pris, skapas ett behov av att jobba på ett annat sätt och att vara effektiv. Då är det till exempel viktigt de två forskarna att undvika de kunder som på norska kallas ”bärepåse-kunder”, som kommer med alla sina kvitton osorterade i en påse. Dessa får byråerna lägga kollosalt mycket tid på, och det är en mardröm om man har fast pris. – I vår undersökning frågade vi: ”Är ni medvetna om vem ni väljer som kunder?” Och det visade sig att många har tagit emot i stort sett alla kunder som varit intresse rade. Det finns också byråer som väljer bort kunder, men bara ett fåtal har en genomtänkt kundstrategi. – Om man hade haft ledig kapacitet hade det inte varit konstigt. Men det var till och med så att många svarade att ”vi har mer än nog att göra, vi har inte tid egentligen för fler kunder.” Slutsatsen är givetvis att byråerna borde se lekterat kunder och välja bort till exempel de slarviga kunderna. Man kunde också tänka mer på att välja kunder i samma branscher, så att man får nytta av specialkunskaper om la gar, regler och kan använda specialsystem för en viss bransch. Då skulle man få effektivise ringsvinster. – Det skulle man vinna på eftersom byrå erna också säger att de vill bli goda och aktiva rådgivare även när det gäller värderingar och affärer. Då är det ännu viktigare med kundselektering. Byråerna måste fundera på vad de har för mål, och därefter välja en pris modell som hänger ihop med rätt strategi. en annan prissättningsmodell, den värdebaserade, är väldigt attraktiv. I alla fall i teorin. Den har väldigt stor potential, menar Levi Gårseth-Nerbakk. – Vi kom i kontakt med en verksamhet, med cirka 25 anställda i Oslo-trakten som hade detta system och det var också den med bäst lönsamhet. Denna byrå var extremt systematisk och Fokus: Automatiseringen del 3 | Balans Redovisning medveten i alla val som gjordes och hade också den mest professionella ledningen jäm fört med de andra. Deras idé var, förutom att ha fasta kunder som de sköter bokföringen åt, att ge råd eller utföra avgränsade jobb som skapar värde för kunden. Redovisningsverk samheten får del av vinsten som kunden gör tack vare råden eller specialuppdraget. Denna prissättningsmodell ställer nya krav på redo visningskonsulterna. Ledaren var följaktligen mycket medveten om vem som rekryterades, och berättade följande om sin personalstra tegi: ”Den som är världsmästare i debet och kredit är inte den som jag vill ha. Jag vill ha folk som kan dra ut på uppdrag till kunderna och prata med dem, inte de som kan skat tereglerna bättre än andra ”. Levi GårsethNerbakk berättar också att denna företags ledare var väldigt aktiv i styrningen och i att motivera personalen. Däremot gjorde han väldigt lite av själva produktionen. – Det är annars ett stort problem i bran schen, att den dagliga ledaren inte har tid att leda. Även i den traditionella redovisningsråd givningen kan man tänka sig värdebaserad prissättning: – Ett sätt är att gå igenom verksamheten och titta på talen och ge råd om förändrade rutiner, andra försäkringar, rabatter, leveran törer. Om en sådan rådgivningstimme kan spara mellan 50 000 och 100 000 kronor till företaget, så kan rådgivaren behålla till exem pel tio procent av vinsten. Det är ett sätt att arbeta på, säger Levi Gårseth-Nerbakk. ● fotnot: de två studierna heter ”lønnsomhet i regnskapsførerbransjen: store variasjoner og uligheter m – bevisst satsing gir uttelling” klar 2012 samt slutrapporten från 2013 ”tilbud og tterspørsel av tjenester i relasjonen mellom e mb-kunder og eksterne regnskapsførere s spørsmål om vilje, evne og behov?”. – et Hon gick från timpris till fast pris HON VAR TRÖTT på att ta betalt för nedlagd tid. Ju kunnigare och snabbare hon blev desto mindre pengar tjänade hon. Nu erbjuder Elisabeth Svensson enbart fast pris till sina nya kunder. Och nästan alla gamla kunder har valt fast pris också. Men det var mycket tankar och vånda på vägen dit. det är nu tolv år sedan Ekonomibyrån i Halmstad AB startades av auktoriserade redovisningskonsulten Elisabeth Svens son. Byrån har sitt kontor i Flygstaden en liten bit utanför Halmstad, ett område med köpcentrum och bra parkeringsmöjligheter för kunderna. De första åren arbetade hon ensam. Hon ville ha flexibiliteten som enmansföretaget gav. Det passade bra kände hon, särskilt eftersom hon hade småbarn. I dag har hon tre anställda redovisningskonsulter. Byråns nisch är att ha många och små kunder. Ena dagen är kunden en snickare, en annan dag en ambulerande präst. Elisabeth Svensson är nära sina kunder. Hon ser sig inte som den traditionella redovisnings konsulten, utan snarare som en som stöttar entreprenörer som bygger upp sina företag. – Vi får jobba med folks drömmar och träf far kunder som brinner för sin affärside, men inte för siffror. Vi tar hand om det och det lugnar kunderna. Det är verkligen win-win. Den största utmaningen i jobbet har länge varit prissättningen. Elisabeth Svensson tyckte att den timbaserade prissättningen kändes gammaldags och förlegad. – Det hade liksom ingen rim och reson för mig. Ju snabbare och duktigare jag blev, desto mindre pengar tjänade jag. Det har alltid varit självklart för mig att vara sann i min debite ring. Har jobbet tagit en timme, kan jag inte sätta upp 1,5 timme. Mina kunder vet detta. Vår relation bygger på ömsesidigt förtroende. Samtidigt har hon insett att värdet för kunden är lika stort, oavsett om jobbet gått snabbare att utföra eller inte. Detta ledde till att hon började tänka mer på att det borde finnas andra sätt att ta betalt - utifrån värdet för kunden. I höstas började hon därför sätta fasta priser. Hon fick inspiration från Carola Lundgren som driver Revisionären AB i Pi teå. De två träffades på en ambassadörs träff i FAR:s regi. Carola Lundgren hade kört med fasta priser i ett par år och var väldigt generös med att dela med sig av sina tankar. Elisabeth Svensson har i hög grad utgått från hennes koncept och modifierat så att det passar hennes egen verksamhet. – Det kan låta enkelt i efterhand. Men jag hade väldiga våndor. Jag vände och vred, diskuterade och ältade, med maken, vänner och kollegor. i vägen till fast pris var att kontrollera vad hon debiterat sina det första steget Balans Special #1 | 27 