1. No category

Bilaga 1 - Objektsbeskrivningar
Tekniska fabriken Jofur (Bekämpningsmedelstillverkning) Riskklass 2 ............................................................ 1
Caltex Oil, Kyrkviken (Bensinstation) Riskklass 2 ........................................................................................ 2
Shell, Stockholmsvägen (Bensinstation) Riskklass 2 .................................................................................. 3
Foresta Bilservice (Bilverkstad) Riskklass 3................................................................................................. 4
Kämpe Motor (Bilverkstad) Riskklass 3 ...................................................................................................... 5
Larssons Hydralreparationer (Bilverkstad) Riskklass 3 .............................................................................. 6
Sjölanders Bil och Lack (Bilverkstad) Riskklass 3 ........................................................................................ 7
Textilscreen och original (Grafisk industri/Tryckeri) Riskklass 4 ................................................................... 8
Baggeby kemomat (Kemtvätt) Riskklass 3 ................................................................................................ 9
Foresta kemtvätt (Kemtvätt) Riskklass 3 ................................................................................................ 10
Larsbergs snabbkem (Kemtvätt) Riskklass 3 ........................................................................................... 11
Vic självkem i Lidingö AB (Kemtvätt) Riskklass 3 ..................................................................................... 12
Skjutbana Björnkärret (Skjutbana) Riskklass 3 ....................................................................................... 13
Skjutbana Gångsätra allé (Skjutbana) Riskklass 3 .................................................................................... 14
Skjutbana Rudboda (Skjutbana) Riskklass 1 ............................................................................................. 15
Lidingö Skrotaffär/Lidingö Bildemontering (Skrothantering) Riskklass 2 ................................................ 16
Dahltex (Specialiserad detaljhandel med drivmedel) Riskklass 4 ..................................................................... 17
Elfviks klädesfabrik (Textilindustri) Riskklass 1 ......................................................................................... 18
Sjöexpress (Varv) Riskklass 1 .................................................................................................................. 19
Värtans mekaniska verkstad (Varv) Riskklass 1 .................................................................................... 20
Flygplansverkstad (Verkstadsindustri/Tillverkning av luftfartyg) Riskklass 3.................................................... 21
Norra Lidingöbanans vagnhall/verkstad (Verkstadsindustri/Vagnhall) Riskklass 2 ..................................... 22
Lidingö Förnicklingsfabrik (Ytbehandling metall) Riskklass 2 ..................................................................... 23
Riskklassade objekt numrerade enligt sidnummer.
Grön = Riskklass 3 el 4
Orange = Riskklass 2
Röd = Riskklass 1
Tekniska fabriken Jofur
I en period av minst 8 år under 1910- och 20-talen förestod apotekaren Nils I. Bruzelius Tekniska
fabriken Jofur (även kallat Kemiska laboratoriet Jofur) i Centralpalatset på Kyrkvägen. Företaget, med
tidigare verksamhet på Södermalm och i Gamla Stan, tillverkade bekämpningsmedel mot växtohyra,
och lokalerna i Centralpalatset delades troligen med apoteket och Tekniska affären Varia som var
inriktad på diverse sjukvårdsartiklar och kemikalier.
Medlen verkar framför allt ha varit nikotinbaserade, men även ämnen som svavel och trikloretylen
samt tungmetaller kan ha förekommit i den relativt småskaliga och troligen ganska experimentella
verksamheten. Exakt var i fastigheten som tillverkningen försiggick är oklart, men senare ritningar
tyder på laboratorie- och förrådslokaler i delar av både bottenplan och källarplan.
Objektet ligger på en naturlig geologi av ytnära berg och leror, men även om
spridningsförutsättningarna antas vara relativt begränsade är förhållandena i anslutning till
fastigheten ganska oklara. Dessutom föreligger risken (vid t.ex. en upprustning av bakgården) för att
anläggningsarbeten kan komma att utföras inom en inte allt för avlägsen framtid.
Riskklass: 2
Motivering:
En måttlig och ganska definierad föroreningsspridning vägs upp av den höga känsligheten i
bostadsfastigheten och en förväntat mycket hög farlighet hos eventuella förekommande ämnen.
Detta motiverar en risk som bedöms ligga i det högre intervallet för riskklassen.
