Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 13/14 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Claes Olsson, Ordförande Hasse Lundell, Ekonomiansvarig Birgitta Olsson, Arbetande styrelseledamot Agneta Lundell, Arbetande styrelseledamot Tobias Nilsson, Förskolechef Förutsättningar Akvarellens förskola är en extern verksamhet med barn i åldrarna 1-5 år. Under höstterminen hade vi 36 barn och under vårterminen 37 barn. Förskolan ligger i utkanten av den natursköna Ramlösaparken, i närheten av Ramlösa station och Elinebergs centrum med biblioteksfilial. Det finns många lekplatser i närområdet och en äng som vi ofta vistas på. Förskola bedriver sin verksamhet i en tvåplansvilla med luftiga lokaler där det finns både stora och små rum. Miljön förändras efter verksamheten och barnens behov. Här arbetar 7 pedagoger varav 4 är förskollärare och 3 barnskötare. Då 3 pedagoger avslutade sin tjänst på förskolan anställdes ny personal. I augusti anställdes en förskollärare på heltid som arbetar 12 % som förskolechef. I januari anställdes en förskollärare och en barnskötare. På Akvarellens förskola har vi delat upp barnen i två ålders grupperingar. På övervåningen finns 13 barn, 6 pojkar och 7 flickor som är mellan 1-3 år och 3 pedagoger. På nedervåningen finns ca 24 barn, 15 pojkar och 9 flickor som är mellan 3-5 år och 4 pedagoger. Under stora delar av dagen delas barnen upp i smågrupper efter mognad och ålder. Vi har en stor rörlighet i huset, så att de flesta barnen träffar, leker och ser varandra dagligen. I yngsta gruppen var inskolningarna utspridda under ett par månader både under hösten och vintern. Från halva vårterminen har vi en långtidssjukskrivning för nuvarande fram till september 2014. Vi har använt oss av två vikarier för att täcka upp vid denna sjukskrivning. Arbetslagen arbetar utifrån gemensamma utvecklingsområden som förskolans mål och Lpfö98/r.10. Pedagogerna planerar, reflekterar, utvärderar och analyserar arbetet utifrån den egna barngruppen och de enskilda barnens behov och förutsättningar. I det dagliga arbetet tar alla pedagoger ett gemensamt ansvar och varje barn har någon pedagog att vända sig till. Föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin för att tillsammans med en ansvars pedagog stötta barnet i sin utveckling och i sitt lärande. Pedagogerna har arbetat utifrån gemensamma riktlinjer för hur och vad utvecklingssamtalen ska innehålla. Stöd för samtalen är dokumentation, barn-intervjuer och observationer. Vi arbetar efter en årsklocka och avsätter tid för:  Arbetslagsplanering/reflektion, varannan vecka  Enskild planeringstid, varje vecka  Pedagogmöten, en gång i månaden  Två planering/utvärderingsdagar, per termin Minnesanteckningar förs vid alla möten, som arkiveras på förskolan. Under våren 2014 har vi satsat på att förbättra och fräscha upp ute och innemiljön. Det har målats om i samtliga rum och utemiljön är under pågående förändring. Lekstugan är borttagen och istället ska där placeras en motorik och balansbana. Båten på framsidan är också borttagen och ska ersättas med en bil. Åtgärder för utveckling från den föregående kvalitetsrapporten Föregående utgångspunkt var naturkunskap. Barnen fick en sommaruppgift där frågeställningen var: Hur använder sig barnen av naturvetenskap/teknik i sin vardag? Nedan kommer vi redovisa utvecklingen. Måluppfyllelse Normer och värden I augusti började Dropparna (1-3 år) med att vart barn fick visa sin bild. Vart barn hade en sommaruppgift att de skulle ta med sig en bild där barnet är i centrum. Fokus skulle vara på en intressant naturupplevelse. De fick själva sätta upp sin bild på väggen och under vårterminen 2014 går barnen fortfarande till bilderna och tittar och pratar om dem. Solar och stjärnor (3-6 år) hade en bild på en intressant naturupplevelse. Solarnas (3-4 år) bilder lades ut på golvet. De hittade likheter/olikheter och tyckte det var spännande att de fick sätta upp sin bild själv på väggen, de har varit stolta över sina bilder. Stjärnorna (5-6 år) fick berätta om sin naturupplevelse. De fick rita vad de tyckte var mest spännande. Sedan sattes bilderna upp på