1. No category

Fakulteten för lärande och samhälle
Barn - unga - samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Barns lek i förskolans "familjerum" ur ett
genusperspektiv
Children's Play in the "Family room" of Preschool - a Gender
perspective
Caroline Holmgren
Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng
Examinator: Mariann Enö
Datum för slutseminarium: 2015-06-02
Handledare: Lena Rubinstein Reich
1
2
Sammandrag
Syftet med den här studien är att studera barns lek i förskolans familjerum ur ett
genusperspektiv. Frågeställningar som använts i studien är Vad leker flickor respektive pojkar
i familjerummet på förskolan? Hur använder sig flickor respektive pojkar i leken av
materialet som finns tillgängligt i familjerummet på förskolan? Hur uttrycker sig flickor
respektive pojkar i leken i förskolans familjerum?
Studiens teoretiska utgångspunkt är ur ett genusperspektiv. I mitt arbete har jag använt
tidigare forskning som berör lekens funktion, sociala lekregler - förutsättningar för leken,
låtsasleken samt material/leksakers betydelse för leken.
Insamlingen av empirin har gjorts genom en kvalitativ metod och videoobservationer har
använts. I empirin finns fem lekobservationer som underlag i studien och namnges som
Fotbollsmatch, Bebis och Mamma, Zumba, Dinosaurie samt Middag.
I studien blir det synligt vad flickor respektive pojkar leker, hur de använder sig av material i
leken samt hur de uttrycker sig i leken. Analysen visade resultat på att det kan finnas
skillnader på valet av lekar mellan flickor och pojkar i familjerummet på förskolan, flickors
och pojkars användning av materialet i förskolans familjerum kan se ut på olika sett, samt att
flickor och pojkar ibland uttrycker sig på olika sätt i leken i förskolans familjerum.
Jag har i studien kommit fram till att flickor och pojkar ges samma möjligheter att utveckla
och pröva olika intressen och förmågor i förskolans familjerum eftersom alla barn på
avdelningen har möjlighet att använda rummet så som önskas. Dock har jag noterat att
flickors och pojkars lekar ibland kan vara något stereotypa i förskolans familjerum. En
anledning till de något stereotypa lekarna kanske har att göra med familjerummets miljö.
Därför har jag kommit fram till att det som pedagog i förskolan är viktigt att reflektera över
hur miljön ska se ut i de olika rummen för att det ska bli spännande, utvecklande samt
intressant att leka där för alla barn.
Nyckelord: Förskola, genusperspektiv, lek, material, videoobservationer.
3
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ................................................................................................................................ 7
2 Syfte ........................................................................................................................................ 8
2.1 Frågeställningar ................................................................................................................ 8
2.2 Centrala begrepp .............................................................................................................. 8
2.2.1 Familjerum .................................................................................................................... 8
2.2.2 Genus ............................................................................................................................. 8
3 Tidigare forskning och teoretiskt perspektiv .................................................................... 10
3.1 Tidigare forskning .......................................................................................................... 10
3.1.1 Lekens funktion ........................................................................................................... 10
3.1.2 Sociala lekregler - förutsättningar för leken ................................................................ 10
3.1.4 Material/leksakers betydelse för leken ........................................................................ 11
3.2 Teoretiskt perspektiv ...................................................................................................... 12
3.2.1 Genusperspektiv .......................................................................................................... 12
4 Metod .................................................................................................................................... 15
4.1 Beskrivning av metod..................................................................................................... 15
4.2 Kvalitativ metod ............................................................................................................. 15
4.3 Observationer ................................................................................................................. 15
4.4 Urvalsgrupp .................................................................................................................... 16
4.5 Genomförande ................................................................................................................ 17
4.6 Bearbetning av insamlat material ................................................................................... 18
4.7 Forskningsetiska principer ............................................................................................. 18
4.8 Studiens tillförlitlighet.................................................................................................... 20
5 Resultat och analys .............................................................................................................. 21
5.1 Miljöbeskrivning av det observerade familjerummet .................................................... 21
5.2 Observationer av lek i familjerummet ............................................................................ 21
5.2.1 Fotbollsmatch .............................................................................................................. 22
5.2.2 Bebis och Mamma ....................................................................................................... 24
5.2.3 Zumba.......................................................................................................................... 26
5.2.4 Dinosaurie ................................................................................................................... 28
5.2.5 Middag ........................................................................................................................ 31
5.3 Innehåll i flickors och pojkars lek i familjerummet ....................................................... 32
5.3.1 Efterlikna en idol eller förebild ................................................................................... 33
5.3.2 Konstruktion ................................................................................................................ 33
5.3.3 Matstunder ................................................................................................................... 33
5
5.3.4 Bebis/docka ................................................................................................................. 34
5.4 Flickors och pojkars användning av lekmaterialet i familjerummet .............................. 34
5.4.1 Köksmaterial ............................................................................................................... 34
5.4.2 Klänning ...................................................................................................................... 35
5.5 Exempel på flickors och pojkars uttryck i leken i familjerummet ................................. 35
5.5.1 Skriker, mörk och aggressiv röst ................................................................................. 35
5.5.2 Diskussioner för samförstånd ...................................................................................... 36
5.6 Analys ur ett genusperspektiv ........................................................................................ 36
6 Slutsats och diskussion ........................................................................................................ 38
6.1 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 38
6.2 Metoddiskussion............................................................................................................. 39
6.3 Framtida forskning ......................................................................................................... 40
Referenslista ............................................................................................................................ 41
6
1 Inledning
I förskolan ser förskollärare ofta lek som något viktigt och centralt för barns utveckling och
lärande. Lek är även något som ofta ses som återkommande i barns vardag. Av tidigare
erfarenheter och information av arbete inom förskola så upplever jag att lek kan se olika ut
och gestaltas på olika sätt beroende på barnet som individ.
Jag vill undersöka barns lek för att vi har under förskollärarutbildningen fått lära oss att lek är
en viktig del av barns utveckling och lärande i förskolan och lek tar ofta upp mycket av
verksamhetens tid under en dag. Jag finner det därför intressant att titta närmare på hur barn
väljer att leka, vad de väljer att leka och hur de använder sig av materielen som finns på
förskolan.
I Läroplanen för förskolan tas det upp att:
Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs
på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är
kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och
könsroller. Fickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva
och utveckla förmågor och intressen utan
begränsningar utifrån stereotypa könsroller
(Lpfö98/2010:5).
Eftersom förskolan har i uppgift att motverka traditionella könsmönster och att leken är en
stor del av verksamheten så ville jag studera om leken i förskolan ger pojkar och flickor
samma möjligheter att utveckla förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
könsroller. Jag gjorde min studie i ett rum som kallas för familjerummet på en förskola där
barn kan möjliggöra olika lekar men där materialet och rummets karaktär snarare kan
förstärka stereotypa könsroller.
7
2 Syfte
Syftet med den här undersökningen är att tolka och analysera barns lek i förskolans
familjerum ur ett genusperspektiv. Detta för att få en ökad förståelse för lekens betydelse och
om flickor och pojkar i förskolan ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
intressen utan att begränsas av stereotypa könsmönster.
2.1 Frågeställningar
Huvudfråga
•
Vad leker flickor respektive pojkar i familjerummet på förskolan?
Delfrågor
•
Hur använder sig flickor respektive pojkar i leken av materialet som finns tillgängligt i
familjerummet på förskolan?
•
Hur uttrycker sig flickor respektive pojkar i leken i förskolans familjerum?
Med " uttrycker sig" menas både verbala och kroppsliga språk.
2.2 Centrala begrepp
Jag kommer kort beskriva begrepp som är viktiga för min studie utifrån sin betydelse i
förskolans sammanhang.
2.2.1 Familjerum
I min studie utgår jag från observationer i ett rum på förskolan som kallas för
"familjerummet". I rummet finns olika material tillgängliga för barn. För att ge några exempel
så finns det stolar, bord, kök och utklädningskläder.
2.2.2 Genus
8
I min studie utgår jag från ett genusperspektiv och Svaleryd (2002) beskriver genus som något
som omfattar vårt sociala, biologiska samt kulturella kön. Det som det kulturella arvet och det
sociala systemet har format oss till brukar kallas för genus.
9
3 Tidigare forskning och teoretiskt perspektiv
Under det här avsnittet redovisas för studien relevant tidigare forskning (Almqvist, 1991;
Hellman, 2010; Hjort, 1996; Jensen, 2008) inom områdena lekens funktion, sociala lekregler förutsättningar för leken samt låtsasleken. Sedan kommer även min teoretiska utgångspunkt
tydliggöras, alltså genusperspektiv. Slutligen i sammanfattningen nämns kort något av den
tidigare forskningen som jag tar med mig i min studie.
3.1 Tidigare forskning
3.1.1 Lekens funktion
Enligt Öhman så kan begreppet lek representera olika saker, hon nämner att: "Det svenska
ordet leka härstammar från fornnordiskans leika som representerar både lekar, spel, dans och
kroppsaktiviteter" (Öhman 2011:39f). Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2014)
poängterar att ett meningsskapande i vad det innebär att vara en människa i världen är en
grundläggande dimension i lek. Öhman (2011) betonar att hur vi förhåller oss till lek påverkar
hur vi förstår och betraktar den. Hwang & Nilsson (2011) skriver att ur ett pedagogiskt och
psykologiskt perspektiv skulle man kunna förstå leken som ett sätt för barn att få möjlighet att
upptäcka och reflektera över den värld som de lever i. Och genom leken på detta vis tillägna
sig nya kunskaper och erfarenheter om livet. Leken kan också vara ett sätt för barn att lära sig
hantera sociala situationer i livet så som vilka normer som finns i samhället, hur de kan
hantera konflikter och problem i olika relationer. Genom detta kan barn utveckla en egen
identitet och självkänsla.
