Nummer 6

I KARRIÄREN / I LIVET | NR 6 | JUNI 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR
Missa inte Debatt och Fördjupning på
tidningenbalans.se
MER ÄN
BARA SIFFROR
Hållbarhetsredovisning. | EU och regeringen höjer kraven
Swedfund först med reviderad IR-redovisning s. 26
s. 12
FOKUS
PROFILEN
VÅR BYRÅ
Ja eller nej?
Uppskattad
Tight ledarduo
Vad säger du när kunden
vill bjuda?
Myléne Beiming hjälper företagen
att betala rätt skatt.
Kompletterande personligheter
lyfter Revisorsgruppen i Malmö.
s. 22
s. 38
s. 16
Ledare | Balans
1000-tals
kollegor
är redan
övertygade
”När roboten sitter bredvid oss eller
svävar i molnet kan vi skapa ännu
större kundnytta.”
Nya tidens tjänster i fokus
under årets Branschdagar
V
e-conomic är ett väl beprövat webbaserat
ekonomisystem för konsulter och revisorer.
Vi hjälper dig att
konvertera bokföring
och data från ditt
nuvarande system till
e-conomic helt gratis.
ad ser du framför
dig när du
hör ord som
automatisering,
digitalisering
och robotisering?
För mig har
bilden varit lite diffus, men häromdagen lyssnade jag till professor
Gunnar Karlsson, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, som
beskrev robotens närmast mänskliga
egenskaper.
Att roboten har god motorik har
vi sett prov på i industriella sammanhang, men när egenskaper som
kommunikativ förmåga, sinnen och
tankekapacitet beskrivs anar jag
hur även tjänstesektorn kommer att
förändras. För roboten kommer att
kunna göra det mesta, och den jobbar
dessutom 24/7 utan att vare sig äta
eller vila.
Med skräckblandad förtjusning tog
jag till mig denna insikt och viskade
till min bänkgranne på seminariet
att etiska dilemman måste väl ändå
människan få behålla monopol på att
lösa. Den omedelbara repliken blev:
Ja, etiska dilemman blir människans
sista utpost.
inte framtiden som vi tror
utan vad vi gör den till. Och därför
är framtiden egentligen bara en enda
stor möjlighet. Vi ska som bransch
självfallet dra nytta av ny teknik och
till och med påskynda utvecklingen.
För när roboten sitter bredvid oss eller svävar i molnet kan vi skapa ännu
större kundnytta.
På förra årets Branschdagar föddes
nu blir ju
Läs mer på e-conomic.se eller ring 08-408 356 90.
e-conomic är Nordens ledande leverantör av webbaserade bokföringsprogram.
Fler än 100 000 företag och över 3 500 redovisningsbyårer använder e-conomic.
We simplify accounting
några tankar som också medverkar
till kundnytta. Ett exempel är att
branschen kan erbjuda proaktiva personliga tränare (PT) till företagare
som behöver hjälp att utveckla sin
verksamhet. På FAR förbereder vi nu
den första PT-utbildningen. Vi börjar
med att erbjuda den för redovisningskonsulter som i takt med tilltagande
automatisering kan och måste öka
inslaget av analys och rådgivning.
Jag glömmer heller inte den spontana applåden på Friends Arena när
jag berättade att vi på nordisk basis
tar fram en ny standard för revision i
mindre företag. Behovet av ”Standard
for Audits of Small Entities” (SASE),
som den kommit att kallas, är stort
och ett uttryck för den differentiering av tjänster som framtidsstudien
pekar på. Under årets Branschdagar
kommer vi självfallet att belysa och
utmana den nya standarden. Jag är
för egen del övertygad om att den
genererar ökad kundnytta.
framtidsstudien kan jag
utläsa i vårens medlemsundersökning
att hälften av FAR:s medlemmar har
tagit del av rapporten från Kairos
Future som ju beskriver branschens
resa fram till år 2025. Det är en hög
andel, men jag vill ändå rekommendera alla som ingår i andra hälften att
låta framtidsstudien ingå i sommarlektyren. För den ger insikter, mod
och inspiration till förändring och
utveckling av såväl små som stora
byråer. Jag vågar säga det eftersom så
många byråer vitsordar detta.
Från FAR:s sida vill vi oförtrutet
och på alla sätt hjälpa branschen att
på tal om
göra ännu större nytta för näringsliv och samhälle. I affärsplanen för
innevarande räkenskapsår läggs fokus
på områdena förtroende, framtid och
medlemsnytta. Med ambitionen att
förstärka positionen som förtroendebransch ska vi utveckla proaktiv opinionsbildning, öppna upp branschen
och arbeta nära branschens intressenter. Under rubriken framtid ska
vi hjälpa branschen att bli vinnare i
digitaliseringen. Det handlar konkret
om att utnyttja automatiseringen,
utveckla nya tjänster och pusha
för modernare och bättre regler på
branschens spelplan. När det gäller
medlemsnyttan är målsättningen att
leverera en medlemsnytta som lockar
fler. Och här har vi en lång lista på
konkreta initiativ som kommer att
presenteras under Branschdagarna.
”Jag måste
erkänna att
jag längtar
till Branschdagarna.”
temat för branschdagarna
i år är Nya tidens tjänster, och
24–25 september på Friends
Arena blir två dagar fyllda med
utmaningar, inspiration och
lärande. Vi hoppas även på all
time high i deltagande, minst
500 personer. För det är när vi
träffas över byrågränser och gemensamt tar ut färdriktningen
som vi tar det ansvar som följer
av att vara en profession. Att
det dessutom sker under trevliga former är en bonus.
Jag måste erkänna att jag
längtar till Branschdagarna.
Men först ska vi unna oss en
fin sommar med avkopplande
och välbehövlig ledighet.
Trevlig sommar! ●
Dan Brännström
är FAR:s generalsekreterare.
Läs mer | Följ Dan på
twitter.com/DanBrannstrom
och på www.danbrannstrom.se
Balans
# 6 / 2015
|3
Innehåll
si da 26
Catharina Espmark
Statssekreterare
David Batra
Komiker
Pernilla Lundqvist
Redovisningsspecialist
Balans
# 6 / 2015
si da 38
10Redovisningskonsulterna
mest nöjda
Nya resultat från FAR:s
­medlemsundersökning.
Soraya Hashim
Rättviseförmedlingen
12 Världen:
EU-direktiv om hållbarhet
väcker debatt.
Utmaningar | Inspiration | Lärande
FARs Branschdagar 2015
TEMA: Nya tidens tjänster
24 september
· Kundens förväntningar på dina tjänster idag och imorgon
· Dialog med politiker om det digitala landskapet
· Personligt ledarskap för att utveckla affären
· Årets framtidsbyrå 2015
· Middag med underhållning av David Batra
25 september
· Hur du får igång innovationsloopen på din byrå
· Tio parallella seminarier – välj de tre som intresserar dig mest
· Hur mångfald och jämställdhet lyfter verksamheten
BOKA TI D
IG
1000 kr i ra T
ba
före 19 ju tt
ni
på far.se
15 Krönika: Caisa Drefeldt
Det är dags att höja blicken!
si da 15
”Vi måste bli
mera ­framsynta
och inte bara
­studera det
som gäller för
­stunden.”
16 Fokus: Förtroende
Ängsligare samhälle gör det
viktigare att allt ser rätt ut.
22 Profilen: Uppskattad
Myléne Beiming utsedd till en av
­Sveriges bästa skatterådgivare.
26 Experten: Lars-Olle Larsson
”Integrerad redovisning driver
­affärsutveckling.”
Caisa Drefeldt
si da 22
”Vår affärsplan
är inte bara ett
­dokument som
­sitter i en pärm.”
på o m sl ag e t
30 Debatt
• Tyck till om nya standarden
för ­revision i mindre företag.
• Företagens säkerhet en
­hållbarhetsfråga.
• Nya RedR 2 behöver ett
förtydligande.
I KARRIÄREN / I LIVET | NR 6 | JUNI 2015 | UTGIVEN AV FAR | ÅRGÅNG 41 | PRIS 65 KRONOR
Missa inte Debatt och Fördjupning på
tidningenbalans.se
MER ÄN
BARA SIFFROR
Hållbarhetsredovisning. | EU och regeringen höjer kraven
Swedfund först med reviderad IR-redovisning s. 26–27
s. 12–13
35 Debattpanelen
Tycker till om enklare revision.
38 Vår byrå
24–25 september Quality Hotel Friends Arena i Solna
Myléne Beiming
Revisorsgruppen i Malmö
öppnar ­dörrarna till framtiden.
FOKUS
PROFILEN
VÅR BYRÅ
Ja eller nej?
Uppskattad
Tight ledarduo
Vad säger du när kunden
vill bjuda?
Myléne Beiming hjälper företagen
att betala rätt skatt.
Kompletterande personligheter
lyfter Revisorsgruppen i Malmö.
s. 22
s. 38
s. 16
Illustration: Sandra Bergström
#FARbransch15
Återkommande i Balans:
Ledare 3 | Chefredaktören 7 | Nyheter 8 | Experten 26 | Debatt 30 | Vår byrå 38
Balans
# 6 / 2015
|5
Balans
Chefredaktören | Balans
Nummer 6/2015
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
Pernilla Halling
08-506 112 41
Redaktion
Lisa Bergman
08-402 75 19
Charlotta Marténg
08-506 112 49
Rakel Lennartsson
08-506 112 42
Åsa Ohlsson (vik.)
070-233 64 50
Grafisk form
Oh My!
Digitala utbildningar
– gå kurs när det passar dig
Omslagsbild
Sandra Bergström
Annonser
Alex Simonsson,
Swartling & Bergström Media AB
08-545 160 63, 070-798 84 23
[email protected]
Tryck
Exakta
ISSN 0346-8208
Prenumerationsärenden
08-506 112 00, [email protected]
FAR-medlem: [email protected]
Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad
när och var det passar dig. En
digital utbildning är ett effektivt
sätt att ta dig an nya kunskaper
på dina villkor – vare sig det
är en nyhetsuppdatering via
webbinarium eller en mer ingående
e-kurs.
Webbinarier
•
•
•
•
Skattenyheter
Momsnyheter
Redovisningsnyheter
Aktuellt för ekonomiansvariga
eKurser
•
•
•
•
K2-regelverket
K3-regelverket
Löpande bokföring
Penningtvätt
Livestreamade nyhetsdagar
•
•
•
•
Balans ges ut av FAR med
tio ­utgåvor per år.
Tidningen kommer ut första
­måndagen i varje månad, med
­undantag för juli och augusti.
Webb
tidningenbalans.se
Medlem av Sveriges Tidskrifter.
TS-kon­trol­lerad fackpress­upplaga
14 900 (2014)
Adress
Box 6417
113 82 Stockholm
E-post
[email protected].
Redovisningsdagen
Skattedagen
IFRS-dagen
Fastighetsdagen
farakademi.se/ekurs
eriges
v
S
i
om
Ekon lara val
självk
Hållbarhet på allas läppar
alla pratar om hållbarhet.
Företagsledare, politiker, journalister, barnen i skolan, ja listan kan göras precis hur lång som
helst. Det är som att det är nu det verkligen slår igenom. Och i
denna viktiga process kan vår bransch spela en central roll.
en av branschens ”hållbarhetskändisar” är Lars-Olle Larsson,
som är Expert i detta nummer. Han arbetar i dag med hållbart
företagande på Swedfund, och har varit projektledare för den
första integrerade redovisningen med revisionsbestyrkande. Jag
minns första gången jag träffade honom, det var för drygt tio år
sedan. Han pratade sig varm om hållbarhet och miljö, och mycket
av det han sa lät som självklarheter. Men med facit i hand så gick
det nog ganska trögt. Och många var frustrerade.
”I denna
viktiga
­process kan
vår bransch
s­pela en
­central roll.”
men nu kanske det händer grejer. EU ställer krav. Och svenska regeringen är inne på att gå ännu längre. Lagförslaget som har ­tagits
fram av tjänstemän på justitiedepartementet innebär att 2 000
företag kan komma att påverkas (i stället för 300 med EU:s krav).
inga krav på att den icke-finansiella informationen ska vara reviderad. Men när företagen ändå lägger ned tid och
pengar på att ta fram detta mervärde borde man väl vilja ha en kvalitetsstämpel? Att styrelseledamöterna inte är så sugna på att skriva
under redovisningen om informationen inte är kvalitetssäkrad är ju
en annan aspekt. Det finns alltså en hel del kvar att diskutera.
det finns dock
däremot besvaras inom kort är vem som får
FAR:s pris för bästa hållbarhetsredovisning. Det är trettonde året
som priset delas ut, och i år hålls ceremonin 3 juni på Nasdaq
OMX i Stockholm.
en fråga som
Trevlig sommar!
Pernilla Halling
[email protected]
Eivor Bonder.
Produktchef
Norstedts Revision.
LIKA NOGRÄKNAD
SOM DU.
Norstedts Revision
nj.se/revisionsprogram
Norstedts Revision integrerat med
Transaktionsanalys ger dig vår främsta
kombination för att arbeta effektivt enligt ISA.
På köpet får du en enkel modul för att skapa
avvikande revisionsberättelser.
Balans
# 6 / 2015
|7
Nyheter | Balans
55%
Källa: FAR:s medlemsundersökning gjord av SKOP
”Ett företag måste i allt större
utsträckning uppfattas som
en god medborgare för att
bli framgångsrikt?”
Pär Nuder, finansminister 2002-2006,
i Dagens Industri 18 maj.
8 av 10
…. medarbetare vill ha sin lön fastställd
efter samtal med närmaste chef. Bara fyra
av tio upplever att det fungerar så i dag.
Källa: Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv
hallå där …
📞
foto: liselotte van der meis
... En majoritet,
55 procent, av dem
som svarade på FAR:s
medlemsundersökning använder FAR
Online.
foto: handelshögskolan i göteborg
Balans | Nyheter
Noterat
visnin
g
? :Pristak strider
mot god sed
i förra numret av Balans diskuterades olika prissättningsmodeller. Revisorsnämndens chef Anita
Wickström vill med anledning av
detta påminna om att anbud att
utföra revision till fast takpris - utan
reservation för att priset kan stiga
om förutsättningarna för revisionen
ändras - har ansetts strida mot god
revisorssed.
– Skälet är att en revisor inte får
försätta sig i en sådan situation att
han eller hon tvingas välja mellan
att själv bekosta revisionsinsatser som inte kunnat förutses då
anbudet lämnades, eller att inte
genomföra behövlig granskning,
säger Anita Wickström.
Se exempelvis RN:s beslut dnr
2003-878.
BDO BJÖD IN TILL LÄXHJÄLP
För andra året i rad arrangerades Nationella läxhjälpsdagen 29 april. BDO är en av
Stiftelsen Läxhjälpens samarbetsparterns, och ett av drygt
30 företag som denna dag
tog emot Läxhjälpens elever
foto: dreamstime
Redo
MAZARS VÄXER GENOM
SAMMANSLAGNING
Genom sammanslagningen
med den tyska revisionsbyrån
Roever Broenner Susat, RBS,
stärker Mazars sin position
på en av Europas starkaste
marknader.
– Det är roligt att vara
en del i något större. Att vi
nu stärker vår verksamhet i
Tyskland som ligger i hjärtat
av Europa är ett viktigt steg
och får positiva effekter även
för oss här i Sverige, säger
Marianne Sandén Ljungberg,
vd för Mazars i Sverige.
Mazars i Tyskland blir nu
den åttonde största revisionsbyrån i landet och beräknas
stå för omkring tio procent av
Mazars totala intäkter.
till sin arbetsplats för samtal
och läxhjälp. Bakom initiativet
står Stiftelsen Läxhjälpen
som med finansiering från
­näringslivet arbetar för att
fler barn i socio­­ekonomiskt
utsatta områden ska klara
skolan och komma vidare till
gymnasiet.
