1. No category

VERKSAMHETSPLAN
ERICI FÖRSKOLA
2014-2015
Pedagoger på Erici förskola
Förskolechef Martina Nebrelius
Inflytande och samverkan
Mål:
Barnen upplever en trygg inskolning, en god övergång till ny avdelning, ett bra avslut av
förskoleverksamheten och en trygg start i förskoleklassen.
Erici förskola för en aktiv dialog med vårdnadshavarna om verksamhetens mål och
innehåll. (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan)
Barn upplever att de har ett verkligt inflytande över sitt eget lärande. De deltar aktivt,
efter förmåga och ålder, i planering och utvärdering av verksamheten. (BUN-plan)
Stycke ur Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010):
Förskollärare ska ansvara för
• att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan.
(s. 13)
• att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att
stödja barnens övergång till dessa verksamheter. (s. 14)
Arbetslaget ska
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull
relation mellan förskolans personal och barnens familjer (s. 13)
• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling
och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. (s. 13)
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av
verksamheten. (s.13)
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet
att påverka sin situation. (s. 12)
• utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (s. 12)
Medel:
Vi skapar goda förutsättningar för trygga inskolningar och bra övergångar för barnen
mellan avdelningarna genom samverkan och samsyn mellan pedagogerna.
Vi arbetar för en god förskole avslutning och en trygg övergång till förskoleklass för
barnen genom ett gott samarbete med pedagogerna i de olika förskoleklasserna.
Vår samverkan med vårdnadshavarna sker i den dagliga kontakten där vi har en aktiv
dialog om barnens utveckling, våra mål och val av arbetssätt. För att följa upp och
synliggöra verksamhetens mål och innehåll dokumenterar vi med hjälp av lärplatta,
digital fotoram, kalender och mind-map. I ”Pluttra”, som är ett digitalt verktyg,
dokumenterar vi barnens utveckling och lärande. Vårdnadshavarna kan även följa
verksamheten genom avdelningens blogg i ”Pluttra” samt på förskolans gemensamma
blogg på hemsidan. Erici förskola erbjuder dessutom ett samråd där vårdnadshavarna
ges möjlighet till inflytande över utbildningen och där synpunkter kan diskuteras innan
beslut fattas. Frågorna som behandlas i detta forum är viktiga för enhetens verksamhet
och har betydelse för barnen och vårdnadshavarna.
För att ge barn och vårdnadshavare inflytande i förskolan frågar vi vårdnadshavarna om
barnens intressen redan under inskolningen. Vi låter barnen påverka sin verksamhet
genom intervjuer, demokratiska röstningar och barnobservationer. Vi arbetar och
utvecklar verksamheten efter barnens tankar och idéer och tar tillvara på deras förslag
och fullföljer dem. Vi använder lärplattan för att synliggöra barnens tankar och
kunskaper i olika projekt och aktiviteter. Med stöd av bilder, foton och filmer reflektera
vi gemensamt med barnen och fångar upp barnens syn på sitt eget lärande. Vi
uppmuntrar barnens nyfikenhet, företagsamhet och intresse i sitt eget lärande genom att
barnen själva kan välja bland ett antal noga utvalda appar på lärplattan. Smartboarden är
ett nytt verktyg i vår verksamhet som vi upplever är ett
utmärkt redskap för att nå flera vid sagostunder, temaarbete, faktasökning etc. och som
stimulerar barnen att aktivt delta genom att t.ex. välja sångkort under sångsamlingar.
Smartboarden är också ett komplement till lärplattan för den gemensamma reflektionen
då vi återkopplar och utvärderar vårt arbete.
Uppföljning och utvärdering:
För att skapa en positiv grundläggande erfarenhet av verksamheten i förskolan lägger vi
stor vikt på inskolningarna. Vi individanpassar inskolningarna t.ex. med ”tre-dagars
modellen” då den ansvariga pedagogen är en närvarande trygghet för barnet och
föräldrarna. Vi har fått bra respons från våra föräldrar vid våra efterföljande
inskolningssamtal. Föräldrarna är mycket positiva till tre-dagars inskolningen, även de
föräldrar som har tidigare erfarenhet av fem dagars inskolning från syskonbarn.
