1. No category

Helhetsanalys
Sjögårdens förskola Läsår 2014-2015
1. Utvärdering av resultat
1.1 Normer och Värden
1.2 Utveckling och lärande
1.3 Barns inflytande
2. Utvärderingsmetoder
3. Analys
4. Prioriteringar för fortsatt kvalitetsutveckling
Carina Rolfsdotter-Ivan
Förskolechef
1. Resultat :
1.1 Normer och värden
Ur Läroplan ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt,
solidaritet och ansvar”
Storbarn
Konkret mål : Öppen, respektfull barngrupp där alla känner sig lika värda.
Vi har uppmärksammat att vid måltider är barnen snabba på att hjälpa varandra. Barnen
skickar maten till varandra, hjälper varandra att bre smörgåsar samt att hälla upp mjölk
och vatten till varandra. Under vårterminen finns det fler som hjälper varandra utan att
vi pedagoger påminner om att hjälpa.
Barnen har i den fria leken, framförallt utomhus utvecklat ett tydligare samarbete med
varandra. Det kan vi se då de nu kan leka tillsammans under en längre tid i olika
gruppkonstellationer även med andra avdelningar t.ex tjuv och polis. Vi ser att många av
barnen har utvecklas bättre på fria ytor där både motoriska resultat och röstvolymen får
”höras”. Vi har även uppmärksammat att respekt för våra olikheter finns under den fria
leken. T.ex att två kompisar leker med tågbana och att en annan kompis kan leka i en
”bredvidlek”. Detta har även skapat för några barn en insikt om att det kan finnas olika
”regler”som är anpassat till egna förmågor(språksvårigheter/särskilda behov) och att
det finns olikheter med respekt ändå för att vi är lika värda.
Genom seriesamtal har vi ökat kunskapen om att se en konflikt utifrån olika
erfarenheter-kunskaper, vi använder det både i den lilla som i den stora gruppen. Vi har
uppmärksammat barn som ser sin egen ”gärning” på ett nytt sätt, och som själva vill att
vi sätter oss ner och fundera.
Vi har använt oss av naturmatreal för att skapa en hösttavla tillsammans med barnen.
Hösttavlan föreställde en höstgumma/gubbe. Barnen beslutade sig för att det var en
gubbe och genom diskussioner skapades det istället en gumma ex. några av barnen
klistrade på fler löv så att håret blev längre. Vilket i sin tur gav diskussioner att även en
flicka kan ha kort hår. Genom hösttavlan har vi arbetat och kunde även symbolisera
olika känslor och genus som gav barnen många funderingar och nya insikter. Kan
gubben ha ”rosa” keps?
Inomhus har vi tränat samspel genom olika spel t.ex memory med foto på alla barnen.
Detta har skapat ett resultat genom att barnen ser varandra, lär känna igen varandra
samt sin egen roll i gruppen. Vi har även i samlingarna använt oss av
”närvarogummar/gubbar” , med dessa får barnen själva ”checka” in sig i samlingen och
vi kan visa konkret vilka barn som är närvarande/frånvarande. Barnen berättar vilka
som fattas och vilka som inte är på plats vilket har ökat respekten för barngruppen i sin
helhet.
Vi har tydliggjort likabehandlingsplanen och barnkonventionen för barnen. Vi har
använt oss av musik och skapande, lekar och litteratur för att fånga barnens intresse.
Detta har tydliggjort innehållet och skapat meningsfulla sammanhang t.ex ”ett eget
namn, ”Lika värde” eller ”säga sitt”.
Vi har fortsatt med ”Månadens kompis” och ”Bamse”, som utgår från
likabehandlingsplanen, där en del av barnen numera självmant uppmanar kompisarna
att tänka på hur en bra kompis är. I dessa situationer har alla barnen gett varandra
komplimanger. Vi kan se att barnen respekterar när någon blir månadens kompis och
kan vänta på sin tur. De barn som redan varit månadens kompis är med och förmedlar
komplimanger till sina kompisar. Just resultatet med att veta vad ordet komplimanger är
har på detta vis hela tiden ökat. Barnen använder kort som föreställer hur en bra kompis
ska vara i detalj vilket har gett barnen en större insikt över vad ett ord betyder t.ex
hjälpsam där det är en bild över en vardagsituation där ett barn häller upp mjölk till sin
kompis.