Balans | Fokus: Automatiseringen del 3 ”Det kan låta enkelt i efter hand. Men jag hade väldiga våndor. Jag vände och vred, disku terade och ältade, med maken, vänner och kollegor.” Sedan årsskiften tillämpar Ekonomibyrån fast pris, efter att ha testkört med några trogna kunder under hösten. FAKTA: Elisabeth Svenssons väg till fast pris: steg ett kunder de tre senaste åren. Nästa steg var att fundera över hur hon ville jobba med kunderna. – För mig var det viktigt att kunderna skulle kunna ringa utan att tänka på vad det kostade. Därför bestämde jag mig för att i mina fasta priser skulle det ingå att kunderna skulle få ringa hur mycket de vill för support, förutsatt att frågan går att lösa på max femton minuter. Vidare tänkte hon på vilket mervärde som skulle ingå i det fasta priset. Nu erbjuder hon två kostnads fria seminarier – ett på våren och ett på hösten. Det ena är mer inriktat på redovisning än det andra, som är mer socialt och kan handla om annan kundnytta så som sökordsoptimering. – Om jag till exempel kan få mina kunder att förstå lite mer om balans- och resultaträkning, så slipper jag berätta samma sak för kunderna flera gånger om. Samtidigt får de möjlighet att nätverka. I det fasta priset ingår också ett digitalt nyhetsbrev, ett slags kom ihåg-brev till kunderna som Elisabeth Svensson skriver själv. I priset ingår även att kunderna kommer och träffar henne en gång om året, när verk samhetsåret varit igång i sju-åtta månader. – Då ska vi diskutera hur det har gått, om det behövs investeras i något, så att företaget inte skattar bort pengar i onödan. Eftersom det personliga mötet är så viktigt för mig är det bra att baka in det i priset. När det var klart vad Elisabeth Svensson ville erbjuda, paketerade hon det och gjorde ett säljbrev. Grunden i brevet var vad som ingick, vad kunderna skulle göra själva och vad de skulle uppfylla för att det lämnade priset skulle gälla. Alla fick ett individuellt pris, men säljbrevet gjordes utifrån mallar beroende på bolags form och storlek på företaget. 28| Balans Special #1 – Jag utgick från att alla ville ha fast pris när jag formulerade mig i brevet. Och det var faktiskt så att 80 procent av mina befintliga kunder valde fast pris. 20 procent av kunderna kände sig lite osäkra och de erbjöds att fortsätta som vanligt med löpande pris. Även dessa kunder blir inbjudna till seminarierna, men får då betala för dem. Vid årsskiftet drogs prissättning med fast pris igång på allvar, efter att ha testkörts med några trogna kun der under hösten. Nu erbjuds alla nya kunder enbart fast pris. För att sätta rätt pris till dessa nya, tittar Eli sabeth Svensson på liknande kunder och företag. Men hon går också på den information hon får när hon träffar den potentiella kunden - för hon tar inga nya kunder utan att först träffat dem förutsättningslöst. – Där och då ställer jag många frågor, om verksamhe ten och hur personen är med rutiner. Uppföljning är extra viktigt nu. Varje kund har en kalkyl och uppföljning görs i programmet Visma Advisor. På varje kund lägger hon in en planering över hur mycket tid som är beräknat. Detta följer hon upp med hur mycket tid som läggs på de olika momenten och får tydlig statistik varje månad. Därefter kan hon se om hon har rätt prissättning. – Jag är också tydlig med att om kunden inte uppfyl ler sina åtaganden, eller om verksamheten avviker vä sentligt mot planering eller tidigare år så justeras priset. Trots att många i branschen är rädda att prisa ut sig, är Elisabeth Svenssons råd att man måste våga tänka nytt: – Det är inspirerande. Och jag är väldigt trött på tidspressen i den här branschen. Därför hade det inte räckt för mig att enbart sätta ett högre timpris. Då är det dessutom lockande att bara ta fler och fler kunder. ● Räknade på vad kunderna kostat de senaste tre åren. steg två Tänkte igenom mervärde: fri telefon support, seminarium, nyhetsbrev och årligt personligt företagsmöte blev resultatet. steg tre Paketerade erbjudandet och gjorde personliga säljbrev. I dem specificerades noga vad som förväntades av kunderna för att avtalat pris skulle gälla. steg fyra Uppdaterade alla uppdragsavtal parallellt. nuläget Noggrann uppföljning av varje kund över hur mycket tid som läggs. tänk på att Förklara noga att det blir en skarv första året med fast pris, eftersom det gäller årets redovisning. Samtidigt görs alltså bokslut och deklaration för förra året till löpande pris, vilket gör att kunderna under en period får två fakturor. Fokus: Automatiseringen del 3 | Balans Enkät Vad är ditt bästa tips för prissättning i en alltmer automatiserad miljö? Jan Söderqvist, Ossi Sopen-Luoma, Key Account Manager, Visma Spcs Senior Advisor, Rantalainen vd, Opus Capita AB Key Account Manager, Fortnox – De två grundläggande frågorna man måste ställa sig i en automatiseringsvärld, är vad man faktiskt levererar till sin kund och vad det är värt? Mitt råd är att undvika att ta betalt per transaktion. Detta eftersom de som levererar transaktioner och agerar underleverantörer till byrån, till exempel programvaruleverantörer, är väldigt kostnadseffektiva. Byråerna kan inte påverka priserna eller göra jobbet billigare. Kunderna kommer att jämföra själva priset per transaktion mot andra byråer och det är den som har bästa transaktionspriset som vinner, inte den som har den bästa tjänsten eller bästa konceptet. I en värld av automatisering vill man ha fast pris. Men det finns problem - för detta är en traditionell värld - kunden säger kanske ”enligt min revisor tar detta fem timmar”. Detta möter man genom att ha ett koncept och att erbjuda ett mervärde för kunden. Om man gör parallellen med bilar, kunden betalar för slutprodukten – för konceptet i till exempel Volvo S70, inte för hur lång tid det tar att bygga en Volvo S70. När vi uppnår full automation kommer förmodligen priset vara lägre än vad det är i dag. Om jag går till mig själv: Jag är skogsbrukare också, med 400-500 transaktioner per år. Hur de bokförs bryr jag mig inte ett dugg om så länge det sker på ett korrekt sätt. Däremot vill jag ha verksamhetskunskap, till exempel om vilka träd som ska fällas. Här kommer vi se en branschglidning. I framtiden kommer vi sikta på andra kunskaper än enbart ekonomi