1. No category

Bottniska viken 2014
Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2014
Årsrapport från
Informationscentralens verksamhet
Redaktör: Kristin Dahlgren
Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Bakgrundskartor: © Lantmäteriet – Sverigekartan enkel © Länsstyrelsen Västerbotten
Omslagsfoto: Kristin Dahlgren
Tryck: Länsstyrelsens tryckeri, mars 2015
Upplaga: 150 ex
ISSN: 0348-0291
Länsstyrelsens diarienummer: 502-5038-2014
FÖRORD
Denna rapport utgör Informationscentralen för Bottniska vikens årliga verksamhetsrapportering till
Havs- och Vattenmyndigheten. Rapporten har diarienummer 502-5038-2014.
Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust och hav. Det
kan exempelvis röra sig om stora mängder alger i vattnet, s.k. algblomningar, större antal döda fåglar,
döda fiskar längs stranden eller döda sälar.
Informationscentralen har ett kontaktnät som består av ca 130 personer från Haparanda i norr till
Uppsala i söder. Inom nätet finns representanter från centrala, regionala och lokala myndigheter,
organisationer, media, företag och föreningar. Informationscentralen samverkar särskilt mycket med
Umeå Marina Forskningscentrum (UMF), SMHI och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).
Informationscentralen för Bottniska viken vill passa på att tacka alla kontaktpersoner i nätverket för
all information ni lämnat under det gångna året!
Kristin Dahlgren
Anneli Sedin
Gunilla Forsgren Johansson
5
Figur 1. Översikt över årets kustnära algblomningar (2014).
6
AKTIVITETER 2014
ÅRET SOM GÅTT
Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) har
under året arbetat med service- och informationsverksamhet, kommunikation med media, uppdateringar av
kontaktnätet samt hantering av 31 inkomna rapporter
om händelser i Bottniska viken.
Under 2014 inrapporterades sommarblomningar (totalt
11 rapporter) av blågröna alger från den 7 april till den
6 augusti. I ett av fallen var det ingen algblomning,
utan bara enstaka celler av en blågrön alg. I tre av fallen handlade det om osäkra observationer, i två fall om
en trolig observation och i fem av fallen bekräftades
förekomsten av blågröna alger genom analys på Umeå
marina forskningscentrum. Inga rapporter om höstblomningar har inkommit till Informationscentralen för
Bottniska viken. Årets kustnära algblomningar finns
redovisade i figur 1.
ICBV har regelbundet under sommaren lagt ut ny information på Informationscentralens nyhetssida. Nyhetssidan läses av media och personalen vid ICBV har
intervjuats sex gånger under året i lokal och riksmedia.
Ett telefonmöte (4/6) har hållits under året med representanter från ICBV, UMF och SVA. I övrigt har
korrespondensen skett via e-post och telefonsamtal med
enskilda kontaktpersoner.
Sex döda sälar har inrapporterats till Informationscentralen under året. Dessa har hittats på fyra olika platser
från Skellefteå i norr till Härnösand i söder.
Kristin Dahlgren och Anneli Sedin deltog vid Informationscentralernas årliga möte med SMHI för att diskutera verksamheten och möjliga förbättringar. Under 2014
ordnades mötet av Länsstyrelsen i Västerbotten.
Informationscentralen har fått in två rapporter om stora
mängder död spigg, en rapport om en död gädda, harr
och id samt tre rapporter om döda laxar i Umeälven.
Två rapporter om döda fåglar har inkommit.
De tjänster som tillhandahålls av SMHI är ett viktigt
underlag för ICBV:s arbete. En av dessa tjänster är det
webbaserade systemet BAWS (Baltic Algae Watch System). På webbplatsen finns information om satellitbildsövervakning av algblomningar i Östersjön, underlag för
väderprognoser och oceanografisk information.
