1. No category

 Verksamhetsberättelse Kullaviks Montessoriskola Förskolan 2013 / 2014 Uppgiftslämnare och kontaktperson Mia Åberg Förskolechef 031­748 91 56 [email protected] Förutsättningar för måluppfyllelse Barnomsorgens organisation och omfattning Barn och lokaler Verksamheten har omfattat 90 barn, 18 st 1­åringar, 18 st 2­åringar, 18 st 3­åringar, 18 st 4­åringar och 18 st 5­åringar. Verksamheten är fördelade på två enheter, en med 1­3­åringar som heter Lilla Bärbacken och en med 3­5­åringar, Stora Bärbacken. Till verksamhetens förfogande har vi en idrottshall, där alla 3­5­årsgrupperna har sin egen tid varje vecka och de yngre barnen har haft en tid tillsammans per vecka. Personal Personalgruppen har bestått av 16,4 heltidstjänster fördelade på 18 personer enligt följande; 2 montessoriförskollärare, 1 förskollärare, 1 tidigarelärare, 8 montessoripedagoger, 3 barnskötare och 3 medhjälpare. Vilket innebär 4,4 barn/personal på 1­3­årsenheten och 6,5 barn/personal på 3­5­årsenheten. Ledning Förskolechefen arbetar 50% i barngrupp och 50% som förskolechef och ingår i skolans ledningsgrupp. Båda förskoleenheterna har varsin samordnare som tillsammans med förskolechefen ansvarar för förskolans inre arbete. Ledningsgruppen för hela skolan träffas varje vecka och ledningen för förskolan har utöver det ett möte per vecka. Förskolechefen har det övergripande ansvaret för verksamheten och ansvarar för ledningen av förskolans inre arbete. Varje vecka har förskolans gruppansvariga pedagoger möten tillsammans med enhetsledaren och cirka var tredje vecka möts hela kollegiet på förskolan. Varje vecka har de gruppansvariga pedagogerna planeringsmöten och varannan vecka har 3­5­enheten barnvårds­konferens med specialpedagogen. Tillgänglighet Barnomsorgen har varit öppen 7­17 alla vardagar med undantag av 4 studiedagar under läsåret. Barnomsorg har erbjudits under studiedagarna och några få har haft behov av detta. Cirka 40 dagar har förskolan, efter föräldrarnas behov, öppnat 6.30. Förskolan har stängt 4 veckor under sommaren. Vi har ej haft önskemål om barnomsorg under semesterstängningen. Prioriterade förbättringsområden från föregående verksamhetsår och hur vi har arbetat med dem Förbättringsområden under verksamhetsåret 2013/2014 Hela Förskolan Bärbacken Värdegrundsarbetet ­ EQ Vi har under året arbetat med hur vi är med varandra för att bli medvetna om vad vi säger, hur det låter och hur det kan uppfattas i alla vardagliga situationer såsom när vi möts på morgonen, i leken, hur vi tar kontakt, säger stopp, lyssnar på varandras önskningar i hallen, vilka vi ser och hjälper, vad och hur vi säger saker, lunchen; när vi tar mat, tack och varsågod, trevlig bordskompis; hur vi ber att skicka, vem och hur vi pratar med varandra, etc, i arbetsområden; hur vi hjälper varandra, vad vi uttrycker, kroppsspråk, respekterar varandra, visar intresse och hänsyn, etc. Vi har också styrt arbetet i våra arbetsområden med olika grupperingar för att hjälpa barnen att bli mer medvetna om deras egen roll, styrkor, ansvar i den stora gruppen. Vi har aktivt arbetat med att barnen knyter nya kontakter, stärker gamla och nya relationer och förstärker det goda och dessutom ökat barnen och vår medvetenheten kring samvaro som blir destruktiv, och hjälpt barnen finna strategier att vända detta och hitta andra vägar till en mer positiv och utvecklande samvaro. På 3­5­årsenheten har arbetet bl a handlat om ­ att visa det goda förhållningssättet med att se, lyssna till och bekräfta i alla relationer. ­ att vi vuxna föregår med gott exempel och alltid hjälper varandra att vara medvetna om hur vi förhåller oss; vad och på vilket sätt vi säger saker, att vi inte förutsätter, dömer, etc ­ att förstärka och lyfta det positiva, varje individs styrkor, förutsättningar och behov bl a genom att ”lysa” de barn som behöver lite extra vissa perioder. ­ att visa vikten av att både lyckas och misslyckas, att barnen får träna sig i att hantera misslyckanden och motgångar, känna att de kan själva och växer därmed i sin självkänsla. ­ att vi har pratat, diskuterat, agerat och testat olika sätt som känns artigt och trevligt. Den äldsta gruppen, Humlorna (5­åringarna) har agerat matvärdar i de olika husen och sedan efter tid introducerat Sländorna (4­åringarna) i arbetet. De har tagit stort ansvar och varit goda förebilder och introducerat uppgiften väl för sina yngre kompisar. Samarbetet mellan åldrarna har utvecklats och barnen har både spontant och vid uppmaning hjälpt varandra. Det har lett till ökad självständighet i de olika åldersgrupperna, och nya relationer har utvecklats. De har även utvecklat ett medvetet arbete för Barn med särskilda behov tillsammans med vår specialpedagog för de barn vi har just nu i verksamheten. Det här arbetet är oerhört viktigt och vi känner att vi har kommit en bra bit på väg, men vill gärna att det fortsätter även nästa läsår. Att det medvetet ska vara ett vardagligt inslag och även lyfta den trevliga samvaron vid matbordet. ­ På 1­3­årsenheten har de under året arbetat med aktiviteter för att bygga självkänsla, empati och vi­känsla, genom morgonyoga, kompismassage, rytmik och dans. Alla aktiviteter är frivilliga! Vilket har varit mycket uppskattat av barnen! ­ De har även arbetat med att hjälpa barnen att prata/visa med sin kropp vad de vill och inte vill och finna olika sätt att fungera i en grupp på ett positivt sätt, bl a tecken som stöd för språkutveckling och barnens olika sätt att kommunicera med varandra. ­ De har också aktivt arbetat med pedagogernas relationskompetens, där pedagogerna blivit alltmer medvetna, dels om sitt eget förhållningssätt med olika barn och dels medvetet gått in för att skapa en relation till alla barn, genom genuin nyfikenhet, närvaro och viljan till förståelse och respekt för varje unik individ. Vilket också har medfört självkännedom hos pedagogerna. Resultatet har blivit en tryggare barngrupp, där barnen ser och hjälper varandra i större utsträckning än tidigare. de har också utvecklat nya strategier vid konflikter. Utveckla utemiljön Planläggningen av utemiljön har fortsatt under hela året och Lilla Bärbacken har äntligen fått sin gård säkrad med fungerande staket och låsbara grindar, men sen altanen på baksidan byggdes har en del av staketet blivit för lågt. Så nu ligger det i fokus att åtgärda. För övrigt så har gården organiserats om så att lekflödet ska fungera bättre för barnen, de har också fått en stor sandlåda och flyttat den lilla. Gården är nu större och man kan dela upp sig när man önskar. Det finns en grupp med representanter från alla enheter som håller på att