väggen. De äldsta barnen fann inget intresse kring ämnet därmed tog ett helt annat projekt fart. Under terminen har vi lagt extra fokus på att motverka utanförskap, att acceptera olikheter och att vara en bra kompis för att stärka barnens relationer till varandra. Av projektet har vi upplevt att barnen känt stolthet och att deras självkänsla vuxit av att vart barn fått lyfta fram sig själva och deras upplevelse. Med sommarbilderna har vi också sett att barnen respekterat och lyssnat på varandra. En samhörighet och gemenskap har också utvecklats på olika vis i grupperna. Barnen delade detta projekt tillsammans och bekantade sig med varandra genom att ta del av varandras berättande. De yngre barnen har tittat och pratat kring kompisarnas bilder och har blivit upplyfta i gruppen vilket bidragit till att barnens självkänsla har stärkts. Utveckling och lärande Alla barn har en egen pärm där vi samlar dokumentation på barnens utveckling och lärande under projekt och i den dagliga verksamheten. Denna pärm följer med barnet under hela förskoletiden. Dropparna (1-3 år): Utifrån sommarbilderna växte ett färgtema fram då färgerna i bilderna lyftes fram, t.ex. att gräset var grönt osv. Barnen visade ett intresse och en nyfikenhet som pedagogerna tog vara på och ville utmana. Genom att ge sig ut i naturen och bekanta sig med närmiljön gjordes det jämförelser med bilderna. Färgprojektet tog fart och när hösten/vintern kom uppmärksammades färgskiftningarna i naturen. Därefter gav vi oss in i ett projekt med fokus på grundfärgerna, grön, röd, gul och blå. Kring färgerna arbetade vi tematiskt och gjorde mycket experiment där vi använde alla våra sinnen. Barnen pratar mycket om olika färger de ser i sin omgivning nu. Vad barnen lärt sig är olika men generellt skulle vi säga att alla uppfattar att det finns färger runt om oss. Några exemplen på vad vi upplever barnen intresserat sig och tagit del av är färgnamn, att vi kan blanda olika färger och att det finns olika typer av färger, fingerfärg, vattenfärg o.s.v. De har bekantat sig med begreppen flyta/sjunka, sorterat färger och aktiviteterna har också innefattat samarbete, att vänta på sin tur och att dela med sig. Vi upplever att intresset har utvecklats och är fortfarande stort. Detta är något vi kan arbeta vidare med och utveckla. Solen (3 år): Gruppen började prata om solen. Barnens frågor tog vi tillvara på och därav utvecklades ett soltema. Som fokus valde pedagogerna att alla skulle känna samhörighet i gruppen. För att skapa samhörighet har olika samarbetsövningar varit en del i aktiviteterna. Samarbetsuppgifter har varit att genomföra aktiviteter tillsammans. Barnen har bland annat skapat en gemensam sol. I sol-temat har vi sökt fakta genom internet samt lånat böcker på biblioteket, barnets nyfikenhetsfrågor har varit utgångspunkten. Sedan har fakta skrivits upp på den gemensamma solen. Då vi har olika nationaliteter i gruppen lyfte ett barn fram vad sol heter på engelska. Därav blev det intressant för barnen vad solen hette på fler språk. Föräldrarna blev tillfrågade att delge vad sol heter på deras hemspråk och detta skrevs också upp på den gemensamma solen. Under temat har vi även vistats utomhus mycket och där väcktes nya frågor om hur solen påverkar oss. Vid utevistelsen upptäckte vi skuggan, solens värme och vår-växter. Barnen lade märke till att det fanns knoppar vilket ledde till nya diskussioner om solens påverkan. Detta ledde i sin tur till att barnen fick plantera ett solrosfrö och följa processen. I vårt tema har vi även tagit del av våra sinnen. Då vi använt dem i aktiviteter blev det naturligt att lyfta fram. Vi har känt solens värme, smakat på bl.a. solrosfrön, tittat på skuggan och växter och lyssnat på varandras reflektioner och tankar. Solen (4 år): Stora sol-gruppen utvecklade under hösten ett vattenprojekt. Det började med en frågeställning, hur blir det regn? Barnen diskuterade att havet ibland är mer och ibland mindre för att vattnet åker upp i solen och blir regn. Som pedagoger ville vi se hur barnen genom dialoger och experiment kunde formulera och utveckla naturvetenskapliga teorier om avdunstning