och redovisning. – Risken vid timdebitering är att allt rinner iväg till kunden, när man som vi började jobba med moderna bokföringsprogram. Därför har vi börjat med fast månatlig debitering, som är baserad på ansvaret. Ju mer kunden är inblandad i processen, desto noggrannare måste vi vara i vårt uppdrag. Det påverkar priset. Vi har en fast månatlig ersättning för löpande bokföring, en för årsbokslut och påföljande deklaration och så vidare. Om det är oklart vilket pris vi ska ta, använder vi timdebitering i tre månader. Därefter sätter vi ett fast pris. Kunderna blir väldigt nöjda sen, när det vet exakt vad det kostar i månaden. Det specificeras naturligtvis noggrant vad som ingår i det fasta priset. Och om kunden hör av sig för att tala med oss debiterar vi normalt sett inget extra. Vi är glada över att det blir ett samtal och att vi kan informera varandra. – Redovisningsbyråer och andra som utför tjänster, så som målare, tar betalt per timme. Men du som kund vet inte om du anlitar en effektiv och kunnig målare - även om du försöker gå på rekommendationer. Kunderna är totalt utelämnade. Och kunden förlorar om de anlitar en mindre kunnig och långsammare individ. I dag när enklare, rutinmässiga, regelmässiga konteringar och flöden automatiseras och robotiseras går det inte att ta betalt per timme längre. Man får börja tänka på att det man gör adderar värde i kundens verksamhet. Det kan handla om att man erbjuder fasta priser med olika mycket intelligens i olika erbjudanden. Ett bokslut till en liten och enkel verksamhet eller till ett mer avancerat bolag - det har olika värde, det finns olika mycket som man de facto kan tillföra som redovisningskonsult genom olika reserveringar och annat. Här kan man konkret påtala sitt värde: ”Jag kan spara åt dig genom att göra ett genomtänkt bokslut som är i linje med den utveckling du vill skapa, jag kan ge dig råd om du behöver investera.” Byråerna måste börja agera mer tillsammans med kunden för verksamhetens bästa. Och därmed addera ett värde, som priset sätts efter. Klarar man inte detta så hänger man inte med i utvecklingen - då överlever man inte. – Fokus måste ligga på nyttan, på själva värdet för kunden. Att leverera ett stort kundvärde där kunderna är villiga att betala. Det är detta värde som ska prissättas, och det kan vara olika för olika kunder. För att ha ett fast pris är det viktigt att paketera ett visst antal tjänster som man erbjuder sina kunder. Det behöver inte vara ett fast pris för allt, utan man kan dela upp det och till exempel erbjuda en påminnelsetjänst för fakturor som inte blivit betalda. Det gäller alltså att hitta nyttan för kunderna, paketera och erbjuda sina kunder detta. Hela redovisningstjänsten går att erbjuda till ett fast pris. Då bör man också följa upp hur det går, vissa kommer man att göra förlust på och andra vinst. Men det gäller att ha mod! ”Risken vid timdebitering är att allt rinner iväg till kunden.” Ulla Hemmi, Per Dahlin, ”Det gäller alltså att hitta nyttan för kunderna, paketera och erbjuda sina kunder detta.” Balans Special #1 | 29 Balans i karriären | Framtidsspaning Balans #5/2014 sid 22-23 affärsmöjligheter? Oavsett vilken syn man har på framtiden är det stora förändringar som väntar branschen. I Balans nr 4/2014 intervjuades tre revisorer från tre olika byråer om hur de använder FAR:s framtidsstudie i sitt strategiarbete. I detta nummer b erättar Michael Holmlund, auktoriserad redovisningskonsult och delägare i redovisningsbyrån Räkenskaparna AB, vad framtidsstudien betyder för dem. lönsamhetsproblem eller nya Ökad kundnytta med kunnigare kunder michael holmlund arbetar för att byråns tjänsteutbud ska gå mer åt rådgivning, medan enklare redovisningstjänster ska bli en allt mindre del. En kund hos Räken skaparna ska kunna sova gott om natten i visshet om att Michael Holmlund och hans team är med dem i hela processen. Konkret handlar det om kundanpassad rådgivning. En del företag behöver hjälp med att göra en likviditetsprognos, medan andra behöver hjälp med pensionsplaner eller att sätta upp en bra process kring lagerhantering. Men rådgivarrollen ligger alltid nära till hands. För Michael Holmlund är det viktigt att kunderna förstår rapporterna och konse kvenserna av innehållet, och han lägger stor vikt vid att presentera tjänsternas innehåll på ett pedagogiskt sätt. I grunden handlar det om att skapa kundnytta. För en kund som exempelvis förstår vad en resultat- och balansräkning är och även förstår inne 30| Balans Special #1 börden av vissa nyckeltal och vart de pekar, kan ju föra en helt annan diskussion med sin konsult och därmed få hjälp med ”rätt saker”. – Det är viktigt för oss att utbilda våra kunder inom vårt arbetsområde. Vi vill att de ska bli bättre ekonomer och ta större ansvar för rutiner ju längre vi samarbetar. trots att teknikutvecklingen går framåt, upplever många mindre byråer svårigheter med att skapa effektiva arbets processer på grund av att man saknar stora IT-utvecklingsbudgetar. Räkenskaparna är ett gott exempel på att det går att ligga långt framme även som liten byrå. De flesta kunder har till exempelvis skanning med tolkning på sina fakturor och redovisningen sköts i molnet. Detta är möjligt genom att köpa standardprogramvaror som ligger långt framme när det gäller teknik. – Vi har under lång tid försökt hitta ett CRM-system som uppfyller våra krav men har inte riktigt hittat rätt ännu. Det är anmärkningsvärt att det inte finns fler CRM-system att välja mellan på marknaden som är anpassade till vår framtida bransch. De som finns, ”låser in” byrån i stället för att hjälpa byrån att göra bättre affärer. hantera en vardag där de enkla uppgifterna inte sköts av juniora medarbetare utan med stöd av teknik, är en fråga som lyfts i framtidsstudien. Enligt stu hur branschen ska dien kommer framgångs rika organisationer låta tekniken ta allt större plats och även nyrekryterade personer kommer att utföra mer kvalificerade uppgifter. Här ser Michael Holmlund en utmaning för mindre Michael Holmlund redovisningsbyråer. – Det är en tuff marknad. Som liten byrå är det svårt att attrahera väl utbildad personal som kan fylla rådgivarrollen. Har man kommit så långt vill man ju ofta starta eget, säger