3.1.2 Sociala lekregler - förutsättningar för leken
Enligt lekforskaren Knutsdotter Olofsson (1992) så behöver barn kunna de sociala lekreglerna
samförstånd, ömsesidighet och turtagande för att behålla harmonin i leken. Begreppet
samförstånd innebär att barn förstår vad de leker och att de leker. Barn samtalar om vad som
ska hända eller har hänt i leken. Ömsesidighet innebär att oavsett vilken styrka eller ålder barn
har så är alla på en jämställd nivå. Turtagande innebär att det inte alltid är samma barn som
tar initiativ och bestämmer, utan att det skiftar. I tidigare forskning inom ämnet har Hellman
10
(2010) kommit fram till att lek kan vara en konstruktion som är skör. Barn behöver hela tiden
ta reda på och försäkra sig om de saker som sker i leken är verkligheten eller om det är på lek.
3.1.3 Låtsasleken
I Jensens doktorsavhandling Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier (2008) är syftet
att titta på tidigare experimentella studier som gjorts och även utveckla nya studier. Detta för
att få en bättre förståelse för vad det är för kognitiva förmågor som behövs för att kunna
låtsasleka. Jensens teoretiska utgångspunkt i avhandlingen är ett filosofiskt perspektiv. Han
har valt att se på hur olika filosofer har tittat på de förmågor som människan har när det gäller
att låtsas. Det som Jensen kom fram till i sin avhandling var att lekmarkörerna var
betydelsefulla vilket även tidigare forskning har visat. Med begreppet lekmarkör menas
lektecken. Han kom också fram till att komplexiteten bakom avsikten i låtsaslek är större än i
handlingarna som utförs på riktigt. Slutligen kom Jensen fram till att ungefär från det att barn
fyllt tre år så finns det en lekdomän med bland annat egna lagar/regler som barnet utgår ifrån.
I en artikel skriven av Singer (2013) betonar även hon att hennes resultat visar att antalet
rollspel av barn var som flest i åldern tre till fyra år.
Jensen (2008) har även sett att barn i lek kan gå in i en annan karaktär eller roll och för ett tag
sätta sin egen identitet åt sidan för att prova på hur det är att vara i den andra karaktärens
situation. Det kan vara olika sorters karaktärer, allt från en familjemedlem till en kändis, så
som Batman eller liknande. Detta gör barn oftast i en form av låtsaslek. Enligt en artikel
skriven av Singer (2013) så tycktes barn som i leken deltog i många olika rollspel till en större
grad följa sina egna idéer och visioner i leken oavsett vad de andra barnen tyckte om det.
3.1.4 Material/leksakers betydelse för leken
Nelson och Svensson tar upp att:
I Svenska Akademins ordbok kan man läsa att en leksak är ett: "(vanligen mindre)
föremål avsett att användas (av barn) att leka med". Leksaken är vidare, enligt
SAOB, något som har med tidsfördriv att göra och som är obetydliga småsaker
(Nelson och Svensson 2005:33).
11
Generellt väljer barn enligt Hwang & Nilsson (2011) ofta leksaker som stämmer överens med
könsroller när de blir placerade i rum med olika typer av leksaker. Flickor brukar välja
leksaker som köksredskap och dockor, medan pojkar brukar välja leksaker som verktyg och
bilar. Hellman (2010) såg i sin studie att leksakers färger har större betydelse när det handlar
om att leksaken är en typisk tjej- eller killeksak. För barnen verkade det som att leksakernas
bakgrundsfärg i leksakskatalogerna hade en stor betydelse för vad barnen tyckte passade till
pojkar respektive flickor. Nelson & Svensson (2005) betonar att leksaker kan användas som
en slags resurs för en kommunikation mellan människor och på detta sätt skapa en betydelse.
Almqvist (1991) menar att man kan säga att i en lek så är barnens språk själva leken och
orden i språket är leksakerna. Ofta brukar leksaker som är avsedda för flickor och pojkar
återspegla samtida uppfattningar om kvinnors respektive mäns roller i samhället.
I Almqvists doktorsavhandling Barn och leksaker (1991) är syftet att redogöra för den
samlade forskning och kunskap som finns vad gäller barn och leksaker. Hon kom i sin
doktorsavhandling fram till att en leksak inte nödväntigt vis behöver vara en pedagogisk
leksak för att ge barnet mer pedagogisk utveckling under lek, det går lika bra med vilken
annan leksak som helst. Almqvists resultat var också att krigsleksaker inte har mer skadlig
påverkan på barns utveckling än någon annan leksak. Slutligen klargör Almqvist även att det
inte är så att vissa leksaker väcker mer kreativitet och fantasi hos ett barn, utan det som är
avgörande är istället samspelet mellan leksaken och barnet.
3.2 Teoretiskt perspektiv
3.2.1 Genusperspektiv
Enligt Wernersson (2009) kan begreppet genus ha olika innebörder. Exempelvis så kan det
användas ganska neutralt med att beteckna och beskriva olika normer samt regler som
identifierar och särskiljer män och kvinnor i en kultur, en miljö eller i ett samhälle. Det är inte
bara i relationer mellan olika kön som genus skapas. Både flickor samt kvinnor/pojkar samt
män ifrågasätter och bevakar regler och gränser i genusordningen men även i relation till
medlemmar i kategorin som de själv tillhör.
12
Svaleryd (2002) betonar att vad som anses som kvinnligt och manligt, kvinnors och mäns
sysslor, beteenden och relationen mellan könen är något som begreppet genus fokuserar på.
Man kan säga att genus innebär både vårt sociala, kulturella och även biologiska kön. Det som
det sociala systemet och det kulturella arvet gjort eller format oss till brukar man kalla för
genus. Det är enligt Öhman (2011) de vuxnas dolda förväntningar som påverkar barns val av
lekar. Det är en av anledningarna till att genus kan vara något som antingen dolt eller öppet
genomsyrar barns lekval, både när det handlar om lekteman, roller på ett enahanda och
stereotypt sätt men även när det gäller kamrater. Svaleryd (2002) poängterar att man brukar
säga att könet är konstruerat inom den moderna genusforskningen. Det är ett resultat av vad vi
människor har kommit på oavsett vad vi tror oss hitta för likheter och skillnader mellan
könen.
Hellman har i sin doktorsavhandling Kan Batman vara rosa (2010) utgått från syftet att i en
förskola undersöka vilka normer som finns om "pojkaktighet". Det som är i fokus i
avhandlingen är hur normer upprepas, skapas och omförhandlas av pedagoger, flickor och
pojkar på en förskoleavdelning i barns praktiker. De teoretiska utgångspunkterna i
avhandlingen är poststrukturell feministisk teori, kritik maskulinitetsforskning och queerteori.
Hellmans resultat är att de barn som anses vara kompetenta ges en stor frihet till val i
verksamheten eftersom deras agerande i förskolan anses som det normsystem som är
acceptabelt i förskolan. Hennes resultat visade också att något som ger inflytande över
förskolans verksamhetsplanering är det som kan förstås som tydligt könat för pojkar och
flickor och att detta normaliseras. Det blev synligt i studien att kön skapas genom
förhandlingar men samtidigt existerar naturlig könstillhörighet, föreställningar och handlingar
som ses som typiska för pojkar respektive flickor. Rum ger olika erbjudanden. Kön och
normer accentueras i rum där det finns en risk att bli granskad och sedd, liksom vid stress och
interaktion med ålder och normer och i rutinsituationer. Med begreppet accentuera menas
poängtera eller betona.
Hellman (2010) betonar att barn lär sig vad biologiskt kön borde innebära genom att de leker
och provar med olika performativa uttryck för "flickighet" och "pojkighet". Vidare säger hon
att barnen ofta använde sig av kroppsrörelser och röstläge i leken för att visa om de skulle
föreställa en kvinnlig eller manlig figur. Man skulle kanske kunna se det som att genus är
något som sitter i huvudet och att kön är något kroppsligt.
13
3.3 Sammanfattning
Från den tidigare forskningen tar jag med mig Almqvist (1991) tankar kring att leksaker i en
lek kan användas som en resurs för en kommunikation mellan människor, som orden i ett
språk. Jag tar också med mig Hellmans (2010) beskrivning om att leksakers färg kan ha en
betydelse för lekens utformning. Även det som Knutsdotter Olofsson (1992) poängterar att för
att det ska bli en harmoni i leken behöver barn ha kunskap om de sociala lekreglerna som
innefattar: samförstånd, ömsesidighet samt turtagande. Det som Hwang & Nilsson (2011)
nämner att lek kan vara ett sätt för barn att lära sig hantera olika sociala situationer i livet är
också något jag tar med mig i min analys. Slutligen tar jag även med mig Singers (2013)
tankar kring att barn ofta inte börjar leka rollekar innan de fyllt tre år.
14
4 Metod
Under detta avsnitt beskris vad metod är. Studiens metodval kommer också att pressenteras
och motiveras. Efter det kommer mitt urval, genomförande, bearbetning av empiri,
forskningsetiska principer samt studiens tillförlitlighet att pressenteras.