Föräldrarna upplever sig få en god inblick i vår verksamhet och lär även känna oss
pedagoger och de övriga barnen på ett positivt sätt. Eftersom föräldrarna inte
lämnar sina barn och går ifrån verksamheten under de tre dagarna upplever barnen
ingen oro över att bli lämnade, vilket ger föräldrarna en trygghet.
För att skapa positiva överflyttningar mellan avdelningarna utgår vi ifrån barnen genom
att ha ett gott samarbete mellan pedagogerna. Vi ser en stor vinst med att verksamheten
bemöter barnen med en succesiv förändringsprocess.
En del inskolningar är med barn som kommer från andra förskolor och då samtalar vi
mycket med vårdnadshavarna vid första samtalet, för att underlätta deras inskolning.
Vårdnadshavarna ges möjligheter att uttrycka sina tankar kring förskolans arbetssätt och
aktiviteter. Utöver den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna har vi utvecklingssamtal, där det enskilda barnets utveckling diskuteras, samt föräldramöten, där vi
belyser vår verksamhet och dess mål.
För att stödja och stärka barnens övergång till skolan besöker vi under vårterminen
regelbundet de förskoleklasser våra blivande förskoleklassbarn valt samt förskoleklasspedagogerna besöker barnen här på Erici. Antal besökstillfälle i förskoleklassen utgår
ifrån det enskilda barnets behov. Vi har även övergångssamtal där vårdnadshavare,
barn, förskolepersonal och förskoleklasspersonal är med på.
I vår dagliga kommunikation låter vi barnen vara med och påverka verksamheten
alltifrån t.ex. förändring av deras lek- och lärandemiljö till utgångspunkten i temat.
Eftersom barnen vet att de är med och påverkar miljön och verksamheten är barnen mer
delaktiga, aktiva och positiva i allt vi gör.
Barnen utvärderar förskolans aktiviteter efter sin egen förmåga och ålder. Våren 2014
reviderade vi förskolans intervjufrågor så att frågorna nu är bättre anpassade till barnens
ålder. Vi märker att de reviderade frågorna ger verksamheten tydligare svar.
Kontinuerligt reflekterar vi över verksamheten utifrån våra samtal med barn och
föräldrar, barnobservationer och pedagogiska dokumentationer. Utifrån analysen arbetar
vi vidare och ser över vad som fungerar och vad som kan förbättras.
Arbets- och lärandemiljö
Mål:
Barn och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. (BUN-plan)
Erici förskola har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö.
(BUN-plan) Vi erbjuder en likvärdig lärandemiljö såväl inom- som utomhus.
Vi bedriver en tillåtande verksamhet där barnen får möjlighet att vara nyfikna och
intresserade.
Vår verksamhet innefattar såväl lek som lärande och avkoppling.
Vi tar vara på naturens resurser i vårt materialval.
Stycke ur Lpfö 98:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. (s. 9)
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (s. 9)
• utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka reflektera över och
pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (s. 10)
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med
ord berätta uttrycka tankar ställa frågor argumentera och kommunicera med andra.
(s. 10)
Verksamheten ska
• ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl
inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra
aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (s. 7)
Medel:
För att skapa trygghet hos barnen behövs föräldrarnas förtroende. Vi anser att den
dagliga kontakten är grunden till en bra föräldrasamverkan. Vi pedagoger bidrar till
trygghet och trivsel genom att vara närvarande, tillgängliga och observerande pedagoger
som medlar mellan barnen då det behövs. ”Start” och ”Stegvis” är bra arbetsverktyg för
barnen att bättre förstå sina och andras känslor och som på ett enkelt sätt skapar goda
diskussioner. Vi använder även seriesamtal och sociala berättelser. Metoderna hjälper
barnen att förstå genom att ”se” händelsen på bild.
Vi ser verksamheten, barnens lek och lärande som en helhet. Vi är ”lyssnande
pedagoger” genom medverkan i eller observationer av barnens lekar. För att främja
utvecklingen av en god arbets- och lärandemiljö ingår vi pedagoger i tre intressegrupper
som har särskilt ansvar för olika fokusområden i läroplanen. Det är allas pedagogers
ansvar att bedriva likvärdig verksamheten såväl inomhus som utomhus.