Vi har sett ett ökat resultat vid påklädning där barnen hjälper varandra och väntar nu
tålmodigt på varandra innan vi går ut.
Småbarn
Konkret mål : För att stärka gemenskapen i gruppen stöttar vi barnen i att se och
respektera varandra och våra olikheter.
Barnen ser varandra, de välkomnar och vi ser att de visar tydlig glädje. De kan varandras
namn och pratar om och frågar efter varandra. Även i år har fotona på väggen varit
populära och fler barn har pekat och sagt andra barns namn. Vi pedagoger benämner
barnens namn hela tiden och det collage vi gjorde var till stor hjälp för att skapa en
gemenskap. Att ”se” varandra har vi även sett genom att barnen lyfter blicken vid t.ex
bredvidlek.
I våra rutinsituationer uppmanar vi barnen att hjälpa varandra vilket har skapat en
respekt för varandras kunskaper t.ex konsten att ta på sig en strumpa. Vi har sett barn
som tröstat ledsna kompisar genom att klappa på kinden, köra vagn eller säga ”mamma
kommer sen”.
Barnen söker upp varandra i fria leken och i andra aktiviteter. I flera aktiviteter vill
barnen hjälpa varandra. Flera barn kan sitta tillsammans och pyssla med olika saker.
Vissa aktiviteter kopplar barnen direkt till turtagning genom att säga ”min tur” eller”en i
taget”. Barnen klarar av att vara nära varandra även i lite ”vildare” lekar.
Vi har en barngrupp med stark ”vi-känsla”. De blir väldigt glada när de träffas på
morgonen och dras till varandra under dagen. De vill vara på väldigt liten yta ihop
ibland. De vill göra samma saker. De uppmärksammar när någon är ledsen och vill ha
stöd eller försöker utefter eget kunnande att trösta. Barnen kan prata om vad andra
kompisar är duktiga på när de ser foto på barnens olika styrkor på våra väggar. När vi
har vuxenledda lekar i grupp vågar alla vara i centrum.
Vi ser att nya barn har lätt att komma in i gruppen och deras lek-mönster. Vi har använt
oss av klassisk musik(Solisten) där barnen har fått träna på avslappning och respektera
varandras utrymme på golvet. Detta har uppskattats av barnen, vilket har visats då detta
har blivit en rutin att lägga sig på golvet innan maten. Om detta har glömts bort så
påpekas detta denom att att lägga sig på golvet eller sagt ”musiken” och pekat på
bandspelare.
1.2 Utveckling och Lärande
Ur Läroplan ”Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin
förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra.”
Storbarn
Konkret mål : Barnen skall få tillgång till sina olika språk och utveckla sin identitet
Vi har arbetet dagligen med sånger och böcker. Vi har arbetat med böcker både som
högläsning men även faktaböcker vilket har stimulerat eget intresse, språklig träning
såsom prepositioner, nya ord, böjning och kapitelbok med ett sammanhang. Barnen har
ökat sitt kunnande efter förutsättning, t.ex återberätta text, bättre kommunikation vid fri
lek(pippi blev en lek med ett rikare innehåll)
Vi har dagligen samtalat om vår kalender, datum, dag, månad och barnen arbetar med
vädret för dagen. Barnen hjälper pedagogerna att sätta upp olika symboler för olika
väderslag ex sol, regn eller snö. Vi tittar genom Internet hur vädret t.ex kan se ut i Irak..