4.1 Beskrivning av metod
Man kan säga att metoden är som ett redskap eller verktyg. Något som Larsen (2009) betonar
är att för att få information och kunskap och så småningom ett svar inom ett område så kan
man använda sig av olika tillvägagångssätt eller verktyg. Man använder sig av olika metoder
beroende på hur man valt att organisera, hämta in och tolka information.
4.2 Kvalitativ metod
Jag valde att använda mig av en kvalitativ inriktning i min studie för mitt mål med
undersökningen var att nå en förståelse för mitt område som jag studerade och detta är enligt
Larsen (2009) typiskt för en kvalitativ studie. Jag observerade och mötte barnen på ett
naturligt och nära sätt, ansikte mot ansikte vilket även Larsen poängterar är i fokus för en
kvalitativ metod. I min studie ville jag försöka se innebörder och meningar i empirin och inte
så mycket statiskt verifierbara samband vilket även detta är något som ofta görs i en kvalitativ
metod skriver Alvehus (2013). Den kvalitativa metoden beskriver Backman (2008)
kännetecknas av att inte använda sig av tal och siffror, utan istället av verbala formuleringar
så som tal och skrift. Hwang & Nilson (2011) nämner att man skulle kunna säga att
kvalitativa forskare beskriver händelser och kvantitativa forskare mäter.
4.3 Observationer
Det finns olika sätt att observera på. Enligt Larsen (2009) går det att dela in observation i två
olika typer av observationer, kontrollerade observationer samt fältundersökningar.
Kontrollerade observationer brukar ofta äga rum i en miljö som är arrangerad speciellt för
15
undersökningen och som skiljer sig från situationer som är naturliga där man vanligtvis kan
iaktta fenomenet som är aktuellt. När forskaren observerar fenomen som är av intresse i
sociala och naturliga sammanhang kallas det för fältundersökningar.
I min studie valde jag att göra fältundersökningar som delvis passiv deltagande i
observationerna och använde mig av videoobservationer. Anledningen till att jag valde att
observera som en delvis passiv deltagare var att jag precis som Berglund (2014) skriver ville
vara närvarande under observationerna och valde därför att göra observationerna genom typen
"flugan på väggen", alltså en observatör som delvis passiv deltagare. Den delvis passiva
deltagande observationen kan precis som Larsen (2009) klarkör beskrivas som att forskaren i
undersökningen hoppas att forskarens närvaro inte ska påverka den situation som studeras.
Det som forskaren lägger sin fokus på är att beskriva det som sker i den studerade situationen.
Vad gäller videoobservationer så kan det finnas både för och nackdelar med att använda sig
av en video under ett observationstillfälle. Enligt Larsen (2009) så är fördelen med
videoobservationer exempelvis att det går att se fler detaljer, det finns möjlighet att se
inspelningen flera gånger samt att man kan samla in mer information. Nackdelen kan vara att
människor kan ha svårt att uppträda på ett naturligt sätt eftersom de har information om att de
blir filmade under tiden. Samtidigt blir det ofta lättare att tolka svaren när man gör
videoobservationer. Patel & Davidson (2011) belyser att när man använder sig av metoden
observation går det ofta att titta närmare på skeenden och beteenden ur ett sammanhang som
är naturligt i samma stund som de inträffar vilket jag ville göra i min studie.
4.4 Urvalsgrupp
Alvehus (2013) poängterar att oavsett vilken typ av undersökning som utförs så behöver man
göra ett urval på ett eller annat sett. Två av mina urval var val av förskola samt ålder på
barnen. Jag valde att utföra min studie på en förskola med sju avdelningar i en by i ett
villaområde med medel höginkomsttagare i Skåne. Barnen på avdelningen var 3-5 år, både
pojkar och flickor. Anledningen till att jag valde att utföra min studie på just den förskolan
och på barn i ålder 3-5 år var att jag tidigare under förskollärarutbildningen haft tillgång till
förskolan och jag var bekant för barnen vilket kanske gjorde att barnen inte upplevde det som
16
lika konstigt eller jobbigt att jag var närvarande eftersom vi kände varandra sedan tidigare. På
avdelningen som studerades gick 22 barn, var av 10 slumpmässigt utvalda barn observerades i
studien eftersom det var de barnen som kom in i rummet och började leka när jag befann mig
där.
Jag valde att studera avdelningens familjerum eftersom lek ofta förekommer där. Det är ett
litet men lättillgängligt rum för barnen på avdelningen. Det fanns ingen dörr till
familjerummet vilket gjorde det inbjudande för alla barn att gå in och leka där när de hade lust
till det.
Jag gjorde ett icke-sannolikhetsurval vilket enligt Larsen (2009) innebär att det inte alltid är
viktigt att kunna generalisera. Istället är målet att försöka uppnå så mycket kunskap som
möjligt inom ett visst område och det behöver inte gälla för andra förutom de som varit med i
undersökningen.
4.5 Genomförande
Jag kontaktade pedagogerna på förskolan och informerade om att jag tänkt observera barnen
under fem slumpmässigt valda dagar. Eftersom jag kände pedagogerna och barnen sedan
tidigare var det troligtvis inget konstigt för barnen när jag befann mig där. Jag placerade mig i
familjerummet och frågade barnen som råkade befinna sig i rummet om det gick bra att jag
filmade och tittade på dem när de lekte och det gick bra.
Jag satt i familjerummet och började observera barnen när de kom in i rummet och slutade när
de gick där ifrån. Jag valde sedan slumpmässigt ut de olika observationerna som hade
förekommit i familjerummet under tiden som jag befann mig där. Det var endast slumpen som
gjorde att det blev lekobservationer där pojkarna respektive flickorna lekte var för sig. När det
gäller ett slumpmässigt urval så nämner Larsen (2009) att urvalet inte bestäms helt varken av
de som studeras eller av forskaren.
Observationerna gjordes under förmiddagen eftersom barnen var utomhus på eftermiddagen. I
17
studien gjordes fem observationer och anledningen till det var att jag var ute på förskolan
under en arbetsvecka vilket innebär fem dagar där jag gjorde en observation varje dag. Varje
observation varade under 15-20 minuter.
När jag filmade barnen riktade jag kameran så att alla barn som var delaktiga i leken och
närvarande i familjerummet blev synliga. Anledningen till detta var att jag inte ville riskera att
missa någon viktig information.
4.6 Bearbetning av insamlat material
När jag hade samlat in mitt empiriska material så sammanställde jag det till text. Jag tittade på
filmerna och skrev ner vad barnen hade gjort och sagt i de olika lekarna från början till slut.
Jag började sedan analysera min empiri, varje lek för sig med hjälp av tidigare forskning och
egna tolkningar. Jag gick sedan igenom varje forskningsfråga för studien var för sig och
tittade efter om jag kunde hitta några mönster i de olika observerade lekarna, vilket jag gjorde.
Jag gjorde sedan rubriker utifrån mina forskningsfrågor för att kunna kategorisera in de
mönster som hade blivit synliga i observationerna och som kunde ge svar på mina
forskningsfrågor för studien. Efter det tittade jag på de mönster som framkommit i min studie
och analyserade det ur koppling till ett genusperspektiv med hjälp av tidigare forskning.
4.7 Forskningsetiska principer
När man forskar om något måste man hålla sig till etikregler utformade av Vetenskapsrådet
(2002). De fyra grundläggande huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär följande:
Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras
uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall
därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta
sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella
undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet
att
delta
(Vetenskapsrådet 2002:7).
18
Jag har skriftligt genom en förfrågan och information om studien informerat deltagarna om
projektet och jag har även under studiens gång verbalt haft diskussioner om studiens syfte
med de inblandade.
Samtyckeskravet innebär följande:
Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I
vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om
de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär)
(Vetenskapsrådet 2002:9).
Detta har jag gjort eftersom jag skickat ut en förfrågan till barnens vårdnadshavare om att få
tillåtelse att videofilma barnen och fick ett godkännande från de flesta vårdnadshavarna. De
barn vars vårdnadshavare inte ville att barnen skulle medverka, vilket endast var ett barn
gjorde jag inte göra några observationer med. De barn som medverkade i observationerna har
också gett sitt godkännande om att medverka när jag verbalt ställde frågan till dem.
Konfidentialitetskravet innebär följande:
Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på
ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I
synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär
att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna
(Vetenskapsrådet 2002:12).
På grund av etiskt ställningstagande kommer jag inte nämna namnen på barnen som deltar i
observationerna, jag kommer istället byta ut deras namn. Förskolans namn och ort kommer
inte heller nämnas i studien av etiska skäl.
Nyttjandekravet innebär följande:
I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna
utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller
inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller
uppgiftslämnare (Vetenskapsrådet 2002:7).
Den information som framkommer i observationerna kommer endast användas i studien. Om
någon av deltagarna i studien väljer att avbryta kommer hänsyn tas till detta.
19
4.8 Studiens tillförlitlighet
Enligt Stukát (2011) så brukar metodavsnittet avslutas med ett avsnitt som kallas för studiens
tillförlitlighet, där det förs en diskussion om studiens kvalitet. Studiens svagheter respektive
styrka är också något som diskuteras.
Begreppen reliabilitet och validitet är något som vanligtvis diskuteras när det handlar om en
studies kvalitet. Enligt Alvehus (2013) så avser begreppet reliabilitet hur vida
forskningsresultaten går att upprepa. I min studie använder jag mig av videoobservationer
som mätinstrument och jag anser att mitt mätinstrument har en relativt stark reliabilitet
eftersom det är möjligt att återgå till materialet vid flera tillfällen och ta del av vad som hände
och vad som sades. Alvehus (2013) beskriver också att bara för att man har en stark
reliabilitet behöver det inte betyda att man har en stark validitet.