han. foto: pernilla halling När Michael Holmlund läste framtids studien blev han säker på sin sak. – Det är så här det kommer att se ut i framtiden. Jag blev fullständigt övertygad, säger han. Det han syftar på är framför allt att rådgivningen kommer att utgöra en allt större del av branschens tjänsteutbud. I samma veva fattade Michael Holmlund ett stort beslut för byrån – att gå från SRF till FAR. – Det var faktiskt framtidsstudien som fick oss att ta det steget, säger han. prispressen är en besvärande faktor för många i branschen. Räkenskaparna tar sig an utmaningen genom att kombinera fasta priser med timpriser. – På bulktjänsterna har vi timpriser. Men för bokslut, deklarationer och rådgivning tar vi betalt för värdet av våra tjänster. Man blir enormt konkurrensutsatt om man bara sitter och knackar in fakturor, säger Michael Holmlund och konstaterar att lönsamheten och utvecklingsmöjligheterna finns inom rågivningsområdet. på frågan vad FAR kan göra för att stärka små redovisningsbyråer med framtidsambi tioner är svaret tydligt. – Skapa ett större värde i titeln auktoriserad redovisningskonsult. Varför inte skapa mer uppmärksamhet kring titeln, lyfta fram den Framtidsspaning | Balans i karriären Framtids studien finns att ladda ner på far.se i media. Och håller man inte en viss nivå ska man inte ha titeln, säger Michael Holmlund. för räkenskaparna blev FAR:s framtids studie en katalysator i omställningen inför framtiden. På en punkt är Michael Holmlund dock kritisk till innehållet. I rapporten ställs frågan om den ökande andelen kvinnor i branschen kan komma att påverka löneutveck lingen negativt. – Det är redan en kvinnodominerad bransch, och de yngre kvinnor som söker sig till branschen tror jag knappast påverkar prisbilden negativt. Framtidsstudien tar sikte på år 2025. Hur tror du att förutsättningarna för små redovisningsbyråer är då? – Det kommer alltid att finnas små byråer. Närheten är viktig för många företagare, särskilt småföretagare. En framgångsfaktor kanske kan vara att arbeta mer i nätverk, med flera små byråer, säger Michael Holmlund. ● pernilla halling FAKTA: Räkenskaparna AB i Täby Antal anställda: 5 personer, varav två auktoriserade redovisningskonsulter. Omsättning: 2,9 MSEK Startade: 1990 FAKTA: FAR:S FRAMTIDSSTUDIE Framtidsstudien genomfördes av Kairos Future under 2013 på uppdrag av FAR. Studien bygger på intervjuer med vd:ar på de större revisionsbyråerna och med personer i näringslivet med anknytning till branschen, samt på en enkätundersökning riktad till tre grupper: FAR:s medlemmar, vd:ar på privatägda företag med en omsättning på mellan 5 och 100 miljoner kronor samt vd:ar och CFO:er på svenska börsföretag. Framtidsstudien presenterades på FAR:s branschdagar i slutet av september 2013. Balans Special #1 | 31 Balans i karriären | Profilen Balans #5/2015 sid 22-28 Ledarskaps nörden banar väg för medarbetarna 32| Balans Special #1 Profilen | Balans i karriären Att alltid se möjligheterna och både våga förändra och förändras. För Peter Bodin är modernt ledarskap verklighet och inte floskler. Själv beskriver han sig som nördigt intresserad av ledarskap. Text: Charlotta Marténg Foto: Christian Gustavsson Balans Special #1 | 33 Balans i karriären | Profilen E n annons med rubriken ”Östersund behöver ekonomer” ledde Peter Bodin in i Grant Thorntons värld 1989. Sedan dess har han varit företaget troget. Under hans ledarskap har Grant Thornton gjort en framgångsrik resa som bland annat inneburit att miljard strecket passerats när det handlar om omsättningen och att bolaget gång på gång kniper topplaceringar i utnämningar över populäraste arbetsplatsen. Men om vi backar bandet, hur kom det sig att göteborgsfödde Peter Bodin hamnade i revisions- och rådgivningsbranschen? – Entreprenörskapet har jag med mig i blodet. Jag växte upp som äldst av fyra syskon och med en mamma som var en stark entreprenör. Hennes styrka var att aldrig ge upp och att se möjligheterna, något jag har fått med mig i mitt ledarskap, säger Peter Bodin. Vi träffas i Grant Thorntons lokaler på Sveavägen i Stockholm. Peter Bodin är försenad till intervjun, och ber om ursäkt. Men om han är stressad över att dagens tidschema blivit förskjutet är det inget han visar, utan i stället utstrålar han lugn och ett hundraprocentigt engagemang i intervjun. familjen flyttade från Göteborg till Östersund, och Peter Bodin var inte särskilt studiemotiverad. I stället ägnades tiden åt alla former av idrott. Drömmen var att bli gymnastiklärare. Men så hände något. En lärare på gymnasiet i Östersund höll en inspirerande lektion om marknadsföring och något i Peter Bodin tände till, med ens visste han vad han ville göra. – Från och med den lektionen blev jag studiemotive rad och fullt fokuserad på att plugga. Jag läste ekono misk linje på högskolan, nuvarande Mittuniversitetet, med inriktning mot marknadsföring, organisationsut veckling och ledarskap och vid sidan om studierna sålde jag försäkringslösningar åt Trygg Hansa, berättar Peter Bodin. En dag såg han den där annonsen i lokaltidningen. ”Östersund behöver ekonomer”. Det var dåvarande Lindebergs Revisionsbyrå i Östersund som sökte folk. 34| Balans Special #1 Peter Bodin tänkte att det kunde vara spännande att gå på en anställningsintervju – mest för att lära sig själva situationen. – Jag var ju fast övertygad om att jag skulle jobba med marknadsföring och tänkte att intervjun kunde vara ett bra sätt att förbereda mig inför framtida anställningsin tervjuer. Men ödet ville annorlunda och 24 år gammal började Peter Bodin på det som i dag är Grant Thornton. Nästa steg i ledarskapskarriären var att han blev erbjuden att vara med på en utvecklingskonferens för unga påläggs kalvar inom företaget som var beredda att axla manteln och bli kontorschefer. Sagt och gjort. Peter Bodin återvände till kontoret i Östersund och kort därefter blev han kontorschef. – Då var vi runt 30 personer på det kontoret, det var stort för att vara på landsbygden, minns Peter Bodin. efter två år i Östersund fick Peter Bodin erbjudandet att bli kontorschef i Göteborg. Göteborgskontoret var då relativt litet och okänt i Göteborgs näringsliv, men under åren med Peter Bodin som chef växte kontoret från cirka 20 anställda till drygt 40 anställda. Som så ofta är det inte enbart det egna engagemang som driver framåt. Det gäller även att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. När vd-jobbet på Grant Thornton blev ledigt mer eller mindre över en natt fick Peter Bodin frågan om han kunde tänka sig att ta över. Det dröjde inte många sekunder innan svaret kom: Självklart! 