planera utemiljön för hela KMS utifrån allas olika behov och perspektiv. Detta processas och utifrån behov och ekonomi gör de sedan en prioriterad 5­årsplan. Vidareutveckla dokumentation och utvecklingssamtalen Struktur och ordning. Tack vare både nya medarbetare och ny organisation har vi fått en unik möjlighet att se över allt det “gamla”, genom att vända på varje “sten” för att finna det som främjar utveckling och kasta bort det som hindrar och begränsar i vår framtida förskola. Detta skapar också svårigheter att finna ett nytt enkelt och smart sätt att få struktur och ordning och att systematisera vår dokumentation. Strävan är att dokumentationen inte får ta för stor plats, utan ska vara en hjälp i utvecklings­ och kvalitetsarbetet, vilket har vi märkt skapat en tröskel hos oss, men vi är på väg över den äntligen. Under året har vi testat några olika sätt och sakteliga börjar det forma sig en struktur utifrån de behov vi har. Under nästkommande år ska vi arbeta fram denna struktur så den blir tydlig för alla. Utvecklingssamtalsunderlag På den stora enheten med 3­5 åringar har vi under året fortsatt att använda vårt underlag vilket har fungerat väl. Underlaget är bra, det är bra rubriker. Vår strävan att digitalisera det är på god väg, fler har sin egen laptop och de andra använder Ipaden i sina utvecklingssamtal. Vilket även de andra gör då alla bilder och filmer på verksamheten finns där. På den lilla enheten med 1­2 åringar har man använt Ipaden som navet i samtalet och visat bildspel på hela verksamheten, där terminens verksamhetsmål har utgjort ramen och sen har man tittat på gruppens och individens behov just nu. Vår önskan är att våra Läroplansmål ska ligga inlagda på Schoolsoft, vår plattform på skolan. Det blir en strävan under nästa läsår. Utveckla den digitala kompetensen hos pedagogerna Under året har den digitala kompetensen ökat betydligt jämfört med föregående år, vilket har sin orsak i att fler i personalen fått tillgång till en egen laptop och att vi använder datorerna mer i vårt pedagogiska arbete, vi kommunicerar, informerar och dokumenterar mycket via google drive. Kompetensen har också ökat vad gäller Ipadsen, som både dokumentationsverktyg som läromedel till barnen. Vi fortsätter detta goda arbete! Lilla Bärbacken Organisationen; struktur på raster, planeringar och samarbete mellan avdelningarna. Under året har arbetslaget arbetat fram en modell där samarbete över avdelningarna ligger till grunden för att få god struktur på sovvila, uppevila, raster och olika slags möten. De har också infört tvärgruppsarbete, där de äldsta barnen är i en grupp, mellanbarnen i en och de minsta för sig. Arbetet sker två gånger i veckan med gruppansvariga pedagoger. Gott samarbete även för den övriga verksamheten med utevistelse, morgon och eftermiddagsomsorg, etc. Montessoripedagogiken på Lilla Bärbacken Pedagogerna har läst och diskuterat småbarnsmontessori, utvecklat en förberedd miljö, där man litar till det kompetenta barnet och att barnet kan bli så självständigt som möjligt. Stora Bärbacken Vidareutveckla organisationen genom bl a upprättande av systematiska dokument av de vardagliga rutinerna. Vi har under året tagit fram en pärm som finns på varje avdelning som innehåller all nödvändig information kring barnen som behövs för det vardaliga arbetet. Där finns också en mängd systematiska dokument som tar upp säkerhet inne och ute, riktlinjer vid utflykter och olycksfall, olycksfallsrapportering, tystnadsplikt, anmälningsplikt, etc. Detta arbete fortsätter dock under nästkommande år, då fler systematiska rutindokument behöver uppdateras och upprättas. Vidare har det uppdaterats och upprättats befattningsbeskrivningar, ansvarsområdesbeskrivningar och diverse rutindokument för vardagliga rutiner. Detta arbete fortgår även nästa termin. Språket Vi har lyft språket i varje åldersgrupp utifrån deras utveckling och behov. Varje vecka har grupperna jobbat med något i språkutvecklingen. Den yngsta gruppen har läst mycket sagor, rimtramsat, lekt med ord och bokstavsljuden, arbetat med att stärka ordförrådet och ordförståelse, turtagning, sjungit och spelat. Mellangruppen har bl a arbetat med boksamtal, där ett barn varje vecka haft med sig en egen vald saga, som de sedan får visa sina kompisar i samlingen, berätta vad den handlar om och varför de valt just den boken. Sedan har fröken läst boken och efteråt har de sedan ritat något utifrån boken. De fört ett samtal kring boken, handlingen, figurerna i boken, tankar och funderingar. Boken och barnens teckningar och tankar ställdes sedan ut i hallen så att alla andra kan se och läsa om det. För övrigt har de under året arbetat mycket med ordförrådet, ordförståelse, bokstävernas form och ljud och initialljud. Äldsta gruppen har haft ett enormt stort intresse för språket och många av barnen hade som mål att lära sig läsa. De flesta lyckades! För att nå det arbetat de mycket med språkljuden, initialt och i ord, rim och ramsor och sagoläsning. Det har även varit mycket bokstavsarbete, skriva, ljuda ihop, lära känna, jämföra och mycket lek med ord och meningar. Bokstäver finns ju faktiskt överallt och de betyder något! Hela personalgruppen har gått en KUSK­utbildning via SPC i Kungsbacka och där har vårt arbete stärkts ytterligare, då vi kände att mycket av det kursen förmedlade hade vi redan i vår handlingsplan för språket. Underlag för kartläggning, utvärdering och analys Protokoll/minnesanteckningar ­ Under läsåret har vi har vi haft en stående punkt på alla ledningsgruppsmöten och arbetsenhetskonferenser som handlar om enheternas arbete med valda förbättringsområden. Samtliga möten protokollförs. Under våren har följande kartläggning gjorts; Föräldraenkät som i år har kunnat besvaras med hjälp av en enkät i kommunen. De har bl.a fått uttala sig om de former vi använder för kommunikation skola­hem och beskrivit vad de är mest nöjda med och vad de tycker kan förbättras i förskolan. Barnutvärdering där varje arbetsenhets pedagoger ställt frågor relevanta för enhetens arbete, utifrån de verksamhetsmål vi haft där barnen är involverade. Personalutvärdering via medarbetarsamtal och via våra studiedagar i slutet av vårterminen där fokus varit utvärdering, resultat och analys av årets verksamhets­ och utvecklingsarbete. Utifrån den analys har vi sedan satt upp prioriterade förbättringsområden inför kommande verksamhetsår. Systematiskt kvalitetsarbete. Vi följer skolans plan för systematiskt kvalitetsarbete. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Utvärderingarna visade tydligt att en majoritet i huvudsak är mycket nöjda med hur KMS barnsomsorgs resultat är och hur verksamheten fungerar. Utifrån vår analys har vi framförallt via pedagogerna funnit ett antal prioriterade förbättringsområden. NORMEN OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Vår förskola värnar om varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö. I vår vardag arbetar vi hela tiden med alla människors lika värde, individens frihet och integritet, jämställdhet, inte bara utifrån olika könsmönster utan också individers olikheter, behov av bekräftelse, utrymme och utveckling, etc. Detta sker dagligen i våra samlingar, i de vardagliga rutinerna och via vårt arbete i olika ämnesområden. Pedagogerna tydliggör löpande sina värderingar och synliggör dem i förhållande till förskolans grundläggande värden, via diskussioner och speglingar av sig själva. Vi vill föra en demokratisk verksamhet där barnen får utöva inflytande och lära sig den demokratiska processen i syfte att utveckla ett växande intresse och ansvar. Detta sker via samlingar, temaarbete, rutiner, konflikthantering, etc. Pedagogerna arbetar ständigt med att medvetandegöra sitt eget förhållningssätt i olika situationer, och har då efterhand funnit tillfällen där de backar och lyfter fram barnen, bl a i hallsituationen där barnen utvecklar självständighet både vad gäller på­ och avklädning och kläder efter väder. Vi arbetar dagligen med att utveckla och stärka barnens förmåga till inlevelse och stärka deras medkänsla för människor de möter, genom bl a sagor, berättelser, reflektion, diskussion och aktion via drama. Vi har utvecklat en atmosfär där barnen känner att det är okej att både misslyckas och lyckas, vilket är en fantastisk del i vårt växande, att bygga vår självkänsla, där vi alla lära känna oss själva och andra lite mer för varje gång. Vi arbetar med att förstå, känna och uttrycka känslor i olika sammanhang i en respektfull och tillåtande atmosfär. Drama, massage, övningar, sagor, berättelser, lekar, etc. Vi arbetar också med respekten för skilda uppfattningar och uppmuntran att de förs fram. Viktigt för oss är varje barns tankar, funderingar, erfarenheter och förutsättningar och att de utifrån detta får göra sina egna val och att de respekterar andras val och blir respekterade för sina! Personalen är noga med att hävda förskolans grundläggande värden och tar avstånd vid avvikelser från detta. Vi för öppna och utvecklande diskussioner vid olika dilemman. Vi har högt i tak och vågar ”röja” oss själva när vi känner att vi är i gränslandet. Vi konstaterade efter verksamhetsåret 2012/2013 att diskussioner kring barns sexualitet och samlevnad inte finns naturligt i vår verksamhet. Detta ligger i barnens utveckling och tillgodoses inte medvetet, och därför behöver vi lyfta dessa frågor! Under året har prioriteringen på detta område varit lågt, och därför skett mer spontant när barnen själva visat intresse, men det har inte skett någon medveten satsning. Därför blir det ett område att utveckla under nästa verksamhetsår! Hjärtat i vår verksamhet ligger i omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande. Detta sker via flexibilitet och analysering av vår miljö, vårt förhållningssätt, bemötande och agerande för att hänsyn ska kunna tas till varje barns olika förutsättningar, behov och utveckling. På vår skola finns det en arbetsgrupp av pedagoger F­9 som träffas regelbundet och ansvarar för att driva, utveckla och följa upp skolans värdegrundsarbete i ett stadieövergripande F­9 perspektiv. Likabehandlingsplanen och ordningsregler bearbetas vid terminsstart och utvärderas varje läsår. Handlingsplaner på organisations, grupp och individnivå upprättas om problem upptäcks inom området. Vi har också BO­möten (BarnOmsorg) där representanter från förskolan möter representanter från skolbarnomsorgen, där diverse frågor som rör vår gemensamma miljö till likabehandling avhandlas. Barnvårdande ärenden och likabehandling tas upp på konferenser varje vecka och på AE­konferenser (där all personal ingår) som sker ca var tredje vecka. Vi har också barnvårdskonferenser varannan vecka där de olika åldersgrupperna (3­5 år) turas om att möta vår förskolechef och specialpedagog. Alla grupper arbetar på olika plan med ”Bry­sig­om­regler, kompismassage och verktyg vid olika slag av konflikthantering, etc. Varje åldersgrupp på den stora enheten har under året tagit fram vad vi kallar “Må­Bra­regler” kan liknas vid skolans trygghetsregler. Dessa ska hjälpa alla på förskolan att förhålla sig, bemöta och handla så att varje individ blir respekterade, accepterade, bekräftade och kan känna trygghet på sin förskola. Via utflykter och utedagar lämnar vi skolans område och beger oss ut i naturen där vi lär oss om och av naturen och dess invånare, vilket i sin tur skapar respekt och vördnad för densamma. Vi beger oss även till stan på olika evenemang, teatrar, museer, konserter och andra miljöer, där vi möter olika kulturer, människor och sammanhang. Vi lär oss mycket av varje möte med andra i alla möjliga olika sammanhang och tar även upp det i det fortsatta arbetet på förskolan. Vi har under året besökt teatrar och vårt lokala bibliotek. Under det här året har vi arbetat med möjligheterna till mångfald på olika områden.Vår miljö gagnar att pojkar och flickor erbjuds samma möjligheter, men vi behövde arbeta mer med att medvetandegöra hur vi bemöter de olika könen i val av ord, tonläge, förväntningar och möjlighet till olika arbeten och lekar. Vi utgår från individen och individens intresse, miljön ska gagna alla och alla slags lekar. Vi har medvetet byggt upp pedagogiska miljöer och utifrån barnens intressen. Material som gagnar barnens utveckling som exempelvis vardagliga sysslor som är anpassade utifrån barnens förutsättningar i form av storlek, svårighetsgrad, etc. I arbetet med sociala kompetenser, samvaro i grupp och mångfald är det viktigt att pedagogerna skapar medvetenhet och insikt om sitt eget förhållningssätt, vågar lyfta och spegla detta i vardagen och i diskussioner, så att det leder till att alla barnen fritt kan utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Strävan har varit ett avstämningsmöte per dag, där en personal från varje avdelning möts och ett möte i veckan där elevvård är i centrum. Viktigt är att våga utmana sig själv och i det arbetet kan man både lyckas och misslyckas och det är okej, om man gör barnen delaktiga. Vi har bl a utvecklat ett ordförråd som utvecklar mångfald istället för begränsar, bl a har vi ett fd lekrum som idag kallas för gula rummet, vilket skapar alla möjligheter för olika slags aktiviteter, rollek, bygglek, teater, vila, lugna stunden, sagostund, etc