Dessutom har frågor inkommit om befarade algblomningar som visat sig vara vattenväxter, två rapporter om
brunt skum, där det i det ena fallet ansågs röra sig om en
algblomning som blivit brunfärgad av humösa partiklar
och i det andra fallet av en svamp av gruppen Hyphomyceter (figur 2). Informationscentralen har även fått in en
rapport om att barn fått kliande utslag efter bad. Detta
bedömdes bero på cerkarier (larver som är parasiter på
fåglar) då inga tecken fanns på algblomning. En rapport
om limegröna geleklumpar med maskliknande djur inuti
inkom i juli. Då ingen bild fanns tillgänglig var det svårt
att avgöra vad det var.
Rapporter kom både in från kontaktnätet och SMHI:s
satellitbildstolkning samt från privatpersoner. Algblomningsrapporter kom främst in från kontaktnätet medan
övriga händelser, såsom döda sälar, fåglar och fiskar,
främst kom från privatpersoner.
Figur 2. Brunt skum som mest troligt består av en
svamp av gruppen Hyphomyceter. Foto: Leif Vestermark, Skellefteå kommun.
Figur 3. Blomning av blågröna alger i Ostnäsfjärden,
Umeå kommun. Foto: Karin Ahlman Toyama
7
Figur 4. Celler av den blågröna algen D.lemmermanni
från Norafjärden i Kramfors kommun. Foto: Magnus
Zeilon, Kramfors kommun.
Figur 5. Dolichospermum lemmermanni som blommar
runt Norrbyskär, Umeå kommun. Foto: Johan Gustavsson
Sommarblomningar av blågröna alger
I slutet på juli inkom tre rapporter om algblomningar
i Sör-Kälsviken och Norrfjärden i Kramfors kommun
samt Storsand i Hudiksvalls kommun. Dessa algblomningar försvann snabbt och den i Norrfjärden bedömdes
även till stor del bestå av trådformade alger, varför inga
prover togs.
Årets första troliga algblomning uppstod i Omnefjärden
i Kramfors kommun den 7 april. En fiskare rapporterade in att fiskenät och kläder färgades gröna av vattnet.
När prov skulle tas var det borta. Efter diskussion med
Umeå Marina Forskningsstation konstaterades att detta
kunde röra sig om algmattor som legat på botten och
kommit upp till ytan vid omrörning.
I slutet på maj fick Informationscentralen in en rapport
om en algblomning i Färnsviken, Ullångersfjärden i
Kramfors kommun. Prov togs och skickades till Umeå
Marina Forskningscentrum för analys. I provet hittade
man heterocyster, d.v.s. kvävefixerande celler, av den
blågröna algen Aphanizomenon flow-aquae.
I början av juli inkom fyra rapporter om algblomningar.
Dessa låg i Ostnäsfjärden, Umeå kommun (Figur 3),
Östanbäck i Skellefteå kommun, Norafjärden i Kramfors kommun (Figur 4) och Rosvik i Piteå kommun.
Prov togs på de tre första blomningarna och efter analys
visade de sig alla innehålla den blågröna algen Dolichospermum lemmermanni. Denna art kan vara giftig.
8
Den femte augusti fick Informationscentralen åter in en
rapport om en algblomning i Sör-Kälsviken i Kramfors
kommun. Prov togs och skickades till Umeå Marina
Forskningscentrum för analys. Provet visade sig innehålla de blågröna algerna Dolichospermum spp. och Aphanizomenon spp., men det fanns inte så mycket alger
i vattnet så att det kan klassas som en blomning. Den 6
augusti uppstod en algblomning runt Norrbyskär i Umeå
kommun (Figur 5). Även denna blomning bestod av den
blågröna algen D.lemmermanni.
I slutet på juli började man se ansamlingar av alger i
Bottenhavet. De satelitbilder som tolkas av SMHI visade att ytansamlingar i huvudsak förekom på den finska
sidan av Bottenhavet (Figur 6). Ytansamlingen rörde sig
något mot centrala Bottenhavet, men var aldrig nära den
svenska kusten. Blomningen hade försvunnit i slutet på
juli. I slutet på augusti uppstod återigen en algblomning
Figur 6. Ansamlingar av alger i Bottniska viken
sommaren 2014. I figuren presenteras endast ett
urval av de satellitbilder som tolkats av SMHI under
året. Verksamheten är en del av projektet Baltic
Algae Watch System (BAWS).
i Bottenhavet, men enbart längs finska kusten. Denna
hade lösts upp och blandats ner i vattenmassan en dag
senare. Informationscentralen följde utvecklingen och
informerade via nyhetssidan och nyhetsbrev, men algblomningen nådde aldrig Sveriges kust.