35 år gammal klev han in som vd för Grant Thornton. Sett till branschen i övrigt var han rekordung för en så dan post, men det är inte något han själv har reflekterat särskilt mycket över. – Nej, jag har väl inte riktigt sett det så. Men visst sänder det en tydlig signal till andra inom företaget att hos oss kan man få ta tunga, ansvarsfulla roller i unga år, säger han. Att gå från kontorschef till vd är ett stort steg i karriären. Samtidigt hade det någonstans hela tiden varit målet Peter Bodin strävat mot. Att få satsa allt på ledarskapet. – Jag var inte alls förberedd när jag tog över och det FAKTA: Peter Bodin född: I Göteborg 1965. familj: Marie och våra killar Gustav 18 år och Erik 16 år. bor: Bromma, Stockholm. intressen: Ledarskap och idrott i alla dess former. läste senast: Läser extremt mycket tidningar och olika sociala media, har nyligen börjat twittra, och läser mer och mer digitalt. drömmer om: Peter Bodin drivs av ett stort engagemang, men han har också varit på rätt ställe vid rätt tillfälle. När vd-jobbet på Grant Thornton blev ledigt tvekade han inte på svaret om han kunde ta över. Att fortsätta utvecklas som person och som ledare, och att få fortsätta hålla mig i god form efter att ha passerat 50 år till sommaren. Balans Special #1 | 35 Balans i karriären | Profilen första jag gjorde var att gå en ledarskapsutbildning. Jag kände en otrolig entusiasm och energi. Jag hade fått mitt drömjobb och det vägde upp vilka motgångar jag än stötte på, säger han. Samtidigt fanns fru och två små barn i Göteborg, där paret hade kvar sin bostad under Peter Bodins första tid på vd-posten. – Jag dagpendlade mellan Göteborg och Stockholm, städade föräldrakooperativets dagis på nätterna, och tog vaknätter med mina barn. Så här i efterhand är det svårt att förstå att jag orkade, men jag kände en sådan enorm energi. Dessutom ska det inte stickas under stol med att Grant Thornton var ett mindre företag än i dag, och att det så klart påverkade, säger han. Efter en tids pendling flyttade familjen med till Stockholm, och Peter Bodin säger att han visserligen ägnat mycket tid åt möten periodvis, men att han alltid har haft möjlighet att vara ledig på barnens alla skollov. med anställda inom Grant Thornton är det vissa saker som återkommer. Nästan alla nämner ledarskapet, möjligheten att bli sedd och få en chans till personlig utveckling. Något som ligger helt i linje med Peter Bodins syn på ledarskap. – Det låter kanske klyschigt men jag har en stark grundsyn på att medarbetarna i ett tjänsteföretag måste komma först. Det är för mig framgångsfaktor nummer ett. Man måste ha fokus på ett gott, modernt ledarskap där de anställda kan växa och utvecklas. Om man har den inställningen kommer man att lyckas, säger han. Men bra ledarskap kräver ständigt arbete. Det går aldrig att luta sig tillbaka och konstaterat att ”så här har vi alltid gjort, så här kan vi fortsätta”. Både människor och företag förändras. när man pratar För Peter Bodins del handlar det om, som han själv beskriver det, ett näst intill nördigt intresse för ledar skap och ledarskapsutveckling. Det har inneburit att han själv både har inspirerats och avskräckts av andra ledare, läst åtskilliga böcker om ledarskap, biografier och gått en rad ledarskapsutbildningar; IFL, Harvard och Stanford för att nämna några. – Man får aldrig stanna i sin utveckling. Det gäller att hela tiden ligga lite i framkant och vara med i föränd ringen. Som ledare är det också viktigt att inse att det inte är jag som ska tala om för mina medarbetare vad de ska göra, utan att de kan tala om för mig vad de vill att jag ska göra, säger Peter Bodin. Han pratar snarare om vad han kan lära sig av de unga på företaget, än vad de kan lära av honom. Och när han får frågan vilket råd han vill ge till alla unga där ute som drömmer om att göra samma ledarskapsresa som han själv har gjort svarar han: – Jag har inget råd att ge dem, jag ger hellre råd till dem som varit med en längre tid och det är: våga för ändra er. I ett modernt ledarskap måste man våga lyssna på de yngre, de har en tydlig bild över vilket företag de vill arbeta på. Och så var vi då inne på jämställdheten. I Balans årliga undersökning brukar Grant Thornton placera sig högt upp när det gäller jämställdhet på chefsnivå, men det är en bit kvar när det kommer till jämställdheten i partnerskapet. – Där har vi en del att jobba med. För mig är jäm ställdheten en strategisk fråga och jag tar varje tillfälle att prata om jämställdhet och visa att det är viktigt. Jag är övertygad om att ett tjänsteföretag som inte är jäm ställt kommer att tappa affärer, och dessutom få svårt att rekrytera kompetent personal. Så väl kvinnor som män. ”Vi kan aldrig styra över for muleringar eller annat i traditionell eller social media.” Ett bra ledarskap kräver ständigt arbete och Peter Bodin omger sig med människor som utmanar honom att f ortsätta utvecklas. 36|| Balans Special #1 Profilen | Balans i karriären Delaktighet är en av hörnstenarna i Peter Bodins ledarskapsfilosofi. Engagemang är den andra hörnstenen. Jämställdhet är en viktig faktor för ett företag att nå framgång, säger Peter Bodin. Hans ledarfilosofi bygger framför allt på två saker, engagemang och delaktighet. Det vill säga att entusias mera medarbetarna och att få medarbetare och partners att känna att de är en del av företaget. – Dit når man bland annat genom öppenhet och transparens. Om man ska skapa ett bra företagsklimat går det inte att ha några hemligheter. Man måste vara öppen och där har branschen en del att jobba med. Vi på Grant Thornton strävar alltid efter att vara så öppna som det bara är möjligt, säger Peter Bodin. skriverierna kring branschen har varit många under de senaste åren. SvD:s granskning 2011, KPGM och HQ , PwC och SCA och så har vi då Grant Thornton och Kraft och kultur, där ett stort