Vi arbetar tematiskt för att uppfylla läroplanens strävansmål på ett lustfyllt sätt vilket
väcker nyfikenhet och stimulerar barnens utveckling och lärande. Vi är lyhörda för
deras intressen och ger barnen tid till att utforska och upptäcka i en miljö som inbjuder
till lek och lärande. Genom att vi kontinuerligt tar tillvara på barnens tankar och
funderingar skapas en stimulerande miljö. Med ett ökat antal lärplattor per avdelning
har vi större möjlighet att använda den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra
barnens intresse, inflytande och utveckling. Barnen får utsträckt möjlighet till att
reflektera över sitt eget lärande och påverka verksamhetens utveckling.
Vi anser att det är viktigt med avkoppling för barnen och har därför kontinuerlig vila,
yoga, avslappning eller sagostund, när möjligheten finns.
Vi tar tillvara på naturens resurser på bästa sätt genom att ofta använda naturmaterial.
Vi samlar löv, kottar, pinnar och sten som vi använder i vår verksamhet t.ex. som
byggmaterial, att skapa med och till matematik.
Uppföljning och utvärdering:
För att få respons på barnens trygghet och trivsel lämnar vi årligen ut trivselenkäter till
föräldrarna att besvara tillsammans med sina barn. De svar vi får in visar övervägande
på hög trivsel och god trygghet. Som komplement till trivselenkäten har vi gjort nya
intervjufrågor till barnen som vi använder t.ex. för att ta del av barnens syn på sitt eget
lärande och inflytande. Barnen använder sina svar till att delvis själva hålla i sina
utvecklingssamtal med föräldrarna. Vi upplever att barnen blir mer delaktiga i samtalen
pga. de reviderade frågorna.
Genom det kontinuerliga arbetet med ”Start” och ”Stegvis” kan vi se och höra i barnens
samtal med varandra att de har fått förståelse för varandras känslor och att de har
mycket empati för varandra. Barnen har utvecklat sitt sociala sampel och diskuterar ofta
på eget initiativ hur man är mot varandra, hur man är en bra kompis och att alla får vara
med. Vi upplever att metoderna ger barnen möjlighet till att utveckla sin förståelse kring
olika känslor, sociala händelser, sammanhang och ökad insikt i att upptäcka sambandet
orsak och verkan. Vi upplever även att metoderna med seriesamtal och sociala
berättelser fungerar bra. Bilden förstärker förståelsen och används både i stunden men
även i förebyggande syften.
I samband med arbetet i intressegrupperna har en avskild gemensam matematikmiljö
med utmanande lättillgängligt material skapats. Här kan några barn tillsammans med en
pedagog sitta ostört och arbeta med matematikvagnen eller hämta material till sin egen
avdelning. Pedagogerna som ansvarar för inomhusmiljön kommer att fortsätta att fylla
på matematikvagnen med lustfyllt material. Samma intressegrupp har även fokuserat på
att främja språkutvecklingen på förskolan. Vi ser vikten av att läsa ofta, redan med de
yngsta barnen, för att främja språkutvecklingen. Pedagogerna har utmanat sina kolleger
att läsa samma saga upprepade gånger. Den återupplevda sagan stimulerar barnens
språkförståelse och igenkännandet bidrar till att barnen själva kan medverka genom att
återberätta sagan eller dramatisera. Genom dramatiseringen stimuleras fler språk utöver
det talade t.ex. kroppspråk och mimik. Vi märker att upprepningarna skapar trygghet
hos barnen och ökar deras intresse för läsning. Pedagogerna har även sett över
förskolans läsmiljöer och inspirerat sina kolleger till att skapa avskilda platser, ”rum i
rummen”, typ sagogrotta.
Som en del i att stimulera likvärdig lärandemiljö inom- och utomhus har intressegruppen för utomhusmiljö satt ihop en utevagn som kommer att introduceras under
hösten. Vi vill fortsätta att utmana barnen att bli mer kreativa i sin lek utomhus. Tanken
med vagnen är att det ska vara lättare att bedriva pedagogisk verksamheten ute. Vagnen
ska innehålla olika sorters material som är anpassat för utomhusbruk, såsom sagor,
sånglådor, bokstavslekar mm.
För att fånga upp barnens intresse, öka deras nyfikenhet och lust att lära är vi
närvarande i leken och observerar barnen. Vi tror på att upptäcka tillsammans utvecklar
verksamheten och vår utgångspunkt är barnens tankar och idéer. Vi kommer att fortsätta
arbeta i mindre grupper, där alla barn ges tillfälle att komma tals och pedagoger ges
större möjlighet att uppmärksamma enskilda barn. Ytterligare positiva effekter av de
mindre grupperna är att de skapar en lugn och harmonisk verksamhet.