TEKNISKA FABRIKEN JOFUR
1
Caltex Oil, Kyrkviken
Redan 1928 beslutade Lidingö båtklubb om att ordna med bensinförsäljning för båtar vid
Kyrkbryggan alldeles i närheten av den plats där klubben då låg och fortfarande ligger. Krooks
Petroleum fick i uppdrag att leverera och de gjorde 1931 också en ansökan om att få uppföra en
bränsledepå vid Kyrkviken. Det är oklart om denna ansökan är kopplad till vad som senare blev
Caltex/Texaco båtmack vid Kyrkviken. Från 1956 är macken listad i telefonkatalogen med adress
Kyrkviken, Lidingö båtklubb samt telefonnummer. 1968-1970 har Caltex blivit Texaco och
bensinstationen står fortfarande listad under dessa år, men vittnesmål tyder på att den kan ha lagts
ned innan dess.
Det rör sig troligen om en relativt småskalig båtmack där man huvudsakligen hanterat bensin samt i
viss mån fotogen, oljor och diesel. Objektsområdet ligger i vad som tidigare varit vass i vattenbryn
och är utfyllt i ett antal skeden, delvis i takt med att sättningar skett.
Riskklass: 2
Motivering:
Trots småskaligheten kan verksamheten ha funnits under ett antal decennier och i en form där
förekommande spill är troligt. Objektet ligger inom ett centralt beläget grön- och rekreationsområde
och de inre delarna av Kyrkviken är att betrakta som ett ekologiskt känsligt område i utveckling.
Risken för kvarvarande föroreningar i sediment och i de djupare fyllningslagren är att betrakta som
stor.
CALTEX OIL
2
Shell, Stockholmsvägen
I runt 30 år, under en tid av stadigt ökande bilism och inflyttning till Lidingön, drev Sigfrid Alexander
Borgelin och Svensk-engelska Mineraloljeaktiebolaget/Shell bensinstation på Stockholmsvägen 97.
Antagligen försiggick dessutom småskalig reparationsverksamhet ända sedan starten och från ca
1950 huserade Lidingö Motorservice på adressen innan flytten 1960 gick för både mack och verkstad
till Vasavägen 82.
I dagsläget håller en mäklarfirma till i de lokaler där bensinstation och bilverkstad en gång legat. Det
är f.n. oklart om marken alls sanerats eller om eventuella underjordiska cisterner från tiden för
verksamheten avlägsnats.
Riskklass: 2
Motivering:
Föroreningarnas farlighet och den långa verksamhetsperioden är i bedömningen tungt vägda mot
aktuell känslighet och skyddsvärde. Även om de naturligt förekommande, täta jordarterna antas vara
en rörlighetsbegränsande faktor gör kontakten med berg och morän samt oklara förhållanden i
fyllnadsmassor och ledningsstråk att även spridningsförutsättningarna bidrar till en högre klassning.
SHELL STOCKHOLMSVÄGEN
3
Foresta Bilservice
Någon form av bilverkstad/biltvätt fanns i garaget på Herserudsvägen 22 från det att Foresta Hotells
stora omvandling till komplett lyxhotell genomfördes 1957. Omfattningen på den ursprungliga
verksamheten är inte helt klar, men under många år drevs garaget av en person utan anställda innan
man de sista åren in på 00-talet övergick i vad som mer liknade hobbyverksamhet. Under denna
utfasningstid verkar ett något större fokus ha legat på lackering, och undermålig ventilation i
kombination med närheten till hotellet ledde till att verksamheten fick läggas ned någon gång i
mitten på 00-talet.
2006 genomfördes en SPIMFAB-utredning inom fastigheten på området för den Esso-mack som
tidigare legat i anslutning till verkstaden på markplan. Projektet kom att klassas som rent, d.v.s.
mängden bortfraktade massor understeg 10 ton.
Objektet ligger på områden med ytnära berg, på klipporna högt över Lilla Värtan dit avrinning sker.
Riskklass: 3
Motivering:
Den långa verksamhetstiden och känsligheten som kommer av närheten till bl.a. hotellet vägs i
klassningen mot en generellt ganska liten omfattning och förväntat måttliga föroreningsnivåer.
Garaget är till stora delar nedsprängt i berget och även om spår av potentiella ämnesrester från
verkstadsverksamheten kan finnas kvar i själva garagebyggnaden är mängden kvarvarande
föroreningar i omgivande mark och risken för exponering för dem antagligen ganska låg.