skadeståndskrav finns ställt på Grant Thornton. Peter Bodins inställning är att man inte kan styra över hur företaget och tvisten ska uppmärksammas i media, men att man måste vara så öppen det bara går. – Vad vi kan göra är att möta upp media, finnas tillgängliga för kommentarer och för att lämna den information vi har. Vi kan också använda våra kanaler, bland annat vår hemsida, till att lägga ut vår syn på saken. Men vi kan aldrig styra över formuleringar eller annat i traditionell media eller social media. Branschen gör fel om den försöker styra det här i stället för att inse att det är en realitet, säger Peter Bodin och fortsätter: – Ett antal exempel har visat att branschen inte är så transparent som den skulle behöva vara. Vi måste vara fullt öppna och beredda att redovisa vilka kunder vi har och hur vi agerar gentemot dem, hur vi hanterar våra medarbetare och vilka beslut vi tar. Jag som ledare går igång rejält av att tänka på det här sättet. Det utmanar mig som ledare att tänka nytt och att förändra branschen. Grant Thornton och Peter Bodin skiljer sig från de öv riga stora byråerna i branschen. Själv menar Peter Bodin att det inte bara beror på honom som person, utan också på att det är lättare när man betraktas som utmanare i branschen än om man är en marknadsledande byrå. – Vi är fortfarande tillräckligt små för att göra snabba förändringar, men har blivit tillräckligt stora för att ha musklerna att göra det. Och framtidens utveckling kommer att kräva stän diga förändringar. Det är Peter Bodin övertygad om, och han gillar det. – Den resan vi har gjort, att gå från att vara en liten aktör till att bli en stor spelare är vi stolta över. Ska man vara ett företag som vill ligga i framkant måste man våga förändra sig. Vi har också haft den snabbaste tillväxten och skapat ett spännande varumärke. Och det jag kanske är mest stolt över är att vi i Universums un dersökning rankas som Sveriges sjätte bästa arbetsplats när företagens egna anställda tillfrågas. ”För mig handlar det om att utma na sig själv och tänka annorlunda.” ofta till uttrycket ”att ligga i framkant” och det märks att det är viktigt för honom, både i ledarskapet och i Grant Thorntons utveckling. – För mig handlar det om att utmana sig själv att tänka annorlunda. Det här med ledarskap är inte så lätt. Under de femton år jag har hållit på har jag ibland fastnat i mitt ledarskap men då har jag haft människor omkring mig som vågat påpeka det, och som kunnat utmana mig att fortsätta utvecklas. ● peter bodin återkommer Balans Special #1 | 37 Balans | Fokus: Framtidens byråledare Balans #1/2015 sid 16-20 stora förändringar. Mer än vartannat bolag väljer att inte ha revision. Nu gäller det för revisorer och redovisningskonsulter att visa på värdet av sina tjänster, och att börja göra affärer. Den nya tidens byråledarskap är här. branschen står inför Nytt ledarskap krävs när kunderna väljer bort revisorn på sötebrödsdagarna. Sedan 1973 har branschen kunnat sitta på sin kam mare och affärerna har ramlat in. Fram tills november 2010 vill säga. När den frivilliga revisionen infördes förändrades villkoren över en natt. – Nu måste revisorer och redovisnings konsulter tänka till. Vad vill man göra? Det handlar om att våga sälja sig själv, ord som är näst intill förbjudna i branschen, eller att satsa på affärsmannaskap om man hellre vill uttrycka det så. Man måste våga bli mer socialt närvarande, säger Bosse Brixeman, Executive People. Han är kursledare på FAR Akademis utbildning Byråledarutbildning – för fram tidens ledare. Förhoppningen är att de som går utbildningen ska anamma nya sätt att tänka. Avstamp tar man i FAR:s framtids studie och frågor som diskuteras är bland annat hur byråns arbetssätt behöver föränd ras för att möta framtidens utmaningar. – Revisorerna och redovisningskonsul terna måste kunna vara mer rådgivande mot företag, det tycker jag att man har tappat lite. Förr handlade det om att gå till r evisorn och fråga när man undrade något som rörde ens företag, så är det inte riktigt i dag. Inom det här området finns många affärsmöjligheter för revisorerna, säger Bosse Brixeman. Men för att kunna plocka hem fler affärer krävs förändring i förhållningssättet. Inte hos alla i branschen, betonar Bosse Brixe man, en del är redan där och har kommit långt i omställningen. Men många tycker fortfarande att det tar emot att kontakta kunder och visa på värdet av sina tjänster. – Det behövs mer affärsmannaskap på byråerna. Revisorer och redovisnings konsulterär specialister på ekonomi, men de är inte alltid specialister på att driva företag. Och det är där det måste ändras. Om inte revisorerna och redovisnings konsulterna känner sig trygga med det Framtidens byråledare kommer närmare kunderna 77% det är slut Statistik från FAR:s framtidsstudie. 38| Balans Special #1 privata företag tror att företagsledningen har nytta av revisorernas arbete. av vd : arna i kan de inte hjälpa sina kunder med de frågorna, säger Bosse Brixeman. han konstaterar att i takt med att fler och fler väljer att inte ha revisor i sina bolag så Bosse Brixeman innebär det att revisorn måste ut på marknaden och möta kunderna. Samtidigt pågår en omställning i branschen då allt fler arbets uppgifter automatiseras och blir digitala, vilket betyder att det krävs ett annat sätt i mötet med kunderna. – Det är viktigt att man har förståelse för den här biten om man ska lyckas med omställningen. Revisorn och redovisnings konsulten måste bli mer aktiva och tala om för kunden att han eller hon behöver dem, säger Bosse Brixeman. 