Vi ser positiv effekt av våra kontinuerliga avkopplingsmetoder. Vi hör även från
föräldrar att barnen själva använder en del yogarörelser hemma för att komma till ro.
Hälsa och livsstil
Mål:
Erici förskola bedriver ett aktivt arbete med hälsa och livsstil. (BUN-plan) Förskolan
utmanar barnens motoriska utveckling.
Barnen förstår kostens/matens betydelse för hälsan. (BUN-plan)
Barnens behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. (BUN-plan)
Stycke ur Lpfö98:
• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga
och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och
välbefinnande. (s. 10)
• Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö
och i naturlig miljö. (s. 7)
• Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd
utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (s. 5)
Medel:
Vi vuxna strävar efter att vara goda lyhörda förebilder för barnen i vår verksamhet, som
visar hänsyn och respekt för människan, djur och natur. Vi arbetar aktivt för en
hälsofrämjande livsstil genom att inspirera och aktivera barnen i olika fysiska aktiviteter
som t.ex. Miniröris (F & S), lekar och ute verksamhet. På vår gård har vi flera nya
lekredskap som är utvalda för att bl.a. stimulera barnens motoriska utveckling. Genom
den nyintroducerade utevagnen ökar verksamhetstiden utomhus, vilket i sig bidrar till en
bättre hälsa för barnen. För att ytterligare förlänga utomhustiden intar vi, i större
utsträckning, våra måltider utomhus.
Vi ger barnen tid till avkoppling och vila t.ex. yoga och massage i mindre grupper.
Förskolan har även tillgång till Ängaskolans gymnastiksal var tredje vecka, vilket ger
oss ytterligare variation av aktiviteter.
I vårt nuvarande tema ”Miljöhjältarna” kommer utevistelsen ha en stor betydelse men
även hållbar utveckling. Vi kommer att lära om hur vardagslivet kan utformas så att det
bidrar till en bättre miljö, både i nutid och i framtid. Målet med temat är att utveckla
barnens intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor och
samhälle påverkar varandra, t.ex. allemansrätt, återvinning, bra miljöval och krav- och
närodlad mat.
Vår verksamhet erbjuder dagligen olika frukter och grönsaker och vi vuxna samtalar
med barnen om vilken effekt de har för hälsan. Vi diskuterar matens fördelar, på vilket
sätt maten påverkar kroppen och kroppens behov av energi. I temaarbetet ”Miljöhjältarna” kommer vi att ta upp vikten av att äta närodlat och ekologiskt, för att bidra till
en bättre hälsa och till en bättre miljö.
Vid behov ansöker vi till Barn- och elevhälsan för att öka våra kunskaper om arbetsmetoder för barn med behov av särskilt stöd.
Uppföljning och utvärdering:
Vi försöker att flytta ut verksamheten så mycket som möjligt eftersom utomhusvistelse
gör oss piggare och friskare, minskar smittspridning av sjukdomar och ökar barnens
rörelsemöjlighet. Vi vistas mycket på vår gård men besöker även olika lekplatser och
andra naturområden i vår närmiljö. Utomhusvistelsen bidrar till att vi naturligt rör på oss
i olika miljöer och vi tar till vara på barnens rörelseglädje av att allt ifrån klättra i träden
till att springa i gräset i backarna. Genom utomhuspedagogik utökar vi tiden utomhus.
Exempelvis tar vi ofta ut fallskärm, koner, rockringar, bollar osv. På så sätt utvecklas
barnens kroppsuppfattning och motorik samtidigt som de tränar samarbeta och
matematik. Intressegruppen som arbetar med att utveckla utomhusmiljön kommer att
fråga kollegerna regelbundet om de känner att materialet i utevagnen passar barnens
olika åldrar mm. Pedagogerna kommer också att ställa frågan om vagnen används och
om den har ökat avdelningarnas utevistelse.
För att främja vårt mål i hälsa och livsstil ytterligare har avdelningarna med de äldre barnen
lånat gymnastiksalen på Ängaskolan. Vi känner att den större ytan ökar våra möjligheter att
ta tillvara barnens idéer om lek och rörelse. Vi är mycket nöjda med att vi får låna skolans
lokaler och barnen längtar dit varje gång. För att skapa en väl avvägd dagsrytm tycker vi
fortsatt att yogan är betydelsefull. Syftet med den är att skapa en lugnare barngrupp och
bygga upp barnens koncentration. Vi märker att yogan lär barnen att koppla av, lära
känna sin kropp och motorik.