Vi har även lagt till klädesplagg. På detta sett ser vi att påklädnaden har underlättats
genom att barn har ökat sin vetsakp och språkets fokus har blivit tydligare, det finns tid
både för barnen att prata t.ex om ”Frost-filmen” såsom utrymme för pedagogen att sätta
namn på de olika kädesplagg som behövs och relatera till väderkarta såsom om klädsel
känns bra.
Inför lunchen är barnens namnlappar viktiga för barnen, de ser sina namn i skrift, letar
upp sina namn och hjälper andra att hitta sina.
När vi sjunger har vi använt oss av konkreta föremål vilket har ökat deltagandet i de
olika sångerna. Barnens skriftspåk har utvecklats under vårterminen (Lindö, 2009) ”ett
språkutvecklande arbetssätt innebär att arbeta med många språk och med alla medel t.ex
med olika kulturyttringar som redaskap”.
De äldre barnen har ökat sin förståelse för att kunna förmedla sig genom olika
kommunikativa sätt, såsom skriftspråket då de själva skrivit meddelande, sagor,
inbjudningar. Barnen har arbetat med sina namn, bokstäver och siffror. Att arbeta med
”jaget och familjen” visade sig uppskattas av barnen. De yngre barnen lärde sig om
kroppsdelar i stor utsräckning och blev intresserade över hur sitt namn stavades och
hur kompisars namn stavades och såg ut. De äldre barnen lärde sig hur hela familjens
namn såg ut och hur de stavades. I detta arbete fanns det även en ökad kunskap om
olikheter i hur famlijer kan se ut. Både utseende men även konstellationer.
Vårt arbete i att vara konsekventa att inte ”hålla i samtalet” vid matsituationer har gett
ett mycket bra resultat. I början kunde barn fråga varför det var så tyst men det avbröts
snabbt och konversationen har ökat. Vi har mot slutet av terminen låtit barn sitta utan
vuxna och vi ser att barnen diskuterar, frågar och lärt sig lyssna på varandra. Vi frågar
barnen efteråt vad de har pratat om.
Språkväggen som startades förra läsåret har utvecklats. Barnens ursprung är viktig och
barnen är involverade att utveckla och se till att alla barnen i gruppen finns med och att
flagga, världsbild och kultur är tydligt på väggen.
Småbarn:
Konkret mål: Genom att arbeta med teknik och fysik vill vi utveckla barnens
ordförråd, begrepp och kommunikation
Barnen har ökat sitt ordförråd och kommunicerar i längre meningar och i ett
sammanhang, de yngre barnen pekar och benämner t.ex vagn, kasta, stol. Barnen lär
tydligare av varandra allt eftersom vi arbetat med Normer och Värde och gav mer tid till
den fria leken där pedagoger var medlekare och förde kommunikationen vidare.
Barnen har visat stort intresse för ljusrummet och har experimenterat med det matreal
som funnits på egen hand eller blivit inspirerade av vuxna. De flesta barnen har lärt sig
tända och släcka ficklampor. Alla barnen vågade vara i ett riktigt mörkt rum. Och en
ökad kunskap har skett om lampa, ficklampa, mörkt, ljust, blinka och lysa. Efter några
veckor upptäckte barnen ljus och skugga vilket vi fortsatte leka med. Vi utmanade vidare
med overhead och några av barnen nämnde ”stor och liten skugga”
Vi arbetade vidare med ljud och ljudmemory där barnen fick lyssna på olika ljud. Barnen
lärde sig känna igen, peka ut och benämna flera av ljuden. Genom att barnen skapade
egna ”ljudflaskor” fick de förståelse att innehållet lät olika. Stenarna blev mest populära
eftersom de lät mest. Vi pratade om begrepp som lyssna, starkt, svagt.
Genom olika sagotema och sagor t.ex Bu och Bä och boken Simon och Solrosen kunde vi
se att barnen fick en förförståelse för t.ex att så-plantera. Genom att vi använde konkreta
föremål fick barnen en ökad förståelse för vad solros, frö, kruka, jord, vatten, sol och
blomma innebar. Barnens egentillverkade vattenkanna ökade förståelsen för hur vatten
ska kunna rinna ur och ner i jorden.
