Chefens instruktion för medicinsk kontroll - HR-webben
Dokumentets namn Chefens instruktion för medicinsk kontroll Utarbetad av LU-Byggnad/avd AMS och FHV Gäller för Lunds universitet Godkänd av Miljöchef Diarienr. STYR 2015/1392 Utgåva 2 Sida 1 (13) Datum 2015-11-30 Chefens instruktion för medicinsk kontroll - medarbetare och studenter Innehållsförteckning Ctrl-klicka på för att komma till respektive avsnitt 1. Syfte/Omfattning 2. Krav på register 3. Definitioner 4. Vägledning till begreppet ”exponering kan förekomma” 5. Rutinbeskrivning 6. Lagstadgade medicinska kontroller 6.1 Allergiframkallande kemiska produkter inklusive härdplaster 6.2 Artificiell optisk strålning (Laser, IR, UV och synligt ljus). 6.3 Asbest 6.4 Arbete med bildskärm 6.5 Bly 6.6 Buller 6.7 Dykeriarbete 6.8 Arbete med försöksdjur 6.9 Joniserande strålning 6.10 Kadmium 6.11 Kvarts 6.12 Mast- och stolparbete 6.13 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker inklusive blodhantering 6.14 Nattarbete 6.15 Rök- och kemdykning 6.16 Syntetiska oorganiska fibrer 6.17 Vibrationer 2 2 3 3 4 5 5 5 6 7 7 8 8 9 9 10 10 11 11 12 12 12 13 1. Syfte/Omfattning Instruktionen1 har som syfte att underlätta för dig som chef med personalansvar (oftast prefekt eller den som prefekten delegerat uppgiften till, nedan används ibland även ordet arbetsgivare) inom Lunds universitet att bedöma i vilka fall medicinsk kontroll ska genomföras. Uttrycket arbetstagare i detta dokument hänvisar både till medarbetare (inklusive doktorander) och studenter. För vissa medicinska kontroller kan även andra personalkategorier beröras såsom externa lokalvårdare och servicetekniker. Förebyggande medicinska kontroller för anställda ingår i Företagshälsovårdens åtagande. Företagshälsovården utför också medicinska kontroller för studenter och dem utan anställningskontrakt såsom stipendiater, kostnaden debiteras institutionen. Eventuella kostnader för övriga läkarundersökningar och vaccinationer ska alltid vara kostnadsfria för arbetstagaren. Det är du som är chef med personalansvar som - har en skyldighet att informera arbetstagarna om att genomföra medicinsk kontroll innan arbetet påbörjas. Vissa kontroller är obligatoriska medan andra ska erbjudas arbetstagarna. - ska säkerställa att endast arbetstagare som fått godkänt tjänstbarhetsintyg får sysselsättas i arbete som kräver sådant intyg. Notera att arbete utan godkänt tjänstbarhetsintyg kan rendera sanktionsavgift på 150 000 sek, -säkerställa att eventuella regelbundna kontroller /läkarundersökningar sker, -att register förs (se sektion 2), -att Företagshälsovården har korrekt underlag för rapport till Arbetsmiljöverket (endast bly, kadmium, asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer). Se sektion 5. Om du som chef med personalansvar upplever tveksamheter i samband med riskbedömning eller har frågor kring hälsorisker rekommenderar vi kontakt med arbetsmiljöingenjörer på LU Byggnad, strålskyddsfysiker eller Företagshälsovården. 2. Krav på register Arbetsgivare skall föra register över alla arbetstagare som genomgått medicinsk kontroll enligt AFS 2005:6. Registret skall innehålla uppgifter om a) arbetstagarens namn, b) vilken eller vilka exponeringar arbetstagaren utsatts för, c) under vilken tidsperiod exponering skett, d) resultat av biologiska exponeringskontroller vid exponering för bly och kadmium samt e) resultat av utförda undersökningar och, vid tjänstbarhetsbedömning, tidpunkt för denna och vem som utfört den. Uppgift om tjänstbarhet i dykeriarbete skall även föras in i dykarbok eller motsvarande. Registret ska förvaras i 10 år från den dag då ni gjorde den sista anteckningen. För joniserande stålning gäller upp till 55 år. Chefen med personalansvar ska därför säkerställa att intyget/tjänstbarhetsintyget diarieförs efter att fältet "under vilken tidsperiod om exponeringen skett" fyllts i. 1 Instruktionen tolkar/sammanfattar i huvudsak AFS 2005:6 med ändringar i AFS 2014:23 och 2015:3. Den ger inte en heltäckande redovisning över arbetsgivarens ansvar för de olika riskområdena. För att få fullständig information om lagstadgade krav hänvisas till respektive föreskrift i sektion 6. 