Barnen blir erbjudna varierad kost med mycket frukt och grönt och vår kokerska lockar
barnens smaklökar med såväl bekanta som nya grönsaker. Vi har skapat en lugn och
harmonisk matsituation för barn och personal genom att vi kommunicerar en i taget vid
det gemensamma bordet och inte stressar. Vi, både barn och personal, upplever det
positivt att äta utomhus och barnen önskar ofta själva att utevistelsen förlängs genom att
vi stannar ute och äter.
Under hösten 2014 har de äldre barnen på förskolan fått besök av två ”Fairtradebananer” som berättade om betydelsen av att köpa Fairtrade-odlade bananer. Detta
arbetar vi vidare med och har med hjälp av smartboarden följt upp vårt möte med
bananerna samt sökt ny information till vårt arbete med Fairtrade. För att belysa och
göra barnen medvetna om hur våra val påverkar naturen har vi även skapat ett
samarbete med förskolans kokerska som ska hjälpa oss med att berätta vad hon
använder som är just Fairtrade.
Vi upplever att Barn- och elevhälsans konsultation bidrar till att arbetslagen har samsyn
i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, att vi ser en helhet på verksamhet och
barngrupp samt bekräftar vårt arbetssätt. Vi tar gärna hjälp av specialpedagogerna för
att få stöd till oss pedagoger, föräldrar och barn.
Omvärldsorientering
Mål:
Aktiviteterna på förskolan ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar genom att använda
närsamhällets resurser och möjligheter. (BUN-plan)
Barnen garanteras tillgång till kulturupplevelser. De ska också få kunskap om kulturarvet och
olika kulturella uttrycksformer. Kultur integreras och ingår som en naturlig del i verksamheten
så att barn inspireras till att själva skapa och uttrycka sig. (BUN-plan)
Stycke ur Lpfö 98:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
(s. 9)
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
s. 10)
Medel:
Personalen tar vara på varandras olika kompetenser, som inspirerar vidare i barngrupperna. Med
våra digitala verktyg erbjuder vi barnen olika arbetssätt och erfarenheter till att möta och
upptäcka sin omvärld.
Vi använder och utforskar olika uttrycksformer i vår verksamhet genom sång, musik, drama,
dans, teater och skapande verksamhet.
Genom kulturgarantin har vi en större möjlighet att uppleva kulturupplevelser i kommunen. Vi
tar tillvara på alla möjligheter som vi får genom kulturgarantin och bokar tidigt våra platser så vi
inte går miste om dem. Vi tar även del av vad kommunen i övrigt erbjuder t.ex. teater, sång,
kyrklig verksamhet, bibliotek, Bokbuss och andra aktiviteter i Ystad. Vid påsk och midsommar
besöker vi de boende på Bellevuehemmet då vi sjunger och dansar traditionella sånger
tillsammans.
Uppföljning och utvärdering:
Vi ser positivt på alla möten med omvärlden. Våra lärarstuderande tillför barnen och
verksamheten många upplevelser och erfarenheter. På Bellevuehemmet stimulerar vi kontakter
med en annan generation som skapar inblick i hur deras liv har varit.
Vi har tidigare haft ett samarbete med en kvinna som arbetar som volontär i Gambia vilket vi
hoppas få möjlighet att fortsätta med. Vi ser att arbetet ger både oss personal och barnen en
större förståelse för vår omvärld.
Barn och personal uppskattar att ta del av olika kulturupplevelser, då de berikar vårt arbetssätt.
Händelserna skapar samtal och reflektioner hos barnen, som visar sig i deras lekar.
Upplägget av kulturgarantin med tilldelade platser tycker vi är positivt. Det säkerställer att alla
barn (från 4 år) får ta del av kulturupplevelser oavsett hemmets möjligheter. Bokbussen, som
kommer till förskolan, stimulerar barnens delaktighet då de själva kan välja böcker utifrån eget
intresse.