– Jag upplevde ett ömsesidigt engagemang mellan
eleverna och läxhjälparna och
det var givande att själv vara
en del av detta för en stund,
säger Marcus Lexing, revisorsassistent på BDO.
MOT MUTOR I ALMEDALEN
Under parollen ­Tillsammans
mot korruption bjuder
Am­Cham Sweden, IMM och
TI Sverige in till en heldag i
Almedalen. Ett flertal seminarier på temat korruption
kommer att hållas. FAR är
först ut med seminariet En
kultur som motverkar korruption. Medarrangörer är EY,
KPMG, PwC, advokatbyrån
Vinge, Regeringskansliet med
flera. Mer information finns på
www.tillsammansmotkorruption.se.
NOMINERINGSDAGS
ÅRETS FRAMTIDSBYRÅ
I samband med FAR:s
branschdagar 18 och 19
september delas priset ut till
Årets framtidsbyrå. Syftet
med priset är att belöna en
byrå som tagit steget in i
Vill du göra tidrapporten
på 10 000 meters höjd?
Nu är det möjligt.
Rexor är skapat i Sverige med spetsteknik. Bakom systemet står samma
grupp eldsjälar som tog fram XOR Compact och XOR Control. Välkommen
till affärssystemet för konsulter. Besök oss gärna på www.rexor.se.
AFFÄRSSYSTEMET FÖR KONSULTER
8 | Balans
# 6 / 2015
framtiden och alla kan vara
med i tävlingen. Stora som
små, revisionsbyråer och redovisningsbyråer. Sista dagen
att nominera är 14 augusti
och mer information finns på
www.far.se.
FÖRÄNDRINGAR I
­BAS-ORGANISATIONEN
BAS-intressenternas Förening
har fått en ny styrelse. Berne
Andersson som varit FAR:s
representant i tio år lämnar nu
styrelsen och ersätts av Annika
Larsson. Ett arbete pågår med
att ta fram en ny organisation och nya arbetsformer för
BAS-organisationen från och
med 2016. BAS och SRF har
kommit fram till att SRF ska
vara den part som för BAS
räkning tar fram sakinnehåll
i produkterna, samt sköter
­administrationen för BASföreningen och BAS-bolaget.
NY LEDARE FÖR PWC:S
ADVISORY-VERKSAMHET
Emanuel Ramstedt blir ny
ledare för PwC:s Advisoryverksamhet som omfattar
cirka 300 rådgivare/konsulter
inom transaktionsrådgivning
och Management Consulting.
– Jag är övertygad om att
Emanuel tillsammans med
övriga partners och medarbetare på Advisory kommer att
utveckla verksamheten till nya
nivåer, säger Peter Nyllinge,
vd PwC.
… Lena Henriksson,
­kommunikationschef på FAR.
Är du lönsam lille student? Redovisningsämnet kostar relativt lite men attraherar många
­studenter. Det gäller att identifiera dem som vill gå vidare till forskning.
Bryter negativ trend
med strategisk satsning
har lyckats
vända den negativa trenden
med allt färre doktorer i extern
redovisning och lärarkrisen som
följer. En välkommen nyhet mot
bakgrund av den alarmerande
situationen.
handels i göteborg
diskuterats
intensivt de senaste åren – i debattartiklar
och intervjuer i Balans och i en mindre arbetsgrupp tillsatt av Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna. Men nu har
Handelshögskolan i Göteborg lyckats vända
den alarmerande trenden. Sex disputerade
doktorander i redovisningsämnet de senaste
två åren är resultatet av en tioårig satsning.
– I dag har vi uppnått balans när det gäller
disputerade lärare i redovisning, berättar Jan
Marton, vice rektor på Handelshögskolan i
Göteborg och regelbunden krönikör i Balans.
Samtidigt betonar han att detta inte innebär
någon lösning för landet som helhet. Med
andra ord, krisen i redovisningsämnet består.
Men Handels i Göteborg kan nu erbjuda det
goda exemplet. Vad krävs för att lyckas?
– Det måste finnas en långsiktig satsning
bestående av flera komponenter. Finansiering
är en grundläggande komponent, men det
krävs också ett systematiskt rekryteringsarbete
bland intresserade studenter. I vårt fall har
det varit väldigt viktigt att det inte bara var
redovisningsämnets kris har
institutionen som satsade, utan att Handelshögskolans ledning stod bakom projektet.
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har upparbetade relationer med näringslivet och alla de stora revisionsbyråerna, vilket
också har varit en framgångsfaktor. Samarbetet mellan akademi och praktik har tagit sig
flera uttryck.
– Samtidigt som vi gjorde den här
satsningen öppnade vi för möjligheten att
bedriva forskarutbildning på halvtid, så att
flera av våra doktorander har kunnat behålla
sina tjänster ute på de stora revisionsbyråerna samtidigt som de har arbetat på sin
avhandling, säger han.
Huvudfinansiär bakom satsningen är
Torsten Söderbergs stiftelse, även Stena har
bidragit med pengar. ●
rakel lennartsson
För tredje året arrangerar FAR seminarier
i Almedalen. Varför är det viktigt att
synas där?
– Det handlar inte bara om att synas. Det
handlar om att bidra och att lyssna på
andra. Som branschorganisation är det
viktigt att vara på plats och vara en del i
de samtal som förs och som berör våra
medlemmar. I dag kan man följa allt som
sker under Almedalsveckan via media och
sociala medier från nästan var som helst
i världen. Men genom att även vara med
och arrangera seminarier bidrar vi aktivt till
debatten.
Vad står på agendan?
– I år genomför vi tillsammans med ett
antal aktörer en heldag, tisdagen 30 juni,
med tio olika seminarier under rubriken
"Tillsammans mot korruption". Initiativtagare är IMM, American Chamber of
Commerce in Sweden och Transparency
International Sverige. FAR arrangerar
dagens första seminarium som har rubriken "En kultur som motverkar korruption"
tillsammans med Värdegrundsdelegationen. På plats finns FAR:s generalsekreterare Dan Brännström och bland andra
Ardalan Shekarabi, civilminister, Anders
Danielsson, generaldirektör på Migrationsverket, Carina Lundberg Markow, ansvarig
för ägarstyrning på Folksam och Lena
Marcusson som är ordförande i Värdegrundsdelegationen.
 Ekonomi och redovisning är ett av de
Vilken respons hoppas du på?
– Jag hoppas på intressanta samtal och att
vi kan sätta agendan och tillsammans göra
30 juni till en dag mot korruption. Och att
de medlemmar som är på plats i Visby och
vill träffa oss tar kontakt.
ämnen som får minst resurser per student
och lärarbristen är akut. Läs bland annat
intervjun med professor emeritus Sten
Jönsson i Balans nr 8/2014.
 Högskoleförordningen kräver att utbildningen ska bedrivas på vetenskaplig grund
vilket i praktiken tolkas som att en universitets- och högskolelärare ska vara disputerad.
Hur kan den som inte är på plats följa
FAR i Almedalen?
– Vi kommer att publicera referat från
de seminarier där FAR deltar på far.se.
Vi kommer även använda hashtaggen
­#FARialmedalen på sociala medier för den
som vill följa oss där och kommentera och
vara delaktig.
FAKTA:
Redovisningsämnet
pernilla halling
Balans
# 6 / 2015
|9
Nyheter | Balans
Balans | Nyheter
Redovisningskonsulterna mest nöjda med FAR
foto: shutterstock
Grattis! Då tillhör du
FAR:s mest nöjda medlemskategori, enligt den
nyligen genomförda medlemsundersökningen.
är du redovisningskonsult ?
S
Över 90
­procent nöjda
användare
FAR:s medlemsundersökning visar att FAR
Online är en mycket
uppskattad tjänst.
har FAR Akademi
gjort en digital resa. Nu visar
FAR:s medlemsundersökning
att den tagits emot väl av medlemmarna. En majoritet av dem
som deltog i undersökningen
använder den digitala tjänsten.
Och 93 procent av dem som
använder FAR Online tycker
att tjänsten motsvarar deras
förväntningar.
– Att fler än 90 procent av alla
FAR Online-användare är nöjda,
var fjärde till och med mycket
nöjd, gör oss jätteglada men
vi siktar ändå på att bli bättre.
Närmast satsar vi på att nå dem
som inte använder FAR Online
alls, säger David Nylund, förlagschef på FAR Akademi.
Enligt medlemsundersökningen använder yngre medlemmar
och revisorer tjänsten i större
utsträckning än äldre medlemmar, redovisningskonsulter och
rådgivare.
– I ett samhälle med allt mer
regler och en ökad professionalisering av allt fler redovisningsoch revisionstjänster tror vi att
vi har mer att erbjuda fler. Förändringarna sker allt snabbare
och det är en utmaning att hålla
sig uppdaterad kontinuerligt.
Framtidens FAR-medlemmar
måste veta både vad de gör
och varför – där tror vi att vi
kan hjälpa till, säger David
Nylund. ●
med far online
en del i medlemsundersökningen handlade
om att ta reda på hur nöjda medlemmarna
är med sin organisation. För att kunna
mäta det, och i framtiden kunna jämföra
branschen med andra branscher, har SKOP
använt sig av ett mått kallat NMI. NMI
står för Nöjd medlemsindex och sträcker
sig mellan 0 och 100. Ju högre värde, desto
nöjdare medlemmar.
– I undersökningen har FAR fått ett
genomsnitts-NMI på 64. Det innebär att
majoriteten av medlemmarna är nöjda med
FAR, säger Lena Henriksson, kommunikationschef på FAR.
Bryter man ner siffrorna ytterligare visar de
att tre av tio medlemmar har ett NMI över
75. Det är att räkna som högt och innebär att
de är ganska, mycket eller extremt nöjda. En
av tio är mycket eller extremt nöjd, med ett
NMI över 85.
– Tanken är att
vi ska göra den
här med ­lems­­
undersökningen
vartannat år så att
vi ska kunna följa
utvecklingen, säger
Lena Henriksson.
nöjd medlems­index
foto: liselotte van der meis
om Balans kunde rapportera om i
förra numret (nr 5/2013) har SKOP
under våren genomfört en medlemsundersökning på uppdrag av FAR.
Undersökningen visar att majoriteten av
FAR:s medlemmar är nöjda med branschorganisationen. Mest nöjda är redovisningskonsulterna, följt av revisorerna och rådgivarna.
Syftet med undersökningen är att utveckla
medlemsnyttan och att branschorganisationen ska kunna identifiera vilka frågor som är
rätt att fokusera på.
Lena Henriksson
bygger på fyra del­
frågor där de som svarat på frågorna fått sätta
ett värde mellan 0 och 100. Delfrågorna är:
 Vilket övergripande betyg vill du ge åt
FAR?
 Hur väl motsvarar FAR dina förväntningar?
 Om du jämför med en branschorganisation som är helt perfekt. Hur nära eller långt
ifrån anser du att FAR motsvarar en sådan
perfekt organisation?
 Hur stort förtroende har du för FAR
som branschorganisation?
Av delfrågorna är det en som sticker ut och
får högst genomsnittsbetyg: förtroendet.
– Det är glädjande att förtroendet får så
högt betyg eftersom vi verkar i en bransch
där förtroendefrågorna är viktiga, säger Lena
Henriksson.
Lägst genomsnittsbetyg får jämförelsen
med den helt perfekta branschorganisationen.
Medlemsundersökningen visar också att
det finns skillnader på hur de olika medlems­
Nöjda medlemmar ska
bli ännu mer nöjda. FAR
kommer att fortsätta
arbetet med att öka
­medlemsnyttan.
kategorierna upplever sin branschorganisation. Allra mest nöjda är redovisningskonsulterna, med ett genomsnittligt NMI på 68.
Revisorerna kommer på andra plats med ett
NMI på 62 och rådgivarna är minst nöjda
med ett NMI på 60.
Det finns även regionala skillnader i hur
branschorganisationen upplevs. Minst nöjda
är Göteborgs- och Stockholmsregionen.
Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare.
10 | Balans
# 6 / 2015
om redan i förra
numret tycker 85 procent av medlemmarna
att FAR:s kundservice är bra. 82 procent har
uppgett att FAR:s medlemsservice är bra och
86 procent tycker att FAR:s medlemsrådgivning är bra. Nu kommer FAR att arbeta vida-
som balans berättade
re med att ytterligare öka nöjd medlemsindex
och minska antalet missnöjda medlemmar.
– De olika avdelningarna inom FAR kommer att arbeta vidare med resultatet rörande
just deras område för att hitta utvecklingsmöjligheter. Resultatet ska sedan förverkligas
genom att föras in i affärsplanen för att öka
medlemsnyttan, säger Lena Henriksson. ●
En stor majoritet av medlemmarna, 69 procent,
är nöjda och har ett NMI över 55.
Medlemsundersökningen visar att
hälften av ­medlemmarna har tagit
del av FAR:s­ ­framtidsstudie.
”Det är glädjande. Framtidsstudien är
viktig att ta till sig, och än är det inte
för sent. Snarare blir den mer och
mer aktuell för varje dag som går.”
Malmöregionen är något mer positiv och allra
mest nöjda är medlemmarna i övriga landet.
Här hittar du FAR:s
framtidsstudie:
www.far.se/Press-ochopinion/­Kampanjer/
Hur-ser-branschenut-2025/
85%
82%
av medlemmarna
har uppgett att
tycker att FAR:s
FAR:s medlemskundservice är bra. service är bra.
86%
tycker att FAR:s
medlemsrådgivning är bra.
charlotta marténg
Det genomsnittliga Nöjd
­medlemsindex varierar mellan
olika typer av medlemmar.
Rådgivare
Tre av tio medlemmar,
har ett högt NMI,
över 75.
En av tio är mycket
eller extremt nöjd, med
ett NMI över 85.
charlotta marténg
Revisorer
Redovisningskonsulter
0
60
62
68
100
SKOP HAR FÖR FAR utvecklat
ett Nöjd medlemsindex (NMI)
som bygger på svaren från fyra
frågor. Nöjd medlemsindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är
mest missnöjd och 100 mest nöjd.
Målet är att få så högt Nöjd
medlemsindex som möjligt och
att minimera antalet medlemmar som är mindre nöjda.
Balans
# 6 / 2015
| 11
Nyheter: Världen | Balans
Balans | Nyheter: Världen
HÅLLBARHET
EU:s krav på hållbarhetsrappor tering väcker känslor
instanser
har tyckt till om förslaget att
göra hållbarhetsrapportering
obligatoriskt för uppemot
2 000 företag. FAR v
­ älkomnar
förslaget, medan Svenskt
­Näringsliv är mer kallsinnigt.
omkring ett femtiotal
Text: Rakel Lenartsson
Illustration: Sandra Bergström
F
rån och med räkenskapsåret
2017 kommer som minst cirka
6 000 av de största europeiska
företagen att tvingas rapportera
icke-finansiell information inom
områden som miljö, mänskliga rättigheter och anti-korruption. Just nu arbetar
medlemsstaterna med att implementera
EU-direktivet i nationell lagstiftning och
i en promemoria från justitiedepartementet föreslås en betydligt större räckvidd i
­Sverige än EU-direktivet kräver.
– I sak konstaterar vi att departementspromemorians förslag är nästan ordagrant
översatt från EU-direktivet. Problemet är
att man utsträcker det till så många fler
företag än vad som omfattas av direktiver,
säger Claes Norberg, redovisningsansvarig
på Svenskt Näringsliv.
Han är också kritisk till att man i det
svenska förslaget inte gjort någon egen
konsekvensanalys av kostnaderna för
företagen. En summa som har nämnts är en
kostnadsökning i storleksordningen 40 000
kronor per företag, men det är en kraftig
underskattning av vad det kostar att bedriva
ett seriöst arbete med att ta fram hållbarhetsrapporter, menar Claes Norberg.
– För de företag som skulle tvingas att
börja från början handlar det kanske om att
anställa, anlita konsulter och bygga robusta
system. I det sammanhanget motsvarar
40 000 kronor snarare vad det kostar att
trycka hållbarhetsrapporten, säger han.