FORESTA BILSERVICE
4
Kämpe Motor
Firma Kämpe Motor låg i vad som tidigare varit brödbod och Konsumbutik – en byggnad som slutligt
revs 1983 och som innan dess omfattat omkring 200 m2. Byggnader belägna på
uppfarten/parkeringen till dagens Liljevägen 3 och 7 samt på delar av trottoaren mot Södra
Kungsvägen till. Från 1970 till 1975 finns bolaget listat i telefonkatalogen, men den tidigare
verksamhetsutövaren från Kämpe Motor hävdar att man troligen fanns på platsen redan 1964. 1975
utvidgade man och flyttade till Stockby-området.
Verksamheten omfattade bilverkstad (utan biltvätt) och bilförsäljning inomhus och utomhus på
hårdgjorda ytor, utan särskilda arrangemang för avlopp etc. Som mest hade man 5 anställda på den
aktuella adressen.
Riskklass: 3
Motivering:
En relativt kort verksamhetstid och därmed troligt måttliga föroreningsnivåer i kvarvarande massor
samt ganska måttliga spridningsförutsättningar motiverar Riskklass 3. Med tanke på att både
känsligheten och skyddsvärdet för objektet får anses vara förhållandevis stora kan en mindre grad av
bortschaktning än vad som antagits och/eller större spridningsförutsättningar betyda att objektet
placeras högt i bedömd riskklass.
FIRMA KÄMPE MOTOR
5
Larssons Hydralreparationer
Under några år i början på 1950-talet stod Larssons Hydralreparationer, som tidigare hållit till på
Fleminggatan i Stockholm, listat under bilverkstäder med adress Klippvägen 3 på Lidingö.
Om någon verkstadsverksamhet alls förekommit på adressen under det fåtalet år som firman varit
skriven där så antas den i så fall ha varit småskalig, troligen som en mindre hydraulverkstad i
anslutning till en bostadsfastighet.
Riskklass: 3
Motivering:
Den förmodat korta verksamhetstiden och den lilla omfattningen väger i klassningen upp potentiella
föroreningars relativt höga farlighet och de höga känslighets- och skyddsvärden som kommer av att
objektet ligger i ett bostadsområde inte långt från ett ekologiskt känsligt kärr i lägre terräng.
Föroreningsrisken tros snarare vara särskilt låg för klassningsintervallet.
LARSSONS HYDRALREPARATIONER
6
Sjölanders Bil och Lack
Mellan åren 1977 och 1990 drev man professionell bilverkstad i liten skala på adressen
Bergsätravägen 28 och därefter försiggick viss verksamhet på hobbynivå fram till en bit in på 00-talet.
Lackeringen verkar ha varit särskilt småskalig med enstaka skärmarbeten och inga kompletta bilar.
Oljerester samlades på fat och i övrigt nyttjades kommunalt avlopp utan särskilda åtgärder.
Riskklass: 3
Motivering:
Trots förmodat hög farlighet hos eventuella föroreningar och de höga värden på känslighet och
skyddsvärde som kommer av objektets läge i bostadsbebyggelse samt av det närliggande ekologiskt
känsliga kärret, motiverar troligt låga föroreningsnivåer och för intervallet låga förmodade
spridningsförutsättningar en lägre riskklassning.
SJÖLANDERS BIL O LACK
7
Textilscreen och original
Enmansföretaget Textilscreen och original verkade under mitten av 1980-talet i delar av
Folktandvårdens gamla lokaler på Bodalsvägen 2A, plan 2. Verksamheten utgjordes av profiltryck på
kläder i ganska liten skala. Efter bara ett par år flyttade man ut och bildade vad som skulle bli
tryckeriet Petersson och Ericsson, först på Valhallavägen, sedan i Stockby-området.
Tryckning utfördes på textilier med s.k. vulkfärger som härdade i en större ugn. Det fanns vid tillfället
inga särskilda anordningar för avlopp etc. Ett antal andra riskklassade objekt i föreliggande
inventering och riskklassning finns och har funnits i och omkring fastigheten.
Riskklass: 4
Motivering:
Den korta verksamhetstiden i kombination med omfattningen och objektets läge leder till
bedömningen att mängden kvarvarande föroreningar kopplade till den aktuella verksamheten är
mycket liten, om ens existerande.