Något som kan betvivlas i min studie är omfattningen, eftersom studien endast utförts på en
avdelning kan studiens validitet ifrågasättas. Alvehus (2013) betonar att begreppet validitet
innebär om vi i studien undersöker det som vi vill undersöka. Min studie omfattar det som
blev synligt på just den avdelningen när jag befann mig där. Detta göra att resultatet endast
kan relateras till den avdelningen som studien utförts på vilket kan göra att studiens
omfattning kan upplevas som något smal.
20
5 Resultat och analys
Under detta avsnitt kommer min insamlade empiri redovisas som jag har studerat med hjälp
av metoden observation. Efter varje observation följer en analys som är relaterad till tidigare
forskning som nämnts i studien. Där efter kommer ytterligare en analys där jag har
kategoriserat olika mönster som blev synliga i observationerna utifrån studiens
forskningsfrågor. Eftersom jag utgår från ett genusperspektiv i studien kommer sedan även en
analys av observationerna som är kopplad till ett genusperspektiv.
5.1 Miljöbeskrivning av det observerade familjerummet
Familjerummet är ett ganska litet rum på ungefär 15m2 på förskolan. Trots det finns det
många saker i rummet. När man går in i rummet så finns det en säng till vänster om ingången.
I sängen finns det kuddar och ett täcke. Till höger om ingången finns ett rött bord och tre röda
stolar. Mellan sängen och bordet ligger en matta. Bakom mattan finns ett kök, med
köksredskap och leksaks mat. På en av hyllorna i köket står en verktygslåda. Bakom köket
finns en låg hylla med dockor och mjukis djur som är placerade i en låda. Till vänster om
hyllan hänger det krokar med utklädningskläder på. Bredvid krokarna på väggen hänger en
stor spegel. Under spegeln finns två rosa dockvagnar med var sin docka i. Rakt fram i rummet
finns två fönster med fönsterkarmar och inga gardiner. Väggarna i rummet är vitmålade. I
taket sitter en stor lampa.
5.2 Observationer av lek i familjerummet
Denna del kommer redovisa mina resultat av observationerna i form av fem olika
lekobservationer, som sedan kommer avslutas med en analys relaterad till tidigare forskning
efter varje observation. De fem lekobservationerna har fått namnen Fotbollsmatch, Bebis och
Mamma, Zumba, Dinosaurie och Middag. De barn som finns med i observationerna har fått
följande fiktiva namn: Filip, Malte, Victor, Alva, Emma, Elvira, Rut, Blanka, Millie, Lisa.
21
5.2.1 Fotbollsmatch
Tre av pojkarna, Victor, Filip och Malte befinner sig i familjerummet. De är 4 år gamla. De
sitter på var sin stol runt ett bord och diskuterar en fotbollsmatch. På bordet framför sig har de
var sin kaffekopp och en tallrik med hamburgare på. Pojkarna börjar en diskussion.
Filip: Sverige ligger under med 1-0.
Victor: Malmö ligger också under.
Filip: Nej, Malmö leder med 1-0. Åh titta Zlatan gör mål!
Victor: Va! Nej Sverige kommer göra minst ett eller två mål.
Filip: Nej det står 1-1.
Victor: 1-1! Dumma Tv!
Victor går sedan iväg från bordet med bestämda steg mot fönstret och bankar lite försiktigt
mot fönsterrutan med sin hand. Filip och Malte småskrattar.
Sedan säger Victor: Sådär dumma tv, nu var den lagad.
Sedan går Victor och sätter sig på sin stol igen.
Filip: Oj ett mål till!
Victor: Va! Laga du tv:n nu.
Filip: Oj, Malmö leder med 1-2 nu!
Då skriker Victor "va" och springer sedan mot fönstret igen med en såg i handen. Han sågar
hårt med sågen mot fönsterkarmen och säger "dumma tv"! Han går fram och tillbaka från
verktygslådan som står en bit ifrån honom och spikar och sågar mot fönsterkarmen. Plötsligt
börjar Filip och Malte diskutera fotbollsmatchen igen.
Malte: Oj, Sverige sköt hundra mål!
Filip: Nej det kan man inte göra i fotboll, eller hur Victor?
Victor: Nej det kan man inte.
Victor stänger sin verktygslåda och kommer åter igen tillbaka och sätter sig på sin stol vid
bordet.
Filip: Ska vi låtsas att jag var på tv? Sätt dig och vakta min hamburgare!
Malte sätter sig på Filips plats och Filip reser sig upp. Filip skriker att Zlatan dribblar och han
gör mål! Då skriker Victor "ja" och sträcker upp händerna i luften. Malte skriker samtidigt
"nej" och kastar iväg hamburgaren som han sitter och äter, sedan går han iväg från rummet.
Filip fortsätter springa runt i rummet och låtsas att han spelar fotboll samtidigt som han
22
kommenterar vad som händer i matchen. Till slut skriker han att Zlatan skjuter mål, då skriker
Victor som tittar på ett högt ja och stäcker upp händerna i luften.
Analys relaterad till tidigare forskning
Pojkarnas lek går precis som Knutsdotter Olofsson (1992) tar upp att förstå som att de tränar
in olika rörelsemönster och förhållningssätt genom att identifiera sig med sina idoler. I leken
kan vi se att pojkarna ibland har olika idéer och föreställningar om hur saker och ting går till,
exempelvis när Malte nämner att: "Oj, Sverige sköt hundra mål!" men de andra pojkarna
rättar honom med att nämna att det inte går att göra så många mål i fotboll. Enligt Knutsdotter
Olofsson (1992) är det i lek ofta de inre föreställningarna som styr oavsett vad det är man
leker. Jensen (2008) betonar att om ett barn imiterar någon annan tyder det ofta på att barnet
har lätt för att sätta sig in i en annan människas mentala situation. Barnet får på detta sätt
alltså en förståelse för hur det är att utföra just den handlingen men får också en förståelse för
hur personen som imiteras kände och tyckte i den situationen. Detta är något som vi kan se att
Filip gör när han imiterar Zlatan. Samtidigt som Filip kommenterar vad som händer i matchen
så springer han själv runt och imiterar Zlatan för att få en förståelse för hur han upplevde
situationen.
Om vi tittar på hur pojkarna pratar och agerar mot varandra i leken så går det att tolka det som
att pojkarna uttrycker sig och agerar aningen aggressivt och högljutt. Exempelvis så kastar
Malte sin hamburgare rakt ut i rummet när han blir sur och går sedan iväg. Almqvist (1991)
belyser att det finns det forskning på att pojkar för det mesta visar ett lekbeteende som är
aningen mer aggressivt än flickors vilket blir tydligt i den här observationen. Det går också att
tolka Maltes agerande att kasta iväg hamburgaren i luften som att det är något som han
personligen kanske har sett och upplevt. Almqvist (1991) uttrycker att genom leksaken får
han möjlighet att prova en handling som han kanske tidigare sett en vuxen utföra med
liknande föremål. Kanske har han i verkligheten varit med på en fotbollsmatch där någon blev
frustrerad och uttryckte detta genom att kasta iväg mat. Genom leksaken får han möjlighet att
prova en handling som han tidigare sett en vuxen utföra med liknande föremål. Nu vill han
kanske så som Knutsdotter Olofsson (1992) beskriver det genom leken prova sina
erfarenheter genom att först vända sig till sin inre horisont, alltså minnas vad han varit med
om tidigare för att sedan vända sig till sin yttre horisont, alltså agera för att skapa sig nya
uppfattningar.
23
5.2.2 Bebis och Mamma
Två av flickorna på avdelningen, Elvira och Rut befinner sig i familjerummet. De är 4 år
gamla. De sitter på var sin stol mitt emot varandra. Framför flickorna står ett bord, på bordet
finns tallrikar, glas och bestick. Rut låtsas att hon tar upp mat med en sked som hon sedan
lägger på Elviras tallrik.
Elvira: Visst låtsades jag att jag hade mat att äta fast det inte finns på riktigt?
Rut: Ja.
Rut går bort mot köket och häller upp vatten i ett glas och gör samtidigt ett ljud från munnen.
Sedan kommer hon tillbaka till bordet där Elvira sitter och väntar och sätter glaset framför
henne. Hon går sedan tillbaka till köket och gör samma sak igen, men den här gången är
glaset till henne själv. Sedan sätter hon sig vid bordet mitt emot Elvira. Rut reser sig sedan
upp igen och går och hämtar ett glas från köket. Hon håller sedan glaset över tallrikarna och
gör ett ljud med munnen. Hon sätter sig vid bordet igen.
Elvira: Vi åt länge för jag tog bara små tuggor.
Rut: Men jag tog en jättetugga för jag gillade grädde.
Elvira: Och jag med för jag gillade också grädde. Jag bara slängde i mig grädden. Och visst
var jag under din mage och jag åt upp all din grädde.
Rut: Mm.
Elvira: Vi låtsas att jag var under din mage när jag satt här.
Rut: Nej du drack bara, för jag åt soppa.
Sedan gör flickorna ett sippande ljud med munnen precis som att de dricker soppan. Under
tiden har Elvira dragit upp sin tröja.
Elvira: Nu föddes jag, jag kom ut ur din mage nu.
Rut: Mm.
Elvira gör sedan ett skrikande bebisljud. Sedan säger hon att hon bara äter med händerna.
Men det tycker inte Rut så hon säger bestämt nej till det. Rut reser sig upp och börjar mata
Elvira.