1 5 av far : s medlemmar foto: charlotta marténg ”Det handlar om att våga sälja sig själv” tror att kunderna har god förståelse för vad en revisor gör. Fokus: Framtidens byråledare | Balans illustration : amanda berglund ! ”Om man inte vill gå framåt kommer man inte att kom ma framåt, det handlar om att anamma framtiden.” Han förklarar att det här med att sälja sig själv och sina tjänster är lite knepigt, och konstaterar att det finns olika typer av människor. I högra hörnet återfinns säljare, som är utåtriktade, och i vänstra hörnet finns ”excelfacisterna”, som är mer inbund na. Revisorerna och redovisningskonsulterna återfinns oftast någonstans mittemellan. – När det kommer till framtidens byrå ledarskap handlar mycket om utbildning och att hitta nya vägar att förstå hur kunden fungerar och vad kunden vill ha. Företagare vill ha goda råd, och här kan branschen hitta en bättre roll, säger Bosse Brixeman. Men för att kunna ta den rollen måste man ut och träffa kunder. Bosse Brixeman menar att kommer man bara ut i verklig heten finns många affärer att göra. Småföre tag som ska växa, företag som behöver en aktiv styrelse, eller företag som behöver hjälp med sin affärsplan. – En fungerande affärsplan är a och o. Inte bara för andra företag utan även för företag inom revisons- och rådgivningsbran schen. Förstår vi själva nyttan med affärs planen och helheten blir det lättare att hjälpa kunden och att ta betalt för det. Affärspla nen ska få alla att sträva mot samma mål och bottnar i vad ägarna vill med verksamheten. Om man inte vill gå framåt kommer man inte att komma framåt, det handlar om att anamma framtiden, säger Bosse Brixeman. när förändrade arbetssätt kommer upp till diskussion är det många som skru var på sig och tycker att det känns lite obe hagligt med förändringar. Bosse Brixeman menar att branschen fortfarande är tämligen konservativ, men trycker på att det inte är några revolutionerande förändringar man står inför utan en vanlig teknikutveckling som för med sig nya sätt att tänka. – Till viss del tror jag att svårigheterna att nå ut till kunderna är en generationsfråga. Jag märker att yngre anammar tänkande mycket lättare än äldre. De är mer öppna för sådana här saker och mer vana att jobba socialt jämfört med den äldre generationen, säger Bosse Brixeman. Att presentera sin information och kunskap på ett snygg och professionellt sätt på internet är också viktigt, för att göra ett seriöst intryck på kunderna. – Vi får aldrig glömma bort att vi måste särskilja oss. Framför allt måste auktorise rade redovisningskonsulter särskilja sig från dem som inte är auktoriserade, och kunna tala om varför de auktoriserade är bättre. Då kommer det att generera fler affärer, säger Bosse Brixeman. ● charlotta marténg medelstora företagen som tillfrågats uppger nästan var fjärde vd, 24 procent, att de önskar antingen något eller betydligt mer kontakt med revisorn än vad som i dag är fallet. För redovisningskonsulter är motsvarande andel en sjättedel. Här uppger 13 procent av vd:arna att de önskar något mer kontakt, och fyra procent betydligt mer. bland de privata Balans Special #1 | 39 Balans | Fokus: Framtidens byråledare Mötet med kunden sätter värde på arbetet redovisningskonsulterna Kristina Åkerström och Helene Jansson strävar alltid efter att ligga i framkant med sin verksamhet. En av de stora utmaningarna för framtidens byråledarskap är dock att visa på nyttan av professionell hjälp. Fler möten med kunderna är ett steg på vägen. foto: christian gustavsson de auktoriserade ”Digitaliseringen kan inte begränsas, den bryter hela tiden ny mark, den hittar nya vägar och nya områden att tränga in i. Sammantaget blir den digitala tekniken allt mer avgörande för proces ser och värdeskapande i ekonomin.” 40| Balans Special #1 73% av far : s medlemmar tror att efterfrågan på rådgivning om skatt, bolagsrätt och juridik kommer att växa de kommande tio åren. Fokus: Framtidens byråledare | Balans tillbaka driver de auktorise rade redovisningskonsulterna Kristina Åker ström och Helene Jansson en redovisnings byrå tillsammans i Stockholm. De har sina kunder i sina egna verksamheter Horisont Re dovisning AB och Helene Jansson Redovis ning AB, medan anställda och hyreskontrakt med mera ligger i det gemensamma bolaget Premio Ekonomikonsult AB. Verksamheten går bra och kunderna strömmar till. Ändå står de båda inför utmaningar då branschen förändras och kräver ett nytt byråledarskap. – Framför allt handlar det om att få med sig alla, både kunder och medarbetare, åt samma håll. Det är extremt viktigt, säger Kristina Åkerström. sedan flera år i höstas gick de Byråledarutbildning – för framtidens ledare, hos FAR Akademi och i samma veva ordnade de en konferens för sina anställda. Då passade de på att tillämpa några av sina nya lärdomar. – Utbildningen vi gick har fått både oss och våra anställda att tänka till. Det är så lätt att bara köra på och jobba, jobba, jobba. Nu har vi fått stanna upp och fundera på vart vi är på väg, säger Helene Jansson. En del i det är arbetet med affärsplanen. Visst har en sådan funnits innan, men inte nedskriven på papper utan mest i huvudet på Kristina Åkerström och Helene Jansson. När affärsplanen blev nedtecknad på papper och konkretiserad blev den plötsligt mer betydelsefull. – Vi insåg att visst är det viktigt att belysa det som är bra och det som fungerar, men det är också viktigt att ha fokus på vad vi kan göra bättre. Att sitta och diskutera affärsplanen ger oss också en möjlighet att säkerställa att alla drar åt samma håll, säger Helene Jansson. redovisningskon sulterna konstaterar också att digitalise ringen är en viktig del av framtiden. Några kunder har börjat efterfråga skanning funktioner, men långt ifrån alla. Kristina Åkerström tror att det blir branschen som kommer att vara drivande i utvecklingen. I sin egen verksamhet ligger de gärna i de båda auktoriserade 👥 78% framkant och är tidigt ute när det gäller att haka på utvecklingen. Bland annat såg de snabbt till att auktorisera sig för att kunna ge ytterligare värde åt kunderna. – När man är auktoriserad finns krav på vidareutbildning, så att kunderna vet att vi ständigt är uppdaterade. Och där passar byråledarutbildningen in för oss, säger Kristina Åkerström. På byrån står sedan en tid tillbaka digi taliseringen i fokus, och man har kommit en bra bit med att se över sina programvaror och system för att avgöra vad som bäst kan möta framtida behov. – Digitaliseringen är ett område där bran schen inte får halka efter. För oss på byrån handlar det om att effektivisera arbetet yt terligare och i största möjliga mån undvika dubbelarbete för att kunna skapa mer nytta för kunden. Vi måste vara tydliga med hur digitaliseringen kan underlätta för kunden, säger Kristina Åkerström. Hon betonar också vikten av att vara auktoriserad och behovet av att tydliggöra yrkesrollerna för kunderna, och