Vi har också utvecklat en aktivitetshylla med en mängd olika aktivitetslådor, kapla, lego, dockor, utklädning, kulbana, etc. Dessa lådor kan även byta innehåll utifrån barnens intressen och behov. Barnen hämtar den lådan de vill arbeta/leka med och går till ett lämpligt ställe för just den aktiviteten och antal barn. Vi har valt att ta bort sådant som byggrum, dockvrå, etc för att skapa utrymme och optimala möjligheter för alla oavsett kön. På 1­3­årsenheten har de under året arbetat med aktiviteter för att bygga självkänsla, empati och vi­känsla, genom morgonyoga, kompismassage, rytmik och dans. Alla aktiviteter är frivilliga! Detta har varit mycket uppskattat av barnen! Resultatet har blivit en tryggare barngrupp, där barnen ser och hjälper varandra i större utsträckning än tidigare. de har också utvecklat nya strategier vid konflikter. Pedagogerna har under året lagt märke till att de äldre barnen tar för sig mer ute på gården, av cyklar, skottkärror, bilar, etc, och att de yngre barnen kommer till korta. Så inför nästa år behöver de förändra sin uteverksamhet för att skapa större mångfald och fler valmöjligheter för alla. Detta kan exempelvis ske genom att ha olika slags aktiviteter, t ex aktivitetslådor och att alla inte behöver vara ute samtidigt. På 3­5­årsenheten vill man utveckla inne­aktiviteterna ytterligare och skapa olika möjligheter för de barn som vill men inte riktigt vågar närma sig vissa aktiviteter. Vi vill också se över innehållet i aktivitetslådorna och förändra dem för att mana till kreativitet och intresse från nya grupper av barn. Det är också viktigt att man byter innehållet ibland för att skapa nytänk. Överlag är det viktigt att vara aktiv i innemiljön för att den inte ska stagnera, utan istället skapa utmaning och utveckling. 3­5­årsenheten vill också utveckla ute­aktiviteterna, men det ligger med i planeringen kring utemiljön, som bli den avslutande delen av ombyggnationen nästkommande verksamhetsår. Under året har båda enheterna arbetat med EQ som en röd tråd genom hela verksamheten. Vår grund är att alltid utgå från det kompetenta barnet, “hjälp mig att hjälpa mig själv”, vilket sker varje dag vid på­ och avklädning, alla måltider, hämtning­ och lämning, utevistelse, lek, konflikter, etc. Pedagogerna finns där och stöttar vid behov och hjälper barnen komma vidare i sin utveckling genom intresse, engagemang och ställa vad och hur­frågor; hur de tänkte, vad de vill, hur det ska bli ­ målet, etc. I en förlängning av detta så utvecklas viljan att hjälpa andra, effekter vi ser varje dag! Pedagogernas medvetenhet kring sitt förhållningssätt och sina förväntningar har varit oerhört viktigt i detta arbete för barnens möjligheter att utveckla självständighet och personligt och socialt ansvar. Om vi inte visar tillit och tilltro till det kompetenta barnet, får inte barnen heller möjlighet att utmanas och utvecklas utifrån sina specifika möjligheter. Därför har personalen arbetat mycket med reflektioner, feedback, speglingar av varandra, etc under det dagliga arbetet och på konferenser, analyserat, utvecklat och återkopplat till barngruppen. Vi hade också ett behov av att fortsätta att göra barnen medvetna om sitt språkbruk och tillsammans komma överens om hur var och en vill bli bemött och hur vi gör för att ha en schysst attityd. Detta har framförallt varit ett arbete bland de äldre barnen 3­5 år.Det stora medvetna arbetet har skett i den vardagliga verksamheten, som t ex vid alla rutiner som i hallen, toa besök, matstunder som i leken, samlingen, idrotten, skogsutflykter etc. I och med att personalgruppen på båda enheterna är ganska nya så har vi lyft diskussioner kring vår värdegrunden utifrån vår läroplan och därmed kommit fram till gemensamma förhållningssätt och mål för året. Ett mål har varit att skapa en verktygslåda för EQ­arbetet (Emotionell intelligens). Den ska innehålla verktyg för olika situationer, förutsättningar och möjligheter som förebygger kränkningar, diskriminering, utanförskap, etc, och som hanterar/utvecklar, konflikter och samvaro, och som utvecklar trygghet, empati, respekt, acceptans och likvärdighet. “Verktygslådan” fylls på hela tiden och ska bli en outsinlig källa i EQ­arbetet. Under året har vi tillsammans med barnen på samlingar och i enskilda smågrupper kommit fram till hur vi vill vara på vår förskola för att alla ska känna sig trygga och trivas. Frågor som vi bl a lyft är, hur utvecklar vi detta arbetet med stora respektive små barn? För att barnen ska förstå demokrati behöver demokrati genomlevas, hur arbetar vi med detta? Arbetet har skett på olika nivåer, men medvetenheten hos pedagogerna har varit det viktigaste verktyget. Att hela tiden ha med barnen i diskussioner och beslut hur och vad vi ska göra och att tydliggöra den demokratiska processen genom att allas åsikter är lika viktiga, hur vi går vidare till beslut och vad beslutet innebär. 3­5­årsgrupperna har under året processat fram “Må­Bra­regler” för vår förskola. Dessa ska vi under höststarten 2014 gå igenom tillsammans med barnen och diskutera för att få en gemensam förståelse för varför reglerna finns och att de kan ändras utifrån olika behov. Sedan ska de skrivas ned med hjälp av barnen och sättas upp på de olika ställen där barnen vill bli påminda om vad de kommit överens om, både inne och ute. Vi ska också diskutera och reflektera, med barnen i små grupper, över hur viktigt det är ha tilltro till varandras förmågor t ex vid konflikt eller när någon gör sig illa. Höja barnens självkänsla­ tilltro till sig själv att kunna trösta en kompis t ex. Extra viktigt i början av höstterminen att introducera må bra­regler, med rättigheter, skyldigheter, rutiner, värdskapet och demokrati. Även satsa på gruppstärkande aktiviteter, både för de nya treåringarna, men även viktigt att på nytt samla de barnen som redan har gått i samma grupp på Stora Bärbacken tidigare. Humlorna, våra 5­åringar har under året haft “barnmöten”, där 4­5 barn från båda avdelningarna har träffats, reflekterat och diskuterat över aktuella frågor; ombyggnationen, vad vill vi göra med vår nya utemiljö, vad är bra och dåligt på förskolan, vad önskar de i form av saker och aktiviteter, etc. De har också fått gå ut till de yngre gruppernas samlingar och givit dem saker att diskutera, som t ex i processen att skapa våra “Må­Bra­regler”. De har gått skyddsrond, varit på studiebsök på den stora skolan och följt nybyggnationen. Detta har gett goda resultat både i den stora barngruppen, för enskilda barn och för barnen med särskilda behov. Vi har sett utveckling av trygghet, tillit, respekt, acceptans, samarbete, empati