Är det inte motsägelsefullt att näringslivet talar
om CSR i så många sammanhang, men när det
kommer ett lagförslag ger man det kalla handen?
– Nej det tycker jag inte, CSR är en viktig
del i företagens affärsutveckling och det
bygger på att företagen har egna incitament
att arbeta med de här frågorna.
Är det inte bra att lagstiftaren driver på
utvecklingen?
– Vi menar att företagen vet bäst själva
hur de kommunicerar med sina intressenter.
Det kan vara genom en hållbarhetsrapport, men i mindre bolag kan det kanske
ske direkt genom en dialog. Det är klart att
om man tvingar bolagen så skapar man en
utveckling, men frågan är vad den leder till?
revisions - och rådgivningsbranschen ,
Snabbavveckling
LagerboLag • Likvidation • Snabbav veckLing
FuSion & FiSSion • boLagSJuridik • SkatteJuridik
representerad av FAR, har intagit en mer
positiv hållning till förslaget.
– Vi välkomnar förslaget, som vi tycker
innebär ett förtydligande jämfört med
nuvarande lagstiftning på området, säger
Torbjörn Westman, affärsområdeschef på
KPMG och ny ordförande i FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling.
Inte desto mindre pekar han på ett antal
punkter som behöver förtydligas:
– Jag noterar att lagförslaget begränsar
revisorns arbetsinsats till att endast omfatta
kontroll av huruvida hållbarhetsrapporten
lämnats. Det bör tydliggöras att denna
typ av kontroll inte är att likställa med en
oberoende granskning.
Vidare ställer sig Torbjörn Westman
tveksam till att ett företag som följer exempelvis GRI per automatik bedöms ha uppfyllt
skyldigheten att rapportera enligt lagförslaget.
Problemet är att en vedertagen tillämpning av
GRI:s riktlinjer (som utgår från vad som är
väsentligt för verksamheten) inte alla gånger
kommer att överensstämma med lagstiftarens
specifika krav på vad som ska rapporteras.
– En annan viktig fråga vi lyfter är hur
praxis kommer att hantera integrerad rapportering. Detta kan innebära att hållbarhetsinformationen är utspridd och därmed
inte ett särskilt avsnitt. Kommer de delarna i
förvaltningsberättelsen som gäller hållbarhet att undantas revisorsgranskning eller
inte, undrar Torbjörn Westman.
Nuvarande förslag innehåller inget krav på att
hållbarhetsinformationen granskas av revisor,
hur ser FAR på det?
– Som bransch anser vi naturligtvis att
revision har ett värde, men frågan ska drivas
utifrån att det är ett mervärde för bolagen,
inte genom lagstiftning, säger Torbjörn
Westman. ●
www.formabolag.se
FAKTA:
Vi förvärvar bolaget och Ni
erhåller likvid omgående!
Säljaren får köpeskillingen
direkt, utan att behöva vänta
på en fullbordad likvidation.
• Vi köper ditt bolag
• Du slipper vänta på pengarna
• Styrelsen byts ut
• Vi avvecklar bolaget
Prisexempel
Värde: 100.000
Värde: 250.000
Värde: 500.000
Värde: 1.000.000
Processen
kr.
kr.
kr.
kr.
Vi
Vi
Vi
Vi
Box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 010-762 45 00
betalar:
betalar:
betalar:
betalar:
88.000 kr.
237.000 kr.
482.000 kr.
971.000 kr.
Fax: 060-17 11 35
­Redovisningsbranschen
kan lösa världens
­vattenförsörjning
Kan redovisningsbranschen
bidra till en säkrare vattenförsörjning i världen? Ja, genom en
global standard för redovisning
av den egentliga kostnaden för
vatten. Det efterlyser tre forskare
i IFAC:s (International Federation
of Accountants) senaste nyhetsbrev the Gateway.
vatten är en ändlig och flyktig resurs, och
klimatförändringarna gör den också till en
allt knappare resurs. Ett aktuellt exempel
är vattenbristen i Kalifornien, som trots
detta är en vattenexportör. Detta om man
räknar med allt vatten som går åt för produktionen av grönsaker, frukt och vin som
delstaten exporterar. För det är framförallt
jordbruk som konsumerar stora mängder
vatten i världen. Den faktiska konsumtionsnivån inom jordbrukssektorn beräknas till
hela 92 procent jämfört med hushållens tre
procent och industrins fem procent.
Eftersom den egentliga kostnaden för
vattnet inte tas med i redovisningen saknas
incitament att hålla förbrukningen nere.
Snarare är det så att jordbruket uppmuntras till bevattning för att öka produktionen.
de tre forskarna Martin Keulertz, Tony
Colman och Tony Allan menar att lösningen ligger i förändrad redovisning. I dag är
vattenhushållning en fråga för företagens
CSR-ansvariga, men det bör även vara
en fråga för ekonomi- och finans­sidan i
företagen. Det finns visserligen frivilliga
system för redovisning av vatten, men
även det mest miljömedvetna företag
hamnar i en intressekonflikt om de tar upp
kostnaden när inte konkurrenterna gör det.
Det är alltså generella redovisningsregler
för vattnet som de tre forskarna efterlyser.
Framtidens miljöaktivister är alltså redovisningsexperterna som hittar lösningen på
detta – en utmaning i tiden. ●
åsa ohlsson
 16 april 2013: EU-kommissionen lägger
ett förslag om att öka näringslivets transparens inom hållbarhet.
 Under 2014: Direktivet antas av EU-­
parlamentet och Rådet (medlemsstaterna).
 31 mars 2015: Ett 50-tal svar har
i­ nkommit på justitiedepartementets
promemoria (Ds 2014:45) om hur EUdirektivet kan ­implementeras i svensk lag.
 Hösten 2015: Den politiska ­beredningen
kommer att involvera ett stort antal
­departement.
fotnot : ” vattnet bör ses som en ändlig resurs
med ett ekonomiskt värde och stor social och
ekonomisk betydelse återspeglande vikten av
att tillgodose grundläggande behov.”
ur agenda 21 från fn :s miljökonferens i
rio de janeiro 1992 .
Balans
# 6 / 2015
| 13
Caisa Drefeldt | Balans
Nya RESULTAT
– ännu mer fakta och siffror!
Det är dags att
höja blicken!
Vi vet att du som FAR-medlem uppskattar den raka
nyhetsförmedling som Resultat står för. Därför satsar
vi ännu mer på att göra den mer relevant för dig och
dina kunder. Sifferkollen finns nu åter på tidningens
baksida, enkel för dina kunder att hitta. Kalendariet
har utökats för att ge tydligare info över vad som
händer. Och självklart finns Resultat även som digitalt
nyhetsbrev.
För så lite som 381 kr/år skickar vi 10 nummer av
Resultat till din kund.
U
Läs mer på farakademi.se/resultat eller kontakta oss
på [email protected]
Finns Snabbavveckling med ”Insättningsgaranti”?
Svaret är nej. När någon säljer sitt bolag med dess tillgångar till ett företag för snabbavveckling finns ingen statlig insättningsgaranti motsvarande den som finns när pengar sätts in på bank. Det är leverantörens förmåga att fullgöra bolagets förpliktelser
säljaren förlitar sig på. Uppkommer brister avseende skattebetalningar hamnar ansvaret hos säljaren.
Svenska Standardbolag har varit i näringslivets tjänst sedan 1954 och handlagt mer än 200 000 bolagsärenden varav 20 000
bolagsavvecklingar. Vi kan inte ge statlig insättningsgaranti men vi kan garantera erfarenhet, kompetens, service, ekonomisk
stabilitet och ett konkurrenskraftigt pris.
FALUN 023-79 23 00
MALMÖ 040-720 20
STOCKHOLM 08-23 41 15
GÖTEBORG 031-17 12 25
E-POST:
[email protected]
HEMSIDA: www.standardbolag.se
LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954
nder 2014 samt även under ­våren
2015 har Bokföringsnämnden
svarat på frågor som kommit in till
nämnden, och då i synnerhet frågor
kring K2. Men varför kommer dessa
frågor så sent? Regelverket har ju
funnits sedan 2008, och avseende de
ekonomiska föreningarna sedan 2009.
Tyvärr är det nog så att regelverken inte har lästs,
och än mindre analyserats. Om så hade skett skulle
inte denna uppsjö av frågor komma nu. Kanske vi som
bransch ska dra lärdom av detta. Jag tror att vi måste bli
mer framsynta och inte bara studera det som gäller för
stunden. Med andra ord – lyfta blicken och se framåt.
Vara proaktiva!
Vi vet att årsredovisningslagen kommer att ändras i två
steg. Den första ändringen kommer, som jag skrivit om
tidigare, nu och ska gälla från årsskiftet. Det är inte långt
kvar och hög tid att sätta sig in i vad som är på gång. Del
två i ändringarna kommer senare. Slutbetänkandet från
Redovisningsutredningen kom i februari och i Balans
nr 5 finns en utförlig artikel som beskriver vad utredningen kommit fram till. Läs denna artikel och fundera
på vad förändringen innebär för din del. Av någon anledning verkar skattefrågor vara ett mycket hetare ämne att
läsa in sig på än redovisning. Kanske är det behovsstyrt?
Klienterna frågar ju ofta om skatter. Men tänk på alla
gånger då kopplingen mellan redovisning och beskattning är aktuell!
nåväl , jag nämnde
inledningsvis att BFN har fått
många frågor om tillämpningen av K2. Märkligt nog
gäller många av dessa frågor associationsformer som äger
eller förvaltar fastigheter. BFN har svarat brevledes på
dessa frågor och svaren har även publicerats på BFN:s
hemsida. Det är alltså tolkningar av K2 som har publi-
”Vi måste bli mer
­framsynta och inte
bara studera det som
gäller för stunden.”
cerats. Och glöm inte – varje brevsvar rör en fråga med
specifika förutsättningar, men det finns även viktiga
klargöranden.
När det gäller K2 är det ett regelverk – inte princip­
baserat utan bara regler. Står det inte att något är tillåtet
så är det troligtvis förbjudet! Men varje företag som valt
K2 har gjort det självmant, och då bör man också acceptera regelverket som det är och inte försöka göra om det.
Begränsningarna är avvägda mot de förenklingar som
finns i regelverket.
Om K2 inte är lämpligt för ett visst företag finns alltid
möjligheten att välja K3. Om företaget exempelvis vill
upprätta och avge en koncernredovisning så är det
kanske bättre att gå in i K3 där det finns regler för hur
en sådan ska upprättas.
andra har jag levt i en princip­
baserad värld när det gäller redovisning och då är
steget ganska långt till att enbart följa regler. Det har
tagit mig tid att inse detta. Tidigare har redovisningen
i detta land genom både Redovisningsrådets rekommendationer och BFN:s allmänna råd i mycket
stor utsträckning varit principbaserad. K2 är alltså
Caisa Drefeldt
är auktoriserad revisor och r­e dovisnings­
en ny företeelse i vår principbaserade värld.
specialist på KPMG i Göteborg. Hon
Så min uppmaning till er alla nu inför sommaskriver i ­vartannat nummer av Balans.
rens ledighet – tillbringa tiden i hängmattan och
E-post | [email protected]
LÄS! ●
precis som många
Balans
# 6 / 2015
| 15
Fokus: Förtroende | Balans
Balans | Fokus: Förtroende
”I ett ängsligt samhälle
är det viktigt att allt
ser rätt ut”
– revisorerna har inte hängt med
Oavsett
vad som är rätt eller fel har uppmärksamheten kring
SCA lett till att framför allt två frågor lyfts. Å ena s­ idan
hur man bör hantera inbjudningar och liknande
­utifrån mutlagstiftningen, å andra sidan hur
revisorns oberoende påverkas.
Text: Charlotta Marténg
B
lir revisionen bättre
av att revisorna tackar
ja till ett kundevent
och därmed lär känna
företaget?
Men hur uppfattas
det av omvärlden? Och
hur påverkar det förtroendet? I ett sådant läge
måste revisorn ta ställning till vilket som är
viktigast.
– Oberoendet ”in apperance” blir allt viktigare. Det är en förändring där branschen inte
riktigt hängt med, säger Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholm
Business School vid Stockholms universitet.
att revisorn är oberoende i sin yrkesutövning är för de allra flesta inom branschen en
självklarhet, något som sitter i ryggmärgen.
Integritet och att inte låta sig påverkas är en av
grunderna i arbetet. Men för den som inte är
insatt i branschen, kan vissa saker uppfattas på
ett annat sätt, och därmed blir också revisorns
oberoende ifrågasatt. Något som i längden
påverkar förtroendet, för den enskilde revisorn
men även för branschen i stort.
16 | Balans
# 6 / 2015
Bino Catasús talar om två typer av oberoende. Oberoende ”in fact” och oberoende
”in apperance”. Oberoende ”in fact” handlar
om integriteten och att revisorn både följer
gängse strukturer och gör goda bedömningar.
Oberoende ”in apperance” handlar om hur
det man gör uppfattas av andra.
– Samhället har blivit allt ängsligare och
det verkar som om framgång är lika med att
undvika att göra fel. Det är alltså bättre att
inte göra fel än att göra mer rätt än fel. Av
detta följer att oberoende ”in apperance” spelar allt större roll. Jag tror inte att revisorerna
fullt ut har förstått det, säger han.
Bino Catasús konstaterar att styrelser och
näringslivet verkar vilja ha revisorer som är
oberoende och har integritet. En revisor som
inte vågar ifrågasätta och en revision där revisorn inte varit kritisk i sitt arbete är ganska
meningslös. Samtidigt finns problematiken
att revisorns arbetssätt av andra kan uppfattas
som att revisorn inte är oberoende.
– Oberoende ”in apperance”, hur något
verkar vara, har fått större betydelse i hela
samhället. Det gäller inte bara revisorernas
arbete utan även myndigheter, offentliga
foto: pia isaksson
skriverierna kring sca väckte många känslor.
bild: shutterstock
Bino Catasús
”Samhället
har blivit
allt ängslig­
are och det
verkar som
om framgång är lika
med att
undvika att
göra fel.”
upphandlingar, ja allt. För revisorn är det
självklart att inte låta sig påverkas, men man
har inte förstått hur illa det kan se ut om man
åker iväg med sin kund. Därmed inte sagt att
revisionen blir dålig, inget tyder på det, men
oberoendet ”in apperance” påverkas, säger
Bino Catasús.
bransch som
bygger på förtroende. Och när det kommer
till förtroendefrågorna och hur allmänheten uppfattar revisorn och dennes arbete är
oberoendet ”in apperance” många gånger
viktigare än oberoendet ”in fact”. Det spelar
alltså i vissa fall ingen roll om revisorn är
oberoende och revisionen är perfekt utförd.
Har det skett något som kan få andra att
misstänka att revisorn låtit sig påverkas, så
får förtroendet sig en törn. Det kan handla
om en middag, att hen blivit bjuden på
hockey av en kund, en resa eller deltagit i ett
seminarium. Bino Catasús menar också att
det finns en risk för vänskapskorruption och
att oberoende ”in apperance” kan påverka
oberoende ”in fact”.
– Studier visar som sagt att företagen vill
revisionsbranschen är en

Balans
# 6 / 2015
| 17
Fokus: Förtroende | Balans
Balans | Fokus: Förtroende
fak ta
i
Vad säger koden?
Förmånens värde:
Viktigt att göra rätt när kunden vill bjuda
har media vid flera tillfällen granskat revisionsbranschen, något
som tagits emot med blandade känslor.
Bino Catasús tycker dock att det är rätt
att den som granskar andra även själv blir
granskad.
– I det stora hela tror jag att det är positivt att revisorer blir granskade. Man kan
till och med säga att det är lite paradoxalt
att de som har som yrke att granska andra
själva blir upprörda av att bli granskade.
