4254-14 - Kammarrätten i Göteborg

KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Avdelning 1
DOM
Sida 1 (9)
Mål nr 4254-14
2015-04-22
Meddelad i Göteborg
KLAGANDE
Arbetsförmedlingen
Juridiska avdelningen
113 99 Stockholm
MOTPART
AA
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 juli 2014 i mål nr 6207-14,
se bilaga A (här borttagen)
SAKEN
Återkallelse av anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin
_________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten avslår yrkandet om återförvisning.
Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom i den del som avser
återkallelse av anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin och fastställer
Arbetsförmedlingens beslut den 15 maj 2014.
_________________________
YRKANDEN M.M.
Arbetsförmedlingen yrkar i första hand att målet återförvisas till
förvaltningsrätten för förnyad handläggning och i andra hand att
kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom.
AA anser att kammarrätten ska avslå överklagandet.
Dok.Id 310668
Postadress
Box 1531
401 50 Göteborg
Besöksadress
Stora Nygatan 21
Telefon
Telefax
031-732 74 00
031-732 76 00
E-post: [email protected]
www.kammarratten.goteborg.se
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 2
DOM
Mål nr 4254-14
Arbetsförmedlingen anför
Förvaltningsrätten har använt sig av stadgandet i 15 § 2 förordningen
(2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin, d.v.s. ”att utan godtagbart
skäl avvisa ett erbjudande om lämpligt arbete”. Det stadgandet är inte
detsamma som anges i Arbetsförmedlingens beslut. Förvaltningsrätten har
ansett att AA har godtagbara skäl att inte acceptera den erbjudna
anställningen. AA har dock inte fått något erbjudande om anställning
eftersom han inte har medverkat till någon anställningsintervju, vilket
regleras särskilt i 15 § 5 nämnda förordning. Förvaltningsrättens domslut
bygger därför på felaktig grund. I stället borde förvaltningsrätten ha bedömt
om anvisningen skulle återkallas enligt 15 § 5, d.v.s. att en anvisning ska
återkallas om den som anvisas ”missköter eller stör verksamheten”. Målet
bör därför i första hand återförvisas till förvaltningsrätten för förnyad
handläggning.
I andra hand, vid prövning i sak, anser Arbetsförmedlingen att AA har
misskött sitt åtagande inom jobb- och utvecklingsgarantin på ett sådant sätt
att hans anvisning ska återkallas enligt 15 § 5 nämnda förordning. AA har,
genom att inte gå på anställningsintervjun, inte medverkat till att lösa sin
arbetslöshetssituation. Han har inte heller gett arbetsgivaren tillfälle att ta
ställning till hur hans kompetens bäst skulle ha kunnat tas tillvara vid detta
rekryteringstillfälle. Vid en intervju hade anpassningsmöjligheter kunnat
utredas. Personliga skäl till att inte ta arbetet hade kunnat undvikas genom
att diskutera hindren och försöka övervinna dem tillsammans med
arbetsgivaren. Även i ett tidigt skede av en rekryteringsprocess krävs
godtagbara skäl för att tacka nej till en intervju. I Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAAFS 2012:1) regleras
uttömmande vad som är godtagbart skäl att inte godta erbjudet arbete.
Det som AA anför avseende sitt handlande i samband med kontakterna med
den aktuella arbetsgivaren omfattas inte av skyddet mot diskriminering. Det
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 3
DOM
Mål nr 4254-14
har dock inte ställts andra eller högre krav på honom att medverka till att
lösa sin arbetslöshetssituation än på andra arbetssökande. Artikel 9 i
Europakonventionen omfattar enligt Europadomstolens praxis inte varje
handling som är motiverad eller influerad av religion. Den omfattar rätten
att tillhöra en religion eller trosuppfattning samt vissa manifestationer som
är nära förknippade med densamma, t.ex. rätten att delta i gudstjänst och att
iaktta religiösa sedvänjor som är intimt förknippade med religionen eller
trosuppfattningen i fråga. De skäl som AA har uppgett för att inte kunna ta
arbetet har inte att göra med det som kan betecknas som kärnan i hans
religiösa övertygelse och som skyddas av Europakonventionen.
Konsekvenserna av att det skulle gå att behålla ersättningen vid liknande
invändningar mot anvisade jobb skulle vara oöverblickbara.
AA anför
I artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
garanteras alla rätt till samvets- och religionsfrihet. Denna stadga låg till
grund för artikel 9 i Europakonventionen. Av dessa deklarationer framgår
rätten till samvetsfrihet grundad på t.ex. religiös övertygelse. Lotter och spel
har visat sig vara negativt för många människor som fastnat i olika former
av spelmissbruk. Han kan som Jehovas vittne inte vara en del av detta
genom att sälja vad han uppfattar som skadliga produkter. Det skulle kunna
jämföras med att han inte heller skulle kunna arbeta i en tobaksaffär,
eftersom den produkten bevisligen också skadar hans nästa. De inskränkningar han har är inte särskilt omfattande och utestänger honom inte från
arbetsmarknaden i generell omfattning.