TEXTILSCREEN OCH ORIGINAL
8
Baggeby kemomat
Ganska lite är känt om Baggeby kemomat, som under åren 1965 till 1982 höll till någonstans i
fastigheten på Bodalsvägen 2. Namnet antyder att det rörde sig om en automattvätt, en typ av
kemtvättar som även i liten skala kan föra med sig mycket spill och som bl.a. kunde ligga i anslutning
till tandläkarkliniker. Folktandvården hade tidigare verksamhet i byggnaden och de
kvicksilverförorenade avloppsrören från den verksamheten byttes ut i början på 2000-talet.
Potentiellt mycket farliga föroreningar, t.ex. perkloretylen, förekommer i objekt med liknande
verksamhet under den aktuella tiden. Möjligen kan objektet ha legat i anslutning till folktandvården
på andra våningen, vilket medför en större grad av avdunstning, men uppgifterna måste verifieras.
Flera potentiellt förorenande objekt finns eller har funnits i eller intill fastigheten.
Riskklass: 3
Motivering:
Verksamheten tros ha varit ganska liten och trots en eventuell hög grad av spill kopplad till
automatförfarandet motiverar småskaligheten tillsammans med möjliga underliggande våningsplan,
viss grad av sanering samt en ytnära berggrund en lägre riskklass. Det exakta läget och de
förutsättningar som kommer med det behöver dock verifieras eftersom känsligheten är hög.
BAGGEBY KEMOMAT
9
Foresta kemtvätt
Foresta kemtvätt – inte att förväxla med Forestatvätten som under många år låg på intilliggande
Solstigen och som troligen inte sysslade med kemtvättsverksamhet – höll till på Carl Milles väg 5 från
ca 1968 till i slutet på 70-talet. Verksamheten tros ha varit relativt småskalig, men man utförde
tvättandet på plats, med egna maskiner.
Potentiellt mycket farliga föroreningar, t.ex. perkloretylen, förekommer i objekt med liknande
verksamhet under den aktuella tiden. Flera våningar finns under objektet vilket troligen lett till ökad
avdunstning och – i kombination med tunna eller inga jordlager på sluttande berg – en minskad risk
för kvarvarande föroreningar i mark. Den lokal där objektet en gång låg hyser idag en frisersalong.
Riskklass: 3
Motivering:
Verksamheten tros ha varit ganska småskalig och underliggande våningsplan samt en ytnära
berggrund motiverar en lägre riskklass. Känsligheten är emellertid hög i och med hotellet och det rör
sig troligen om mycket farliga ämnen, så en undersökning av själva byggnaden kan vara lämpligt att
göra. Möjliga spridningsvägar och avloppsinstallationer kan i samband med detta behöva
kontrolleras.
FORESTA KEMTVÄTT
10
Larsbergs snabbkem
Mellan åren 1968 och 1983 drevs kemtvätt på Larsbergstorget 6. Fastigheten hyste på den tiden
endast kontor och affärsverksamhet, men efter renoveringar är det numera också en
bostadsfastighet. Verksamheten tros ha varit småskalig, men man utförde tvättandet på plats, med
egna maskiner.
Potentiellt mycket farliga föroreningar, t.ex. perkloretylen, förekommer i objekt med liknande
verksamhet under den aktuella tiden. Faktorer såsom vissa spridningsförutsättningar och tidigare
avloppshantering är något oklara, men nedanstående klassning bör åtminstone tas i beaktande vid
om- och nyexploatering samt beroende på framtida verksamhet. Den lokal där objektet en gång tros
ha legat, stod vid platsbesöket tom.
Riskklass: 3
Motivering:
Eventuella föroreningars farlighet och rörelsemönster till trots är klassningen baserad på den
småskaliga verksamheten. Den höga känsligheten med mycket mänsklig aktivitet, boende och
grönområden samt att källare saknas under objektet skulle kunna motivera en högre riskklassning.
Objektet har placerats i riskklass 3.
LARSBERGS SNABBKEM
11
Vic självkem i Lidingö AB
Mellan ca 1965 och ca 1977 drevs kemtvätt på bottenvåningen i bostadsfastigheten på
Kolmårdsvägen 51, först som Ess-Kå kemiska tvätt, sedan som Vic självkem. Verksamheten tros ha
bedrivits i liten till medelstor skala. Man tvättade på plats, med åtminstone 2 st. egna maskiner.