Bino Catasús tycker att det är lite konstigt
att revisorerna verkar ha blivit tagna på sängen över den senaste tidens uppmärksamhet.
– Oberoendefrågan har diskuterats hur
länge som helst, så jag blir lite förvånad
över reaktionerna. Revisorerna måste
lära sig att väga vilket som är viktigast i
sammanhanget, oberoendet ”in fact” eller
oberoendet ”in apperance”. Kanske blir
revisionen ”in fact” bättre om revisorn
tackar ja till en inbjudan från kunden men
”in apperance” blir det sämre. Då får man ta
ställning till vilket som väger tyngst, säger
Bino Catasús. ●
under senare år
18 | Balans
# 6 / 2015
vill
bjuda på något uppstår
titt som tätt, men hur
ska man som revisor eller
­redovisningskonsult förhålla sig i sådana lägen?
situationer då kunder
Tacka ja, eller nej? Koden om gåvor,
belöningar och andra förmåner i
näringslivet hjälper dig att göra rätt.
Mottagarens position:
Det är betydelsefullt
vilken anställning eller
vilket uppdrag mottagaren av förmånen har.
E
n av dina största klienter vill bjuda
på middag och biljetter till en
hockeymatch. Hur reagerar du?
Tackar du ja och ser fram mot en
trevlig kväll, eller tackar du nej – och är rädd
för att uppfattas som om du inte är mån om
relationen med kunden?
institutet mot mutor , IMM, är en ideell
näringslivsorganisation som funnits sedan
1923. Tillsammans med näringslivet har
man tagit fram en kod om gåvor, belöningar
och andra förmåner i näringslivet. Helena
Sundén är generalsekreterare på IMM,
och säger att koden är tänkt som hjälp för
företagare att hålla en rågång till det som
kan vara straff bart.
– Tanken är att näringslivet ska veta att
om man håller sig till koden så håller man
sig också på rätt sida om lagen, säger hon.
För de allra flesta är det självklart att det
finns regler som styr vad företag och företagare får erbjuda anställda inom stat och
kommun. Men det finns även vissa yrkeskategorier som bör vara särskilt restriktiva med
vad de tar emot från kunder och klienter.
– Vissa verksamheter ses som integritetskänsliga, till exempel offentligt ägda eller
finansierade företag, privatägda banker,
finans- och försäkringsföretag samt företag
inom certifiering och kontrollerande
verksamhet. Till denna grupp hör revisorer
och anledningen till det är att revisorerna
förvaltar ett specifikt förtroende, säger
Helena Sundén.
Hon nämner exemplet med hockeybiljetterna och säger att vid ett sådant erbjudande
Förmånens art:
Risken för att en förmån
är att bedöma som otil�låten ökar ju svagare
anknytningen är till
mottagarens arbetsuppgifter. Det är därför av
betydelse om förmånen
har ett tydligt samband
med och ingår som ett
naturligt och nyttigt led i
mottagarens arbete. Med
det avses till exempel att
diskutera arbetsrelaterade
frågor över en måltid,
eller en studieresa där
arbetsrelaterade programpunkter utgör ett
viktigt inslag.
bild: shutterstock
bör man tänka efter ordentligt innan man
tackar ja. Det finns flera saker att ta ställning till, bland annat vilket biljetternas
egentliga värde är. Och vad syftet är med att
erbjuda biljetterna.
– Framför allt bör man som revisor vara
noga med att försöka skydda sig från påverkan. Är man det minsta osäker finns det
fyra omständigheter i koden som man bör
fundera över, säger Helena Sundén.
Dessa omständigheter är: förmånens
värde, mottagarens position, förmånens
art samt mottagarkretsen och formerna för
erbjudandet av förmånen.
– I vissa fall finns det en naturlig koppling
mellan revisorns yrkesutövning och
kundens erbjudande, till exempel kanske
kunden erbjuder ett seminarium som är
relevant för revisorn att delta i. I sådana
fall är det inte märkligt att tacka ja till ett
erbjudande. Men om det bara handlar om
umgänge, då ska man vara uppmärksam,
säger Helena Sundén.
sedan skärptes mutlagstiftningen och vid årsskiftet reviderades
koden om gåvor, belöningar och andra
förmåner i näringslivet. Helena Sundén
betonar att koden handlar om att göra
rätt, inte att sluta umgås affärsmässigt.
för några år
foto: björn leijon
ha kritiska revisorer och att många revisorer
som blir bjudna på något, exempelvis en
julmiddag, upplever att de på så sätt lär
känna företaget bättre och därmed har
lättare att upptäcka risker. Men problemet
är att det inte ser ut så utifrån. Det ser
ut som om revisorn låter sig bjudas, och
därmed också riskerar att påverkas, säger
Bino Catasús.
Han konstaterar att som samhället
utvecklats kommer revisorerna att vara
tvungna att hitta andra sätt att lära känna
företaget. Så som det fungerat tidigare, att
delta i middagar, resor och annat, fungerar
inte längre. Han tror heller inte att en
företagsledning som bjuder in en revisor
skulle tycka att det var konstigt om revisorn
tackade nej.
– Om man tappar en kund av den anledningen då ska man nog tappa den kunden,
säger han.
Risken för beteendepåverkan ökar med förmånens ekonomiska eller
personliga värde och
frekvens av förmåner till
anställd eller uppdragstagare. I allmänhet ska
därför försiktighet iakttas
när det gäller förmåner av inte obetydligt
värde, förmåner som
förekommer frekvent och
förmåner med personligt
värde.
Helena Sundén
En positiv trend enligt henne är att
frågor kring mutor och korruption får betydligt mer utrymme i dag och tas på större
allvar än för några år sedan. Samtidigt ska
man som företagare vara ödmjuk inför att
det är svåra frågor.
– Hur mycket du än arbetar med frågorna kommer du aldrig kunna bli immun
mot att drabbas, det räcker att en enda
person i företaget bryter mot de regler och
policyer som finns. Men det är viktigt att
ledningen tar frågorna på allvar och verkligen själva agerar därefter. Arbetet måste
genomsyra hela verksamheten från toppen
och nedåt, säger Helena Sundén. ●
Mottagarkretsen och
­formerna för erbjud­
andet av förmånen:
En förmån av evenemangskaraktär bör i
princip riktas till en obestämd krets av personer
snarare än till särskilt
utvalda personer. Det är
vidare av betydelse att
förmånen överlämnas
öppet. Kravet på öppenhet innebär att en förmån
normalt ska riktas direkt
till mottagaren av arbetseller uppdragsgivare, vara
godkänd av denne eller
vara förenlig med dennes
etablerade policy i fråga
om förmåner.
Balans
# 6 / 2015
| 19
Peter Malmqvist | Balans
Häng med på
utlandskurs i höst!
Kombinera en inspirerande höstkurs med att ladda
batterierna på något av årets häftiga resmål.
SRF Utbildning
– Kunskap i praktiken
Bokslutsfrågor enligt K2/K3 – Redovisning III
Sri Lanka 15-24 oktober 2015
Nyhetsveckan Fullbokad
Malaga 24-31 oktober 2015
Redovisningsveckan
Kapstaden 13-22 november 2015
Boka och läs mer på srfutbildning.se
Snabbt och smidigt
med e-tjänster
Hos Bolagsverket hittar du som företagare
eller ombud flera e-tjänster som förenklar
ditt dagliga arbete. Du kan till exempel ändra
styrelse, söka ett ärende eller kolla om en
årsredovisning kommit in. Du kan även få den
senaste informationen om Sveriges företag.
Snabbt och enkelt.
– Genom bolagsverket.se får jag tillgång till
mycket av det underlag jag behöver i mitt
jobb som konsult. Webbsidan är smidig och
arbetet går snabbt, jag slipper printa och
tänka på att hinna till brevlådan.
Helene Mårtensson
Auktoriserad redovisningskonsult, Halmstad
www.bolagsverket.se
Slopa valutasäkringarna
V
alutasäkringar är onödiga. Det är
slutsatsen av en undersökning jag
genomfört av 124 rörelsedrivande
börsbolag (ej investment- eller FoUbolag). Effekten från säkringsredovisningen har granskats under 37
kvartal 2005–2014. Totalt 73 procent
av bolagen redovisar effekter från valutasäkringar något
av kvartalen, men effekten är oftast försvinnande liten.
Granskar vi det summerade beloppet för samtliga bolag,
kan konstateras att nettoeffekten i övrigt totalresultat
varje kvartal ligger på mellan minus 0,1 till plus 0,3 procent av eget kapital, i drygt 80 procent av kvartalen.
Den största positiva effekten i övrigt totalresultat
uppnåddes under det andra kvartalet 2009 (1,0 procent av
eget kapital), medan den största negativa effekten uppstod
under tredje kvartalet 2008 (minus 1,4 procent), då kronan
försvagades markant mot både dollar och euro. Eftersom
de stora bolagen säkrar nettoexport, som ökar i värde när
kronan försvagas, blir säkringseffekten negativ vid en
kronförsvagning. Däremot speglar den stora omsvängningen under andra kvartalet 2009 inte valutasvängningar,
utan säkringarnas längd, som ofta är ungefär tre kvartal.
När kronan försvagades 2008 fick vi negativa omvärderingar, men när säkringarna löpte ut, ungefär tre kvartal
senare överfördes de till rörelseresultatet. Därför blir överföringen positiv i övrigt totalresultat. Tyvärr är det ytterst
få bolag som i kvartalsrapporterna redovisar säkringseffekterna separerade i omvärderingen och den överförda resultateffekten. Ett föredöme är Boliden, där det är mycket lätt
att följa säkringarnas effekt på rörelseresultatet.
effekten med valutasäkringar med
ett exempel. Anta att en importerande elektronikhandlare
gör beställningar i dollar med några månaders kredittid
och samtidigt låser priset i svenska kronor i en kundkatalog som kommer ut en gång i halvåret. Om beställningen
hade gjorts i november 2014, hade elektronikhandlaren
fått stora problem eftersom dollarn sedan dess har gått
upp med hisnande 40 procent mot kronan. Om katalogen
är tryckt och försäljningspriset satt, kan inte handlaren
kompensera sig för dollaruppgången. Anta att beställningarna görs halvårsvis. Målet för säkringen blir då att
låsa fast dollarkursen fram till dess att priserna i katalogen
kan justeras, alltså efter sex månader. Möjligen är konkurrensen på marknaden hård, varför det efter inte går att
kompensera sig för dollaruppgången. Då faller handlarens
långsiktiga lönsamhet.
låt mig illustrera
Som analytiker vill jag att bolaget håller isär informationen om resultateffekten i rörelsen och omvärderingen
av säkringstransaktionen. Det beror på att rörelseeffekten
blir bestående så länge dollarn håller sig på den högre
nivån, medan säkringseffekten alltid är tidsbegränsad och
får härigenom karaktären av en jämförelsestörande post. I
årsredovisningen måste omvärderingen och överföringen
till rörelseresultatet separeras, men i kvartalsrapporterna
tolkar de flesta bolagen redovisningsreglerna, som att det
räcker med en nettoredovisning. Det är beklagligt och
försvårar analysen av resultatutvecklingen.
Den fråga bolagen emellertid måste ställa sig är om
valutasäkringar är lönsamma. De är inte gratis (banken tar
betalt) och när effekterna blir så marginella som ovanstående undersökning visar, måste de ifrågasättas. Det krävs
därtill människor och administrativa system för att hålla
reda på säkringarna, som också kräver policys och regler
inom vilka ekonomi-/finansavdelningarna ska hålla sig.
Ovanpå det behövs ett system för koncernintern budgetering av olika valutaströmmar, i syfte att säkerställa att
”nettoexporten” är rätt beräknad. Dessutom exporteras och
importeras ett flöde av produkter och tjänster varje vecka,
varför elektronikhandlarens situation med halvårsvisa beställningar inte är tillämplig på ett normalstort börsbolag.
Därtill är de flesta börsbolag synnerligen diversifierade
geografiskt, vilket skapar en rimlig valutasäkring. Annat
var det på 1980-talet, då den svenska exportens andel av
utlandsverksamheten var betydligt högre.
två av börsens största bolag verkar vara på väg
i denna riktning – Volvo och Ericsson. Båda har
slutat med säkringsredovisning, men fortsätter ändå
att köpa valutaderivat. Därför landar omvärderingen direkt i finansnettot, inte i övrigt totalresultat. Det innebär tyvärr att svängningarna i
nettoresultatet blir högre. Därför underlättar inte
slopandet av säkringsredovisningen analytikerns
jobb. Det har vi sett efter de två bolagens senaste
rapporter. I takt med den svagare kronan har
valutaderivaten medfört stora effekter på finansnettot, varför resultaten i bolagen ofta kommenteras med exkluderingen ”före effekter från valutasäkringar”. Det blir bara rörigt. Varför inte löpa linan
ut? Sluta med valutasäkringarna helt och hållet,
så får vi analytiker koncentrera oss på hur valutan
påverkat rörelseresultatet. Det skulle hälsas med
jubel från de flesta analytiker och troligen även
från bolagets ekonomiavdelningar. ●
’’Varför inte
löpa linan
ut? Sluta
med valutasäkringarna
helt och hållet, så får vi
analytiker
koncentrera
oss på hur
valutan
påverkat
rörelse­
resultatet.’’
Peter Malmqvist
är finansanalytiker och skriver i
vartannat nummer av Balans.
E-post | [email protected]
Balans
# 6 / 2015
| 21
Profilen | Balans i karriären
Balans i karriären | Profilen
Barndomsdrömmen om att bli åklagare valdes
bort för en karriär som konsult på PwC. I fjol
utsågs Myléne Beiming till en av Sveriges bästa
skatterådgivare. I jobbet vägleder hon kunderna
när frågorna saknar klara svar.
Text: Åsa Ohlsson Foto: Kristofer Hedlund
I
Myléne Beiming
lotsar kunderna rätt
”Jag ser helheten – de fattar besluten”
22 | Balans
# 6 / 2015
fjol rankade tidskriften International Tax
Review Myléne Beiming som en av Sveriges
bästa skatterådgivare. Eller, som hon korrigerar benämningen: Bäst bland dem som
arbetar som rådgivare inom skatteprocesser.
– Inte desto mindre är det smickrande, til�lägger hon.
Myléne Beiming arbetar med nationell och internationell företagsbeskattning på PwC i Stockholm med
inriktning på företagsförvärv och riskkapital. Att saker
ska vara korrekta, in i minsta detalj, är mycket viktigt
för henne. Inte bara som en naturlig del av jobbet, utan
även för henne som person. Ambitiös och otroligt lojal är
andra ord som hon beskriver sig med. Man skulle kunna
lägga till social, lätt att prata med, men samtidigt noga
med orden.
det är 18 år sedan hon tog steget från domstolsbanan
till PwC, något som bara skulle vara ett tillfälligt jobb
i väntan på ett ledigt domarjobb. För det var jurist hon
skulle bli, det visste hon redan som barn. Lite lätt generad
berättar Myléne Beiming att det var tv som inspirerade
till det yrkesvalet:
– Kommer du ihåg tv-serien Lagens Änglar, LA Laws?
Det var den och en dokumentärfilm om hur polisen
sprängde narkotikaligan ”Skomakarligan” från tidigt
1980-tal som lockade mig till juristutbildningen. Jag ville
bli åklagare, berättar hon.
Ett stort språkintresse bidrog till yrkesvalet. För Myléne Beiming anser att juristyrket och språket hör ihop i
hög grad.
– Det gäller att formulera sig klart och tydligt. Att
skriva så att det inte finns tveksamheter, inga missförstånd.
Språkintresset visade sig tidigt bland annat genom att
hon som barn var en flitig brevskrivare. Tätaste brevkontakten hade hon med farmor, som bodde kvar i födelsestaden Malmö. Själv växte hon upp i Nynäshamn, dit
familjen flyttade när hon var tio år. Efter juristutbildning
och notariemeritering i Stockholm påbörjade hon sin
fiskalsutbildning i Sundsvall, där fästmannen Peter, nu
hennes make, också fick ett intressant arbete. Fyra år blev
det i Sundsvall totalt, med avbrott för tjänstgöring på
dåvarande länsrätterna i Härnösand och Gävle.