Om han i den aktuella situationen skulle ha gått vidare i rekryteringen skulle
det ha uppfattats som att han var villig att ta arbetet, vilket vore oärligt.
Arbetsförmedlingen skulle alltså ha velat att han mörkade sin inställning för
att få komma på en personlig intervju. Det skulle ha känts kränkande och ha
tagit upp mycket tid i onödan för företaget.
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 4
DOM
Mål nr 4254-14
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Frågan om återförvisning
Frågan i målet är om Arbetsförmedlingen haft grund för att återkalla AAs
anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin enligt 15 § förordningen om
jobb- och utvecklingsgarantin på grund av hans agerande i förhållande till
en presumtiv arbetsgivare. Då rekryteringen avbröts i ett tidigt skede och
AA inte erbjöds något arbete, ska hans agerande enligt kammarrättens
mening bedömas enligt regeln om misskötsel i 15 § punkt 5 och inte enligt
regeln om avvisande av arbete i punkt 2 i samma paragraf.
Förvaltningsrätten har prövat om AAs agerande är grund för återkallelse.
Det förhållandet att förvaltningsrätten vid sin prövning har tillämpat punkt 2
utgör inte skäl för att återförvisa målet.
Vad målet gäller
Det är i målet ostridigt att AA har blivit kontaktad via telefon av en
potentiell arbetsgivare och att han under denna kontakt har uppgett sig
inte kunna ta det aktuella arbetet med hänvisning till sin trosuppfattning.
Det är i viss utsträckning oklart vad som sades under detta samtal.
Enligt Arbetsförmedlingen, som har varit i kontakt med företrädaren för
arbetsgivaren, frågade AA ingenting under telefonsamtalet, utan meddelade
att han inte var intresserad av arbetet med hänvisning till sina principer.
Arbetsgivaren frågade då om han ändå inte ville komma på en intervju, men
AA sade sig inte vara intresserad. AA har emellertid uppgett att han aldrig
fick frågan om att komma till en intervju. När arbetsgivaren ringde upp
honom kände han sig tvungen att ärligt nämna att en av huvuduppgifterna
var att sälja en produkt som han av etiska och moraliska skäl inte hade
samvete att arbeta med. Han har också uppgett att han tog upp frågan om
företaget sysslade med andra former av försäljning som inte innefattade
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 5
DOM
Mål nr 4254-14
lotteriprodukter eller om det fanns något annat han kunde arbeta med, men
att han då fick ett nekande svar.
Enligt kammarrättens mening har det ingen avgörande betydelse vilken
version som är den riktiga. AAs handlande har i båda fallen varit sådant att
den anvisade arbetsgivaren har haft anledning att tolka det som att han inte
har velat gå vidare i en fortsatt rekryteringsprocess.
Det finns också osäkerhet när det gäller vad det anvisade arbetet närmare
innebar. Av Arbetsförmedlingens beslut framgår att arbetet avsåg att sälja
lotter och rabatthäften till idrottsföreningar och företag som i sin tur skulle
sälja dessa vidare. I Arbetsförmedlingens redogörelse för samtalet mellan
arbetsgivaren och AA anges i stället att det var fråga om att sälja
reklamplatser på lotter. Till bilden hör då också att den som köpte
reklamplats skulle få lotter gratis.
Kammarrätten anser att den information som finns om det aktuella arbetet,
oavsett de exakta arbetsuppgifterna, visar att arbetet kan likställas med eller
i vart fall är nära förknippat med försäljning av lotter.
Frågan i målet är om AA, genom att redan i den inledande fasen av en
rekryteringsprocess uppge att han inte var intresserad av arbetet i fråga,
har misskött sig på ett sådant sätt att det funnits fog för att återkalla hans
anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin enligt 15 § punkt 5 förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.
Innebär Arbetsförmedlingens beslut att religionsfriheten åsidosätts?
Av 2 kap. 1 § regeringsformen framgår att var och en gentemot det
allmänna är tillförsäkrad frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva
sin religion.
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 6
DOM
Mål nr 4254-14
Enligt artikel 9.1 i Europakonventionen har var och en rätt till tankefrihet,
samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta
religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt
eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning,
sedvänjor och ritualer.
Det skydd för religionsfriheten som följer av regeringsformen och
Europakonventionen ska beaktas vid tolkningen av reglerna i jobb- och
utvecklingsgarantin om det behövs för att skydda denna frihet.
AA, som är ett Jehovas vittne, menar att hans religionsfrihet har åsidosatts
genom Arbetsförmedlingens beslut. Kammarrätten ska därför ta ställning till
om hans agerande – att inte vara beredd att fullfölja rekryteringen till ett
arbete som har ett nära samband med försäljning av lotter – omfattas av
skyddet för religionsfriheten.