Elvira: Ibland fick jag äta med händerna.
Rut: Nej, det får man inte!
Elvira: Men bara på låtsas.
Sedan säger Elvira att de låtsas att de hade en Pappa. Men han hade redan dött. Han fick inte
äta med oss längre. Rut fortsätter att mata Elvira. Efter det plockar Rut undan tallrikarna,
24
glasen och besticken som finns på bordet och ställer det på sin plats i köket igen. Elvira sitter
tyst och stilla kvar vid bordet. Efter ett tag säger Elvira att de har sorterat klart och att hon nu
fick gå och leka. Sedan kryper hon iväg vidare in i rummet, samtidigt som Rut springer efter
henne. Flickorna sätter sig ner framför en låg hylla.
Rut: Jag hade en riktig dator här och du hade bara en låtsas dator.
Elvira: Ja, men sedan blev jag en storasyster efter att jag hade varit en bebis.
Rut: Nej då blev du en lillasyster.
Elvira: Just det.
Rut: Och då fick du ha en riktig dator precis som jag.
Elvira: Ja, en prinsessdator som du hade.
Rut: Mm.
Rut sitter med händerna framför sig och tittar in i den låga hyllan och låtsas att hon sitter
framför sin dator. Samtidigt ligger Elvira bredvid henne med benen upp i luften och gör
bebisljud och viftar glatt med armarna. Efter en stund kommer Rut fram till Elvira och
klappar henne försiktigt på magen där hon ligger med benen i luften.
Rut: Nu blev du en lillasyster.
Elvira: Ja.
Rut: Nu slängde jag låtsasdatorn och sen köpte jag en riktig prinsessdator.
Elvira nickar. Sedan visar Rut med händerna den nya prinsessdatorn som är till Elvira och
sätter den bredvid Elvira för att sedan återgå till att sätta sig framför sin dator igen. Elvira
sätter sig vid sin dator.
Elvira: Visst kunde jag skriva på datorn nu?
Rut: Nej det kunde du inte för du var lillasyster och de kan inte skriva.
Elvira tar en docka och börjar klä på den kläder. Under tiden sitter Rut på knä och låtsas
skriver på sin dator i hyllan. Efter ett tag börjar flickorna prata om datorerna igen.
Elvira: Visst ritade jag på min dator för det ville jag.
Rut: Jag också. Och jag skrev in i min dator att jag skulle göra memory.
Flickorna låtsas skriva med fingrarna på sina datorer var för sig. Sedan berättar Elvira för Rut
att hon skriver ut ett papper så hon kan rita på det. Rut uttrycker att hon nu har skrivit klart på
sin dator. Sedan höjer Rut rösten och säger att hon fick par och springer iväg ut ur rummet.
Analys relaterad till tidigare forskning
Rut och Elviras lek visar en typisk familjelek där den ena flickan är mamma och den andra är
bebis. Almqvist (1991) poängterar att om man är en flicka brukar man ha förmåga att enkelt
25
byta mellan babyrollen och mamma rollen. I observationen ser vi även att Elvira först är en
bebis för att senare i leken övergå till att vara en lillasyster. Rut nämner " Nej då blev du en
lillasyster" och Elvira svara då " Just det". Almqvist (1991) beskriver det som att rollekar ofta
handlar om vardagsupplevelser och de brukar inte heller vara så länge och är något spontana.
Jensen (2008) menar att det också är av stor betydelse i en rollek att ha förmågan att kunna
sätta sig in i hur den andra rollkaraktären känner, agerar och tänker i olika situationer under
lekens gång. Något annat som även är av stor betydelse för lekdeltagarna är att kunna stå till
svar för hur de andra barnens föreställningar inför de olika rollerna är. Om det är så att det ena
barnet inte anser att barnet som är mamma i leken beter sig på rätt sätt enligt det ena barnet så
kan det uppstå en konflikt om hur man exempelvis bör agera om man har rollen som mamma.
Detta var även något som jag kunde se i observationen mellan flickorna där Elvira ansåg att
hon kunde äta med händerna, men det höll inte Rut med om. Elvira sa att " Ibland fick jag äta
med händerna" och då svarade Rut " Nej, det får man inte!". Hjort (1996) förklarar att
efterhand får barnet ofta en bättre och tydligare förståelse för hur de roller som barnet har i
leken ska uttryckas och gestaltas. Samtidigt som barnet reflekterar och kontrollerar sitt
beteende utför barnet olika roller. I leken utvecklas även barnets förmåga att tillämpa och
förstå regler samt formulera sig. I observationen blir det tydligt att flickorna stämmer av med
varandra om vilka regler som gäller i leken genom att ställa frågor till varandra för att höra
om det andra barnet håller med om att de ska göra på ett visst sätt. Exempelvis när Elvira
nämner " Visst kunde jag skriva på datorn nu?" och får som svar av Rut " Nej det kunde du
inte för du var lillasyster och de kan inte skriva". I leken mellan flickorna blir det också
tydligt att de uttrycker att vissa saker är på låtsas. Så som när Rut kommenterar att " Jag hade
en riktig dator här och du hade bara en låtsas dator". Jensen (2008) menar att när barn
låtsasleker brukar det ofta vara så att varje barn har en idé och föreställning om vad resten av
barnen i leken har för föreställningar och idéer om vad som pågår i den gemensamma leken.
5.2.3 Zumba
Tre av flickorna på avdelningen Blanka, Lisa och Millie befinner sig i familjerummet.
Flickorna är 4 år gamla. De står där utklädningskläderna hänger och börjar ta på sig olika
klänningar. Plötsligt nämner Millie att hon inte ska ha någon klänning på sig, och stunden
efter nämner även Lisa att hon inte heller ska ha på sig någon klänning. Millie och Lisa tar av
sig sina klänningar igen och sätter sig mitt emot varandra vid det röda matbordet. Medan de
26
två flickorna tar av sig sina klänningar och sätter sig vid bordet står Blanka fortfarande kvar
med sin klänning på. När Millie och Lisa sitter vid matbordet tar även Blanka av sig sin
klänning för att sedan ställa sig i köket och plocka med servisen. Medan Millie och Lisa sitter
vid matbordet och diskuterar vem som är vad i leken dukar Blanka fram tallrikar och koppar
på bordet. Plötsligt reser sig Lisa upp och säger att det är dags för ett Zumbapass. Blanka och
Millie säger försiktigt ja och ställer sig sedan mitt i rummet. Lisa går bort mot köket och gör
ett klickande ljud med munnen och säger sedan:
Nu har jag satt på musiken, nu dansar vi!
Blanka & Millie: Ja!
Flickorna hoppar runt och dansar i rummet. När de gjort det en stund går Millie till köket för
att ta en tallrik och en sked sedan säger hon:
Vi låtsas att det här var en trumma.
Blanka: Ja, vilken bra idé!
Millie börjar trumma på tallriken med hjälp av skeden och Blanka och Lisa sjunger samtidigt
som de dansar runt i rummet.
Sedan säger Lisa: Nu ska vi äta lunch.
Flickorna sätter sig vid bordet och Lisa plockar fram mat som hon lägger på tallrikarna.
Lisa: Nu ska vi äta pasta.
Millie: Nej, jag ska äta sallad.
Millie börjar äta lite försiktigt samtidigt som hon tittar på Lisa för att se hur hon reagerar.
Lisa: Gör du det, jag ska i alla fall äta pasta.
Lisa hämtar en docka som hon håller i sin famn.
Sedan säger hon: Det här var min bebis.
Lisa sätter bebisen på sin stol och säger:
Du får sitta där och vakta min stol när jag är på toaletten. Sedan går hon iväg från rummet.
När Lisa ha lämnat rummet går Millie fram till bebisen och säger:
Åh lilla bebisen var inte ledsen, du kan sitta i mitt knä.
Blanka: Nej! Hon skulle passa Lisas stol.
Millie blänger surt på Blanka och sätter tillbaka bebisen på stolen och lämnar sedan rummet.
Lisa kommer tillbaka in i rummet. Blanka sitter på en stol bredvid bebisen och säger till Lisa:
Jag låtsas att jag ger bebisen kräm.
Lisa: Men hon tycker inte om kräm.
Blanka: Men det gör jag!
Blanka låtsas äta med skeden mot sin mun, sedan säger hon till slut:
27
Nu har ja ätit upp och så tar hon sin tallrik och ställer den i köket.
Analys relaterad till tidigare forskning
Flickornas lek går att förstå som en relationslek då de befinner sig i hemmet och tillsammans
sitter och diskuterar vilka roller de ska ha i leken. Enligt Öhman (2011) leker flickor ofta
relationslekar och pojkar brukar ofta leka aktivitetslekar så som fasttagare och rymmare. Detta
blir även tydligt i observationerna som jag gjort i den här studien. Öhman (2011) menar att
medan pojkarnas intrig för det mesta inte brukar vara särskilt invecklad har flickorna ofta en
tendens att utveckla en något mer nyanserad intrig i sina lekar. Flickor brukar också utveckla
ett bra ordförråd för känslor. När flickorna har dansat en stund tar Millie initiativet att
utveckla leken ytterligare genom att gå iväg till köket för att hämta en tallrik och en sked som
sedan blir till en trumma i leken. Millie säger sedan "Vi låtsas att det här är en trumma" och
får som svar av Blanka "Ja, vilken bra idé!". Detta betonar Öhman (2011) går att förstå som
att barnet utvecklar en lekvärld tillsammans med de andra barnen genom att göra transformers
och förvandla både föremål och handlingar till något annat än vad det är, där olika roller
utvecklas och där barnen utvecklar ett tema i leken. När barnen har dansat och ätit hämtar
Lisa plötsligt en docka och nämner sedan att "Det här var min bebis". Tidigare forskning
beskriver Almqvist (1991) har visat på att dockan är en av de viktigaste och varaktigaste
leksakerna som uppfunnits. När Lisa sedan lämnar dockan och går iväg blir det i
observationen tydligt att dockan är viktig och har en central plats i leken för barnen. Millie
och Blanka börjar plötsligt diskutera om dockan ska sitta kvar på stolen eller om det är okej
att Millie tar upp dockan och håller den i knäet. Millie säger "Åh lilla bebisen var inte ledsen,
du kan sitta i mitt knä" och får sedan ett bestämt svar från Blanka "Nej! Hon skulle passa
Lisas stol". Knutsdotter Olofsson (1992) menar att det går att tolka som att Millie och Blanka
här strävar efter status och bestämmande och även till viss del rangordning i leksituationen.