– Tidigt, redan som länsrättsnotarie i Stockholm, fick
jag arbeta mycket med skattemål. De målen var den klart
roligaste typen av mål på domstolen.
På den tiden fanns det många skattemål i förvaltningsdomstolarna, vilket gjorde att Myléne Beiming snabbt
blev mycket kunnig.

Balans
# 6 / 2015
| 23
Profilen | Balans i karriären
Balans i karriären | Profilen
Myléne Beiming ser
som sin främsta uppgift att få kunderna
att betala rätt skatt.
Varken för mycket e
­ ller
för lite.
Branschen har förändrats sedan Myléne Beiming började som
skatterådgivare på PwC. Bland annat är det många fler kvinnor.
– Någonstans här kom jag också på att jag ville sikta
på en domarkarriär i stället för åklagare. För att bli det
fortsatte jag som fiskal vid Kammarrätten i Sundsvall.
Eftersom jag hade jobbat mycket med skattemål som
notarie, fick jag föredra spännande och knepiga mål även
i kammarrätten. Jag vet inte om jag var duktig för att det
var roligt, eller om det var roligt för att jag var duktig,
reflekterar hon.
Just att jobbet ska vara roligt är något som hon återkommer till flera gånger under intervjun.
klar kammarrättsassessor och alltså formellt kunde söka domartjänster blev hon uppkallad till
sin chef, kammarrättspresidenten. Han gratulerade henne,
men förklarade sedan att det kunde ta cirka tio år innan
det fanns en ledig domartjänst att söka. Vad skulle hon
göra fram till dess? Det fanns alternativ: arbeta kvar som
kammarrättsassessor eller söka sig till något departement
som många andra gjorde. Men Myléne Beiming ville göra
något helt annat ett tag och prova det privata näringslivet.
Hon tog tjänstledigt för att pröva en tjänst som skatterådgivare på nuvarande PwC. Det är nu 18 år sedan.
Tanken var att det skulle bli en kort tid. Men under det
året blev hon gravid.
– Jag funderade över hur jag skulle göra. Komma
tillbaka till PwC efter föräldraledigheten eller gå till min
tjänst vid kammarrätten i Sundsvall? Jag höll fortfarande
på att vänja mig vid rollen som konsult och var inte säker
på vad jag ville göra.
Hennes chef sa något som hjälpte henne att välja:
”Här behöver vi personer med olika personligheter och
erfarenheter, om du tycker att vi är rätt för dig, så är du
rätt för oss”.
– När jag klev in genom dörrarna till PwC efter föräldraledigheten kände jag med detsamma att det var rätt.
Även om arbetet inom domstolsväsendet och arbetet
som skatterådgivare i många avseenden påminner om
varandra – i grunden är det rättsfrågor som ska lösas och
det är samma analytiska arbete – är skillnaderna också
stora. I domstolsvärlden sker bedömningen för det mesta
i efterhand, långt efter att en transaktion har skett. Men
när hon var
24 | Balans
# 6 / 2015
FAKTA:
Myléne Beiming tar ofta med
sig jobbet hem.
Myléne
Beiming
som skatterådgivare är Myléne Beiming för det mesta
involverad som rådgivare inför en transaktion och tittar
då ofta på olika handlingsvägar.
– Det gör att vi måste tänka brett och försöka förutse
alla problem som kan uppstå med de olika lösningarna. På
så sätt har vi att ta ett väldigt stort helhetsgrepp, säger hon.
– En annan skillnad är att vi ofta har en absolut deadline att hållas oss till. Även om det finns tidspress även
i domstolsvärlden är det skillnad när rådgivningen ska
lämnas inför en transaktion som ska genomföras. Ibland
kontaktas vi skatterådgivare alldeles för sent – strax innan
ett avtal ska undertecknas. Men bättre sent än aldrig – då
finns det i alla fall förutsättningar att undvika de uppenbara fallgroparna.
tid återkommer myléne Beiming till. Bland annat
tycker hon att hon periodvis arbetar för mycket. När
barnen var små var det lättare att sätta gränser för jobbet,
men nu när de är tonåringar och behöver mindre av hennes uppmärksamhet, fortsätter hon ofta att jobba även
när hon kommit hem.
När Balans träffar Myléne Beiming har hon dock
precis haft semester med familjen. I samband med maken
Peters 50-årsdag gjordes drömresan till Hawaii, där familjen besökte tre öar.
– Starkast intryck på mig gjorde ön Hawaii, kallad Big
Island. Där finns en så varierande natur med aktiva vulkaner med lava som väller fram, regnskog och vattenfall.
– När jag kom tillbaka till jobbet tyckte jag dock att
jetlaggen var väldigt jobbig, men jag kämpade på. Sedan
visade det sig strax senare att jag hade 39 graders feber. Inte
vad man vill direkt efter semester med tanke på jobbet.
Det är bara en vecka sedan men nu mår hon bra igen.
Från foajén i Bonnierhuset, med spännande konstverk från
Bonniers stora samling, har vi förflyttat oss högre upp i
huset. Här i Bonnierhuset har PwC sitt kontor med hela
1500 medarbetare – knappt hälften av företagets anställda.
Myléne Beiming har alltid arbetat i en mansdominerad
värld. Men hon ser en tydlig förändring sen 2008 då hon
blev delägare.
– Det är så många fler kvinnor nu i branschen och det är
ålder:
48 år.
yrke:
Partner och
­skatterådgivare
på PwC.
bor:
Enskede i Stockholm.
familj:
Maken Peter och
barnen Christoffer, 17
år, och Filippa, 13 år.
”Ett nytt
inslag är
att vi också
­diskuterar
etiska och
moraliska
risker.”
verkligen jättekul. Det har tågat på de senaste åren och det
ser helt annorlunda ut nu när man tittar framåt. När det
gäller mångfaldsfrågan däremot tycker jag att branschen
har mycket kvar att lära.
som Myléne Beiming har varit skatte­
rådgivare har hon sett att arbetet förändrats. Ökad
erfarenhet har medfört mer spännande arbetsuppgifter,
dessutom har skattelagstiftningen blivit mer komplex.
– Jag ser som min främsta uppgift att hjälpa kunderna
att betala rätt skatt, varken för mycket eller för lite.
Även om kunderna vill göra rätt, är det inte alltid helt
lätt att göra det. Ibland är reglerna klara men svåra att
applicera på verkligheten. Lika ofta har varken lagstiftning eller rättstillämpning hunnit med den globala utvecklingen. Det saknas därför ett klart svar på frågorna.
– Min uppgift blir då att försöka vägleda i osäkerheten och förklara för kunden vad det finns för olika risker. När jag började arbeta som skatterådgivare gjordes
analysen i princip helt med utgångspunkt i den juridiska
bedömningen, men ett nytt inslag är att vi också diskuterar etiska och moraliska risker. Det kan exempelvis
under de år
vara en situation där Myléne Beimings bedömning är
att kunden med mycket hög sannolikhet skulle vinna i
en skatteprocess, men bara risken att hamna i en process
gör att kunden ändå avstår ett handlingsalternativ.
Under flera år som lärare på FAR:s etikkurs för skatterådgivare har det blivit många intressanta diskussioner
just kring etik och moral. För henne är det självklart
att det är kundens moraliska kompass som ska styra
besluten, inte hennes.
– Mitt jobb är att upplysa kunden, diskutera olika
lösningar och eventuella risker med dem. På så sätt
hjälper jag kunden att ta ställning. Men det är kunden
som fattar besluten.
Att det blivit mer moraliska frågor i arbetet än tidigare är en del av samhällsutvecklingen och inte något
som Myléne Beiming kritiserar. Men hon konstaterar
att det blir svårare för kunderna att göra rätt när det
inte bara handlar om juridik utan också om etik – vilka
bestämmer reglerna då?
– Å andra sidan gör det vårt jobb väldigt intressant. Vi
måste förmedla vilka konsekvenser olika lösningar har
och lotsa kunderna rätt. ●
intressen:
Skidåkning, familjen,
barnens sportaktiviteter. Läser mycket
– senast Ken Follets
historiska triologi
”Århundradet” om
världskrigen, samt
Jonas Trolles kriminaldokumentär ”Jakten
på Kapten Klänning”.
drömmer om:
Mer tid, för att umgås
mer med vänner,
plocka svamp i skogen
och baka mer. Men
också för att lära sig
crawla och kitesurfa.
mål:
Att springa maraton
före 50-årsdagen.
Inte för att få en bra
tid, utan för känslan
att klara ett mål som
nästan känns omöjligt.
Var tvungen att bryta
Amsterdams maraton
förra året på grund
av skada. Har gjort en
svensk klassiker redan
med väninnan Lotta.
Balans
# 6 / 2015
| 25
Balans i karriären | Experten
lars- olle larsson. Senior manager för hållbart företagande på Swedfund
och ambassadör för integrerad redovisning i Sverige. Med en bakgrund
som specialistrevisor på KPMG och delägare i PwC är Lars-Olle Larsson
sedan länge en pionjär inom hållbarhetsredovisning i Sverige och världen.
Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson
”Integrerad redovisning
driver affärsutveckling”
Du har varit projektledare för ”den första
integrerade redovisningen med revisions­
bestyrkande”, vad betyder det?
– Skillnaden mellan ett företags finansiella
redovisning och hållbarhetsredovisningen har
typiskt sett varit graden av bestyrkande från
revisorn. Medan den finansiella redovisningen varit föremål för revision med den högsta
graden av säkerhet i revisorns uttalande, så
har hållbarhetsredovisningen varit föremål
för så kallad översiktlig granskning med en
lägre grad av säkerhet i revisorns uttalande,
om den överhuvud taget varit oberoende
granskad. Swedfunds integrerade redovisning 2014 bryggar för första gången över
gapet mellan de olika sätten att rapportera
och revidera ett företags redovisning. Med
den finansiella revisionen på den integrerade
redovisningen har vi kvalitetssäkrat all information och revisorn går i god för att vi ger en
rättvisande bild av verksamheten.
Swedfund är först med detta, vad har drivit er?
– Som skattefinansierad biståndsaktör har vi
ett samhällsansvar att göra det här rätt, eftersom vi vill vara en förebild. Bland våra intressenter finns bland annat andra biståndaktörer
och det är betydelsefullt för oss hur de ser på
vår verksamhet. Om vi ska kunna svara upp
mot våra intressenters krav måste vi redovisa
på andra parametrar än de finansiella. Dessa
mäts genom olika ramverk och standarder
som vi åtagit oss att följa.
Det finns i nuläget ett stort antal standarder,
vad är det nya med integrerad redovisning?
– Ramverket för integrerad redovisning är
ingen detaljerad anvisning utan ett principbaserat ramverk som hjälper oss att komma
rätt i tänkandet. Integrerad redovisning
ersätter inte andra standarder utan samlar
26 | Balans
# 6 / 2015
ihop dem i en enda rapport. En integrerad
redovisning måste föregås av ett integrerat tänkande och insikt om hur de olika
värdepåverkande kapitalen bygger värde. De
värdepåverkande kapitalen är: det finansiella kapitalet, det materiella kapitalet, det
intellektuella kapitalet, humankapitalet, relationskapitalet och naturkapitalet. När man
får insikt om den affärsmässiga betydelsen
av de olika kapitalen blir det naturligt att
man också redovisar dem.
Hur styr man egentligen ett företag som har så
många hänsyn att ta?
– Swedfunds etiska kompass beskriver vårt
uppdrag, våra tre fundament och vår affär.
Den beskriver våra policyer och internationella åtaganden och vilka riktlinjer vi
följer. Under fundamenten hittar ni alla de
parametrar som vi resultatredovisar efter.
Genom att vi har integrerat vår strategi och
våra riktlinjer i vår investeringsmanual har
vi etablerat ett integrerat tänkande. Den
integrerade redovisningen bidrar till att
hållbarhetstänket genomsyrar affären, men
också att det affärsmässiga tänket genomsyrar
hållbarhetsarbetet. Integrerad redovisning
driver affärsutveckling.
Swedfunds integrerade redovisning är påskri­
ven av styrelsen, varför är det viktigt?
– Om man säger att den icke-finansiella informationen är lika viktig som den finansiella
och om de olika resultaten ska balanseras
mot varandra, så måste styrelsen ta ansvar i
alla delar. Allt fler företag hållbarhetsredovisar, men hållbarhetsredovisningen är sällan
påtecknad av styrelsen och heller inte alltid
externt granskad. Det som är banbrytande
med Swedfunds integrerade redovisning
2014 är inte innehållet, utan det faktum att
styrelsen är avsändare av hela redovisningen
och att hela redovisningen omfattas av den
högsta graden av säkerhet i revisorns uttalande. Att styrelsen skriver på fungerar också
som en blåslampa för revisionen, eftersom
ingen styrelseledamot vill skriva under ett
dokument som inte är kvalitetssäkrat.
Revisorn skriver i sin berättelse att er inte­
grerade årsredovisning är upprättad enligt
Aktiebolagslagen, men ni följer ju så många fler
standarder, varför är inte de uppräknade?
– Jag tycker att det är synd, och svaret är
att hänvisningen till de andra standarderna
är implicit. Jag hade föredragit en explicit
hänvisning till våra åtaganden på hållbarhetsområdet, men mitt intryck är att revisorerna
har stora utmaningar på området. Det behövs
ett stort utvecklingsarbete nu om revisionen
ska kunna matcha alla de nya krav som ställs
på redovisning. När vi som investerare lägger
ned resurser på att ta fram detta mervärde vill
vi naturligtvis få detta pedagogiskt beskrivet i
revisorns uttalande.
Vad var svårast med att upprätta en integrerad
redovisning?
– Det svåraste var att möta revisorernas
krav om revisionsbelägg och underliggande
kvalitetssäkrade rapporteringssystem på hela
redovisningen inkluderat våra så ­kallade
utvecklingsresultat i portföljbolagen. Vi fick
i vissa fall ta bort information som vi ville
ha med för att revisorerna inte fick sina
revisionsbevis på den grad av säkerhet som de
begärde, så det råder ingen tvekan om att den
integrerade redovisningen varit föremål för
tuff granskning av revisorerna. Med denna
redovisning har vi nu ett i alla delar trovärdigt beslutsunderlag att användas av vår ägare
och alla Swedfunds intressenter. ●
FAKTA:
Integrerad redovisning
 Integrated Reporting (IR) är ett
ramverk för integrerad redovisning
utgivet av IIRC, The International
Integrated Reporting Council. IIRC som
bildades 2010 är ett unikt samarbete
mellan representanter från alla sektorer
inom både näringslivet och den ideella
sektorn. I december 2013 publicerades
det första ramverket för integrerad
redovisning. Praktiska verktyg och
information om projektet finns på
­integratedreporting.org.
 Förutom IR, som ger den övergripande strukturen, redovisar Swedfund
(se artikel här intill) bland annat enligt
Global Reporting Initiative (GRI), Global
Compact Communication on Progress
(COP) och Principles for Responsible
Investment (PRI).
Balans
# 6 / 2015
| 27
Balans i livet
foto: privat
After work | Balans i livet
1 av 4
Ekonomisk information
behöver översättas.
en rapport från Arbetsförmedlingen
visar att 24 procent av nyanlända som
kommer till Sverige har akademisk
utbildning. Vanligast är utbildning inom
företagsekonomi och handel, teknik
samt sjukvård.
bild: shutterstock
Aktuellt | After work
bild: dreamstime
Varje människa har ett eget ansvar för hur
han eller hon mår, menar Tina Persson.
Utmaning att prata ­
ekonomi så att folk förstår
kostymen förändrar hur vi ser på världen.