och framförallt mycket glädje och humor. Men vi behöver utveckla detta arbete genom mer frekventa reflektioner över hur vi bemöter barnen, ge varandra mer feedback, våga ha ännu högre i tak. Vi behöver fortsätta att öka vår tilltro till barnens kompetens och inte dra förhastade slutsatser i många frågor. Förbättringsområden 2014/2015 ● På lilla Bärbacken, 1­3­åringar, ska utveckla sin utemiljö och uteverksamhet, för att skapa trygghet, respekt och samarbete mellan barnen och ge möjligheter till ett bra lekflöde för alla åldersgrupper. ● Stora Bärbackens pedagoger ska utveckla arbetet med medvetenhet kring de vuxnas förhållningssätt och bemötande, och att lita till det kompetenta barnet. Detta kan bl a ske genom att våga lyfta känsliga frågor i kollegiet, våga jobba mer medvetet med speglingar, förhållningssätt och sedan analysera och slutligen komma fram till gemensamma mål utifrån våra nationella mål och styrdokument. ● Vi ska lära oss mer och lyfta arbetet kring barns sexualitet och samlevnad. UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigh Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Vår skolas vision är ”att ge varje barn/elev rötter och vingar för framtiden” och missionen är att ”KMS ska ge varje barn möjlighet att i en trygg och stimulerande miljö utvecklas till en kreativ, självständig och tänkande människa som finner glädje i att utveckla kunskap, kompetens och förmågor”. Detta sker dels genom att erbjuda en pedagogisk verksamhet utifrån montessoripedagogikens metoder kring individualisering, den förberedda lärmiljön, det konkreta materialet för lärande, att arbeta med helhetsbilder och det ”förlängda klassrummet” som arenor för lärande, och där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet genom bl a samarbete med hemmen för att främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Leken har en central roll där det lustfyllda lärandet stimulerar fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande, samarbete och problemlösning. I leken finns också möjligheter för barnen att bearbeta olika känslor, upplevelser och erfarenheter. Vi har ständigt en levande diskussion kring innebörden av begreppen kunskap och lärande, vilket är naturligt inom Montessoripedagogiken för att utveckla arbetet där. Vi har vårt gula rum där olika lekar och aktiviteter utspelas utifrån individer och intressen. Genom våra aktivitetslådor (med flexibelt innehåll utifrån intressen och behov) kan alla tänkbara fantasi­ och vardagslekar få sitt utlopp där. Det främjar den sociala utvecklingen, rolleken och att barnen möts över åldrarna. Under året har det periodvis blivit mycket konflikter därinne och vi behöver lyfta detta tillsammans med barnen, både på samlingar, barnmöten och i personalgruppen. Vad kan vi göra? Gula rummet är en viktig arena för att träna det sociala samspelet, att få använda och skapa med sin fantasi och kreativitet. Det är också viktigt med rolleken, turordningen, få vara med, bjuda in, etc Kunskapens fyra hörnstenar, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet framhålls naturligt i vår verksamhet via Montessoripedagogiken. Genom detta utgår vi från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskap. Barnen söker och erövrar kunskap via lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Våra olika ämnesområden, språk, matte, omvärld (med historia, geografi, biologi, zoologi och science), skapa, PVÖ (Praktiska VardagsÖvningar) och de sinnestränande materielen ger barnen alla de möjligheter de önskar att utveckla deras olika behov, intressen och tillfredsställa deras nyfikenhet. 3­5 årsgruppen har i omvärldsämnet ett “säsongsbord” där man byter ut materiel, böcker mm efter årstid. Under sina skogsutflykter och efteråt på förskolan har man aktivt arbetat med naturen och följt den genom årstidernas olika utvecklingsfaser. De har planterat och sått och följt växternas utveckling. Barnen har arbetat med jordgloben och dess världsdelar och en del av de länder som finns där, utifrån barnens resor och intressen, vilket bl a har medfört ett stort arbete med flaggor. Djurens värld fascinerar alltid, vilka bor på bondgården i skogen, i djungeln och vilka levde för länge, länge sedan. Som vi sagt tidigare så ligger hjärtat i vår verksamhet i omsorgen kring det enskilda barnet, att ge dem möjlighet att utveckla tillit, självkänsla och självförtroende. Detta sker genom att låta dem få känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, uttrycka sig, handla, röra och lära sig, och att bekräfta varje barns behov av att bli accepterad och respekterad för den unika individ de är. Vår uppgift som vuxna är att stimulera och vägleda, ligga steget före och lita till det kompetenta barnet, under dagens arbete och lek. Barnen är dagligen delaktiga i arbetet med på­ och avklädning, dukning och avdukning, hålla i ordning och städa, vattna blommor, tillreda sin frukt etc. Utemiljön håller vi i ordning tillsammans med skolbarnomsorgen, där vi några gånger per termin plockar skräp och skannar av vår stora gård efter bortglömda saker. Språkutvecklingen är en central del i barns lärande och erfarenhetsbyggande. Via bild, sång, musik, drama, rytmik, dans och rörelse lyfts detta fram för att ge barnen en bred språklig bas. Sedan flera år tillbaka arbetar vi med barnens språkutveckling via bl a Bornholmsmodellen. Via sagor och berättelser får de vara både passiva genom lyssnandet och aktiva genom återberättande och hitta på egna sagor via skrift, måleri eller drama på olika sätt. Vi har också årliga återkommande aktiviteter som jul­ och sommarfester, Fn­dagen o Valborgsmässofirande, där enskilda barn får möjlighet att framföra text i tal, sång eller drama. I år har vi i arbetet med språkutvecklingen på stora enheten tagit hjälp av tecken som stöd då det funnits behov i gruppen. Sånger, ramsor, teckenbilder och film. Teckenbilder finns uppsatta på väggarna och byts kontinuerligt ut. KUSK­utbildningen (Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation) som var en satsning under det här året där hela arbetslaget gick, har fallit väl ut. Vi fick bekräftat av kursledarna när de besökte vår verksamhet att vårt arbete med barnen i språk är mycket bra, att vi har goda kunskaper om barns språkutveckling och att vårt arbetsmaterial och upplägg ger barnen de förutsättningar de behöver för att utvecklas gynnsamt. Vi vill också vidga de mångkulturella perspektiven utifrån barnens intressen och våra egna förutsättningar, därför har 3­årsgruppen fått höra Alfons Åberg både på svenska och norska då en av deras fröknar är från Norge. Det ger vidgade