Potentiellt mycket farliga föroreningar, t.ex. perkloretylen, förekommer i objekt med samma
verksamhet under den aktuella tiden och det s.k. självkemskonceptet innebar ofta mer spill än på en
tvätt med mer erfaren personal. Objektslokalen stod vid platsbesöket tom.
Riskklass: 3
Motivering:
Den höga farligheten hos potentiella föroreningar, avsaknaden av källare tillsammans med stor
känslighet och det faktum att det rör sig om en självkemtvätt motiverar en hög riskklass, men små
jordmäktigheter på ganska sluttande berg, vilket medför en låg föroreningsnivå, och allmänt måttliga
spridningsförutsättningar tillsammans med en småskalig verksamhet placerar objektet i riskklass 3.
VIC SJÄLVKEM I LIDINGÖ AB
12
Skjutbana Björnkärret
Lidingö skytteförenings första skjutbana byggdes 1902 i det s.k. Björnkärret. 300-metersvallen låg på
fast mark, medan 200-metersvallen låg i ett kärr som en plattform på pålar förbunden med fast mark
via en smal spång. I en i berget nedsprängd markörgrav i höjd med nuvarande Södra Kungsvägen 6870 (tidigare Sturevägen 68-70) stod 4 skjuttavlor. Vid årsskiftet 1907/1908 var det beslutat att allmän
väg skulle dras över området och föreningen och skjutbanan tvingades flytta från platsen (först till
den provisoriska banan vid Gångsätra allé, sedan till Rudboda).
Det verkar uteslutande ha handlat om kulskytte och omfattningen var antagligen att betrakta som
förhållandevis liten. I fall av ändrad markanvändning, avschaktning e. dyl. kan nedanstående
riskklassning komma att behöva ses över.
Riskklass: 3
Motivering:
Den korta verksamhetstiden och den förmodat småskaliga verksamheten motiverar en
föroreningsnivå som ligger i intervallets underkant trots eventuella föroreningars farlighet. Detta
tillsammans med de förväntade spridningsförutsättningarna och förevarande markanvändning
placerar objektet i riskklass 3.
SKJUTBANA BJÖRNKÄRRET
13
Skjutbana Gångsätra allé
Efter det att Lidingö skytteförening tvingats flytta sin första skjutbana vid Björnkärret, och innan
verksamheten drog igång på den sedermera långtida banan vid Rudboda, utövades skyttet på en
provisorisk bana vid Gångsätra allé, alldeles invid den nuvarande handelsträdgården.
Det handlade antagligen uteslutande om kulskytte i relativt liten omfattning. Man sköt över
nuvarande Läroverksvägen och björkallén med fastmarkspartiet invid Pumpvägen fungerande som
kulfång. Skyttet upphörde på platsen efter bara 2 års verksamhet p.g.a. klagomål bl.a. från
förbipasserande på landsvägen vid björkallén.
Riskklass: 3
Motivering:
Den korta verksamhetstiden och en troligen ganska småskalig omfattning bidrar till en bedömd
måttlig föroreningsnivå. Spridningsförutsättningarna har även de bedömts till måttliga på grund av
de tunna jordlagren direkt på berg och det lerområde (tidigare kärr) som ligger direkt söder om
området, dit den troliga strömningsriktningen av grundvatten går. Ovanstående faktorer placerar
objektet i riskklass 3 trots föroreningarnas höga farlighet och den höga känsligheten i området.
SKJUTBANA GÅNGSÄTRA ALLÉ
14
Skjutbana Rudboda
Rudboda skjutbana bestod i själva verket av ett antal skjutbanor, flera av dem med en trolig
verksamhetstid på närmare 70 år. Hittills har åtminstone fem kulskyttebanor och en bana för
lerduveskytte lokaliserats i områden som idag utgörs av bostadsområden, skolnära områden
rekreationsområden och särskilt känsliga ekologiska områden.
Mest frekvent och långvarigt tros skyttet ha varit på de två banor vars kulfång en gång satt i
anslutning till det känsliga Rudbodakärret. Vid platsen för det tidigare kulfånget väster om
Nilstorpsvägen och Rudboda skola är känsligheten bedömd som särskilt hög bl.a. p.g.a. närheten till
en lekpark.