Vi har uppmärksammat naturens växlingar i utevistelse genom t.ex utflykter och där vi
tagit tillvara de tillfällen som finns att utforska, experimentera, skapa och samtala. T.ex
olikheter bland fåglar, ekorre. Vi tog in snö, satte ut vatten och där barnen
uppmärksamma att ”snö är vatten och is är kallt”
1.3 Barns inflytande
”Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få
möjlighet att påverka sin situation”
Storbarn
Konkret mål: Att vilja, våga uttrycka sina åsikter på olika kommunikativa sätt
Barnen har uppmärksammat att om/när man uttrycker sin önskan/åsikter blir du
lyssnad på och respekterad. Barnen har lärt sig att kompisarna kommer med goda ideer
om man lyssnar på varandra och till viss del lärt sig att du får vara med om roliga saker
fast du inte alltid får göra det först. Detta kunde vi t.ex se då vi spelade bingolotto som
barnen hade önskat. Efter några rundor lärde de sig att det var bättre att fråga om de
kunde byta bingoplatta än att de drog och slet i dem. När vi skulle spela nästa gång gav
de själva detta som förslag.
I vardagen får barnen möjlighet till att själva välja aktiviteter t.ex efter samlingen. Var
och en av barnen har lärt sig att tänka till och berätta vad de vill göra i den fria leken.
Även de yngre barnen har börjat uttrycka sina tankar och åsikter mer och ser då att de
blir lyssnade på. Valstunden har utvecklats då barnen har försåelse för vad valet
innebär och vi ser fler barn som väljer aktivitet före kompis och avslutar inte leken lika
fort som tidigare. Ett sätt att förtydliga för barnen har varit att använda både bild och
tecken.
Vi har varit lyhörda för barnens intressen och arbetat mycket utifrån dessa. (Lindö,
2009) poängterar vikten av att ta tillvara på barnens intressen, på deras nivå, för att
lärandet ska bli så givande som möjligt. Ett exempel var när barnen själva
uppmärksammade att fåglarna började leta mat. Vi pratade om hur vi kunde hjälpa
fåglarna och några av barnen kom ihåg att vi förra året hade både ett fågelhus och att vi
gjorde fågelmat. Barnen ville även detta året hjälpa fåglar med mat.
Barnen har fått välja en bok hemifrån vilket har skapat ett engagemang från hemmet.
Barnen har med stöd av pedagog fått ”läsa” sin bok och förklara varför barnet har valt
just att ta med denna bok.
Under slutet av dagen har vi hittat en stund där vi tillsammans använt ordet analys, alla
barn har beskrivit sin dag, hur blev den, varför blev det så, vad har barnet lärt sig, tyckt
varit kul osv.
Vi har lagt tid på olika gruppkonstellationer då vi i förra helhetsanalysen kunde se detta
som en framgång i att utveckla kunskapen. Vi har arbetat med olika regellekar och
samarbetsövningar t.ex brännboll. Pratat om näringskedja med samarbete med både
kök och hem och ser att i dessa grupper skapas en stor möjlighet för det enskilda barnet
att påverka innehållet på träffar.
Småbarn
Konkret mål : Vi vill att barnen utvecklar sitt språk och sin kommunikation för att
lättare kunna påverka sin dag.
Vi har flera barn som utvecklats genom att ta för sig muntligen men en del får vi
fortfarande läsa av och vänta in. Tecken har fått ett uppsving och vi ser att det ger ett
gott resultat. Flera barn kan tecken vi nyttjat vid matbordet och vid sångsamlingen.