Personal
Mål:
Erici förskola upplevs som en stimulerande, trygg och utvecklande arbetsplats. (BUNplan)
Stycke ur Lpfö 98:
Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande
och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin
utveckling. (s. 11)
Medel:
Att få ta del av olika föreläsningar och fortbildningar utvecklar vår verksamhet och ger
oss en stimulerande arbetsplats, vilket påverkar arbetet med barngruppen. Ystad
kommuns förskolor har under två års tid ingått i en stor kompetenssatsning inom
ämnena naturkunskap och teknik. All personal har gått på föreläsning och workshops
som kopplat samman litteratur med praktiskt utövande.
Under hösten 2014 har Ystad startat upp en kommunövergripande satsning
”Förskolelyftet” för att öka kunskapen om pedagogisk dokumentation och
analysförmågan. Det finns utsedda förskollärare per förskola som kommer att vara
nyckelpersoner och gå hela ”Förskolelyftet” (Skolverket). Dessa nyckelpersoner
ansvarar för att inspirera övrig personal till fördjupade diskussioner.
Uppföljning, utvärdering och utveckling är viktigt och ligger till grund för förbättringsområden och den fortsatta planeringen. Förutom vår schemalagda reflektionstid har
arbetslagen under 2014 fått möjlighet att vid två tillfällen fördjupa olika ämnen. Vid
dessa tillfällen har ett bestående avlösarteam (”implementeringsteam”) från
Bemanningen haft pedagogisk verksamhet med barngruppen.
Medarbetarsamtal, verksamhetsbesök och coachande samtal bidrar också till
personalutveckling. Verksamhetsbesöken har varit både enskilda och gemensamma.
Genom att ge personalen möjlighet till positiv och trygg personlig utveckling, ökar
faktorer som kan påverka verksamhetens utveckling i positiv riktning.
Vi tar stöd av Barn- och elevhälsan vid behov.
Vi uppskattar möjligheten att öka trivseln hos personalen genom olika personalfrämjande insatser.
Uppföljning och utvärdering:
Upplägget och innehållet i den kommunövergripande kompetenssatsningen inom
naturvetenskap och teknik har bidragit till ökad kunskap, utveckling och förhöjd kvalité
i verksamheten. Denna satsning avslutas till årsskiftet och arbetet fortsätter på
förskolan. Vi har delvis fått med oss material från workshops och delvis köpt in nytt
material som vidare ska inspirera oss och underlätta vårt arbete.
Vårt systematiska kvalitetsarbete sker kontinuerligt med hjälp av våra arbetsverktyg
”Strävansmål, nuläge och arbetsprocess” och ”Uppföljning, utvärdering och utveckling”
som vi använder vid våra reflektionstillfällen, i grupp och enskilt. Vi har också
reflektionstid med personal från annan avdelning, då vi har tillfälle att inspirera
varandra och vidareutveckla vårt arbete. Vi upplever det mycket positivt att vi åter haft
möjlighet att ha vikarier, avlösarteam, då vi på avdelningen haft reflektionstid. Det
känns tryggt att det alltid är bekanta vikarier som kommer.
Vi har även haft möjligheten att ha ”implementeringteamet” här vid två tillfällen under
2014. Vid dessa tillfällen har vi diskuterat likvärdiga utvecklingssamtal samt reflekterat
över det fortsatta arbetet inom natur och teknik. Det har varit ett extra plus att få avsatt
tid under ordinarie arbetstid.
Våra utvärderings- och planeringsdagar är avgörande för att på djupet utvärdera och
analysera verksamhetens resultat. Resultaten är basen vid revidering av
Verksamhetsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
Vid medarbetarsamtalen ges möjlighet att påverka sin egen utveckling.
Vi behöver dock fortsätta tänka på hur vi ska ge, den personal som varit på föreläsning,
tid att delge kollegerna.
Stödet och samarbetet med Barn- och elevhälsan ger oss många bra verktyg att bemöta
barn i behov av särskilt stöd. Möjligheten att t.ex. få handledning berikar hela
arbetslaget med ny kompetens. Vi får även bra stöd med regelbunden coaching och
uppföljning från sjukgymnast från Habiliteringen.
Vi tycker att det är trevligt och positivt med möjligheten att köpa in arbetskläder
eftersom det är behövligt. Vi uppskattar även att vi ska få gå på spa för att stärka
samhörigheten på förskolan och få varva ner och njuta.
Vi uppskattar möjligheten till olika personalfrämjande insatser, dessa stärker
gemenskapen mellan oss.