Riskklass: 1
Motivering:
Den förmodade risken de olika delobjekten emellan varierar något, men klassningen är gjord med
särskild hänsyn tagen till de känsligaste kulfångspositionerna. Potentiella föroreningars farlighet och
den långa verksamhetstiden samt höga känslighets- och skyddsvärdesnivåer motiverar då
bedömningen Riskklass 1.
RUDBODA SKJUTBANA
15
Lidingö Skrotaffär/Lidingö Bildemontering
Lidingö Skrotaffär drevs i någon form på adressen Hedvigsbergsvägen 11 från 1953. Förste
verksamhetsutövare på platsen var Bertil Holmberg som flyttat firman från Grönstavägen och efter
honom tog far och son K.E. och K.O. Andersson över. Man utvidgade till Hedvigsbergsvägen 15 med
småskalig bildemontering och avvecklade så småningom för en flytt till Förrådsvägen i Stockby 1972.
Nedmontering och isärtagande av skrot och bilar skedde i det närmaste manuellt, d.v.s. utan stora
maskinella saxar eller pressar, men ett antal – ur ett miljöperspektiv sett – särskilt riskabla
verksamheter försiggick på icke hårdjorda ytor någonstans inom det ca 4000-5000 m2 stora
objektsområdet.
Platsen för verksamheten motsvaras i dagsläget troligen av de södra delarna av fastigheten
Kantarellen 12 samt möjligen de norra delarna av Högsätra skolområde. Även om graden av sanering
samt schaktning vid bygget av bostadsområdet och skolan under 1970- och 1980-talen inte är helt
klar så finns det indikationer på att mycket är bortschaktat under bostadshusen på fastigheten
Kantarellen 12 samt under den västliga skolbyggnaden på Högsätravägen 8.
Riskklass: 2
Motivering:
Potentiella förekomster av mycket farliga ämnen i kombination med stora spridningsförutsättningar
och höga känslighets- och skyddsvärden motiverar en högre klassning. Oklart hur mycket massor som
kan ha schaktats bort. Osäkerheten i föroreningsnivån bidrar till den höga riskklassen. Om det kan
verifieras att stora mängder har schaktats bort kan riskklassen troligen sänkas.
LIDINGÖ SKROTAFFÄR/BILDEMONTERING
16
Dahltex
Under 20-30 år från 1971 fanns företaget Dahltex registrerat på adressen Larsbergsvägen 20. I en
inventering Käppalaförbundet gjorde 1992 var firman upptagen på en lista över företag anslutna till
kommunalt avlopp och eftersom den i telefonkatalogen från samma tid listades under OljorMineraloljor fanns en misstanke om miljöfarlig verksamhet. I själva verket sysslade man troligen med
import och försäljning av smörjoljor och om någon del av verksamheten alls funnits på
Larsbergsvägen 20 handlar det antagligen om småskalig lagerhållning.
Ingenting pekar på någon risk för förorening, men det faktum att objektet ligger i ett flerbostadshus
alldeles intill ett ekologiskt känsligt område med nyckelbiotop är det av vikt om nya uppgifter skulle
framkomma.
Riskklass: 4
Motivering:
Med utgångspunkt från det troliga antagandet att firman var registrerad på adressen men att
verksamheten försiggick någon annanstans – alternativt att den var mycket småskalig och icke
miljöfarlig – blir bedömningen att föroreningsnivåerna är obefintliga.
DAHLTEX
17
Elfviks klädesfabrik
I tre fabriker – eldhärjade eller rivna i olika skeden – tillverkade Lars Fresk uniformer och klädestyg på
Elfvik i en för tiden stor skala mellan åren 1799 och 1824. Fabrikerna var av något varierande storlek
och utbredning, men den övervägande delen av byggnaderna verkar ha legat öster om den öppna
planen ned mot Hustegafjärden, söder om Elfviks gård. Alldeles invid strandkanten låg bl.a. de
färgerier som kan tänkas vara särskilt intressanta sett ur ett markmiljöperspektiv.
Exakt vilka föroreningar som tillverkningen kan ha genererat är inte säkert, men med tanke på
verksamhetens omfattning och ett flertal stora bränder är det rimligt att tro att restämnen finns att
spåra, både vid färgerierna närmare strandbrynet och i det skogsparti på gränsen mellan lera och
morän där grundruiner från en möjlig fabrik ännu idag finns kvar.