2/13 3. Definitioner Medicinsk kontroll Samlingsnamn för läkarundersökning, biologisk exponeringskontroll, hälsoundersökning och tjänstbarhetsbedömning. Vaccinationer räknas inte som medicinsk kontroll. Tjänstbarhetsbedömning Läkarens bedömning om den undersöktes hälsotillstånd tillåter att denne får sysselsättas med de arbetsuppgifter som den medicinska kontrollen avser. Ordna med (medicinsk kontroll) Arbetsgivarens skyldighet att organisera medicinsk kontroll, erbjuda de arbetstagare att genomgå denna och se till att endast de som genomgått medicinsk kontroll sysselsätts med det arbete som föranleder kontrollerna. Erbjuda (medicinsk kontroll) Skiljer sig från ”ordna med” genom att inget hinder eller förbud finns för arbetsgivaren att sysselsätta den som avböjt att genomgå erbjuden medicinsk kontroll. 4. Vägledning till begreppet ”exponering kan förekomma” Gäller för allergiframkallande kemiska produkter inklusive härdplaster, bly, kadmium, och vissa syntetiska oorganiska fibrer. För att undantas från medicinsk kontroll ska riskbedömningen visa att ingen exponering riskeras. Behöver man använda personlig skyddsutrustning för att inte exponeras betyder det att exponering kan förekomma, se undantag nedan. Vår tolkning (arbetsmiljöingenjörerna) är att ingen exponering riskeras när: - produkterna används i ett slutet system, - små mängder hudallergena produkter såsom t ex lim på tub hanteras tillfälligt eller vid användning av applikator och där skyddshandskar som har en lång genombrottstid för produkten i fråga används. - små mängder luftvägssensibiliserande produkter hanteras vid enstaka tillfällen och där både tekniskt och personligt skydd såsom -dragskåp i kombination med -handskar som har en lång genombrottstid för produkten i fråga, -rutiner/metoder väljs för att undvika alla typer av dammbildande moment, t.ex. vätskeform/ pellets - och att avfall/tvätt tas om hand- samt rengöring utförs på ett säkert sätt. Ofta är det svårt att bevisa att ingen exponering riskeras vid hantering av större mängder av luftvägssensibiliserande produkter som dammar och där metoder används som genererar damm även om produkten hanteras i dragskåp/dragbänk. OBS! Ovan är bara tänkt som vägledning och det är alltid chefens riskbedömning som gäller. 3/13 5. Rutinbeskrivning 1) Genomför dokumenterad riskbedömning i de fall där det krävs (hur riskbedömning ska göras framgår av sektion 6 nedan). 2) Gör bedömning om det krävs eller ska erbjudas medicinsk kontroll/ återkommande medicinsk kontroll/vaccination. 3) Om arbetstagaren ska genomgå medicinsk kontroll/vaccination ska beställningsblanketten skickas till Företagshälsovården (via post/internpost). Riskbedömning ska i de flesta fall bifogas enligt instruktion i respektive avsitt under sektion 6. NB: Företagshälsovården har inget ansvar för att riskbedömningen är korrekt utan använder det som underlag för bedömning. 4) Företagshälsovården kallar arbetstagaren. 5) Arbetstagaren genomgår den medicinska kontrollen/vaccineras. Företagshälsovården debiterar beställaren om arbetstagaren uteblivit. 6) Företagshälsovården delger både arbetstagaren och beställaren intyget/tjänstbarhetsintyget. Beställaren får underlaget via post. Företagshälsovården får inte lämna ut arbetstagarens eventuella medicinska uppgifter till arbetsgivaren efter en medicinsk kontroll utan arbetstagarens tillstånd. Beställaren diarieför intyget/tjänstbarhetsintyget via institutionens eller fakultetens registrator efter att ha fyllt i fältet "under vilken tidsperiod som exponeringen skett". Blanketterna får inte mailas då de innehåller personuppgifter. Se sektion 2 för hänvisning till lagkrav. Dessa handlingar blir sekretessklassade i diariet. Instruktion för diarieföring av intyg/tjänstbarhetsintyg för medarbetare: a) Initiera ett nytt ärende i P-serien. Välj symbolen kategorisera. Välj mallen som heter ”Medicinsk kontroll personal”. Fyll i rätt institution i ärendemeningen: Medicinsk kontroll ”institution”. Fyll i resterande obligatoriska fält i ärendekortet. NB: motpart ska vara för och efternamn på arbetstagaren som genomgått medicinsk kontroll. b) Registrera handlingar. Det ska endast finnas en handling per ärende. Handlingsnamnet för intyget/tjänstbarhetsintyget ska vara: Medicinsk kontroll. Mall för detta finns, trycker på texten ”Åtgärd/Handl.