Barnen vet vad de kan påverka och tar tillfället framför allt vid situationer vi har varje
dag. Vi har arbetat mycket med självständighet och ser tydliga resultat: barnen vet var
de har sina saker och kan själva hämta dem, duktiga på att dela sin mat, de flesta klarar
avklädning med viss språkligt stöd. Barnen tar fram matreal själva vid fri lek och vissa
kan be om saker de inte kan ta själva. Om vi jämför med början av terminen ser vi att
barnen gjort stora framsteg i uteleken. De som innan behövde hålla någon i hand eller
sitta i knä, behöver inte mycket stöttning och leken flyter på. De tar egna intiativ och ber
om saker från förrådet. Barnen påverkar det mesta, några av barnen så starka så att om
de fått ett nej från en pedagog så kan de försöka med nästa.
Några barn visade intresse när vi adventpysslade på avdelningen. De pekade på
stjärnorna som hängdes upp i fönstren. Vi bestämde oss för att ta tillvara på så många
sådana tillfälle som möjligt. Vid detta tillfället gjorde vi tecken, målade stjärnor, lyssnade
på sånger och sjöng om stjärnor. (Ladberg, 2003) menar att ”spännande saker som man
är med om vill man förstå. Då är man mottaglig för språk.”
2. Utvärderingsmetoder
* Föräldrarsamtal, Föräldraenkät, arbetslagssamtal, barnsamtal,
* Pedagisk dokumentation( olika nedslag, delanalys, verksamhetsplaneringar,
digitalkamera, video, ”nycklar”, reflektionsprotokoll,perfomansanalys, ipad,
dokumentationer),
* Intervjuer, berättelser, observationer,stegvis,Dramatisering
* Reflektion-Analysarbete (Samtalsgrupper, seriesamtal, samtal)
* Kollegiel handledning både genom didakter och genom varandra
Reflektionsprotokoll ger en överblick över strävansmålen på ett enkelt och kortfattat
sätt. Genom att använda digital kameran kan vi fånga barnets lärande och nyfikenhet.
Anteckna vad barnen säger, kommenterar och hitta nya mål i olika sammanhang ger vi
möjligheter för arbetslaget att följa lärandet och utmana vidare. Intervjuer är en bra
metod för att få syn på hur barnen upplever sitt eget lärande. Att använda ”nycklar för
fortsatt utveckling” vid utvecklingssamtal och vid överlämningssamtal ökar barnets
möjligheter och lust att lära genom att tydliggöra barnets förmågor och styrkor. Låta
barnen vara med och utvärdera verksamheten genom t.ex tankekartor, berättelser samt
utvärdering i grupp är bra. Utveckla användandet utav ipad i dokumentationssyfte. Film
inspelning har vi analyserat individuellt, tillsammans med barnen och i arbetslaget.
Didaktiker som fick ett uppdrag utvecklades senare geom att vi själva i ett schema kunde
handleda varandra.
3. Analys.
Vi har varit konsekventa vid matsituationerna och samtalat kring vikten att hjälpa
varandra samt att man är bra på olika saker. Vi har fortsatt poängtera vikten av att
hjälpa till när någon inte kan samt att när vi tagit mat så skickar vi vidare. Barnen har
anammat detta ännu mer och kan spontant skicka vidare eller erbjuda hjälp under
matsituationerna. De yngre barnens valmöjligheter på matsituationerna har fått
konsekvensen att de inte väljer grönsaker vilket har gjort att vi använder bilder, tecken
på grönsaker och lägger upp på tallriken. Detta har ökat grönsaksätandet om än inte alla
vill prova.
När vi haft gemensama lekar har vi anpassat leken så de barn som tidigare inte vågat
vara i centrum numera får ta en kompis med sig vilket har fungerat och blivit lättare.
Genom att de små barnen ofta fått frågan vad de vill göra, tror vi har gjort att de nu
väljer, utan att frågan alltid måste ställas till dom.
Utifrån barnens önskemål och intresse utformar vi olika aktiviteter, är lyhöra för vad
barnen vill och tycker om. Allt från temaarbete t.ex dinosaurier till skriftspråk, siffror
och bokstäver där vårt kvalitetsarbete har legat till grund till att vi ändrat i vårt innehåll
och i våra lärmiljöer. Tydligt är det många gånger inspirerande att låta barnen få utlopp
för sina ideer, de mål vi har för verksamheten kan vi ändå få in i deras intresse.