I alla fall enligt en studie gjord vid Californa State University där forskare har
undersökt försökspersoners tankebanor
i förhållande till hur formellt klädda de är,
rapporterar Affärsvärlden. Studien visar
att kostymbärare känner sig mer mäktiga,
vilket får dem att tänka i större banor i
stället för att fastna i detaljer. Studien ska
också ha visat att kostymen inte bara gör
att vi känner oss mer mäktiga, utan också
att vi skapar ett större socialt avstånd till
andra människor.
7 500
kronor
en normal årsinkomst för en
banktjänsteman 1945. Handelshögskolan
vid Göteborgs universitet har i HILD, den
historiska lönedatabasen, samlat officiell
lönestatistik från åren 1965 till 1990.
Målet är att göra materialet tillgängligt för
allmänhet, forskare och studenter.
så stor var
28 | Balans
# 6 / 2015
Av en slump stötte Charlotta Bay på begreppet ”finansiell folkbildning” hösten 2007.
– Det var namnet på ett initiativ som
regeringen tagit för att öka svenska folkets
finansiella medvetenhet. Jag blev nyfiken eftersom begreppen finansiell och folkbildning
har sina rötter i helt olika världar. Det var
då jag bestämde mig för att studera ett antal
olika finansiella folkbildare, i mitt fall svenska
myndigheter, programmet Lyxfällan och ett
svenskt pensionsförsäkringsbolag, säger hon.
att området
kommunikation av ekonomi till ”vanliga”
människor var underforskat inom ämnet
redovisning.
– Lejonparten av all forskning som görs
här är baserad på studier av människor som
besitter någon typ av ekonomisk förförståelse.
Inte människor med begränsade kunskaper
och erfarenheter av ekonomi. Det utesluter ju
större delen av vår befolkning, vilket potentiellt gör att man vet ganska lite om hur man
hon konstaterade snart
pratar ekonomi i syfte att
få ”vanligt” folk att förstå.
Hennes tre viktigaste
slutsatser är att:
 ekonomisk förståelse
inte kan informeras
fram.
Charlotta Bay
 ekonomisk förståelse
inte bara sitter i huvudet på folk utan också i
deras kroppar.
 ekonomisk förståelse kräver översättningar.
– Ekonomisk information behöver i
många fall strippas på siffror och kvantiteter
och översättas till andra former som folk
känner igen sig i och som berör. Sådant som
inte enbart omfattar rationella, förnuftsmässiga argument, säger hon.
foto: katarina jansson
tv-programmet Lyxfällan för att höja svenska
folkets kunskap om ekonomi?
Det och mycket annat har ekonomie doktor Charlotta Bay
undersökt i skriften Finansens
folkdräkt – om att prata ekonomi
så att folk förstår.
vilken roll spelar
att förstå ekonomisk information blir
allt viktigare. Charlotta Bay säger att
människor i dag förväntas uppträda som en
typ av aktiva investerare i förhållande till sin
privatekonomi. Samtidigt har privatekonomin knutits till finansmarknaden.
– Därför, menar de finansiella folkbildarna,
blir uppgiften att lära folket att förstå det
ekonomiska språket och agera efter dess spelregler inte bara avgörande för individen utan
för samhället i stort, säger Charlotta Bay. ●
charlotta marténg
Tina tuffade till sig
– och livet tog fart!
övervann flera års
dålig självkänsla och startade
Friskoteket. Vid sidan av sitt
arbete på KPMG i Luleå skriver
hon böcker och föreläser för att
hjälpa andra.
tina persson
Vad är Friskoteket?
– Det är mitt företag som jag driver parallellt
med mitt jobb. Att ha det så är perfekt då jag
inte hinner tröttna. Jag startade Friskoteket i
samband med att jag fick en 30-årskris, och
arbetar med att föreläsa om friskvård och
hälsa, skriva böcker och krönikor.
Hur kom det sig att du startade
­företaget?
– Under min uppväxt blev jag mobbad och
fram till jag fyllde 30 år hade jag i princip
ingen självkänsla. Den försvann tidigt och jag
har alltid tyckt att jag har varit dum och värdelös. När jag fick min 30-årskris var det som
att livet kom och knackade mig på axeln. Jag
insåg att livet är mitt och att jag själv väljer om
jag vill göra något av det eller strunta i det.
Vad vill du förmedla med Friskoteket?
– Varje människa har ett eget ansvar för hur
han eller hon mår, och det gäller att fundera
på vilken inställning vi själva har
på vår ”mentala hörapparat”. Livet är ditt och det är du som har
ansvaret att göra något av det.
Från att ha varit mobbad till
att starta eget, det måste ha
varit en tuff resa?
– Ja, jag har fått lära mig en hel
del. Egentligen har jag alltid varit
blyg men när det kommer till
jobbet så kopplar jag på ”firmaTina” och blir lite tuffare. För att
lyckas med Friskoteket har jag
varit tvungen att ta itu med mig
själv och ändra på mig. Men det
har gått bra och jag kan säga att
jag älskar den nya Tina som jag
är i dag.
Är det mycket nätverkande
och minglande?
– I den här verksamheten gäller
det att vara ute och presentera
sig och synas. Men jag har lärt
mig det. När jag är ”firma-Tina”
är det fullt ös som gäller, då
visar jag vem jag är. Det är jätteroligt.
FAKTA:
Tina
Persson
yrke: Lönekonsult
och hälsoinspiratör.
ålder:
bor:
48.
Luleå.
intressen: Dans
– började bugga
och foxa för fyra år
sedan. Träning, resa
och uppleva livet med
vänner.
inspireras av:
Andra
som vågar ta för sig
av möjligheter som
kommer. Människor
som inser att livet är
här och nu. Det kan
också vara naturens
små guldkorn som
dyker upp framför
min näsa varje dag.
En av mina förebilder
är Tina Thörner,
rally­drottningen från
Värmland (som jag).
Hon är sååå grym!
Det var också tack vare Frisko­
teket som du fick jobb på KPMG?
– För att marknadsföra och lyckas
med Friskoteket var jag med i ett
affärsnätverk och i det nätverket
fanns även KPMG med så jag
lärde känna några därifrån. När
KPMG sedan behövde en lönekonsult föll valet på mig. Jag har
mer eller mindre jobbat med ekonomi sedan jag slutade gymnasiet.
Samtidigt skriver du både böcker
och krönikor, hur hinner du?
– Det är roligt att skriva och jag
började skriva åt en gratistidning i
stan. Jag startade även en facebooksida, Tinas Tankar, och så sa någon
varför gör du inte en bok? Ja varför
inte, tänkte jag och så kom den.
Sedan har jag fått mersmak så fler
böcker kommer, bland annat en
med mina krönikor. Eftersom jag
inte har någon familj och inga barn
så gäller det ju att fylla tiden med
något, och om man inte lämnar
några barn efter sig kan man ju alltid lämna några böcker efter sig. ●
charlotta marténg
Balans
# 6 / 2015
| 29
Balans | Debatt
Debatt | Balans
Debatt
Säkerhetscontrollers
Företagens säkerhet
en hållbarhetsfråga
Revision i mindre företag | Debattpanelen: Enklare revision
Några av er undrar kanske om skillnaden mellan replik och
”svar direkt”. Repliker kan vara korta svar eller fristående artiklar.
Svar direkt erbjuds som regel när en person eller organisation
blir ”­påhoppad” och därför bör får en chans att bemöta kritiken
­omedelbart. Ibland kan orsaken vara så enkel som att ett långt
sommaruppehåll står för dörren, men att vi inte vill vänta med
svaret. För att debatten är så viktig. God läsning!
måste från
och med nu ta hänsyn till en växande och mer komplex hotbild.
Det skriver före detta polischeferna Krister Jacobsson och KarlÅke Pettersson, som lanserat
idén om särskilda säkerhetscontrollers i företagen.
företagens riskanalys
Rakel Lennartsson,
debattredaktör
Mejla dina åsikter till mig
på [email protected]
Revision i mindre företag
Tyck till om nya standarden
för revision i mindre företag
den nya revisionsstandarden är kortfattad och principbaserad med
stort utrymme för revisorns professionella omdöme. Tyck till om
utkastet! Den uppmaningen kommer från FAR:s ledarduo Jonas
Svensson, ordförande, och Dan
Brännström, generalsekreterare.
Det är naturligtvis angeläget att revisionstjänsten utvecklas så att den motsvarar
förväntningar och behov avseende olika
typer av företag. Under en rad av år har vi
hos den globala standardsättaren på revisionsområdet, IAASB, från nordiskt håll
därför framfört önskemål om en standard
för revision i mindre företag. Efter ett möte
med IAASB:s ordförande Arnold Schilder
hösten 2013 återkom han med uppmaningen
att vi på nordisk basis själva borde utveckla
en standard anpassad till just de mindre
företagens behov.
Det dröjde inte länge förrän vi beslutade
att starta upp ett sådant initiativ, och i mars
2014 hölls det första nordiska projektmötet
som syftade till en ny standard för revision i
30 | Balans
# 6 / 2015
mindre företag. Det bestämdes att det skulle
vara en standard för full revision och inte
någon ”light-version”. FAR har i projektet
företrätts av John Osser, BDO, som i sin tur
har haft stöd av en svensk referensgrupp.
Och redan i april i år, det vill säga ungefär ett
år efter startskottet, fanns ett färdigt förslag
till ”Standard for Audits of Small Entities”
(SASE). Som namnet antyder är standarden avsedd för revision i mindre företag där
verksamheten inte är för komplex. Några
specifika gränsvärden anges inte, men typiskt
sett talar vi om företag under gränsvärdena
80/40/50. Mycket talar för att SASE även
kan komma att användas på något större
företag, men för företag av allmänt intresse
(noterade och finansiella företag) ska revisionen alltid utföras i enlighet med ISA.
Avsikten är att man i mindre företag ska
kunna välja mellan en ISA-revision och en
revision baserad på den nordiska standarden.
Båda revisionerna utmynnar i samma grad
av bestyrkande, det vill säga att revisorn
kan uttala sig med rimlig säkerhet. Vidare
används, så långt möjligt, samma begrepp
i SASE som i ISA för att underlätta såväl
utbildning som tillämpning.
”Att sjösätta en ny revisionsstandard är ett stort beslut
som förutsätter ett ordentligt beslutsunderlag med
­konsekvensanalys.”
på sak, bara cirka 20 sidor
lång. Men den ger revisorn ett tydligt
uppdrag utan att i detalj tala om hur själva
granskningen ska utföras. Det får revisorn
avgöra själv, och det är också en av poängerna med den nya principbaserade standarden – det professionella omdömet får stort
utrymme. En förutsättning är samtidigt
att revisorn och medlemmarna i teamet har
mycket god kunskap om kundföretagets
verksamhet för att revisionen ska kunna
inriktas på riskområdena. Revisionen
kan därmed koncentreras till det som är
väsentligt och följa en tydlig röd tråd, vilket
i sin tur bidrar till en effektiv revision och
dokumentation.
Under processens gång har vi fortlöpande
informerat respektive tillsynsmyndighet i de
nordiska länderna. Som ett led i lanseringen
har SASE även utvärderats av fokusgrupper.
sase är rakt
Feedbacken från den svenska fokusgruppen, som bestod av ett tjugotal revisorer
från både små och stora byråer över hela
landet, fick vi i slutet av april. Responsen var genomgående mycket positiv,
och flera gånger förekom uttryck som:
”Revisionen blir nu bättre, effektivare
och roligare”.
som tänkt kan SASE
komma att sjösättas redan under 2016.
Från vilket räkenskapsår den eventuellt
ska kunna gälla får vi dock återkomma
till.
Att sjösätta en ny revisionsstandard
är ett stort beslut som förutsätter ett
ordentligt beslutsunderlag med konsekvensanalys. En viktig del av beslutsunderlaget är vad FAR:s medlemmar och
alla andra intressenter till revisionen
anser om standarden.
Så ta chansen och tyck till om standarden genom att lämna kommentarer
och besvara de frågor som finns i det
nordiska remissutskicket! Vi är ivriga att
få dina synpunkter på standarden! ●
om allt går
Jonas Svensson
är revisor på EY och ordförande i FAR.
Dan Brännström
är generalsekreterare i FAR.
För ett år sedan skrev vi en debattartikel i
denna tidning under rubriken ”Säkerhetscontroller – ett komplement till revisorn” (Balans
nr 3/2014). Vi diskuterade bland annat om
revisorns traditionella roll räcker till för att
beskriva och rapportera hoten mot företagen i en värld där allvarliga brott tenderar
att öka, till exempel hot och våld, cyberhot,
otillåten påverkan och korruption, insiders,
företagskapning, svartarbete, miljöbrott,
människorov och utpressning, eller om det
behövs specialkompetens som komplement.
Vi lanserade idén om särskilda så kallade
säkerhetscontrollers.
Hela hotbilden blir mer komplex genom
internationaliseringen i förening med en
snabbt föränderlig värld och nya etiska utmaningar. För företagen blir därför det egna
säkerhets- och trygghetsarbetet allt viktigare;
säkerhetsarbetet kan inte bara delegeras ner
till en säkerhetschef utan måste ses som
en viktig del i den strategiska ledningen av
företaget. Ägare, styrelse och vd måste alltså,
enligt vår uppfattning, bli bättre på att identifiera, analysera och bedöma sådan information, inträffade incidenter eller händelser
av säkerhetsnatur som faktiskt ytterst kan
påverka hela företagets framtida verksamhet.
debattartikeln var att företagen måste skydda sig bättre och arbeta mer
brottsförebyggande. Vi diskuterade därför
om ledningarnas ”vanliga” kontrollorgan,
främst i form av revisorer men även företags- och affärsjurister, compliance officers
med flera räcker till, eller om de behöver
kompletteras med särskilda specialister för
­säkerhetsfrågorna. Inte minst mot bakgrund
av att många företagare lever med den falska
vår slutsats i
föreställningen att de har tillgång till rätt
kompetens för att skydda sig.
Vi beskrev en enkel modell som vi som säkerhetskonsulter själva tillämpat för att hjälpa
ägare, styrelse och vd att få bättre kontroll på
säkerhetsarbetet och se till att säkerhetsfrågorna verkligen hanteras på ett optimalt sätt
för att skydda företaget och dess anställda
mot de hotbilder som vi kan se i dagsläget.
En väg att gå kan vara införa särskilda controllers också för säkerhetsfrågorna.
Tyvärr fick vi ingen som helst reaktion på
våra tankar. Kanske hade vi uttryckt oss för
försiktigt och ödmjukt för att väcka något
intresse. Men är det inte så att verkligheten
håller på att förändras så att även revisorsrollen måste ses med nya ögon?
Vi har under det år som gått själva försökt
följa upp artikeln; var vi fel ute eftersom
ingen var intresserad av det som vi diskuterade? På enklaste sätt, och helt ovetenskapligt, har vi bara rätt upp och ner frågat några
revisorer, vd:ar, affärsjurister, styrelseledamöter, åklagare med flera om hur de ser på våra
tankar om behovet av att stärka skyddet av
både företag och anställda mot nya hotbilder.
Vi har också frågat om de tror att revisorerna
klarar av att stödja företagen också inom
detta område eller om revisorsarbetet måste
kompletteras med särskilda experter inom
säkerhetsområdet?
vi har fått i princip helt samstämmiga svar
som i vissa fall också kunde betecknas nästan
som uppgivna. Svaren kan sammanfattas i tre
meningar:
”Ja, vi håller med om att hotbilden blir
både mer allvarlig och komplex.”
”Nej, revisorerna kan inte själva vara
rådgivare inom detta område utan behöver
kompletteras med specialister inom säkerhetsområdet om man ska kunna ta ansvar och
redovisa hur hotbilden mot företaget ser ut.”