*” på handlingskortet. Handlingstypen ska vara skrivelse. Handlingarna ska sekretessbeläggas. Tryck symbolen som ser ut som ett hänglås. Bocka i rutan sekretessbelagd. Fyll i övriga fällt och tryck på rubriken lagrum och välj OSL 39:2. Instruktion för diarieföring av intyg/tjänstbarhetsintyg för studenter: a) Initiera ett nytt ärende i STUD-serien. Välj symbolen kategorisera. Välj mallen som heter ”Medicinsk kontroll student”. Fyll i rätt institution i ärendemeningen: Medicinsk kontroll ”institution”. Fyll i resterande obligatoriska fält i ärendekortet. NB: motpart ska vara för och efternamn på studenten som genomgått medicinsk kontroll. b) Registrera handlingar. Det ska endast finnas en handling per ärende. Handlingsnamnet för intyget/tjänstbarhetsintyget ska vara: Medicinsk kontroll. Mall för detta finns, trycker på texten ”Åtgärd/Handl.*” på handlingskortet. Handlingstypen ska vara skrivelse. Handlingarna ska sekretessbeläggas. Tryck symbolen som ser ut som ett hänglås. Bocka i rutan sekretessbelagd fyll i övriga fällt och tryck på rubriken lagrum och välj OSL 21:1. NB: Inga övriga dokument gällande den medicinska kontrollen ska diarieföras. 7) Företagshälsovården skickar underlag för kvartalsvisa rapporter till Arbetsmiljöverket (bly, kadmium, asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer). 4/13 6. Lagstadgade medicinska kontroller 6.1 Allergiframkallande kemiska produkter inklusive härdplaster AFS 2014:43/2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att de som kan exponeras (se definition i sektion 4) för ämnen under punkt A nedan har genomgått läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Har motsvarande läkarundersökning utförts inom två år före arbetets början behöver den dock inte upprepas. Ha rutiner för att personerna genomgår periodiska läkarundersökningar vid ett tillfälle 3 – 6 månader efter påbörjad exponering samt vartannat år. Erbjuda medicinsk kontroll innan arbete påbörjas med ämnen under punkt B nedan. A) - diisocyanater - organiska syraanhydrider - etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka eller - arbete som kan medföra exponering för isocyanater som bildas vid termisk nedbrytning (ex: polyuretanplast som utsätts för höga temperaturer). B ) - epoxiplastkomponenter, - formaldehydhartser, - metakrylater som är märkta med H317 eller H334 - akrylater som är märkta med H317 eller H334 - armerad esterplast (gäller ej om exponeringsmätning har visat att halten styren är <1/5 av gällande hygieniskt gränsvärde) Om arbetstagare vid arbete med allergiframkallande kemiska produkter får symptom, som luftvägssjukdom, hudsjukdom, eller allergi ska läkarundersökning ordnas respektive erbjudas enligt ovan. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014:43 §8-10 samt §37b (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA) 6.2 Artificiell optisk strålning (Laser, IR, UV och synligt ljus). AFS 2009:07 och råd i 2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Om en arbetstagare har utsatts för exponering över gränsvärdena som anges i bilaga I och II i föreskriften eller om denne har tecken på skador på grund av optisk strålning ska arbetsgivaren och/eller arbetstagaren omedelbart rådgöra med 1177 vårdguiden och därefter eventuellt erbjuda medicinsk kontroll. Har övrig personal exponerats på liknande sätt ska även dessa erbjudas medicinsk kontroll. Kontrollen ska utföras av läkare inom offentlig eller privat vård. Rutinbeskrivningen (sektion 5) gäller inte. Glöm inte att dokumentera. 