Samlingen har varit svår situation för en del barn, vilket har gjort att vi har behövt
anpassa innehåll och tid efter detta. Vår förhoppning är att samlingsrutinen är bättre
etablerad så vi kan lägga tid på innehållet. Vi har under terminen strukturerat upp
verksamheten ytterligare när det gäller t.ex hur samlingen ska ske, syftet, schema för
vem som ansvarar, indelningar av barn och raster.
Bland de små barnen har vi gjort vad vi beskrev i vår målbeskrivning och mer därtill. Det
fungerar bra för oss att ha ett temarum med tillgängligt matreal där man ibland blir
inspirerard av pedagog, ibland av kompis och ibland får exprementera ostört. Vi som
pedagoger har blivit bättre på att variera vår lärmiljö men behöver ständigt påminnas.
Vi har lärt oss att naturvetenskap inte måste vara så komplicerat. Om vi följer barnens
experimentlust och är aktiva på att dokumentera och observera så utvecklas
verksamheten. Vi har försökt tänka på inramningen av våra aktiviteter, att det blir
tydligt vad barnen ska lära sig och vad de inspireras att göra. (Pramling, Pramling och
Doverberg, 2013)”inramningen är viktig för att barnen när de ska lära sig. Man ska ha en
tydlig början och ett tydligt avslut och visa barnen vad de ska lära sig. Det är även viktigt
att skapa en röd tråd genom att göra språkliga kopplingar framåt och bakåt som knyter
an till vad man gör nu”. Vi har tänkt på variationsteorin i flera av våra aktiviteter, då vi
visat på skillnader från andra fenomen. T.ex visa på mörkt kontra ljust för att skapa
förståelse.
Att sätta saker i köksfönster eller att varje matbord sätter upp bilder kring ett tema är
ett bra sätt till samtal. Barnen pekar ofta eller säger något om bilderna. Här passar vi
även på att få ord till bilderna på andra språk. Detta årets tvärgrupper har haft
framgång. Vi tror att regelbundenheten, repetion och ett tydligare syfte har varit bra. Vi
är nöjda med att vi använt mer temarealterade böcker och passande appar. Vi provade
att utvärdera temat med hjälp av en temabild som skickas hem och föräldrarna pratar
med barnen om den och skriver vad barnen sa, detta föll väl ut och ger mersmak både
att få ett resultat på barnens kunskaper men även skapa inflytande i verksamheten för
föräldrar. Stora leksaker har fortsatt gott resultat för de små barnen och dess lek. Detta
leder till mer samspel bland fler barn och mer träning på turtagning.
Tecknanadet har minskat för vissa till följd av att de barn som främst använder tecken i
början av terminen började prata mer och därmed tecknade mindre. Det kan var en
mognadsfas men påminner oss ändå att få tecknandet på en nivå där det sker
kontinuerligt oavsett enskilda barns behov för tecken ska vara ett ständigt
kommunikationshjälpmedel hos alla pedagoger. Att vara i närheten av barnen i
verksamheten har synliggjort gruppens behov och ger oss pedagoger möjlighet att
snabbat uppmärksamma barn som behöver stöd. Att dokumenatera detta och ta stöd i
arbetslag, spesialpedagog, modersmålpedagog eller annan är en framgång.
Arbetet under terminen med läsning av olika litteratur om mångfald och flerspråkighet
har gett oss en insikt att vi behöver hitta fler och bättre vägar att införliva detta i
verksamheten.