Information om algblomningarna har fortlöpande lagts
upp på Informationscentralens hemsida.
Höstblomningar av blågröna alger
Under 2014 har inga höstblomningar rapporterats in till
Informationscentralen för Bottniska viken.
Rapporter om döda sälar
Under 2014 rapporterades sex döda sälar, varav två från
Umeå kommun, två från Skellefteå kommun, en vardera
från Örnsköldsviks kommun och Härnösands kommun.
De döda sälarna påträffades från den 2 april till den 6
augusti. Ingen av sälarna skickades till naturhistoriska
riksmuseet (NRM) för analys då de var i för dåligt
skick.
Vid rapportering av en död säl gör Informationscentralen en bedömning utifrån sälens tillstånd om hela eller
delar av sälen bör skickas in till NRM för obduktion.
För att underlätta vår bedömning är det önskvärt att
bilder bifogas vid rapporteringen.
Rapporter om döda fiskar
Informationscentralen fick under perioden 13 till 17 juli
in tre rapporter om döda laxar i Umeälven i Umeå kommun. Troligen handlade detta om sjukdomen Ulcerös
dermal nekros (UDN) med åtföljande svampangrepp.
Den här sjukdomen är påvisad på lekvandrande laxfisk i flertalet älvar på den svenska Östersjökusten och
förekommer i ojämna intervaller. Typiska symptom för
sjukdomen är hudskador i form av cirkelrunda ytliga
småsår, som ofta sitter på huvudets översida. Skadorna
blir snabbt svampöverväxta. Det är oklart vad orsaken
till denna sjukdom är men man misstänker virusinfektion. Den höga vattentemperaturen bidrog troligen till
situationen.
Den 21 juli inkom ytterligare en rapport från Umeälven,
men här rörde det sig om en död fisk vardera av arterna
gädda, harr och id. Hög vattentemperatur gör fisken mer
mottaglig för skador och svampingrepp.
9
Figur 7. Bandmasken Schistocephalus från buken på en spigg. Foto: Lars Lönnström, Laboratoriet för akvatisk
patobiologi, Åbo Akademi.
Den 25 juli inkom två rapporter om stora mängder död
spigg. Den ena rapporten var från Holmsund i Umeå
kommun och den andra från Norrfjärden i Kramfors
kommun. Stora mängder död spigg är inte ovanligt att
hitta under sommaren och sensommaren. Efter spiggens
lek blir det alltid en viss dödlighet. Detta tros bero på att
fisken är försvagad efter en utdragen lekperiod i kombination med en hög vattentemperatur. Fisken blir då
även mer mottaglig för svamp- och parasitangrepp. Det
är vanligt att hitta bandmasken Schistocephalus (figur
7) i död spigg. Den här parasiten växer till sig när det
börjar bli varmt i vattnet och den bidrar ofta till att döda
spiggen.
Rapporter om döda fåglar
Informationscentralen har under 2014 fått in två rapporter om döda fåglar. En rapport rörde en död fågel av
okänd art som påträffades i samband med döda laxar i
Umeälven. Den andra rapporten rörde döda måsungar
som påträffades i Trysunda hamn i Örnsköldsviks kommun. En död måsunge låg i vattnet och den andra hade
dagen innan den påträffades död betett sig konstigt.
Den gick ostadigt och pickade sig själv i fjädrarna. De
som hittade fåglarna hade tyvärr redan hunnit göra sig
av med dem när Informationscentralen tog kontakt med
dem. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) är
intresserade av att få in nyligen döda fåglar för analys.
10
Rapporter om främmande arter
Informationscentralen har under 2014 inte fått in några
rapporter om främmande arter.
Länsstyrelsen Västerbotten
Storgatan 71 B, 901 86 Umeå
www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
[email protected]
010-225 40 00
ISSN 0348-0291