5.2.4 Dinosaurie
Tre av pojkarna på avdelningen Victor, Malte och Filip befinner sig i familjerummet. De är 4
år gamla. Victor börjar prata med Malte.
Victor: Det är du som är dinosaurien.
Malte: Okej.
28
Victor: Nu satt jag på dig ett koppel med stora nitar så du inte skulle kunna rymma från mig
och så gick vi på en promenad.
Malte kryper runt i rummet på sina knän och Victor låtsat att han håller i ett koppel och går
bredvid Malte. Plötsligt börjar Victor prata med en mörk röst till Malte.
Victor: Du var en busig dinosaurie så du satt fast i ett hårt koppel med många nitar på så att
du inte skulle rymma.
Malte: Haha nu rymde jag från dig!
Sedan springer Malte runt i rummet med ett stort leende och Victor springer efter honom och
skriker med en mörk röst:
Nej nu ska jag kedja fast dig! Nu får det vara slut på det här tramset!
Victor går bort till utklädningshyllan och hittar ett band till en klänning som han försöker
knyta fast runt Maltes ben. Men Malte gör motstånd och pojkarna ligger nu i en stor klump
mitt på golvet och brottas. Plötsligt skriker Victor till Filip att han ska komma och hjälpa
honom. Filip kommer springande och nu börjar även han brottas.
Filip: Haha nu har vi dig!
Malte lyckas slita sig loss och springer ut ur rummet.
Victor: Ah, han får vara kvar där ute.
Victor och Filip tittar på varandra och låtsas låser dörren med ett klickande ljud från munnen.
Victor: Jag går ut och letar reda på vår dinosaurie så kan du fixa buren så länge.
Filip: Okej.
Victor går ut ur rummet och Filip blir ensam kvar. Filip börjar bygga en bur med hjälp av
bordet och stolarna som finns i rummet. Efter en stund kommer Victor springande tillbaka in i
rummet med dinosaurien efter sig.
Victor: Aaaaa! Han jagar mig!
Malte: Haha jag har stora vassa tänder!
Filip slutar bygga och tittar på dem.
Filip: Fort jag har byggt klart buren till honom, tryck in honom där!
Victor börjar dra i Malte samtidigt som han pratar med en mörk röst.
Victor: In med dig i buren! Nu gjorde du som vi sa, eller hur?
Malte: Nähä för jag var en busig dinosaurie.
Victor suckar tungt och börjar sedan med all sin kraft dra och putta in Malte under bordet.
Men Malte gör motstånd och Filip kommer för att hjälpa Victor. Pojkarna rullar runt och
brottas med hårda ansiktsuttryck på golvet men till slut lyckas de få in Malte under bordet.
Victor: Nu var du inne i buren och jag låste dörren så du inte kunde komma ut.
29
Han gör ett klickande ljud med munnen och knyter fast bandet från klänningen runt
bordsbenet.
Victor: Puhh, äntligen!
Plötsligt säger Filip att han inte ska leka detta mer. De andra två pojkarna håller med och så
går de iväg ut från rummet.
Analys relaterad till tidigare forskning
Victor, Filip och Malte leker en typisk bråklek där de puttas, knuffas och brottas med
varandra. Detta gör de troligtvis för att lära känna varandra och få kontakt. Knutsdotter
Olofsson (1992) förklarar att genom att pojkarna brottas med varandra i bråkleken så får de
möjlighet att med hela kroppen uppleva sin inre kraft i kamp med en annan kropp. Pojkarna
tränar då upp sin smidighet i sina egna kroppar. När Malte till slut lyckas slita sig från de
andra pojkarna springer han med spänning snabbt iväg från rummet. Knutsdotter Olofsson
(1992) poängterar att barn, både flickor och pojkar brukar tycka det är kul med spänning i lek.
Att bli jagade, hotade och skrämda på lek brukar vara något de tycker om. Lika så ser det ut
som att Victor tycker det är mycket spännande när han senare i leken blir jagade tillbaka in i
rummet av Malte.
I observationen blir det även synligt att Victor använder sig av sitt tonläge i rösten för att
verka mer aggressiv mot Malte. Exempelvis när Victor springer efter Malte och med en mörk
röst skriker "Nej nu ska jag kedja fast dig! Nu får det vara slut på det här tramset!".
Knutsdotter Olofsson (1992) menar att barn ibland brukar prata med rösten i låtsaslek.
Exempelvis går det att beskriva som istället för att verbalt säga att man är arg på någon går
det att använda sig av ett mörkare tonläge i rösten för att klargöra det. Men bara för att Victor
i leken använder sig av ett mörkare tonläge och eventuellt kan upplevas som aningen
aggressiv i bemötandet mot Malte så behöver det inte vara så. Knutsdotter Olofsson (1992)
betonar att det istället kan vara något som han sett och därmed lärt sig av andra förebilder som
han har och han försöker kanske nu agera på ett liknande sätt som de tidigare gjort. Det
behöver alltså inte ha att göra med att han har en aggressiv känsla mot Malte, utan istället
försöker han kanske gestalta något som han sett och upplevt.
I pojkarnas lek använder de sig av ett band till en klänning för att binda fast Malte. Almqvist
(1991) poängterar att på grund av att flickors och pojkars lekar kan se ut på olika sätt och ha
olika innehåll kan alltså samma leksak användas på olika sätt och till olika saker i leken. Det
30
blir därför även naturligt att leksaker hanteras på olika sätt eftersom flickors och pojkars lekar
ibland skiljer sig åt.
5.2.5 Middag
Två av flickorna på avdelningen, Emma och Alva befinner sig i familjerummet. De är 4 år
gamla. Emma och Alva sitter på golvet och har dukat fram burkar, bestick, tallrikar, koppar
och annat från köket. Plötsligt råkar Emma välta en låda.
Emma: Oj, nu gick maskinen sönder.
Alva: Ja men det är meningen att den ska ramla.
Emma försöker sätta upp burken så som den stod innan hon välte den men lyckas inte.
Alva: Visst ska den ramla Emma för det betyder att den är färdig?
Emma tittar på Alva och säger sedan att den är färdig nu. Alva tar upp burken som ramlat ner
och ger den till Emma och säger sedan varsågod.
Emma: Jag måste ha bestick.
Sedan går hon iväg och hämtar bestick från köket.
Alva: Nu är min mat också färdig, men jag måste också ha bestick.
Alva går efter och hämtar bestick. Sedan sätter de sig på golvet bredvid varandra. Alva
berättar sedan att hon ska äta nu och gör ljud med munnen samtidigt som hon använder sina
bestick för att låtsas äta maten på sin tallrik. När de har ätit klart säger Alva att hon ska sätta
sin tallrik i diskmaskinen och går bort mot köket och sätter sin tallrik i ett skåp.
Alva: Jag sätter in den andra maten i ugnen.
Sedan sätter hon in en ny tallrik med mat på i kökets ugn och stänger försiktigt luckan. Hon
går tillbaka dit Emma sitter och tar med sig en ny tallrik till köket och sätter in den i
diskmaskinen. Samtidigt sitter Emma kvar och lägger upp ny mat på sin tallrik och placerar
sina bestick vid sidan av tallriken.
Alva: Så, nu är det dags att torka tallriken.
Alva hämtar en filt och börjar torka tallriken som hon tagit ut från diskmaskinen. När hon
torkat klart tallriken sätter hon sig bredvid Emma.
Alva: Jag ska inte äta samma mat som du.
Alva tar sedan upp ny mat på sin tallrik. Emma tittar på vad Alva gör och säger sedan att hon
också ska ha sådan mat som Alva har. Flickorna sitter sedan bredvid varandra och äter och
dricker.
31
Emma: Kan du hälla upp lite mer röd dricka till mig?
Alva: Ja visst!
Alva tar den röda flaskan och häller upp mer dricka i Emmas glas samtidigt som hon gör ett
ljud från munnen. Plötsligt börjar Alva berätta att hon ska gå och borsta sitt hår och sminka
sig så att hon får röda läppar för sedan är hon bjuden på middag.
Alva: Jag ska gå på middagen nu, vill du följa med Emma?
Emma: Nej jag ska vara hemma ikväll.
Alva: Okej, jag går nu vi ses senare!
Alva går ut ur rummet och Emma sitter kvar.