Arbetet med barnkonventionen där bland annat deras namn har varit i fokus gav ett
intresse att skriva sitt namn, de äldre barnens intresse för skriftspråk växte och de yngre
lät sig bli inspirerade. I dessa situationer är vi pedagoger de som ska utveckla
verksamheten och både följa barnens intresse såväl som att inspirera. Genom
”Månadens kompis” har barnen getts möjlighet att träna sin förmåga att se varandras
styrkor, goda sidor samt att sätta ord på detta. En del av barnen behöver dock utveckla
sin förmåga att spontant använda sig av detta. Vi kommer att fortsätta arbetet med
”Månadens kompis” eftersom vi ser att många av barnen har tagit det till sig på ett
positivt sätt. Vi tror att det stärker barnets självkänsla och identitet att få höra vad
barnet är bra på ach att just det barnet är speciellt utvald. Vi ser även att övriga i
barngruppen kommer ihåg.
Vi ger barnen ett större utrymme att förmedla sina åsikter och uppmuntrar dem till att
uttrycka sig och ge förslag i såväl den planerade verksamheten som i den fria leken.
Detta har vi gjort både genom att lyssna och låta barnen skriva förslag och ideer. Att t.ex
väla saga hemifrån skapade en insyn i verksamheten från föräldrar vilket var positivt. Vi
kan vara tydligare med att barnen kan välja litteratur/saga på sitt modersmål.
Då barnen väljer aktivitet t.ex efter samlingen har de möjlighet att påverka sin situation.
Samtidigt behöver vår barngrupp en tydlig struktur och vi pedagoger måste vara med
och vägleda så att situationen blir så givande, lärorik och lustfylld som möjligt. Vi har
sett att då för många barn valt samma aktivitet har det blivit svårare, vi pedagoger
behövs eller att vi avgränsar. Vi har även arbetat med att vara tydliga med att stanna
kvar vid sitt val av aktivitet vilket har under senare delen av vårteminen visat sig vara
ett sätt att få mer innehållsrika lekar. Självkänslan har ökat genom att barn har fått
bestämma aktivitet inför hela gruppen och även leda den i vissa fall har krävt att de
vågat stå inför gruppen och varit ledare. Vårt arbete med ordet ”analys” har skapat en
möjlighet för barnen att reflektera över sin dag och ha modet att i stor samling berätta
detta för sina kompisar. Även föräldrar har uppmärksammat detta då barn har haft
lättare att kunna återberätta verksamhetens möjligheter.
I utomhusmiljön har barnen på egen hand organiserat sin lek. Tidigare har vi fått
handleda i leken om den skulle bli hållbar. Vi tror att samspelet fungerar bättre
utomhus dels på grund av större ytor som ger utrymme att utöva fysiska aktiviteter.
Under våren har leken utomhus fortsatt i positiv anda men med lite mer handledning
från oss pedagoger. Vi har sett att en lek kan fungera under en längre tid, beroende på
barnkonstellation, dock behöver vi handleda barnen för att leken ska fortå i positiv
riktning. (Lindö 2009) ”Vuxenstödet är centralt för lärandet men vi fåt inte hämma
barnen genom att hjälpa till för mycket”. Vi vill vara uppmärksamma på hur vi erbjuder
matreal till barnen. Bl.a ser vi i uteleken bland de små barnen att det finns en tendens till
att killar ställer sig vid cyckelförrådet och tjejejer vid sandleksakerna direkt när vi
kommer ut.
I samtal med våra didaktiker under läsåret har vi gemensamt kommit fram till ett tydligt
anpassat och konkret arbete som gynnar vår barngrupp. Arbetet med
likabehandlingsplanen och barnkonventionen kommer vi att fortsätta arbeta med på
många olika sätt framöver. Vi har valt att synliggöra likabehandlingsplanen ytterligare
under läsåret och föräldraenkäten visade ett bättre resultat om än inte i mål. Didaktiker
uppmärksammade även vårt arbetssätt ur ett genusperspektiv. Vi möter barn utifrån
dess specifika möjligheter och ger alla tid och rum vilket var skönt att få bekräftat och
ger oss en möjlighet att anamma detta i vårt fortsatta arbete med läroplansmålen. Även
barns självständighet var tydlig och är något vi ska fortsätta med. I det kollegiala
handledarskapat har vi fått bekräftelse på att det vi gör i vårt arbete med barnen är på
rätt väg. Vi ser att vi skapar möjligheter på att arbeta med genus, respekt och att våga
prova, klara saker själv. Detta ser vi genom att vi ger möjligheter i lärmiljöer, samlingar
och tillit genom att vara tillsammans med barnen och öka deras självinsikt.