”Vi kan inte och vi vill inte hålla på med
sådant.”
i debattartikeln tog vi också upp frågan
om så kallad integrerad rapportering och att
frågor om ett sunt företagande torde bli en
Balans
# 6 / 2015
| 31

Debatt | Balans
viktig komponent att kunna redovisa också
ur ett hållbarhetsperspektiv. Under det år
som gått sedan tartikeln publicerades har
hållbarhetsfrågorna mognat och kommit att
hamna ytterligare i fokus.
Från 2016, till följd av ny lagstiftning,
måste de största företagen kunna redovisa vad de gör inom hållbarhetsområdet. I
samband med detta skifte bedömer vi att de
frågor vi nu diskuterar också blir en fråga
om hållbarhet, och därför kommer att tas
på större allvar än vad som hittills varit fallet. Då kommer det också bli självklart att
företagets arbete för att motverka brott måste
fungera på bästa sätt. Vem vill köpa aktier i
ett företag som utsätts för brott och vem vill
arbeta i ett företag där man riskerar att utsättas för brott? Detta kommer att bli självklara
frågor som en ledning måste kunna ta ansvar
för och kunna redovisa på rätt sätt.
Hur detta ska rapporteras och kontrolleras
blir därför nästa viktiga fråga. Om revisorerna ska klara av den uppgiften måste de
antagligen kompletteras med specialister i
någon form. I den delen kanske vår årsgamla debattartikel kan återanvändas som ett
bidrag till FAR:s utvecklingsarbete inför 2025
som det formuleras i FAR:s framtidsstudie
(Framtidens Rådgivning, redovisning och
revision – en resa mot år 2025). ●
Krister Jacobsson
är senior rådgivare på Secana AB.
Karl-Åke Pettersson
är senior rådgivare på Secana AB.
bild: shutterstock
Balans | Debatt
Kontrollbalansräkning
Nya RedR 2 behöver
ett förtydligande
i K-regelverken har lett till en del ologiska
konsekvenser, exempelvis när det
gäller kontrollbalansräkning. Det
skriver Bertil Oppenheimer, revisor och författare, med anledning
av FAR:s uppdatering av RedR 2.
den teoretiska ansatsen
Det är oerhört angeläget att vi har entydiga
redovisningsrekommendationer. Rättspraxis
enligt 25 kap. aktiebolagslagen (ABL) hänvisar oftast till doktrin men ibland även till
FAR:s rekommendation om kontrollbalansräkning (KBR). Se de omfattande rättsfallen i min bok Företag i kris (5:e uppl., 2013)
och min artikel Allvarliga effekter av K2 för
FoU-företag, Balans nr 5/2013.
I Balans nr 7/2014 skrev representanter
för FAR:s policygrupp för redovisning en
artikel under rubriken Kontrollbalansräkning K2 eller K3. Författarna skrev att de
tacksamt tar emot såväl positiv som negativ
kritik. Olika frågeställningar diskuterades
i artikeln. Policygruppens preliminära bedömning var att det är i överensstämmelse
med ABL:s syfte och etablerad praxis att
tillåta att ett företag tillämpar regler ur både
K2 och K3 vid upprättande av en kontrollbalansräkning (KBR). Detta innebär exempelvis att ett företag som tillämpar K2 i den
ordinarie redovisningen, i en KBR kan välja
att tillämpa en (eller flera) värderingsregel i
K3 utan att behöva tillämpa K3 i sin helhet.
Jag sympatiserade med denna formulering
och skickade in min Balansartikel från 2013
till gruppen som ett remissvar.
Därför var det med stor förvåning som
jag nyligen tog del av FAR:s uppdaterade
version av RedR 2 i samlingsvolymen för
2015. En förvarning om innehållet finns
i Balans nr 4/2015: ”Remissinstanserna
röstade ned oss”, säger Pernilla Lundqvist.
En övervägande majoritet förespråkade en
striktare syn, det vill säga att det enbart ska
vara möjligt att tillämpa det regelverk som
är tillåtet i den ordinarie redovisningen.
RedR 2 nu har undergått en rejäl omarbetning. Det märks att
såväl BFN:s remissvar och policygruppens
uppdaterade version av RedR 2 har skrivits
av redovisningsteoretiker och inte av praktiker som arbetar med KBR-frågeställningar.
Att man inte får blanda värderingsprinciper
från olika regelverk återkommer flera gånger
i texten. Efter kontakt med Johan Månsson
(representant för policygruppen) har han
förtydligat innebörden av policygruppens
skrivning:
”Det är helt riktigt att enligt RedR 2 så
får ett företag tillämpa en standard i sina
ordinarie årsredovisningar (exempelvis K2)
och en annan standard (exempelvis K3) när
jag konstaterar att
Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning
en KBR upprättas. Det finns ingen skyldighet för företaget att övergå till K3 även i
ordinarie årsredovisningar bara för att K3
tillämpas i en KBR [min kursivering]. […]
RedR 2 behandlar överhuvud taget inte
redovisningen i ordinarie redovisningar”.
Enligt min uppfattning borde detta klarläggande tydligt framgå av texten i RedR 2
för att undvika eventuella missförstånd som
kan få olyckliga konsekvenser och slutsatser.
Jag anser att RedR 2 ska fungera som en
viktig handledning för oss revisorer och
redovisningskonsulter. Kopplingen mellan
ABL:s regelverk, redovisningslagstiftningen
och bokföringsanvisningar måste finnas.
BFN anser sig tyvärr inte ha den uppgiften
så FAR:s rekommendation har en viktig
funktion att fylla.
Syftet med kontrollbalansräkning är ju att
skilja ut de bolag som inte har ekonomiska
förutsättningar att fortsätta verksamheten. Med "ekonomisk grund" torde menas
bolagets ekonomiska ställning inte bolagets
solvens. KBR ska upprättas med ÅRL som
bas och överdriven försiktighet vid upprättande av en KBR kan åstadkomma en
onödig avveckling av livsdugliga bolag.
”Jag kan inte förstå att
ett accepterat värde
i en balansräkning
­enligt K3 inte har
­samma värde enligt
regelverket K2.”
under rubriken värderingsregler ger
jag i min bok Företag i kris några tumregler:
”Kontrollbalansräkningens nettokapital är
alltid lika med eller i regel bättre än kapitalet i en korrekt ordinarie balansräkning per
samma datum.”
”Identiska företag ger identiska kontrollbalansräkningar – oavsett tidigare redovisningsmetoder i respektive bolag.”
Den senare oerhört viktiga grundprin-
cipen konstaterade de mycket välrenommerade auktoriserade revisorerna Ulf
Gometz och Lennart Huldén redan i
Balans nr 5/1983: ”För vår egen del anser
vi att grundregeln att alla behandlas lika
i kontrollbalansräkningen oberoende av
tillämpade redovisningsprinciper i den
ordinarie redovisningen bör följas även i den
här situationen. Detta innebär således att
sådana utgifter som kostnadsförts i tidigare
DU
www.aaro.se | 08-50 59 30 00
32 | Balans
# 6 / 2015
Balans
# 6 / 2015
| 33

Debatt | Balans
Balans | Debatt
års årsbokslut men som bolaget skulle ha
kunnat aktivera med stöd av 17 § BFL (nuvarande 4 kap. 2 § ÅRL) mycket väl kan tas
upp i en KBR till planenligt restvärde”. Revisor Gometz (då även adjungerad professor
vid Göteborgs universitet) upprepar denna
viktiga tes i den läsvärda utförliga artikeln
om KBR-frågor och fortlevnadsprincipen i
Balans nr 1/1995.
Jag kan inte se att principen och syftet
ändrats sedan dess. K2 eller K3 ska inte
avgöra om det ena eller andra företaget
blir skyldigt att upprätta en KBR. Vilken
är egentligen logiken med att man enligt
K2 inte får aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar, men däremot enligt
regelverket i K3? Jag kan inte förstå att ett
accepterat värde i en balansräkning enligt K3
inte har samma värde enligt regelverket K2.
Här borde en översyn ske omgående då den
enda motiveringen jag kan finna skulle kunna
vara att K2 är ett ”enklare” regelverk.
Under förutsättning att ingen önskad
ändring sker enligt ovanstående resonemang
borde logiken tillåta följande möjlighet: Om
tillämpning sker enligt K2 i den ordinarie
redovisningen borde en så kallad hypotetisk
KBR enligt regelverket K3 tillåtas utan att för
den skull en KBR enligt ABL måste göras.
Begreppet hypotetisk KBR har framkommit
enligt rättspraxis (se Företag i kris sid. 26).
Skulle den ordinarie årsredovisningen utvisa
ett förbrukat aktiekapital till mer än hälften,
måste kompletterande information lämnas i
förvaltningsberättelsen. Styrelsens kontroll av
balansräkningen (läs: hypotetisk KBR) och
de övervärden som konstaterats i bolaget ska
då motiveras.
gånger frågat mig vad allt
arbete med K2/K3 har lett till för nytta för
läsaren av en årsredovisning. Har årsredovisningen blivit mer informativ för läsaren
av ett större bolag respektive lättare att ta
fram för ett mindre bolag? Vad har vi fått
för många års utredningsarbete och omfattande och kostsam kursverksamhet för våra
medarbetare? Våra kunder har behövt hjälp
för att få ihop en korrekt årsredovisning
enligt de nya regelverken med höga arvoden
som följd. Som framgår ovan får de beslutade
regelverken dessutom oanade och märkliga
konsekvenser att beakta. ●
jag har flera
Svar direkt:
”Vi kommer
att ­föreslå ett
­klargörande”
för
redovisning svarar på kritiken
mot nya RedR 2.
ledamöter i far:s policygrupp
Bertil Oppenheimer framför i sin artikel
”Nya RedR 2 behöver ett nödvändigt
förtydligande” ett antal problem med K2
och K3 samt dessa regelverks koppling
till upprättande av en kontrollbalansräkning. Vi har i denna replik valt att enbart
fokusera på frågan avseende förtydligande
av RedR 2.
beskriver i sin
artikel innebär FAR:s uppdaterade RedR
2 att ett företag som tillämpar K2 i den
ordinarie årsredovisningen kan välja att
tillämpa K3 i en kontrollbalansräkning men
ändå fortsätta att tillämpa K2 i den ordinarie årsredovisningen. Omvänt gäller också
att ett mindre företag som tillämpat K3 i
den ordinarie årsredovisningen kan välja
K2 i en kontrollbalansräkning men fortätta
tillämpa K3 i den ordinarie årsredovisningen. För att det inte ska föreligga någon
osäkerhet kring detta så kommer vi föreslå
att Policygruppen för redovisning förtydligar detta i samband med den årliga genomgången av FAR:s rekommendationer.
som bertil oppenheimer
var den svåraste och
viktigaste frågan vid uppdateringen av
RedR 2 var huruvida regler från K2 och K3
det vi upplevde
”Syftet med RedR 2
är inte att beskriva
när en kontroll­
balansräkning ska
upprättas.”
kan blandas i en kontrollbalansräkning. Vår
slutsats är att detta inte är möjligt eftersom
det enligt BFN:s kategoriregelverk inte
är förenligt med god redovisningssed att
blanda regler från K2 och K3 i den ordinare
årsredovisningen. Detta var den dominerande bedömningen i de kommentarer vi fick
på vår Balansartikel i höstas. Bokföringsnämndens brev med kommentarer finns
upplagt på Bokföringsnämndens hemsida.
Även Beril Oppenheimer framför samma
synsätt i sin artikel i Balans nr 5/2013. Där
står ”Härav följer att ett K2-företag i en
KBR – eller i en hypotetisk KBR – kan
redovisa FoU-kostnader på samma sätt som
ett K3-företag. En eventuell KBR borde i så
fall helt upprättas enligt K3-principer.”
vi vill slutligen också poängtera att syftet
med RedR 2 inte är att beskriva när en kontrollbalansräkning ska upprättas utan att ge
vägledning vid upprättande av en kontrollbalansräkning enligt 25:14 ABL. ●
Debattpanelen
– tycker till om enklare revision
Erik Emilsson,
Lars Ekman,
revisor och delägare,
Revideco, Stockholm
Helena Dale,
revisor,
PwC, Umeå
revisor och grundare,
Balansen, Stockholm
BEHÖVS DET EN SÄRSKILD STANDARD FÖR MINDRE FÖRETAG?
– Absolut. Revisorns roll i bolag av
allmänt intresse skiljer sig från den
i fåmansbolag och förändringarna i
ISA drivs av de förstnämndas behov.
­Däremot finns en efterfrågan på
revision även i fåmansbolag, där nuvarande ISA tyvärr inte är kostnadseffektiv. Jämför med redovisningen där
vi har allt från K2 till IFRS, beroende
på storlek och komplexitet i bolagen.
Hur skulle det se ut om det bara fanns
IFRS?
– Absolut! Dagens regelverk för
– Ja definitivt. Det finns ett behov av nårevision, ISA, är upprättat med sikte
got annat än ISA-revision och något som
på medelstora och stora bolag.
är mer anpassat för de mindre företagen,
ISA kan anpassas även till
deras ägare och intressenter. På samma
revision av mindre bolag
sätt som redovisningen anpassas efter
men blir fortfarande lite
företagens storlek tror jag att även
”Det finns
för otympligt för stora
revisionen behöver göra det. Posiett behov av
delar av de svenska
tivt är också att det är branschen
självt som driver detta eftersom
något annat än företagen.
jag tror att det kan bidra till att öka
ISA-revision.”
förtroendet för branschen.
HUR SER DU PÅ DET NYLIGEN FRAMLAGDA FÖRSLAGET?
– Jag blev positivt överraskad när jag
– I mina ögon ger standarden bättre förutläste förslaget. Betoningen på revisorns
sättningar för revisorn att fokusera på rätt
professionella omdöme tycker jag visar
saker. Mindre antal skallkrav jämfört med
att arbetsgruppen verkligen förstått
ISA, men större vikt vid revisorns riskbeproblematiken. En lättförstådd
dömning och kunskap om verksamstandardiserad revisionsberättelse
heten. Inte nödvändigtvis mindre
kommer att möta kundernas
revision men bättre anpassad för
”En
efterfrågan mycket bättre. Det
företag. Med större vikt
renässans mindre
innebär en omsvängning från
vid revisorns egna bedömningar
för sunt
checklisteifyllande till konstrukblir det en utmaning för branförnuft!” schen att säkerställa en jämn och
tivt tänkande. En renässans för
professionellt sunt förnuft!
hög revisionskvalitet.
– Jag är 100 procent positiv. Den nya
standarden ställer fortfarande höga
krav på revisorns professionella bedömningar och att dessa baseras på
goda kunskaper om verksamheten,
men styr inte åtgärderna lika hårt, vilket ger utrymmer för en mer kundanpassad och relevant revision även för
de mindre företagen.
BLIR DET ROLIGARE ATT ARBETA SOM REVISOR NU?
Göran Abrahamsson
Johan Månsson
ledamot FAR:s policygrupp för
­redovisning, auktoriserad revisor och
­redovisningsspecialist EY.
ledamot FAR:s policygrupp för
­redovisning, auktoriserad revisor och
­redovisningsspecialist PwC.
Bertil Oppenheimer
Pernilla Lundqvist
Fredrik Walméus
är auktoriserad revisor vid BDO i
Sollentuna och författare till
Företag i kris, Jure Förlag.
ordförande FAR:s policygrupp för
­redovisning, ekonomie doktor och
­redovisningsspecialist KPMG.
ledamot FAR:s policygrupp för­
­redovisning, auktoriserad revisor och
­redovisningsspecialist Deloitte.
– Personligen tror jag att revisionen av
– Jag tror att yrket blir mycket roligare.
mindre företag blir roligare. Större krav
Det kommer att innebära att vi revisorer
på kunskap om verksamheten och på
uppmuntras att använda all vår
analytisk förmåga samt mindre stöd i
kunskap och erfarenhet, och
checklistor kommer i många fall att
att vi måste utvecklas hela
ställa högre krav på revisorn. Men
tiden. Fåmansbolagsrevi”Det svåra
det svåra är också det roliga. Därför
sorerna kommer äntligen
är också det tror jag att en annan positiv effekt
att få ett bra verktyg att
roliga.”
kan vara att branschen får bättre
arbeta med, och jag är
förutsättningar att rekrytera och
övertygad om att även kunbehålla talanger inom SME-revision.
derna kommer att uppskatta
förändringen.