Analys relaterad till tidigare forskning
Flickornas lek går att förstå som en rollek där en central del i leken är att laga mat och diska. I
leken diskuterar flickorna hur det går till när man diskar och lagar mat och när maten är
färdig. Alva nämner exempelvis att "Visst ska den ramla Emma för det betyder att den är
färdig?". Sedan säger Emma att den är färdig nu. Almqvist (1991) beskriver att handlingen i
treåringars rollekar innehåller ofta hur det går till när man ska handla i affären, laga mat,
diska, tvätta, köra med leksaksbilen eller ta hand om dockan. Enligt Jensen (2008) kan det
vara så att flickorna försöker imitera en uppsättning av handlingar som de sett någon annan
individ utföra. I rolleken antar de kanske därför individens roll i försök om att bilda sig en
bättre förståelse och en inblick i hur det är att vara i individens situation. I observationen
uttrycker Alva att hon ska sminka sig så att hon får röda läppar och borsta håret för att sedan
ska hon gå på en middag. Alva säger sedan "Jag ska gå på middagen nu, vill du följa med
Emma? Och då svarar Emma "Nej jag ska vara hemma ikväll". Hjort (1996) förklarar att barn
ibland brukar efterlikna vuxnas verksamhet i leken. Barn väljer själva ut vilka handlingar som
de behärskar och förstår av de vuxnas agerande och gestaltar detta i leken. I observationen blir
det tydligt att flickorna kanske tidigare ha sett någon vuxen göra sig i ordning innan en
middag och vill nu själva prova gestalta denna situation i leken för att tillägna sig ytterligare
information om hur det känns och går till innan man går på en middag.
5.3 Innehåll i flickors och pojkars lek i familjerummet
Nedan beskrivs exempel på några mönster som blivit tydliga i observationerna av leken i
familjerummet och följande rubriker syftar att kopplas till forskningsfrågorna i studien.
32
5.3.1 Efterlikna en idol eller förebild
I observationen Fotbollsmatch leker pojkarna att de tittar på en fotbollsmatch där Zlatan är
med och spelar. I leken försöker pojkarna härma en kommentator och efter ett tag låtsas även
en av pojkarna att han är Zlatan som spelar fotboll på tv:n. Detta stämmer överens med vad
Hjort (1996) kom fram till i sin avhandling att genom leken får barn möjlighet till nya
kunskaper och erfarenheter genom att leva sig in i andra människors perspektiv. Ett
gemensamt drag blir synligt i pojkarnas och flickornas lekar när det gäller att efterlikna en
idol eller förebild. Knutsdotter Olofsson (1992) beskriver att både pojkar och flickor ofta
brukar söka sig förebilder som de kan efterlikna vid treårsålder. Även i observationen Middag
som flickorna medverkar i blir det synligt att även flickor ibland försöker härma en idol eller
en förebild i leken. Detta är när en av flickorna nämner att hon ska göra sig i ordning inför en
middag som hon ska gå på och ska därför sminka sig och borsta håret. Tidigare forskning
skriven av Hjort (1996) har även visat på att barn ibland brukar efterlikna vuxnas verksamhet
i leken. Barn väljer själva ut vilka handlingar som de behärskar och förstår av de vuxnas
agerande och gestaltar detta i leken.
5.3.2 Konstruktion
Med begreppet konstruktion menar jag att någon tillverkar eller bygger något.
I observationerna Fotbollsmatch samt Dinosaurie där enbart pojkarna medverkade i de olika
lekarna konstruerade de något, exempelvis när de lagade tv:n och byggde en bur. Mönstret
som blir synligt här är att i båda observationerna konstruerade pojkarna något, antingen en bur
eller så lagade de tv:n. Även Hjort (1996) fick i sin avhandling syn på att barn i lek förändrar
och bygger upp den värld som de lever i. Leken är en konstruktionsprocess och en kreativ
verksamhet. Att konstruera något i leken blev dock inte synligt i observationerna Bebis och
Mamma, Zumba samt Middag där enbart fickorna medverkade i leken, vilket kan ses som en
skillnad i pojkarnas och flickornas lek.
5.3.3 Matstunder
33
Något som blev synligt i observationerna Bebis och Mamma, Zumba och Middag där endast
flickor medverkade i leken var att de låtsas åt och drack med hjälp av tallrikar, glas och
bestick. Jag tolkar därför matsituationer som ett tydligt mönster som verkar intressera flickor i
deras lek. Enligt lekforskaren Almqvist (1991) så brukar det vara så att när flickor leker
rollekar så handlar det ofta om vardagsnära händelser. Flickor brukar ibland upprepa repliker
och gestalta det de ser dagligen. Exempelvis brukar det vara välkänt för barn hur en mamma
beter sig när hon lagar mat, pratar, tar hand om en bebis eller städar. Att flickorna ofta leker
rollekar som handlar om vardagshändelser blev även synligt i mina observationer Bebis och
Mamma, Zumba samt Middag.
I observationen Fotbollsmatch där pojkarna lekte blev det även synligt att pojkarna låtsades
äta och dricka i leken vilket kan tolkas som ett gemensamt mönster i flickornas och pojkarnas
lekar. Dock tolkar jag inte pojkarnas matsituation som lika central och viktig del i leken som
den såg ut att vara i flickornas lek. Detta eftersom matsituationen mestadels bara såg ut att
finnas med som en del i pojkarnas lek. I flickornas lek var matsituationerna en större och mer
central del i leken.
5.3.4 Bebis/docka
I observationerna Bebis och Mamma samt Zumba fanns det antingen en docka som föreställde
en bebis med i leken eller så hade något barn rollen som bebis. Detta tolkar jag som ett
mönster som såg ut att vara återkommande i flickornas lek i familjerummet. Tidigare
forskning av Hjort (1996) visar på att temat familj brukar varieras på många skiftande sätt i
flickors lek och brukar vara ett återkommande tema i lekar. Däremot blev leken med en docka
eller rollen som bebis inte synligt i observationerna Fotbollsmatch eller Dinosaurie som
pojkarna lekte.
5.4 Flickors och pojkars användning av lekmaterialet i
familjerummet
5.4.1 Köksmaterial
34
Jag ser ett återkommande mönster i observationerna Bebis och Mamma, Zumba samt Middag
som flickorna lekte eftersom de använder sig av olika köksmaterial, så som tallrikar, bestick,
glas och koppar. Även i observationen Fotbollsmatch som pojkarna lekte användes
köksmaterial i leken. Skillnaden på hur materialet användes av flickorna respektive pojkarna
var att materialet såg ut att få en viktig och central plats i flickornas lek, eftersom leken till
synes såg ut att till stor del handla om användning av köksmaterial i olika matsituationer.
Detta skiljer sig med pojkarnas användning av köksmaterialet, eftersom det såg ut som att
pojkarna använde köksmaterialet till en liten del av innehållet i leken, men det var inte
köksmaterialet som var i fokus i leken.
5.4.2 Klänning
I observationen Zumba som flickorna lekte blev det synligt att flickorna använde klänningar
för att klä ut sig. Om vi jämför detta med observationen Dinosaurie som pojkarna lekte blir
det synligt att även pojkarna använde klänningen i leken. Skillnaden var att pojkarna använde
klänningens band till att knyta fast dinosaurien i deras lek och inte som ett klädesplagg som
flickorna gjorde. Enligt tidigare forskning skriven av Hjort (1996) så kan samma material
användas men med olika handlingar i leken. Detta beroende på de olika motiv och sätt flickor
och pojkar organiserar sina lekar på.
5.5 Exempel på flickors och pojkars uttryck i leken i
familjerummet
5.5.1 Skriker, mörk och aggressiv röst
I observationerna Fotbollsmatch och Dinosaurie uttrycker sig pojkarna vid samtliga
observationstillfällen med ett mörk och aningen aggressivt uttryckssätt. Det gör att jag ser ett
återkommande mönster i pojkarnas uttryckssätt där det blir syligt att de ofta uttryckte sig på
detta sätt. Lekforskaren Knutsdotter Olofsson (1992) uttrycker att bara för att pojkarna i leken
kanske upplevs som att de uttrycker sig på ett aggressivt sätt behöver de inte vara aggressiva.
De har kanske sett någon vuxen människa eller till och med förebild bete sig på detta sätt och
vill i leken prova att identifiera sig med den personen. I observationerna Bebis och Mamma,
35
Zumba samt Middag som flickorna lekte blev det dock inte synligt en enda gång att de
uttryckte sig på ett mörk och aggressivt uttryckssätt. Jag tolkar detta som att det kan finnas
skillnader på hur pojkar och flickor uttrycker sig i leken.
5.5.2 Diskussioner för samförstånd
I observationerna Bebis och Mamma, Zumba samt Middag som flickorna medverkade i blev
det synligt att de ofta uttrycker sig genom diskussioner med varandra under lekens gång.
Kanske gör de så för att de ska försäkra sig om att det andra barnet är medveten om hur det
ena barnet tänker och tycker i leken och därför uttrycker de sig genom att ständigt diskutera,
prata och ibland även ställa frågor till varandra. Detta stämmer överens med vad lekforskaren
Knutsdotter Olofsson (1992) nämner att barn måste sätta sig in i vad kompisarna är i behov av
att veta för att de ska kunna förstå sammanhanget i leken. Detta uttryckssätt blev även synligt
i observationerna Fotbollsmatch och Dinosaurie som pojkarna lekte vilket kan ses som en
likhet mellan flickornas och pojkarnas uttryckssätt i leken.
