Utbildas lärare inom rätt ämnen? Välkommen till UKÄ:s frukostseminarium Ämnen i lärarstudenternas examina Nuläge och modell för ämnesvis dimensionering Fredrik Svensson [email protected] 08-563 087 87 Innehåll • Vad vet vi om lärarbrist, ämnen på lärarutbildningen och bristämnen i skolan? • Hur många lärare examineras i respektive ämnen? • Hur stämmer ämnesmixen på lärarutbildningen med behovet i skolan? • Behövs en ämnesvis dimensionering av lärarutbildningen? • Hur kan en sådan i så fall se ut? Vad vet vi om lärarbrist generellt? Var finns jobben? (Arbetsförmedlingen, 2015) Pedagogiskt arbete högst bristindex av alla yrkesområden. Skolverkets lärarprognos 2015 Skulle behöva examineras dubbelt så många som nu examineras. Finns också prognos om ämnesbehovet för 7-9 och gymnasiet och . Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (UKÄ, 2015) Yrkeslärare, fritidspedagoger och ämneslärare störst brist av alla utbildningsgrupper. Enig bild av stor och ökande brist på lärare Vad vet vi om ämnen på lärarutbildningen? Universitets- och högskolerådet publicerar uppgift om ämnen bland de som antagits till en lärarutbildning. ”Åtta antagna till biologilärare på högstadiet” Lärarförbundet har gjort enkätundersökningar riktad till lärosäten. Två högstadielärare i kemi och noll högstadielärare i teknik examineras våren 2014. UKÄ har inte tidigare publicerat någon rapport om ämnen inom lärarutbildningen. Uppgifterna stämmer dåligt med våra registeruppgifter om ämnen i examina. Vad vet vi om ”bristämnen” i skolan? Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15 (Skolverket) Biologi och kemi högst andel behöriga lärare av alla ämnen på gymnasiet. Politik och media Bristämnena är matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Förra regeringen förslag om examenspremie för ämneslärare inom matematik, fysik, kemi, biologi och teknik. Bilden är inte samstämmig när det gäller bristämnen. Antal lärarexamina över tid Kvinnor 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Män Varför kan vi inte besvara frågan ”Hur många högstadielärare…?” Förskola Lärarexamen, fritidshem Lärarexamen, fritidshem/grundsk tidigare år Lärarexamen, förskola/fritidshem/grundsk tidiga år Lärarexamen, förskola/förskolekl/grundsk tidiga år Lärarexamen, förskola/förskoleklass Lärarexamen, förskola/förskoleklass/fritidshem Lärarexamen, grundskolans senare år Lärarexamen, grundskolans senare år/gymnasieskolan Lärarexamen, grundskolans tidigare och senare år Lärarexamen, grundskolans tidigare år Lärarexamen, gymnasieskolan Lärarexamen, övriga kombinationer av verksamheter *Förskollärarexamen *Grundlärarexamen, fritidshem *Grundlärarexamen F-3 *Grundlärarexamen 4-6 *Ämneslärarexamen åk 7-9 *Ämneslärarexamen gymnasieskolan *Yrkeslärarexamen Antal examinerade 1993/94 Fritidshem Förklass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 G1 G2 G3 Yrkes 2013/14 7 405 255 23 282 6 790 26 762 688 24 951 16 627 1 025 31 152 26 014 497 17 50 0 0 16 100 270 Timplanen för grundskolan (Skolverket) 1. Urval. 2. jämförelse. 3. dimensionering. Ämne Svenska eller svenska som andraspråk Matematik Geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap Biologi, fysik, kemi, teknik Idrott och hälsa Engelska Slöjd Språkval Musik Bild Hem- och konsumentkunskap Elevens val Totalt garanterat antal timmar därav skolans val Timmar 1 490 1 020 885 800 500 480 330 320 230 230 118 382 6 785 600 Andel 22,0 % 15,0 % 13,0 % 11,8 % 7,4 % 7,1 % 4,9 % 4,7 % 3,4 % 3,4 % 1,7 % 5,6 % 100,0 % 8,8 % Hur många kemilärare examineras? Kemi Lärarexamen, grundskolans senare år Lärarexamen, grundskolans senare år/gymnasieskolan 04/0 05/0 06/0 07/0 08/0 09/1 10/1 11/1 12/1 13/1 5 6 7 8 9 0 1 2 3 4 14 23 14 27 7 13 16 8 11 14 8 22 39 27 23 30 35 9 19 12 23 32 29 25 20 15 Lärarexamen, grundskolans tidigare år Lärarexamen, gymnasieskolan 1 71 41 38 54 *Ämneslärarexamen, gymnasieskolan 7 *Ämneslärarexamen, åk 7–9 Totalt 1 93 86 91 109 53 75 80 42 50 49 Ämnets "storlek" i grundskolans timplan Timmar i timplan Ämne Svenska eller svenska som andraspråk Matematik Ämnets "storlek" på lärarutbildningen 2004/05 2013/14 Genomsnittligt antal Ämnets andel Andel i timplan (exklusive elevens förekomster i examina per år och skolans val) 1 490 23,3% 1 020 15,9% Geografi -2,1% 15,9% 0,0% 1 897 24,0% 10,2% 1 461 18,5% 6,0% 1 258 454 885 13,8% 264 Samhällskunskap 338 "SO" 756 Biologi 126 Fysik Kemi 21,1% 1 671 85 Historia Religionskunskap Skillnad procentenheter 73 800 12,5% Teknik 73 103 "NO" 1 086 Idrott och hälsa 500 7,8% 461 5,8% Engelska 480 7,5% 589 7,4% -2,0% -0,1% Slöjd 330 5,2% 70 0,9% -4,3% 320 5,0% 2,5% -2,5% -1,4% -2,3% -1,5% Franska Spanska 55 Tyska 197 81 61 Musik 230 3,6% 176 2,2% Bild 230 3,6% 100 1,3% Hem- och konsumentkunskap Summa 118 1,8% 6 403 100,0% 31 7 911 0,4% 100,0% Samhälle vs natur/teknik på lärarutbildningen 454 500 450 400 338 350 264 300 250 200 150 100 50 0 85 126 73 73 103 Dimensionering idag Lärosätena har i uppdrag att dimensionera utbildningarna utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. ”Högre utbildning under tjugo år”: fungerar i huvudsak väl. ”Dimensionering av högre utbildning”: samma slutsats. Båda framhåller två undantag: Vård- och lärarutbildning. Särskilda skäl för ämnesvis dimensionering av lärarutbildning? • Stark statlig styrning skolan (legitimationskrav, timplan etc.) • Ämnena på lärarutbildningen styrs i hög grad av studenterna val. Mer aktiv dimensionering av lärarutbildningen? Volym och ämnesmix) Baserat på vilket underlag och mot vilket mål? Prognos, aktuellt rekryteringsläge eller timplan. Vem är ansvarig och vem samordnar? Regering, högskolor, skolhuvudmän. Hur dimensionera med lågt söktryck? Vilka incitament krävs? TACK - för att du deltog i vårt frukostseminarium!
© Copyright 2024