perspektiv och stimulerar nyfikenheten till andra språk och kulturer. Vår utomhusvistelse ger våra barn en fantastisk möjlighet till varierad lek, samspel, och motorisk utveckling. Lilla Bärbacken har arbetat med målet att öka barnens språkutveckling både vad gäller förståelse, begrepp och ordförråd. Detta har skett via “Tecken som stöd”, vilka används vardagligen, i samling, hallen, vid matstunder, etc. Teckenbilder är uppsatta på väggen vid strategiska ställen där de behövs som stöd för kommunikation. Resultatet har blivit att ALLA barn kan kommunicera, även de som ännu inte har det talade språket. Alla kan göra sig förstådda och alla kan förstå alla! “Sagofén” är ett projekt kring vikten av att läsa sagor. Där lyfter de sagan genom att läsa, berätta, dramatisera, läsa endast bilden, med flano, etc och berättar detta vidare för föräldrarna, så att de barn med ett annat modersmål kan få den läst hemma på sitt eget språk. De har också lånat och läst tyska sagoböcker för det barn som har tyska som modersmål. Förutom det enskilda arbetet som sker i varje ämnes­, skapa­ och lekområde så har varje åldersgrupp haft olika teman under året. Se ett urval nedan: Våra femåringar, Humlorna Under hösten gjordes en del experiment med “Berta” som centralfigur. De har följt årstidsväxlingarna och gjort projekt kring detta. Språket har varit i fokus under båda terminerna, med bokstävernas form och ljud, med initialljud, rim och ramsor som har främjat barnens läsutveckling. I matte har de bl a tittat på 11­19 och involverat klockan i detta arbetet. Inför Våffeldagen är det 5­åringarna som ansvarar och förbereder allting tillsammans med pedagogerna. De räknar ut, gör i ordning och färdigställer allt och sist men inte minst tar de hand om kassan! För att klara kassaarbetet så har de arbetat med pengar, lärt sig räkna dem, hur mycket de är värda, etc. Våra fyraåringar, Sländorna har under hösten arbetat med matematik i olika former, bla statistik, stapeldiagram. Under våren har de arbetat med “veckans bokvärd” med boksamtal, ritat, diskussion runt händelsen. Värdegrundsarbete har fortgått under terminerna. Våra 3­åringar, Fjärilarna har arbetat med matte genom att räkna, lärt sig siffror (upp till 5), både symbol och mängd. De har arbetat mycket med Montessorimateriel, såsom de sinnestränande och de praktiska vardagsövningarna. Under våren har de lärt sig bondgårdens djur och familjer. Sagor, sånger och danslekar. De har även introducerat tecken och teckensång. Tillsammans har alla grupper, 3­5­åringar, haft ett Jultema med olika stationer i form av julbak, julpyssel av olika slag och sagoläsning av tomtemor ute i vår Tomtelekstuga med halm och lyktor. Här har vi ringat in alla mål som vår läroplan säger att vi ska ha under verksamhetsåret på förskolan! Idrottshallen är en fantastisk tillgång, där alla 3 grupper har en egen idrottstid varje vecka. Men vi behöver få en bättre struktur på innehållet för att få bättre överblick över olika moment som bör gås igenom. På Lilla Bärbacken har pedagogernas fokus varit förhållningssättet kring barnens lek att vara så närvarande som möjligt för att stötta, utmana, utveckla den, utan att på något sätt ta över. Dels skapar och bygger man relation till varje barn och till gruppen och dels utvecklas ett tryggt klimat. Vilket har lett till att barnen själva har börjat skapa, fantisera och samarbeta i leken. Under detta läsåret så har lilla Bärbacken utvecklat en struktur med tvärgrupper, där barnen är indelade efter ålder. Den äldsta gruppen har under året varit ute i skogen och där arbetat med matematik och naturkunskap utifrån barnens intressen. De har dessutom tagit in tekniken genom att använda Ipaden i aktiviteterna. Barnen har utvecklat sin medvetenhet kring matte och just siffror, själva symbolen och hittade dessa i naturen och överallt. De har också upptäckt spår av djur, bilar, människor, drakar, etc. I detta har olika demokratiska processer blivit synliga, att varje barn har rätt att bli lyssnad på och det kan ibland innebära att det blir vad majoriteten vill. Mellangruppen har arbetat med färg och skapa och då med grundfärgerna, gul, blå, röd och även färgen grön. De har prövat en massa olika material, sjungit sånger, rabblat ramser, och samlat färglådor med ex röda saker. De har hela tiden arbetat med en och samma stora teckning som de byggt vidare på varje gång. Fotograferat varje tillfälle och satt upp fotona för att dokumentera processen. Det har fungerat över förväntan, ena tillfället är det två pedagoger andra tillfället tre och efter ett tag hittade de strukturen så att pedagogernas antal inte skulle styra eller begränsa för mycket. Barnen har också hittat sin trygghet i gruppen och aktiviteterna. Lilla gruppen har arbetet med språket och språkutveckling, tryggheten i gruppen, trygghet med nya pedagoger samt nya miljöer. Bockarne Bruse har varit ett genomgående tema, sagan har konkretiserats. De har utgått från barnens intressen, då de väljer själva vad de vill göra. Hur blev tvärgrupperna? Både behov och utmaningar tillgodoses. De äldre får lite friare än vad som kan erbjudas dagligdags, de minsta får lite lugnare tempo och mellanbarnen får större utrymme. Dilemmat idag är svårigheter att få det tillstånd vid inskolning och sjukdom, då faller oftast tvärgruppsarbetet. För övrigt så arbetar Lilla B med att stimulera motoriken genom att nyttja vår idrottshall. Där har de balansövningar, hopp, bollar, ringar, dans, etc. Idrottshallen bryter de vanliga mönstren på avdelningen. Hallen inbjuder både till nya äventyr, utmaningar, nya kompisar och samarbetsövningar. Analys av att bryta den vanliga miljön och exempelvis gå till idrottshallen och ut i skogen. Det bryter och skapar nya mönster och möten, med både pedagoger och kompisar. Barn får möjlighet att bryta dåliga mönster, begränsningar, skapa nya bra strategier, lära känna både sig själv och sina kompisar på nya sätt, både vad gäller förmågor och styrkor. Förbättringsområden ● Idrottshallen: Vi vill skapa en gemensam dokumentation kring idrotten som innehåller både planering och reflektion. På så sätt bygga upp en idébank kategoriserad på åldersgrupperna. Starta med grov struktur med ett antal punkter som barnen i de olika grupperna bör gå igenom varje termin/år. Vi vill skapa en struktur och en röd tråd som gör det enklare för alla att ha en genomtänkt och likvärdig verksamhet. ● Stora Bärbacken vill lyfta den förberedda miljön så att den tilltalar barnen och gör dem så självständiga som möjligt. Varje dag i veckan är en grupp borta på idrott eller i skogen under fm och det lämnar stort utrymme för de andra