Riskklass: 1
Motivering:
Potentiellt mycket farliga föroreningar, omfattningen på tillverkningen, flera större bränder, den
relativt långa verksamhetstiden och epokens förutsättningar i sig gör att föroreningsnivåerna bedöms
som varande höga. Detta i kombination med framför allt stora skyddsvärden motiverar att objektet
hamnar i den högsta riskklassen.
ELFVIKS KLÄDESFABRIK
18
Sjöexpress
Det smått legendariska Kommanditbolaget Sjöexpress verkade under många år – från det att man
lämnade sitt gamla varv i Gåshaga 1917 tills det att hela varvet brann ned till grunden 1947 – i
Katrinelund vid Hustegafjärdens strand. Företaget leddes av Henning Forslund och man reparerade
och tillverkade träbåtar för bl.a. racing i en för tiden relativt stor skala. Troligen sjösatte man några
hundratal mindre fartyg och motorbåtar under decennierna på Katrinelund.
Bara rester finns kvar av varvsbyggnaderna på det mycket sjönära objektsområdet, som geologiskt
präglas av tunna friktionsjordlager och i viss mån fyllning på berg nära Hustegafjärden samt något
mäktigare lerlager söderöver. Den aktuella fastigheten används idag som betesmark för djur och som
skogsområde nära bebyggelse. De flesta för branschen förekommande föroreningar är att förvänta
och en mindre undersökning av mark och sediment utförd i samband med en ledningsnedläggning
2008 visar också på något förhöjda halter av bl.a. tungmetaller, PAH och TBT.
Riskklass: 1
Motivering:
Den mycket höga farligheten hos förekommande föroreningar och den potentiella föroreningsnivån i
kombination med något oklara spridningsförutsättningar och en relativt hög känslighet inom objektet
motiverar högsta riskklassen.
SJÖEXPRESS
19
Värtans mekaniska verkstad
Redan från åren omkring sekelskiftet 1900 låg dåvarande Rudéns motorbåtsvarv och mekaniska
verkstad på den plats som sedan i olika skeden kom att hysa Liedberg o Co., Lidingövarfvet, Värtans
mekaniska verkstad (varvsdelen) och slutligen Torsviks brädgård. Varvet och brädgården verkar ha
samsats om platsen under ett antal år innan all verksamhet lades ned i slutet på 1960-talet.
Dokument från de aktiva åren vittnar om att verksamheten i perioder har varit relativt omfattande
och att den utförts under varierande omständigheter både utom- och inomhus.
Huvuddelen av de föroreningar som kan tänkas förekomma på platsen går antagligen att koppla till
varvsverksamheten, men även brädgårdsaktiviteterna kan ha genererat en del restämnen, liksom de
eventuellt specifika verkstadsarbeten som utfördes i ett tidigt skede. De flesta av de arbeten på
Värtans mekaniska verkstäder som inte var direkt kopplade till varvsverksamheten utfördes dock
troligen på Stockholmssidan. Objektet ligger i vad som idag är ett sjönära parkstråk inringat i vidare
exploaterings- och utvecklingsplaner. Den naturliga geologin i det delvis uppfyllda området utgörs av
grus och spridningsförutsättningarna är förmodat höga i både mark och sediment.
Riskklass: 1
Motivering:
Att en verksamhet som denna – där man under lång tid och antagligen i relativt stor omfattning
använde mycket farliga ämnen på genomsläppliga jordar vid vatten, en verksamhet som funnits på
en plats där skydds- och känslighetsvärdena idag är stora och kanske ökande – motiverar den högsta
riskklassen.
VÄRTANS MEKANISKA VERKSTAD
20
Flygplansverkstad
Uppfinnaren, konstruktören och flygpionjären Carl Richard Nyberg utförde under en tioårsperiod
många och långa försök med sin ångmaskinsdrivna flygplansprototyp Flugan på en karusellbana
byggd i trä på tomten vid Täcka Udden. Flygplanets ångpanna värmdes med den typ av
fotogenblåslampa som Nyberg en gång själv uppfunnit och eftersom han bodde på adressen fram till
sin död 1939 så utvecklade och experimenterade han förmodligen både med blåslampan och med
annat i och omkring sin verkstad under många år. Försöken med Flugan lade han dock några år efter
det att bröderna Wright hade vunnit flygkapplöpningen och hans egna försök hade gått i stå.