Att ha tillgång till lärarkandidater är verkligen en förmån, vi blir inspirerade, får tänka
och reflektera över vårt eget arbetssätt.
För att få mer regelbunden dokumenattion så ska vi arbeta med reflektionprotokoll
efter varje arbetslagplanering. Vi borde också i arbetslag titta mer och analysera våra
filmer från vår verksamhet. Vi hoppas att det kan komma barnen till del att vi blivit
stärkta av att kollegor observerat (kollegial handledning) och funnit att vi använder oss
av olika givande metoder och redskap. Att göra nedslag mitt i terminen var bra och blev
lite av en nystart för oss och barnen.
Vi tycker att vi uppfyllt både läroplansmål och vårt konkreta mål och vi har märkt att det
behövs en balans i barns inflytande vad gäller den fria leken bland de små barnen. För
att alla barn ska komma till tals och få ta plats behövs att vi styr upp den fria leken med
att dela in barnen i grupper eller att de får altenativ vid val av rum eller aktivitet. Kanske
är det så när det gäller de allra minsta barnens självständighet att vi som personal litar
mer på barngruppen, enskilda barnet och vågar släppa efter. (Ninni Johannesen och
Ninni Sandvik 2009) ”Om vi ska ta barns infltande på allvar måste vi lyssna till,
reflektera över och våga bli utmanande i vår egen roll i förskolevardagen. När vi vågar
släppa kontrollen kan vi uppleva och lära oss något om oss själva och om barns vardag i
förskolan”.
I vårt SKA arbete kommer vi att fortsätta genom att tydliggöra kvalitetshjul och hur
avdelningar ska utveckla utifrån barngruppens behov. Planeringsinnehållet och
samstämmigheten hur arbetet följs upp individullt och som helhet i arbetslaget kommer
att utvecklas. Ansvarsgrupper fortsätter som tidigare och Arbetsmiljöbiten kommer att
ta större del med tanke på Medarbetarenkätens resultat. Där uppmärksammades vikten
av att bl.a lära känna varandras verksamheten, se förskolan som helhet och vikten av att
ge Feed back. I detta arbete tror vi att kollegial handledning kan vara en
framgångsmetod.
Vårt arbete med våra flerspråkiga barn har startat både genom pedagoger som gått
högskoleutbildning men även föreläsningar och att alla läst litteratur inom ämnet. Vi
hoppas vi får ha kvar vår modersmålspedagog och att sjukskrivningen ersätts med ny
eftersom detta stöd är oerhört viktigt i vårt fortsatta arbete.
4.Prioriteringar för fortsatt kvalitetsutveckling
* Utveckla kunskaper om språkutvecklande arbetssätt - AKK, TAKK, SvA, Flerspråkighet
* Systematiskt kvalitetsarbete-kvalitetshjul, olika protokoll för att fånga barn lärandeutmaningar, Pedagogisk dokumentation, planeringsdokumentation, styrdokument,
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Kollegial handledning
* Arbetsmiljöarbete-Hälsoplan
5.Källförteckning
Läroplan för förskolan Lpfö98
Rigmor Lindö, 2010 Det tidiga språkbadet
Ninni Johannesen och Ninni Sandvik, 2009 Små barns inflytande
Elisabeth Doverberg, Niklas Pramling, Ingrid Pramling-Samuelsson. (2013)
Att undervisa barn i förskolan. Liber
Bil. 1 Resultat Didaktikerstöd, Utvecklingsavdelningen