och naturkretslopp. Barnen har fått testa sina frågeställningar på olika sätt och diskuterat detta med varandra och av detta sätt skapat sig olika teorier. Barnen har tagit del av många olika fenomen och kommit fram till olika slutsatser, bland annat att snön smälter och blir vatten, sen åker det upp i himlen och blir regn samt att om det finns lock på buken stannar vattnet kvar. De har också bekantat sig med många begrepp exempel avdunstning, mängd, volym och former. Under våren samarbetade stjärngruppen (5-6 år) och de stora barnen i sol-gruppen (4-5 år). De startade ett litet projekt ihop med frågeställningen, vad lever på ängen? Barnen fick leta och undersöka och därmed synliggjordes barnens olika tankar. De lyfte fram olika djur och växter och vad de behöver för att leva. De diskuterade också vad vi människor behöver för att leva. Vidare har vi pratat mycket om årstidens påverkan på naturen. Stjärnorna (5-6 år): Barnen har styrt samlingarna genom deras nyfikenhetsfrågor, som ex. vad de vill lära sig innan de börjar i skolan. Barnens frågor har bemötts direkt och möjligheten att få erövra ny kunskap har lett till att deras nyfikenhet växt. Den ena frågeställningen har lett till en annan. De har lyft fram bokstäver, matematik och klockan och detta har styrt våra samlingar. Även nyfikenhetsfrågor som dykt upp under dagen, som ex. hur en vulkan fungerar, har vi sökt fakta om genom internet. Barnen har även visat intresse för återanvändning av mjölkkartonger, genom det föddes ett projekt att bygga ett hus av tomma mjölkkartonger. I detta har matematik varit en stor del. De har gjort ritningar och räknat antal mjölkkartonger som behövs. Sedan har vi byggt utifrån deras uträkning. De har också tagit del av syftet med återvinning/återanvändning av material. Vi har varit ute och plockat skräp i naturen som barnen sedan fått sortera på vår sopstation, därigenom fått en inblick i våra kretslopp. Barnen har utvecklat kunskap kring bokstäver och klockan. Barnens intresse har varit synlig då de själva tagit initiativ till att vilja skriva och läsa samt se vad klockan är. Under året som gått har barnen tagit del av sammarbetsövningar, turtagande, ta lärdom av andras tankar och idéer samt uppmärksammat vikten av att respektera andras åsikter. Genom detta har barnen utvecklat en positiv självkänsla då de har fått lyfta fram sina egna tankar och idéer samt blivit lyssnade på. Genom att söka svar på de nyfikenhetsfrågor de haft, samt få möjligheten att prova olika teorier har deras självkänsla stärkts. Barns inflytande Vi har dokumenterat genom att tagit bilder, filmat, antecknat, och reflekterat med barnen och pedagoger emellan. Genom dokumentationen har pedagogerna sett barnens individuella utveckling, intresse och nyfikenhet, vilket har varit riktlinjer till hur temat skulle fortlöpa. Vi har reflektera genom bilder med och utan barnen och tagit tillvara på barnens tankar och intresse för att se hur projektet ska fortlöpa. Vi lyssnade in vad barnen haft för tankar och vilka olika frågeställningar de haft, och arbetat utifrån detta. Vi har även ställt nya nyfikenhetsfrågor för att projektet leva vidare utifrån barnens tankar. Dokumentationen har hjälpt oss pedagoger att se barnens utveckling. Dokumentationen har också varit viktig för att barnen ska se sitt egna lärande. Det kan hjälpa dem att kunna reflektera och bli synliggjorda i sina lärprocesser. Dokumentation och reflektion har varit viktig för att se hur vi ska gå vidare med barnen lärande och utveckling. Det är också här vi kunnat se hur vi arbetat med läroplansmålen. Genom att diskutera pedagoger emellan har vi delat med oss av våra olika tankar och perspektiv. Förskola hem För att samspela mellan hem och förskola är kommunikation viktig. Vi kommunicerar genom den dagliga kontakten vid lämning och hämtning. I veckomail skriver vi mer ingående om projekt som vi arbetar med, vad vi har gjort och våra reflektioner kring detta samt den dagliga verksamheten. Vi upplever att veckomailen fungerar bra för att ge föräldrarna en god inblick i förskolans verksamhet. Föräldrarna kan på så sätt påverka på ett enkelt sätt och