1
Familjehemsplacerade barns röster
Under våren 2015 påbörjade FoU Södertörn ett arbete med kvalitetsutveckling av
arbetet med barns och ungas delaktighet i uppföljning av familjehemsvård i
Södertörnskommunerna. Arbetet sker i dialog med kommunernas familjehemsnätverk.
Som ett första steg har FoU Södertörn gjort en inventering av metoder och modeller
för att systematiskt föra in barns erfarenheter i uppföljningen av långtidsplacerade
barn i och efter placeringen. Här presenteras fem av dessa. De skiljer sig åt i syfte och
användningsområden. De två första, Västernorrlandsmodellen och Att lära av
fosterbarn, är modeller för uppföljning på gruppnivå kopplat till kvalitetsutveckling. De
följande två metoderna som tas upp i den här presentationen, BBIC och CORS/CSRS,
syftar till uppföljning av enskilda individer under och efter placering. Under 2014-2015
har Socialstyrelsen gjort en vidareutveckling av BBIC för att även kunna användas som
system för systematisk uppföljning av socialtjänstens barnavårdsarbete. Den femte,
Norrköpingsmodellen, är en metod för att lyssna på och samtala med barn och unga.
Kort beskrivning av några modeller
Västernorrlandsmodellen
Har utvecklats 2012 i samband med Allmänna barnhusets satsning på att utveckla hållbara
strukturer för en ökad brukarmedverkan i den sociala barnavården, och stärka barns
delaktighet och ta tillvara barns kunskap.
Modellen rymmer två aspekter: ge barn möjlighet att göra sin röst hörd, och organisatorisk
beredskap att ta till sig barnens erfarenheter. Modellen har fyra steg:
1. Intervjuer med enskilda barn. Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin
erfarenhet och kunskap om mötet med den sociala barnavården. Socialsekreteraren
intervjuar en kollegas klient.
2. Seminarium i arbetslaget. Analys av intervjuerna och förslag till
verksamhetsutveckling utifrån det barnen sagt. Socialsekreterarnas erfarenheter av att
lyssna på barn sammanställs och den professionella kunskapen systematiseras.
3. Terminsrapport. Barnens erfarenheter och kunskap lyfts till en generell nivå och leder
till konkreta förslag till utveckling av verksamheten.
4. Rapportering till nämnd. Socialnämndens politiker får ta del av barnens röster och
socialsekreterarnas systematiserade kunskap. Politikerna kan använda kunskapen för
att sätta mål och ge förutsättningar för verksamheterna.
2
Intervjun rör följande område: Vilken kunskap har och vill barn ha om socialtjänstens arbete?
Hur upplever barnen deras möjlighet till delaktighet och på vilket sätt vill barnen vara
delaktiga? Hur upplever barnen möjlighet till kontakt med socialtjänsten och hur vill de att
kontakten ska se ut?
Intervjuer genomförs en gång per termin. Alla intervjuar ett barn per år.
Kan användas i alla delar av den sociala barnavårdens arbete, från mottagning till insats.
Ger kunskap om barns erfarenheter av mötet med den sociala barnavården. Synliggör
professionellas erfarenhet. Ger socialsekreteraren feedback på sitt eget arbete.
Ligger till grund för verksamhetsutveckling. Modellen följs upp en gång per år av de
kommuner som använder modellen – vilket arbete har genomförts, och vilka faktiska
förändringar har det lett till?
Källor: ppt-presentation ”Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården.
Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda”. Kunskap ger välfärd); Rapport från
fokusgrupper, Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården. Västernorrlands modell
för att göra barnens röster hörda. Rapport nr 2012:5,
http://www.fouvasternorrland.se/Filer/Rapporter/Barns-brukarmedverkan-Vnl.pdf
Att lära av fosterbarn (Karlstad)
Familjehemsenheten i Karlstad, sedan 2000.
Intervjuer med barn. Svaren används i det fortsatta utvecklingsarbetet.
Alla familjehemssekreterare intervjuar sina klienter två år efter avslutad fosterhemsplacering
(barnet ska vara minst 13 år vid avslutet, och bara de som vill delta i intervjun). Korta
sammanfattningar görs av intervjun. Diskuteras en gång/år i arbetsgruppen, tillsammans med
en utomstående handledare som dokumenterar och teorianknyter diskussionerna. ”Vad har
varit bra, och vad kan vi göra bättre?”