två grupperna. Vi pedagoger behöver vara ännu mer förberedda inför dessa stunder och ligga steget före. Ska vi under hösten ha samling på morgonen för att hjälpa barnen att finna vad de har intresse av just nu? Tidigare år har vi upplevt att det varit en stor hjälp för barnen att finna lugn och ro i vad de vill arbeta/leka med. ● Lilla Bärbacken vill utveckla sin innemiljö, den känns lite torftig nu. De behöver mer material och fler aktivitetsstationer. ● De behöver också finna struktur för att i möjligaste mån säkra tvärgruppsarbetet även vid sjukdom och inskolning. Alla grupper behöver ses varje vecka, men prioritet blir den äldsta gruppen. BARNS INFLYTANDE I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Vår förskola erbjuder en trygg miljö som utmanar och lockar till lek och aktivitet, och inspirerar till att utforska omvärlden. Vår vardag erbjuder möjligheter att iaktta och reflektera, via lärande genom lek, våra ämnesområden, eget arbete, forskningsarbete, samlingar, temaarbete, uteaktiviteter, promenader i närmiljö, skogsutflykter, idrott och hälsa, matstunder, pyssel, uppvisningar, etc. Genom detta och mycket mer blir det en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och efter förmåga ta ansvar för sin egna behov, det sociala sammanhanget och miljön, vilket utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Genom att aktivt ta med barnen i så många beslut vi har möjlighet till så utvecklas barnens intressen, nyfikenhet, företagsamhet, inflytande och därmed växande. Grunden är att vi alltid ska utgå från det kompetenta barnet att hen har en tanke och goda avsikter med sitt handlande, att vi exempelvis väntar in barnet och ser vad som är på gång. Barnen har alltid rätt att få uttrycka sina tankar och funderingar och att bli lyssnade på. Det är viktigt att barnen får möjlighet att lära sig olika demokratiska former, vid vissa tillfällen kan barnen själva bestämma vid andra är det pedagogen som bestämmer, men det sker hela tiden en dialog kring detta. Vi tycker att det deliberativa samtalet är betydlesefullt, vilket innebär att skilda synsätt ställs mot varandra. Förbättringsområden ● Vi vill utveckla och utvidga barnens inflytande, detta är ett ständigt pågående förbättringsområde. ● Vi ska fortsätta att utveckla den förberedda miljön i den nya organistationen, så att den blir tydlig, mer lättillgänglig, strukturerad så barnen blir så självständiga som möjligt. Och för de små barnen blir så inspirerande och inbjudande för deras lek och lärande, så väl inomhus som utomhus ● Vi ska fortsätta att hjälpa barnen att utveckla sitt personliga ansvar, både för sig själv och för sin miljö. ● Vi vill utveckla barnutvärderingarna! ● Återigen handlar det om att vi pedagoger är väl förberedda och att strukturen måste tydlig. Vi behöver vara mer lyhörda för barnens intressen och plocka upp det enskilda barnets behov för att skapa en gynnsam inlärningsmiljö både enskilt och i grupp. Det deliberativa samtalet är en viktig del i vår verksamhet och vikten av att kunna stå upp för sina åsikter måste uppmuntras av pedagogerna. FÖRSKOLA OCH HEM Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa de bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i form av mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.(Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Vår uppgift är att vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande, och att verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Vi lägger stor vikt vid personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och föräldrarna och få deras förtroende, så att alla barn ska få erfara den lycka det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och uppleva att man är respekterad och en tillgång i gruppen. Vi har arbetat med att förtydliga för föräldrarna vad vår läroplan säger via veckobrev, skolans månadsblad och föräldramöten och hur vi tillämpar den på vår skola och visat dem vikten av deras medverkan för att vi tillsammans ska nå målen. Via våra föräldramöten varje termin får föräldrarna möjligheter att aktivt medverka och lära sig om vår verksamhet. På vårens föräldramöte gick vi igenom vår läroplan Lpfö98/10 i stora drag och kopplade den till vår vardag på förskolan. Föräldrarna fick själva pröva och se olika material och få veta i vilka mål och syfte de används. Detta upplevdes mkt positivt från både föräldrar och pedagoger. I och med att vi är en föräldradriven skola så är alla våra föräldrar aktiva i skolan på ett eller annat sätt under året. Detta bidrar i allra högsta grad till att de känner sig mer delaktiga och bekväma med vår verksamhet. Vissa kvällar har vi olika aktiviteter samtidigt och ibland är det tillsammans. Det skapar en vi­känsla och gör kommunikationen och förståelsen mellan förskola och hem lättare i vardagen. På Lilla Bärbacken synliggör de och kommunicerar sin verksamhet i hallarna med hjälp av både bilder och text i form av bl a loggbok. De kommunicerar med föräldrarna två gånger per dag där de medvetet arbetar med att se deras och barnens behov. Inskolningen har en grund men individanpassas i största möjliga mån genom dialog. Däremot behöver de ett “nyhetsbrev” på Lilla Bärbacken som går ut ca en gång i månaden och som kan innehålla både praktisk och pedagogisk info. Ett behov behov som visat sig hos våra föräldrar är att få veta ännu mer om läroplanen och hur vi arbetar i verksamheten. Vi har också under året kommit underfund med att vi behöver ett informationsmöte för de blivande 3­åringarna som ska börja på Stora Bärbacken i två omgångar, både höst och vår. Detta möte kommer att ligga i maj månad. Innehållet i våra föräldramöten har olika mål, höstens föräldrarmöte har mer behov av praktisk info och att lära känna barn, föräldrar och pedagoger och förstå hur verksamheten fungerar. Vårens föräldramöte behandlar mer vårt uppdrag med styrdokument och nationella mål. På stora Bärbacken sker den dagliga kommunikationen vid hämtning och lämning. Vi har en bok i respektive kök där vi för ner viktig info som bör förmedlas. Vid samtal med föräldrar har Gläntan använts vilket vi upplever mkt positivt då samtalen blir mer ostörda och mer professionella, uppskattat av både personal och vårdnadshavare. Positiv respons från fjärilsföräldrar angående mognadsanpassad inskolning, augusti alternativt januari. Treåringarna har fått möjlighet att mogna i egen takt. inskolningsbesöken från Lilla B föll sig under hösten naturligt. Vi behöver ha överlämningssamtal mellan Lilla och stora B, förslagsvis punkt på AE i juni respektive december. Förbättringsområden ● Framförallt vill vi nå ännu fler föräldrar till våra förläsningar och kurser, som vi vanligtvis brukar ha, men låg lite på is i år då ombyggnad och omorganisation har krävt sitt. Till nästa läsår, där vi tänker ta ett nytt grepp om våra föräldrakurser. Vi vill både förändra innehållet och framförandet. De senaste åren har föräldrargruppen förändrats i både sitt tänk och förhållningssätt som föräldrar, vilket är en mycket spännande utveckling som vi tänker fånga upp. Vi vill utveckla våra föräldrakurser utifrån vår nya reviderade läroplan ihop med dagens forskning kopplat till Montessoripedagogiken. SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET. Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98, rev.2010) Så har vi arbetat under läsåret Kompetensutveckling, studiedagar, APT träffar och skolutveckling sker med pedagoger från alla arbetsenheter. Handlingsplan för rutiner vid stadieövergångar finns formulerad. Representanter för skolbarnsomsorgen och förskolan har under året haft möten ca en gång i månaden, sk BO­möten (BarnOmsorg). Där har vi kontinuerligt samverkat kring olika dilemman och möjligheter för att få vårt samarbete att fungera på bästa möjliga vis. Vi samverkar kring vår gemensamma utemiljö och gör emellanåt aktiviteter tillsammans. Syftet har också varit att synka våra omsorgsenheter för att göra det så enkelt som möjligt för våra föräldrar som ofta har barn i båda verksamheterna. Skolgemensamma aktiviteter genomförs vid ett flertal tillfällen varje läsår. Samarbetet med Förskoleklassen och F2 är väl inarbetat sedan många år och vi har hittat ett vinnande koncept som varje år ses över och revideras utifrån årets förutsättningar både vad gäller fysisk miljö, pedagoger och barngrupp. Under i princip hela vårterminen har vi inskolning till F­2 och i maj, juni till fritidsverksamheten. Vi har dessutom ett faddersystem som ska trygga barnens övergång till skolan. Nytt för i år har varit att man inte fått enskild fadder utan ingår i en “faddergrupp”. Det blev en succé! Beroende på att fadderskapet inte blir så skört ur flera synvinklar, som vid sjukdom och ledigheter och vilka man fungerar bra ihop med. Vi har en överlämnandekonferens från Förskola till Förskoleklassen, där även fritidspersonalen deltar, vid höststarten. Under våren anordnar hela skolan en föräldrakväll för alla grupper på skolan som byter stadie, där man informerar om det kommande året, samt presenterar barnens blivande pedagoger i Förskoleklass och på Fritids. Övergången mellan Lilla B och Stora B sker i två steg, då halva gruppen börjar på höstterminen och andra halvan på vårterminen. De blivande gruppansvariga pedagogerna från stora B kommer på besök till Lilla B för att träffa barnen i deras vanliga miljö först, sedan har vi inskolningsbesök under maj och november månad där en pedagog tar med sig 3­4 barn till den avdelning där barnen ska börja. Överlämnandekonferens ska ske i maj eller juni och november eller december på en Ae­konferens, så att hela arbetslaget kan vara med. Vi vill också lägga in ett uppföljningssamtal i september och februari. Detta upplägg med att skola in 3­åringarna i två omgångar har varit oerhört positivt. Det har blivit lugnt och tryggt och alla har fått sina behov tillgodosedda utifrån utvecklingsfas. Förbättringsområde ● I år hade vi även lagt till 3­åringarnas övergång från Lilla B till Stora B, då vi utifrån föregående år förstått att föräldrarna hade behov av gemensam information kring detta. intresset var inte så stort, vilket kunde bero på flera faktorer. Det pågick flera möten på skolan samtidigt och många hade syskon i blivande förskoleklassen och hur och var informationen gått ut kring mötet. Vi tar med oss detta till nästa år och utvärderar behovet! UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfaren heter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika mål områdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksam hetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av ut värdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (Lpfö 98, rev.2010) Så här har vi arbetat under läsåret Vi har följt de rutiner som finns i dokumentet “Rutiner för systematiskt kvalitetsarbete”, se bilaga. Pedagogerna har under året haft en fortgående diskussion kring det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har också testat lite olika varianter av dokumentation för att finna det enkla och smarta som både underlättar i vardagen, vid analyser och i målarbetet. Vi är inte riktigt framme än, men det börjar ta form och bli allt klarare. Vi har bildspel på hela verksamheten och i samtalen har vi verksamhetsmålen som ram och utifrån den tittar vi på gruppens och individens behov just nu. Reflektioner och diskussioner pågår ständigt men dokumenteras inte. Ofta blir det samma diskussioner som kommer upp men ingen direkt utveckling sker. Under året har Lilla B dokumenterat verksamheten men inte använt det för reflektion, som sedan blivit nedskrivet. Reflektion sker hela tiden muntligt, men det blir ingen uppföljning, Vi har på båda enheterna en fotodokumentation som används både för att kontinuerligt visa våra föräldrar vårt vardagliga arbete på förskolan och som en grund i utvecklingssamtalen. Förbättringsområde ● Vi behöver lägga in reflektionstid tydligt i både våra planeringar och på ae­konferenserna där vi alla ska arbeta utifrån en given utvärderingsform. Målet är att finna enkla sätt att följa upp, utvärdera och utveckla, så att dokumentionen blir ett verktyg i vårt systematiska kvalitetsarbete. ● Våra läroplansmål blev av olika skäl inte inlagda på Schoolsoft, vår gemensamma digitala plattform på skolan. under året som gick, så nu tar vi nya tag kring detta under nästkommande år. ● Vi har också upptäckt ett ökande behov av mer mötestid, där vi kan planera, utvärdera och bedriva skolutveckling. Dessutom tydliggöra ansvar inom olika arbets­ och utvecklingsområden. Detta ska beaktas vid årets schemaläggning. Prioriterade utvecklingsområden för barnsomsorgen på KMS 2013­2014 Hela Förskolan Bärbacken ● Utveckla barns inflytande och eget ansvar ● Utveckla ett nytt koncept för våra föräldrakurser ● Vidareutveckla olika verktyg för att nå dokumentationen och måluppfyllelse Lilla Bärbacken 1­3­åringar ● Utveckla sin utemiljö och uteverksamhet ● Utveckla den förberedda miljön med mer material och fler aktivitetsstationer Stora Bärbacken 3­5­åringar ● Tilltro till det kompetenta barnet ● Öka medvetenhet och kunskap kring barns sexualitet och samlevnad ● Idrotten ­ utveckla en gemensam dokumentation som skapar en genomtänkt och likvärdig verksamhet. ● Utveckla den förberedda miljön