– Ja, min förhoppning är att vi ska
kunna komma ifrån checklistorna som i
dag krävs för att ha kontroll på att alla
ISA-krav är uppfyllda – samma på små
företag som på stora – och därmed frigöra tid för att fokusera på sådant som
är relevant för just det här specifika företagets verksamhet. Mer tid för tanke
ger lust och ökad glädje i arbetet, vilket
i sin tur leder till bättre revision.
tidningenbalans.se | Fortsätt debatten på webben eller mejla dina åsikter till: [email protected]
34 | Balans
# 6 / 2015
Balans
# 6 / 2015
| 35
Balans | Aktuellt från FAR Akademi
från
När kollade du senast den
fysiska dokumentsäkerheten
på de företag där du är revisor?
Anmäl din byrå till priset
Månadens utbildning: Digitala utbildningar | Kommande kurser
Årets framtidsbyrå 2015
SafeBox Archive är ett nytt digitalt system som höjer
dokumentsäkerheten och därmed kvalitetssäkringen.
SafeBox lagrar dokument från Sveriges största företag
och myndigheter, men även mängder av bokföring och
avtal åt små företag. Vårt arkiv är det första i landet
som uppfyller Riksarkivets högt ställda säkerhetskrav.
Gör din byrå en förändring
för att ta tillvara möjligheterna
i framtiden? Tror ni att ni kan
inspirera andra i branschen
med er resa?
Ni sparar utrymme genom att arkivera hos oss och är
samtidigt garanterade en fullständigt säker förvaring
som är otroligt enkel att administrera via internet.
FAR belönar en byrå som tar
steget ut i framtiden genom
att utse Årets Framtidsbyrå.
HÄNDER I JUNI/SEP
Skattenyheter för ekonomiansvariga
Webbinarium
Stockholm 14 juni
Gå kurs
när det
passar dig!
Beskattningsrätt – 15 hp (6 dagar)
25–26 augusti
15–16 september
13–14 oktober
Kvalitetskontrollen – allt du behöver
veta
Stockholm 26 augusti
Läs mer om tävlingen
på far.se
På www.safebox.se kan du se en kort film som visar
hur arkiveringen fungerar och hur lagret är uppbyggt.
Utbildning för kvalitetsansvariga
– redovisningsverksamhet
Stockholm 27 augusti
FARs Branschdagar 2015
Revisorns rapportering
Ronneby 25 augusti
Stockholm 9 september
Att tänka efter före – lunchseminarium
om kompanjonavtal
Varberg 15 september
Besök: Hästhagsvägen 10, Upplands Väsby Telefon: 08-590 878 70
FARs Samlingsvolym
Redovisning 2015
Licensiering av revisorer i finansiella
företag – vidareutbildningsdag
Stockholm 15 september
Excel för ekonomer
Stockholm 17–18 september
Aktuella momsfrågor
Stockholm 22 september
Beställ idag!
Snabb
leverans
Nyheter i boken
· BFN satte i april 2014 ner foten och förbjöd uttryckligen
progressiva avskrivningar på byggnader i K2-regelverken
· Aktiebolagslagen ändrades i augusti 2014 med vissa
lättnader för mindre företag, bl.a. vad gäller styrelsearbetet
· RedR 1 och FARs övriga redovisningsrekommendationer
och uttalanden uppdaterades till 2015 så att de är anpassade
till K2/K3
Intern styrning och kontroll
Stockholm 24–25 september
Digitala utbildningar
Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad när och var det
passar dig. En digital utbildning är ett effektivt sätt att ta dig an nya kunskaper på dina
villkor – vare sig det är en nyhetsuppdatering via webbinarium eller en mer ingående
e-kurs.
FARs Branschdagar
Solna 24–25 september
Fällor och fel – Aktualitetsdag
för redovisningskonsulter
Stockholm 28 september
Revisorsdagarna 2015
Stockholm 29 september–1 oktober
Yrkesetik för skatterådgivare
Stockholm 29 september
Läs mer om våra digitala utbildningar på farakademi.se/ekurs ●
· RFR upphävde UFR 3, 5, 6 och 8 samt kom med en ny UFR 10
Medlemspris: 489 kr (ord. pris 575 kr)
Beställ på farakademi.se/forlag
Webbinarier
• Skattenyheter
• Momsnyheter
• Redovisningsnyheter
• Aktuellt för ekonomiansvariga
eKurser
• K2-regelverket
• K3-regelverket
• Löpande bokföring
• Penningtvätt
Livestreamade
nyhetsdagar
• Redovisningsdagen
• Skattedagen
• IFRS-dagen
• Fastighetsdagen
För fler kurser och
anmälan, besök
www.farakademi.se
Balans
# 6 / 2015
| 37
Balans | Vår byrå
Vår byrå | Balans
Tight
ledarduo
En dörröppnare till framgång
att tänka och agera lika i motgång, men
ha olika roller i
­ edvind är styrkan hos delägarna i Revisorsgruppen i Malmö.
m
Text: Åsa Ohlsson Foto: Emilia Olofsson Arnér

Balans | Vår byrå
Vår byrå | Balans
Revisorsgruppen har
nyligen flyttat in i ett
hundraårigt privatpalats mitt emot
Kungsparken.
R
evisorsgruppen i
Malmö har nyligen
flyttat in i ett hundra­
årigt privatpalats
mittemot den blommande Kungsparken.
Tidigare låg kontoret
vid Stortorget men det är inte svårt att förstå
att delägaren och vd:n Thomas Jönsson har
spanat in byggnaden. Huset byggdes som
en ståndsmässig privatbostad på 1920-talet.
Sedan decennier är den nu sammanbyggd
med ett litet gatuhus och omgjord till
kontor på tre plan. I dag arbetar 18 personer
på av Revisorsgruppen i Malmö. Det finns
ett ytterligare kontor i Stockholm, med fem
anställda, där Thomas Jönsson tillbringar
halva sin arbetstid. Den andra delägaren är
Christian Sparrholm med bas i Malmö.
Bakom receptionen leder en massiv
ektrappa upp till andra våningen. Den som
går upp för trappan kan inte undvika att beundra det målade glasfönstret. Det är nästan
så att man undrar om man har kommit till
en kyrka.
Om byggnaden är stram, högtidlig och
gammaldags så lättar de två ägarna Thomas
Jönsson och Christian Sparrholm upp. Det
är många tankar och idéer på en gång, som
kastas mellan dem. De är två samspelta
ägare, om än olika, och det är tydligt att
de känner varandra väl och kompletterar
varandra.
thomas jönsson har en bakgrund från
Öhrlings och senare Price Waterhouse. Två
bra skolor både gällande affärsmannaskap
och teknik, konstaterar han. När de två
byråerna skulle slås ihop valde Thomas Jönsson i stället att starta eget. Detta var 1999.
Christian Sparrholm å sin sida blev klar
med sin ekonomiutbildning 2003.
– Det var svårt att hitta jobb, med historik
av familjeföretag blev det naturligt för mig
att starta egen redovisningsbyrå, säger han.
De två träffades hos en gemensam kund
2005. Strax därefter började Christian
40 | Balans
# 6 / 2015
� Allt arbete görs i team där alla är lika viktiga.
FAKTA:
� Ett målat glasfönster fångar besökarens blick.
Revisors­
gruppen i
Malmö
antal anställda:
23 på två kontor i
Malmö respektive
Stockholm. Samarbete med Revisorsgruppen i Göteborg som är
ett annat bolag, med
två anställda.
omsättning:
2014: 19,5 Mkr,
2013: 14,6 Mkr.
fördelning av uppdrag:
Revision
Redovisning
Rådgivning
20%
46%
Sparrholm arbeta som konsult åt Thomas
Jönsson och efter ett halvår anställdes han
i företaget. Fem år senare blev Christian
Sparrholm delägare.
– I medvind har vi väldigt olika roller, men
vår styrka är att vi i motgång tänker och
­agerar likadant, säger Christian Sparrholm.
Och motgångar fick byrån känna på för
sju år sedan. Först en potentiell kund, ett
börsbolag, som visade sig vara i dåligt skick.
Därefter var det ett bolag som skulle flytta
och därför byta byrå och en annan kund
som gick i konkurs.
– Över en natt förlorade vi 25 procent av
vår omsättning och vi fick börja säga upp
personal, säger Christian Sparrholm.
– Men det underlättade att vi var så
samspelta, vi hade samma tankar om hur
vi skulle lösa problemen. Vi hjälpte de
uppsagda att hitta nya jobb. Och vi äter
fortfarande lunch ihop med dem så det blev
bra, säger Thomas Jönsson.
Knappt ett år senare hade trenden vänt
och byrån hade tillväxt igen.
de två delägarna gör mycket ihop på
fritiden. Riktigt bra lärde de känna varandra
när de efter ett vad skulle göra en svensk
klassiker tillsammans. När man tränar ihop
och verkligen tar i, då kan man inte hålla
fasaden uppe på samma sätt, menar de. Då
ser man hur den andra personen verkligen är.
Kommande helg ska de fiska lax i blekingska
Mörrumsån. Blir de aldrig trötta på varandra?
– Jo för fasen, svarar Christian Sparrholm.
– Men genom att göra andra saker än bara
jobba ihop, kopplar vi av och löser det i en
annan miljö.
Det är nu ett drygt halvår sedan byrån
flyttade hit och de börjar så smått komma i
ordning. Flera gånger påpekas att allt inte är
riktigt klart. I ett rektangulärt rum bredvid
de två delägarnas stora kontor arbetar bland
annat redovisningskonsulterna Linda Jönsson och Mari Paulsson. Men hur vacker en
gammal byggnad än är, så är den inte alltid
optimal som kontor. De två redovisningskonsulterna konstaterar att det nu har blivit
ordning på akustiken, med hjälp av gardiner,
tjocka mattor och tygklädda skärmar.
På entréplan hittar vi Cecilia Andersson,
kontorschef sedan ett drygt halvår, anställd
sedan 2007. Arbetet som kontorschef innebär att hon arbetar mer med administration
och personalfrågor.
– Byrån känns inte särskild traditionell,
men jag kan egentligen inte riktigt jämföra,
”Vår affärsplan är inte
ett dokument som
bara ­sitter i
en pärm.”
tidigare arbetade jag på företagssidan, säger
hon.
Christian Sparrholm och Thomas Jönsson
är dock inne på samma spår, de menar att
organisationen inte är särskilt formell eller
hierarkisk. Allt arbete görs i team där alla
är lika viktiga. Med kontor på två orter med
65 mil emellan är det viktigt att jobba med
gemenskapen. Till exempel har man en
gemensam kickoff och gemensam workshop,
där man arbetar fram affärsplanen.
– Vår affärsplan är inte ett dokument som
bara sitter i en pärm. Det är ett levande dokument som vi använder i arbetet, vilket gör
att vi når de mål vi sätter upp, säger Thomas
Jönsson.
En annan viktigt person för byrån är
­Urban Engerstedt, Revisorsgruppens styrelseordförande. Den minnesgode läsaren
34%
om byrån:
Inriktning på mindreoch medelstora
företag, många av
dem ägarledda med
lokal förankring. Ingår
i det globala nätverket
HLB International.
vision:
Att vara en engagerad fullservice byrå för
små och medelstora
bolag och mindre, noterade verksamheter.
motto:
”Med personligt
­engagemang för
våra kunder.”

Balans
# 6 / 2015
| 41
JESSICA THÖRN, VISMA SPCS
Balans | Vår byrå
Boka en kostnadsfri
demo på 0470-70 61 60
eller vismaspcs.se/byra
k­ änner igen hans namn eftersom han tidigare var chefsjurist på FAR.
– Han är en bra avstämningspartner, vi
kan vända oss till honom när det gäller svåra
frågor, etiska frågor. Han är inte bara aktiv
på våra styrelsemöten, utan vi har en mer
operativ styrelse, precis som vi vill ha det,
säger Thomas Jönsson.
42| Balans
# 6 / 2015
har gjort. Det gäller inte bara branschen i
stort, vi känner också här på byrån att vi har
gjort mycket bra. Vi var bland annat tidigt
ute med kvalitetssystem. När en bra grund
är klar är det enkelt att bygga vidare för
framtiden, säger Thomas Jönsson.
framtiden är ständigt närvarande. Bland
annat har FAR:s generalsekreterare Dan
Brännström varit inbjuden för att tala om
FAR:s framtidsstudie.
– Vi ville att all personal skulle ta del av
tankarna om branschens framtid. Det blev
ett mer eldigt möte än vad vi hade trott.
Och under lunchen började det bokstavligen
brinna. Lunchrestaurangen serverade bröd i
en papperspåse som började brinna på grund
av levande ljus, säger Thomas Jönsson.
För Revisorsgruppen väntar ett nytt grepp.
Byrån har sedan några månader anlitat ett
externt bolag för att boka in kunder till workshops, ett bolag med mer kvalitet än traditionella mötesbokare. De bokar in kunderna för
att jobba fram vad kunderna vill ha ut av byrån.
Christian Sparrholm:
– Det har fått ett väldigt genomslag.
Många gånger är det enkla saker som krävs,
som att träffa kunden, så att denne känner
att vi verkligen finns där för att hjälpa. ●
� Med kontor på två
orter är det v
­ iktigt att
jobba med gemen­
skapen, menar
­Christian Sparrholm
och Thomas Jönsson.
Nu vill dina kunder
fakturera i appen.
Visma eEkonomi.
5275
slopandet av revisionsplikten har inte
inneburit något problem för Revisorsgruppen.
– Kundernas behov förändras inte för att
revisionen tas bort. En kund ringde och berättade att ”jag har kommit fram till att jag
inte behöver revision längre, men däremot
vill jag lägga samma summa pengar hos er
på rådgivning.” Det är verkligen så man vill
att det ska gå till, säger Thomas Jönsson.
Nu lanserar byrån en portallösning som
de kallar E-kontoret, som ett komplement
till huvudverksamheten, med tanke att på
personalen på byrån ska få mer tid över till
rådgivning. Man pratar mycket om nya
grepp i branschen. Men Thomas Jönsson vill
understryka att trots att branschen står inför
många förändringar och utmaningar så är
inte allt som gjordes förr dåligt.
– Det låter ibland så nu, som om allt har
varit fel. Man får inte glömma allt bra vi
”I medvind
har vi väldigt
olika ­roller,
men vår
styrka är att
vi i motgång
tänker och
agerar likadant.”
I den nya tidens redovisningsbyrå går både arbetet och samarbetet mycket smidigare. Dina kunder
kan fakturera när och var de vill från mobilen om de laddar ner vår app. De kan fotografera kvitton och
underlag som de sen mejlar direkt till dig. Och de kan ta emot och skicka e-fakturor direkt i programmet.
Allt sker i realtid, med aktuella siffror. Visa dina kunder att du tillhör den nya tidens redovisningsbyrå.
Boka en kostnadsfri demo av Visma eEkonomi på 0470-70 61 60 eller vismaspcs.se/byra.
Häng med dit kunderna vill. Byt tips och tankar på #nyatidensbyrå
Vi tar ditt företagande personligt
POSTTIDNING B
FAR Akademi AB, Kundservice
Box 6417, 113 82 Stockholm
För redovisningsbyråer med
sikte på framtiden
MyNumbers är en webbaserad rapport- och
analystjänst, utvecklad för redovisningsbyråer
och deras kunder. Tjänsten är molnbaserad med
automatisk koppling mot Visma, Fortnox och SIE4.
149 kr
/månad*
*Pris per organisationsnummer. Max 5 användare.
Prova gratis i 30 dagar!
www.mynumbers.nu
[email protected]