framför allt behovet av att visa vad professionell hjälp faktiskt ger kunden. – Kunden ska kunna fokusera på det han eller hon är bra på och lita på att vi gör ett bra jobb, säger Kristina Åkerström. förväntningar är a och o, och att ge kunderna ett bra underlag för beslutsfattande i deras dagliga verksam het. Att arbeta proaktivt mot kunden är framtiden, men för Kristina Åkerström och Helene Jansson är det inte något nytt, utan ett arbetssätt de redan håller på med. – Vi visar kunderna vilken nytta de har av vårt arbete i sitt beslutsfattande, och den dagliga driften av företaget. Samtidigt är det viktigt för oss att förklara för kunden vilka förväntningar vi har på dem, och att vår produkt blir ännu bättre om underlaget de lämnar in till oss är bra, säger hon. Kristina Åkerström och Helene Jansson jobbar hårt med att förklara vad det innebär att de är auktoriserade och vilka fördelar det innebär för kunden. Ett sätt är att träffa sina kunder ofta att möta kundens 67% FAR:s medlemmar och 67 procent av företagen tror att det blir vanligare i framtiden att revisorer beskriver sitt eget arbete utförligare. 78 procent av ”Vi visar kunderna vilken nytta de har av vårt arbete i sitt besluts fattande, och den dagliga driften av företaget.” och att inte bara ha kontakt på telefon och mail när det är dags att ta emot material och leverera rapporter. I vissa fall kan det handla om att diskuterat en konkret fråga, men också bara för att det är viktigt med kundrelationeroch att nätverka. – Här arbetar vi med avstämningspärmar och jobbar enligt Reko med goda interna rutiner, och det är bra för kunderna att känna till, säger Helene Jansson. strax före jul bjöd Helene Jansson och Kristina Åkerström in kunder och samarbetspartners till ett glöggmingel på byrån. Ett mycket lyckat event som de funderar på att göra till en tradition. – Det var mycket uppskattat och det dröj de inte länge innan visitkorten började byta ägare. Samtidigt fick våra kunder en chans att se vilka vi är och hur vi jobbar. Det är en bra möjlighet för oss att förklara vad vi gör och skapa en bättre relation till våra kunder, säger Kristina Åkerström. ● charlotta marténg digitalisering strukturlängtan demografi och skuldsättning globalisering dessa fyra drivkrafter bedöms vara viktiga för branschens framtid. Balans Special #1 | 41 Balans | Fokus: Framtidens byråledare ”Använd dig av redan befintliga nätverk” i Uppsala har funnits i 24 år och har de senaste åren genomgått ett generationsskifte då Niklas Feiff tagit över byrån efter sin pappa. Eftersom han själv inte har någon lång erfarenhet som byråledare sökte han efter ledarskapsutbild ningar och fastnade för den som Bosse Brixeman håller i FAR Akademis regi. feiff revision & redovisning att det är många frågor man måste ha koll på som byråledare och nämner några: ISQC1, LAS-regler och inte minst ansvaret att motivera sina medarbetare så verksamheten fungerar och utvecklas. Utöver det ska man hinna med sitt grundyrke som revisor eller redovis ningskonsult. niklas feiff konstaterar – Det var intressant att få träffa andra i samma position och diskutera framtidens byråledarskap, eftersom man till vardags lätt blir ensam med sina funderingar, säger Niklas Feiff. Under kursen diskuterades bland annat hur byråer agerar för att få in nya kunder, ett viktigt innehåll enligt Niklas Feiff. I samband med generationsskiftet har Feiff Revision & Redovisning tagit fram en ny grafisk profil och en ny hemsida vilket snabbt har visat sig vara en mycket bra investering. – Nya kunder har själva tagit kontakt efter att de har hittat hemsidan via sökning på internet, berättar Niklas Feiff. en bra hemsida är en bra grund men den s tora insatsen i bearbetning av nya kunder är att delta aktivt i de nätverk som finns på orten. Niklas Feiff framhåller att som ”Redan i dag ser vi hur redovisningstjänster automatiseras och digitaliseras. I vissa länder som USA har även digitalise ring av revision blivit mer påtaglig. På sikt kan vi förvänta oss att även rådgivning kommer att övertas mer och mer av digitala processer som ett stöd i arbetet.” 42| Balans Special #1 revisor e ller redo visningskonsult kommer man rakt in i bolagets hjärta och då krävs ofta kontinuitet och att man träffar en potentiell kund flera gånger innan man byggt upp ett förtroende. Niklas Feiff – Branschen står inför stora förändringaroch för att vara en del av marknaden i morgon måste byrån vara på tå och hänga med vilket är en rolig men utmanande uppgift som byråledare. I medarbetarna finns en otrolig potential och eftersom vi inte är f ler än åtta har vi mycket goda möjligheter att få alla att delta aktivt i formandet av framtidens byrå, säger han. ● foto: johan wallgren Niklas Feiff strävar efter mer kontakt med kunderna charlotta marténg 86% av far : s medlemmar tror att företagsledningen har nytta av revisorernas arbete. Gammal kunskap rostar Vår bransch förändras ständigt och kompetensutveckling är avgörande för att vara framgångsrik. FAR Akademi är Sveriges ledande utbildare inom ekonomi. Vi vet vad som krävs för att möta förändringar och vi erbjuder dig den mest aktuella kunskapen som lyfter både din karriär och ditt företag. Våra lärare är lika mycket inspiratörer som föreläsare. De tillhör de främsta inom sitt yrke och har mångårig erfarenhet, som ger en värdefull inblick i hur teorier och modeller kan fungera ute på företag och i organisationer. Läs mer om våra utbildningar på farakademi.se s verige S i m o Ekon lara val . självk Ständigt uppdaterade lagar och regelverk För att möta dina kunders högt ställda förväntningar krävs aktuell kunskap om aktuella lagar och regelverk. I vårt bokutbud hittar du ett 30-tal titlar inom områden som redovisning, revision, bolagsstyrning, skatt, juridik och finansmarknad. För dig som vill ha ständig tillgång till de senaste regelverken har vi samlat allt du behöver i informationstjänsten FAR Online. Genom en uppkopplad smartphone, läsplatta eller dator har du alltid tillgång till uppdaterade lagtexter, redovisningsregler, tidningsartiklar, mallar och checklistor och annat som underlättar ditt arbete, var du än befinner dig. Läs mer på farakademi.se s verige S i m o Ekon lara val . självk
© Copyright 2024