blir delaktiga i barnens vardag och kan samtala tillsammans med barnen hemma. Föräldrarna t.ex. har haft önskemål att få texter till sånger vi sjunger på förskolan. Var termin erbjuder vi föräldrarna att komma på utvecklingssamtal där vi ger dem mer tid att få insyn i deras barns utveckling och lärande här på förskolan. Till vår hjälp använder vi oss av barnens pärmar där all dokumentation är samlad. Vi strävar efter att ha en god kontakt mellan hem och förskola, därför anordnar vi olika träffar under året. Vi har sommarfest med föräldrar och barn och bjuder också in till drop-in en gång per år. Där barnen får visa vad vi har gjort under läsåret. Under höstterminen har vi föräldramöte. Vi strävar efter att ha en öppen förskola där föräldrarna alltid är välkomna att delta i den dagliga verksamheten. Samverkan med förskoleklass Vi har gjort ett uppföljningsbesök hos de barn vi lämnade över till förskoleklassen i augusti. Under vårterminen har det gjorts skolbesök i respektive skolor. Analys och bedömning Vi har utgått ifrån samma tema och frågeställning men vi alla har arbetat med det på olika sätt efter barnens förutsättningar, intressen och behov. Det är utifrån barnens efterfrågan/nyfikenhetsfrågor som teamet fortlöpt. Därmed har projekten blivit så olika. Det är också det som gjort det roligt och intressant. Genom att ha en öppen inställning och dialog mellan pedagoger och barn kan projekten växa och utvecklas. Vi upplever att öppenheten bidrar till många olika erfarenheter hos barnen men också för oss som pedagoger. Vi har även börjat arbeta med en dokumentationsmall som innehåller vissa frågor som hjälper oss att tolka och se vad som pågår i verksamheten. Det ger oss pedagoger ett visst tänkande kring observation och dokumentation. Vi vill fortsätta med att diskutera och arbeta i den för att det ska bli en mer naturlig del av verksamheten. En viktig slutsats är: Genom att lyssna på barnen och utgå ifrån deras erfarenheter, idéer och tankar sker lärandet. Det är när vi är intresserade och har en vilja att lära som det blir till ett livslångt lärande. Åtgärder för utveckling/utvecklingsområden Utifrån en gemensam reflektion har vi kommit fram till att de åtgärder som kommer till att fortlöpa är att fokusera på att skapa samhörighet på förskolan. Fokus kommer vara att skapa trygga grupper där vi vill lyfta fram likheter och olikheter och fördelar med detta. Det är även viktigt att vart barn utvecklar en god självkänsla och trygghet på förskolan. Genom att lyfta fram att vart barn är en tillgång i gruppen kan barnens självkänsla stärkas. Vårt ledarskap är viktigt för barnen och därmed är det viktigt för oss pedagoger att få tid till gemensam reflektion för att även vi ska kunna utvecklas vidare. Detta mål är ett kontinuerligt arbete att fokusera på framöver. I övrigt vill vi fortsätta utveckla en förskola som utgår ifrån barnen. För att synliggöra detta kommer vi använda oss av pedagogisk dokumentation som dels synliggör barngrupperna och de enskilda barnet. Vi vill arbeta in oss mer med dokumentationsmallen och få barnen mer inblandade i dokumentationen. Barn och pedagog kan tillsammans dokumentera och reflektera mer än vad vi gör i nuläget. Vi pedagogerna ska bli tryggare med att använda den som en del/källa till lärande, samtalsstöd och verksamhets utveckling. Utvecklingsområde Till hösten 2014 har vi valt att lägga fokus på matematik. Barnen får med sig en sommaruppgift som sedan kommer till att bli utgångspunkten för hösten. Vad temat kommer till att innehålla beror på vilka tankar och intressen som finns i höst. Frågeställning:  Hur kan vi uppmärksamma och utmana barnen på att det finns matematik i deras vardag? Sommaruppgift:  Barn (1-3) sommaruppgift :Ta en bild på en miljö som intresserar barnet- där barnet själv är med.  Barn (3-6) sommaruppgift: Ta en bild på en miljö som intresserar barnet. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Resultat finnes i bifogad fil (Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling) Ansvarig för redovisningen Underskrift av ansvarig för enhetens redovisning. Tobias Nilsson Birgitta Olsson Agneta Lundell