Den byggnadsminnesmärkta specialhangaren med verkstad som fortfarande finns kvar på fastigheten
byggde Nyberg 1908 – bara två år innan han lade ned Flugan-försöken. Även om han troligen gjorde
allehanda experiment i verkstaden även senare i sin karriär så skulle antagligen eventuella
föroreningar (i form av t.ex. fotogen) snarare förekomma vid platsen för karusellbanan.
Riskklass: 3
Motivering:
Trots viss osäkerhet kring föroreningsnivåer och relativt stora skydds- och känslighetsvärden är
bedömningen att verksamheten har varit så pass liten att en lägre riskklass är rimlig för objektet.
FLYGPLANSVERKSTAD
21
Norra Lidingöbanans vagnhall/verkstad
Under många år hade Norra Lidingöbanan en uppställnings- och serviceplats för sina spårvagnar i
närheten av kvarnen vid Hersbyholm. Från 1907 fanns en enkel byggnad med spårinfart från SV som
först byggdes ut till drygt dubbel storlek och som senare fick en vinkelrät påbyggnad med sydostlig
infart. På platsen för denna påbyggnad uppfördes 1947 en ny, större vagnhall i tegel som ännu idag
finns kvar och som numera bl.a. hyser ett hotell. Användningen av vagnhallarna slutade i samband
med Norra Lidingöbanans nedläggande 1971.
Exakt vilka arbeten som utförs i och i anslutning till vagnshallarna är inte helt klart, men troligt
förekommande föroreningar är oljerester, tungmetaller, lösningsmedel och PAH: er. Vissa uppgifter
tyder på att slipersimpregnering i ett tidigt historiskt skede utförts på en lokal längre åt NO, mot
sportfälten vid Kyrkviken till. Denna eventuella verksamhet är i dagsläget inte kopplad till det aktuella
objektet.
Riskklass: 2
Motivering:
En lång verksamhetstid med tidig start och hög farlighet hos potentiella föroreningar motiverar
relativt måttlig till hög föroreningsnivå. Detta i kombination med bedömt stora
spridningsförutsättningar utifrån de geologiska förutsättningarna och ett visst skydds- och
känslighetsvärde gör att objektet placeras i den lägre regionen i riskklass 2.
NORRA LIDINGÖBANANS VAGNHALL
22
Lidingö Förnicklingsfabrik
I en fastighet där man tidigare drivit mejeri och bryggeri startade 1949 Lidingö förnicklingsfabrik, en
verksamhet som skulle finnas kvar fram till tidigt 70-tal och där man utförde förkoppning samt blankoch mattförnickling. Fabriken var uppdelad i två avdelningar intill varandra; i den ena fanns saltsyreoch svavelsyrebad med tillhörande sköljkar och i den andra fanns bl. a. cyanidbad.
Bedömningen har varit att metaller från process- och sköljvattnet spolats ut i det kommunala
avloppet under verksamhetstiden, men att restprodukter från verksamheten skulle kunna utgöras av
metallhydroxid och cyanidslam från interna reningsanläggningar. De naturliga jordlagren direkt under
objektet utgörs troligen av lera, men närliggande morän- och berg i dagen- partier kan antyda relativt
små lermäktigheter. På den aktuella fastigheten finns idag två permanentboenden och själva
fabriken i sig är en enfamiljsbostad.
Riskklass: 2
Motivering:
Det höga känslighetsvärdet i kombination med en mycket hög farlighet motiverar en hög riskklass.
Spridningsförutsättningarna och de förväntade föroreningsnivåerna är å andra sidan förhållandevis
lågt satta, men den allmänna risken för objektet är att betrakta som relativt hög för klassen och om
ytterligare fakta framkommer är en förhöjd riskklassning inte att utesluta.
LIDINGÖ FÖRNICKLINGSFABRIK
23
Referenser
se fullständiga ifyllda MIFO-blanketter för respektive objekt
Kartor
Kartorna är hämtade från www.eniro.se
Fotografier
Fotografier är tagna av Filip Linders, Ramböll, och Tomas Ragnell, Lidingö stad, i samband med
platsbesök
24