Av Europadomstolens praxis framgår att skyddet för att utöva religion
enligt artikel 9.1 i Europakonventionen inte omfattar varje handling som
motiveras av religion eller övertygelse. För att en viss handling ska
omfattas av skyddet måste det finnas ett mycket nära samband mellan
religionen och handlingen. Det krävs vidare att den yttre handlingen i sig
uttrycker tron och är en normal och vedertagen manifestation av denna
(Europakommissionens avgörande den 12 oktober 1978, Arrowsmith mot
Storbritannien, ansökan nr 7050/75 samt Europadomstolens avgörande
den 15 januari 2013, Eweida med flera mot Storbritannien, ansökan nr
48420/10, 59842/10, 51671/10 och 36516/10).
När det gäller en persons rätt enligt artikel 9 måste begreppet religionsfrihet tolkas med viss försiktighet. Syftet med artikeln kan inte sträcka sig
längre än till att ge skydd mot ingrepp i vad som framstår som det
centrala innehållet i en religion (Hans Danelius, Mänskliga rättigheter i
europeisk praxis, 4 uppl., s. 417 och 418).
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 7
DOM
Mål nr 4254-14
AA har lämnat in handlingar, bland annat utdrag ur tidningen Vakttornet,
till styrkande av att lotteriförsäljning är oförenlig med hans tro. Av dessa
handlingar framgår att synen på spel- och lotteriverksamhet är negativ
inom Jehovas vittnen. AA har även uppgett att han skulle bli utesluten ur
församlingen om han arbetar med att sälja lotter.
Det finns inte anledning att ifrågasätta att AAs handlande är ett uttryck
för hans tro. Det framgår däremot inte att inställningen till spel- och
lotteriverksamhet tillhör de mer centrala delarna av den aktuella
religionen. Mot bakgrund av den praxis från Europadomstolen som
beskrivits ovan, anser kammarrätten att AAs vägran att hantera lotter inte
har ett så nära samband med hans tro som krävs för att handlandet ska
omfattas av skyddet för religionsfriheten enligt Europakonventionen.
Arbetsförmedlingens beslut innebär således inte att AAs religionsfrihet
har åsidosatts. Det betyder också att skyddet för religionsfriheten inte ska
påverka tolkningen av reglerna i jobb- och utvecklingsgarantin i detta
fall.
Har AA misskött sig?
Den fråga som återstår att pröva är om AAs handlande utgör
misskötsamhet enligt 15 § punkt 5 förordningen om jobb- och
utvecklingsgarantin.
Eftersom AA har avbrutit en rekryteringsprocess med hänvisning till att
han på grund av sin tro inte kan ta det aktuella arbetet blir frågan närmast
om arbetet kan anses som lämpligt för honom. Vid denna bedömning bör
ledning hämtas från regleringen i 44 § första stycket 1 lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkring. Där anges att ett arbete ska anses lämpligt,
om det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn
till den sökandes förutsättningar för arbetet och andra personliga
förhållanden.
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 8
DOM
Mål nr 4254-14
Ytterligare föreskrifter om vad som kännetecknar ett lämpligt arbete
finns i Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAAFS
2012:1). Av 3 § dessa föreskrifter framgår att hänsyn ska tas till tillgången till arbetstillfällen över hela arbetsmarknaden samt att det geografiska och yrkesmässiga sökområdet ska vidgas i takt med att arbetslösheten fortgår. I föreskrifterna preciseras också vilka hänsyn som ska tas
till bl.a. kompetens och medicinska hinder. Föreskrifterna kan inte anses
uttömmande reglera vilka hänsyn som kan tas vid bedömningen av vad
som är ett lämpligt arbete. När, som i nu aktuellt fall, föreskrifterna inte
innehåller någon reglering, får en bedömning göras utifrån lagregleringen.
Frågan är således om skälig hänsyn tagits till AAs personliga förhållanden.
Härvid kan enligt kammarrätten viss hänsyn tas till den enskildes tro även
om det rör sig om yttringar som faller utanför religionsfriheten (jfr FÖD
1984:24). Stor vikt måste dock läggas vid att AA har varit arbetslös en
längre tid och att han – när anvisningen återkallades – inte lyckats få ett
arbete trots deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin under några
månader. Han har således haft stora svårigheter att få ett arbete. Vid en
sammantagen bedömning finner kammarrätten att det anvisade arbetet inte
kan anses vara olämpligt för AA. Genom att avbryta rekryteringsprocessen
har han därmed misskött sina åtaganden på ett sådant sätt att det varit
befogat att återkalla anvisningen till jobb- och utvecklingsgarantin.
Överklagandet ska därför bifallas.
_________________________
KAMMARRÄTTEN I
GÖTEBORG
Sida 9
DOM
Mål nr 4254-14
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (här borttagen).
Anders Bengtsson
Åsa Ståhl
referent
Berit Nilsson
/Victoria Röshammar