5.6 Analys ur ett genusperspektiv
I observationerna Bebis och Mamma samt Zumba fanns en docka med i leken. I de här två
observationerna var det bara flickor som lekte tillsammans. I observationerna Fotbollsmatch
och Dinosaurie lekte enbart pojkar tillsammans och det fanns inte någon docka med i deras
lek. Detta går ur ett genusperspektiv att tolka som att färg på en leksak skulle kunna ha en
betydelse för vem som väljer att använda sig av en leksak i leken. Detta eftersom att dockan i
observationerna Bebis och Mamma samt Zumba låg i en rosa dockvagn. I så fall stämmer det
överens med vad Hellman (1996) kom fram till i sin avhandling, nämligen att färg på olika
material användes för att skilja "flickighet" från "pojkighet" enligt pojkars och flickors
uppfattning.
I observationen Zumba använde flickorna klänningar för att klä ut sig. Om vi tittar på detta ur
ett genusperspektiv så blir det synligt att pojkarna i observationen Dinosaurie använde sig av
samma material som flickorna i observation Zumba men på ett annat sätt. I observationen
Dinosaurie knöt pojkarna fast dinosaurien i leken med ett band från en klänning så att den inte
skulle rymma, men i observationen Zumba använde flickorna sig av klänningen för att klä ut
36
sig. Enligt vad Hellman (2010) kom fram till i sin avhandling så påverkas barn av den respons
som ges av både barn och vuxna när det handlar om könstillhörighetens möjligheter och
betydelser samt även möjligheten och intresset att prova nya könsmönster i leken. Detta kan
tolkas som att barnen kanske inte vågade eller ville prova nya könsmönster i leken, eventuellt
på grund av att något barn eller någon vuxen tidigare hade kommenterat hur man som flicka
eller pojke bör använda ett visst material i leken. Kanske kan pedagogerna ha påverkat
möjligheten att prova nya könsmönster genom hur de hade inrett familjerummet. Om
pedagogerna hade inrett familjerummet med andra material och färger kanske det hade
påverkat barnens möjligheter att prova nya könsmönster.
När det handlar om uttryckssätt ur ett genusperspektiv så blev det i de två observationerna
Fotbollsmatch samt Dinosaurie synligt att pojkarna som medverkade i leken ofta använde sig
av en mörk och hård röst i leken. Detta blev däremot inte synligt i observationerna Bebis och
Mamma, Zumba samt Middag där det endast var flickor som medverkade i leken. Detta är
något som även stämmer överens med vad Hellman (2010) fick syn på i sin avhandling, att
barn ofta uttrycker sig genom kroppsrörelser och rösten för att illustrera om de ska föreställa
en kvinnlig eller manlig figur i leken.
37
6 Slutsats och diskussion
Under det här avsnittet kommer jag diskutera, problematisera och förhålla mig kritisk när jag
tittar på studiens resultat för att sedan sätta det i relation till en framtida yrkesroll. Jag
kommer också att förhålla mig kritisk till mitt val av metod. Som avslutning kommer jag
också ta upp förslag till framtida forskning inom området.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet för studien är att tolka och analysera barns lek i förskolans familjerum ur ett
genusperspektiv. Detta för att få en ökad förståelse för lekens betydelse och om flickor och
pojkar ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan att
begränsas av stereotypa könsmönster. De här forskningsfrågorna har ställts:
Huvudfråga
•
Vad leker flickor respektive pojkar i familjerummet på förskolan?
Delfrågor
•
Hur använder sig flickor respektive pojkar i leken av materialet som finns tillgängligt i
familjerummet på förskolan?
•
Hur uttrycker sig flickor respektive pojkar i leken i förskolans familjerum?
Studien har bidragit till resultat som har visat att även om pojkarna och flickorna fått tillgång
till att leka i samma rum, i den här studien familjerummet, så kan det finnas skillnader på
valet av lekar mellan pojkarna och flickorna. Exempelvis så blev det i studien synligt att
flickorna ofta valde lekar där familjetemat var en central del av leken vilket inte pojkarna
gjorde. Pojkarna lekte ofta lekar där de på något sätt konstruerade något i leken. Jag
reflekterar över att det möjligtvis kan bero på att barn sett vad kvinnor respektive män gör i
samhället och vill efterlikna det i leken. Men det behöver nödvändigtvis inte vara så. Barnens
intresse kan också ha påverkat valet av lek.
38
Utifrån studien kom jag också fram till ett resultat som visar på att flickorna och pojkarna i
studien ofta använde sig av samma material men på olika sätt. I flickornas lek var materialet
mer i fokus än i pojkarnas lek. Pojkarna använde materialet som en del eller som ett verktyg i
leken och materialet var inte det viktiga eller det centrala i leken. Kanske kan barnens val av
användning av material bero på vilken lek de leker. Men det är inte säkert att det är på grund
av barnens lek som de väljer ett visst material, det skulle också kunna ha att göra med vilken
miljö barnen befinner sig i när de leker.
Slutligen kom jag också fram till att pojkarnas och flickornas uttryckssätt ofta skilde sig åt i
leken. Exempelvis så visade studien att pojkarna ofta uttryckte sig på ett mörkt och hårt sätt i
leken vilket flickorna inte gjorde. Flickorna uttryckte sig istället ofta genom att diskutera med
varandra under lekens gång för att bilda samförstånd mellan varandra. En reflektion som jag
har gjort gällande flickornas och pojkarnas uttryckssätt i leken är att valet av uttryckssätt
kanske berodde på vilken karaktär barnen ville efterlikna i leken. Eller så har det inte alls med
det att göra, pojkarna och flickorna hade kanske uttryckt sig på ett annorlunda sätt om de lekt
tillsammans.
Med tanke på studiens resultat så skulle det vara intressant att fundera över vad barnen hade
lekt, hur de hade uttryckt sig i leken samt hur de hade använt materialet i leken om
familjerummet hade sett ut på ett annat sätt. Om vi sätter det i relation till en yrkesroll
reflekterar jag över att om personalen på avdelningen hade ändrat miljön i familjerummet
hade kanske valet av lekar, uttryckssätt samt material sett ut på ett annat sätt. Jag drar därmed
slutsatsen att det är viktigt som pedagog i förskolan att reflektera över hur innemiljön och
rummen ska se ut. Detta kan medföra att flickor och pojkar ges samma möjligheter att pröva
och utveckla förmågor och intressen i leken utan att begränsas av stereotypa könsmönster så
att det blir intressant, spännande och utvecklande att leka där för alla barn.
6.2 Metoddiskussion
Som tidigare nämnts har den här studien utgått från en kvalitativ metod och
videoobservationer har använts i studien. Larsen (2009) poängterar att det positiva med att
använda sig av videoobservationer är att det ofta blir enklare att titta tillbaka på olika
situationer. Nackdelen med att göra videoobservationer är dock att människor lätt tenderar att
39
bli obekväma och inte agera på ett naturligt sätt när de är medvetna om att de blir filmade. De
som jag observerade tycktes dock inte bli obekväma på grund av min närvaro, antagligen för
att jag inte var okänd för dem.
Backman (2008) poängterar att kvantitativa studier intresserar sig för tal och siffror. Eftersom
jag inte ville få fram tal och siffror i min studie valde jag att inte göra en kvantitativ studie.
Jag valde istället att göra en kvalitativ studie eftersom det enligt Backman (2008) resulterar i
verbala formuleringar, alltså ord vilket var mer intressant i min studie.
I studien observerades fem leksituationer i förskolans familjerum. Detta eftersom jag var ute
på förskolan som observerades under en arbetsvecka vilket motsvarar fem dagar. Kanske hade
resultatet sett annorlunda ut om observationerna hade utförts under fler tillfällen. Något annat
som jag har funderat på är om resultatet hade blivit annorlunda om antalet flickor respektive
pojkar som blev observerade hade varit lika många? Eftersom jag använde mig av
videoobservationer i studien anser jag att jag har en relativt stark reliabilitet då det är möjligt
att återgå till materialet och titta på det fler gånger. I efterhand har jag reflekterat över om
studien hade fått en lika stark reliabilitet om jag istället använt mig av fältanteckningar. Om
jag hade använt mig av fältanteckningar hade jag kanske gått miste om viktig information
eftersom det kan vara svårt att se och höra allt samtidigt som man för anteckningar.
Eftersom mitt resultat främst gäller för den grupp som blivit undersökt bidrar det enligt Stukát
(2011) till att värdet blir helt annat än om det kan generaliseras till en större grupp. Man kan
säga att studiens generaliserbarhet minskar.
6.3 Framtida forskning
Jag har under studiens gång funderat över hur barns lek ur ett genusperspektiv hade kunnat se
ut i en förskolas utemiljö, vilket hade varit intressant att forska vidare om eftersom en
förskolas utemiljö kanske skulle medföra att leken skulle bli mindre stereotyp. Min
undersökning har riktat sig till barn i åldern 3-5 år. Det hade därför också varit intressant att
studera äldre barns lek, exempelvis barn i åldern 5-7 år.
40
Referenslista
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm:
Liber
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Berglund, Sara (2014) Etnografi. Malmö högskola.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk
resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet
på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010
Hjorth, Marie-Louise (1996). Barns tankar om lek: en undersökning av hur barn uppfattar
leken i förskolan. Diss. Lund : Univ.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur
och kultur
Jensen, Mikael (2008). Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier. Diss. Göteborg :
Göteborgs universitet, 2008
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod
Malmö: Gleerups
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
41
Nelson, Anders & Svensson, Krister (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i
en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Singer, Ely. (2013). Play and playfulness, basic features of early childhood education.
European Early Childhood Education Research Journal.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik: en tanke-och handlingsbok för arbete med barn och
unga. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Wernersson, Inga (red.) (2009). Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv
och praktik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka. Liber AB
42