Bygger på sju frågeområden i en samtalsguide: nusituation, placeringen, biologföräldrar,
familjehemmet, utflyttningen, nätverk, avslutning. Samtalsguiden används som checklista.
Modellen har utvecklats och använts av Familjehemsenheten i Karlstad sedan år 2000. Genom
Allmänna Barnhuset har modellen utvärderats. De 56 barnintervjuer som har genomförts åren
2000-2007 utvärderats. Resultatet presenteras i boken Att lära av fosterbarn (Westberg &
Tilander 2010, Allmänna Barnhuset)
Källa: Att lära av fosterbarn, Westberg & Tilander 2010, Allmänna Barnhuset
BBIC – Barns behov i centrum
Ett system för handläggning, utredning och dokumentation i barnavårdsärenden, för att
upprätthålla och förbättra kvaliteten i arbetet. Ett ytterligare syfte anges vara att stärka
delaktigheten för barn, unga och deras familjer.
3
Socialstyrelsen har 2014-2015 vidareutvecklat BBIC för att även kunna användas som system
för systematisk uppföljning av socialtjänstens barnavårdsarbete, och för att öka barn och
ungas delaktighet.
Standardiserade formulär och stöddokument för arbetet har utvecklats.
Kräver licens från Socialtjänsten.
Källa: Socialtjänstens hemsida.
CORS och CSRS
Rutin som bygger på skattningsskalor för kontinuerlig uppföljning av kontakt/insats på
individnivå (barnsamtal, utredning eller insats).
Består av skattningsskalor för förändring och skattning av samtal. CORS/CSRS en anpassning
av ORS och SRS-skalorna för barn. Både CORS och CSRS används som komplement till
utrednings- och behandlingssamtal. Det finns även en variant för mycket små barn, YCORS
och YCSRS, med ansikten.


CORS (Children Outcome Rating Scale). Fylls i i början av ett samtal. Mäter hur
barnet upplever att livssituationen har förändrats sedan föregående samtal.
CSRS (Children Session Rating Scale). Fylls i i slutet av ett samtal. Mäter barnets
upplevelse av samtalet.
Skalorna kan sammanställas i en graf i Excel.
Källa: Hyvönen & Alexanderson 2014: Barnen vill – Vågar vi?
Norrköpingsmodellen
Sedan 2005. Används i flera kommuner.
En metod för utredningssamtal med barn och unga som arbetats fram av Ann-Christin
Cederborg tillsammans med en grupp socialsekreterare från Norrköping. En frågeguide har
tagits fram med utgångspunkt från internationell forskning. Syftet är att få fram barns
perspektiv med så liten påverkan som möjligt från socialsekreteraren. Metoden innebär att på
ett strukturerat sätt ställa öppna frågor, lyssna mer än prata (socialsekreteraren), följa upp
barnets svar med följdfrågor för att få en så detaljerad berättelse som möjligt.
Källa: Hemsida Norrköpings kommun; samt artikeln ”Att lyssna på barn och ungdomar” av
Ann-Christin Cederborg, i boken ”Barnperspektiv i socialtjänstens arbete” av Ann-Christin
Cederborg (red).
4
Översikt över modeller för att ta tillvara barns röster i det sociala
barnavårdsarbetet
METOD
VÄSTERNORRLANDS
MODELLEN
(2012)
ATT LÄRA AV BBIC
FOSTERBARN
(2000) (Karlstad)
CORS/
CSRS
NORRKÖPINGS
MODELLEN
(2005)
SYFTE
Ta tillvara barns
röster för
verksamhetsutveckling.
Ta tillvara barns
röster för
verksamhetsutveckling.
Verktyg i
det dagliga
arbetet för
att upprätthålla och
förbättra
kvaliteten i
arbetet.
Verktyg i
det dagliga
arbetet för
att
förbättra
kvaliteten i
arbetet.
Kan även
generaliser
as i Excel.
Teknik för att
lyssna på och
samtala med
barn då syftet
är att ta del av
barnets tankar
och
erfarenheter.
VEM
TILLFRÅGA
S?
Ett urval barn/unga
Alla barn/unga
över 13 år, två år
efter avslutad
placering
Alla
barn/unga
Alla
barn/unga
Alla barn/unga
VEM
FRÅGAR?
All personal, en
intervju/år
All personal
All
personal
All
personal
All personal
NÄR I
TIDEN?
Kan göras i alla
faser
Efter avslutad
placering
Utredning
I alla faser
I alla faser
FoU Södertörn september 2015