5/13 Arbetsgivaren ska ta del av läkarens bedömning vad gäller tecken på skador genom exponering för artificiell optisk strålning så länge sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Hälsorisker med artificiell optisk strålning Ögonskador Ultraviolett strålning kan skada hornhinnan och ge upphov till svetsblänk eller snöblindhet. Skadorna uppträder oftast några timmar efter exponering. Symptomen är smärta, tårflöde och obehag av ljus. Efter ett par dagar har skadan läkt. Vid mycket höga doser av ultraviolett strålning kan dock den bakre delen av hornhinnan skadas vilket kan resultera i en permanent nedsättning av synen. Synlig strålning absorberas endast marginellt i hornhinnan och ögats lins och når därför relativt opåverkad in till näthinnan. Nivåerna kan bli höga och orsaka skador på fotoreceptorer och nervceller. Det finns även risk för fotokemiska och termiska skador i ögats näthinna. Infraröd strålning absorberas beroende av våglängden av hornhinnan och linsen och kan därmed skapa värmeinducerade skador på dessa vävnader. Hudskador Hudrodnad uppkommer när huden överexponeras för UV-strålning. Rodnaden är kombinerad med sveda och vid kraftig exponering kan det uppstå blåsor i huden på samma sätt som vid en brännskada. Ultraviolett strålning ökar risken för hudcancer och läppcancer. När gränsvärdena för synlig strålning överskrids finns det risk för termiska effekter i form av brännskador på huden. Stark infraröd strålning kan ge upphov till brännskador på oskyddad hud. Normalt uppfattar arbetstagaren denna exponering i och med att huden smärtar och svider redan vid exponeringen. Detta medför oftast att arbetet kan avbrytas innan svårare skador uppkommer. 6.3 Asbest AFS 2006:1/2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att medicinsk kontroll alltid genomförs innan arbete påbörjas med rivning av material (som innehåller mer än 1 viktprocent asbest) i teknisk anordning/del av sådan anordning, i byggnad/byggnadsdel eller om något arbete medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår. Genomför medicinsk kontroll innan arbetet påbörjas i de fall då det framgår av de tillstånd som ni har sökt från Arbetsmiljöverket för att - hantera asbest eller asbesthaltigt material för forsknings- / utvecklingsändamål och vid analys. - bearbeta och behandla (t.ex. renblåsning med tryckluft, slipning, sågning, rengöring etc.) av material som redan har installerats. Ha rutiner för återkommande kontroller med tre års intervall. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som skickas till Arbetsmiljöverket kvartalsvis. Tillstånd behövs inte för demontering av asbesthaltiga bromsbelägg och andra friktionselement eller för demontering av formgjutna asbesthaltiga packningar som kan demonteras hela. 6/13 Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg information om vilken typ av hantering av asbest som arbetstagaren ska arbeta med. 6.4 Arbete med bildskärm AFS 1998:5 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att arbetstagare som normalt ska arbeta vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen genomgår synundersökning. Synundersökning ska därefter ordnas med regelbundna intervall, samt när arbetstagaren uppger besvär som kan ha samband med synkraven i arbetet. Om resultaten av en synundersökning visar att det behövs en kompletterande undersökning av en ögonläkare med hänsyn till synkraven i bildskärmsarbete ska chefen ordna en sådan undersökning. Arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetstagaren särskilda glasögon, som är utprovade för bildskärmsarbetet, om en synundersökning visar att en sådan behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas. Vid behov av synundersökning och vid frågor gällande glasögon för bildskärmsarbete, se http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo-och-halsa/glasogon-for-bildskarmsarbete Rutinbeskrivningen (sektion 5) gäller inte. 6.5 Bly AFS 2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att de personer som ska hantera bly, oorganiska blyföreningar, blysalter av organiska syror eller blyhaltigt material så att blyexponering kan förekomma (se definition i sektion 4), genomgår läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Har motsvarande läkarundersökning utförts inom tre år före arbetets början behöver den dock inte upprepas. Ha rutiner för - återkommande biologiska exponeringskontroller med tre månaders mellanrum räknat från den dag då blyexponeringen påbörjades. - periodiska kontroller med högst 36 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades. Upplysa kvinnlig arbetstagare under 50 års ålder, som genomgår läkarundersökning på grund av arbete som kan medföra blyexponering, om riskerna för fostret vid en eventuell graviditet. Kraven gäller inte arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent eller arbete med bly som är enstaka eller sporadiskt förekommande och utförs under högst 5 timmar/vecka. De gäller inte heller för manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv eller arbete med andra organiska blyföreningar än blysalter av organiska syror. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som skickas till Arbetsmiljöverket kvartalsvis. 7/13 Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014:43 §8-10 samt §50 (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA). 6.6 Buller AFS 2005:16 och råd i 2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att arbetstagare som utsätts eller riskerar att utsättas för ljudnivåer som överskrider värdena i nedanstående tabell erbjuds läkarundersökning. Daglig bullerexponeringsnivå LEX,8h [dB] Maximal A-vägd ljudtrycksnivå LpAFm ax [dB] Impulstoppvärde LpCpeak [dB] Förklaringar (förenklade) Daglig bullerexponering Maximal A-vägd ljudtrycksnivå Impulsljud Undre insatsvärden 80 – 135 Övre insatsvärden 85 115 135 Mått på medelljudnivån under 8 timmar som arbetstagaren utsätts för. Högsta momentana ljudnivån under mättiden. Filter inkopplat som dämpar ljud med låga frekvenser för att efterlikna det mänskliga örats känslighet. Kortvariga ljud med mycket kort stigtid (ex skottljud, hammarslag). Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2005:16 §5 6.7 Dykeriarbete AFS 2010:16 /2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att de arbetstagare som utför arbete under vatten och därvid andas andningsgas under förhöjt tryck, genomgår läkarundersökning inom 12 månader innan dykeriarbete påbörjas första gången och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Periodisk läkarundersökning ska genomföras minst vart femte år för den som är under 40 år. För den som är över 40 år ska periodisk läkarundersökning genomföras minst vartannat år. Har arbetstagaren råkat ut för sjukdom eller olycksfall som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall ska läkare undersökning genomföras innan arbetet återupptas. Den som är gravid och har anmält detta till arbetsgivaren får inte utföra dykeriarbete. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2010:16 §5. 8/13 6.8 Arbete med försöksdjur AFS 1990:11 *Exempel på försöksdjur enligt föreskriften är mus, råtta, marsvin, kanin, katt, apa, svin och får. Även fåglar, kräldjur, fiskar samt insekter och andra ryggradslösa djur kan förekomma. Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att de arbetstagare som regelbundet ska hantera allergiframkallande försöksdjur erbjuds medicinsk kontroll innan arbetet påbörjas eller alldeles i början av anställningen. Om arbetstagare vid arbete med försöksdjur får symptom, som nästäppa, kliande ögon eller andningsbesvär, vilket kan tyda på allergi eller annan överkänslighet ska periodisk läkarundersökning erbjudas. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg information om vilket djurslag som arbetstagaren ska arbeta med. 6.9 Joniserande strålning SSMFS 2008:51 och råd i 2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att arbetstagare som sysselsätts i verksamhet med strålning i kategori A* genomgår läkarundersökning och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet innan arbetet påbörjas. Ha rutiner för - återkommande läkarundersökning vart tredje år så länge personen kvarstår i arbetet - periodisk kontroll av hälsotillståndet de mellanliggande år då inte läkarundersökning görs - att läkarundersökning genomförs omedelbart efter det att någon person överskridit Strålsäkerhetsmyndighetens årsdosgränser. * En arbetstagare ska tillhöra kategori A om sannolikheten inte är försumbar att den årliga effektiva dosen uppgår till 6 mSv eller mer, eller den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 45 mSv, eller mer eller den årliga ekvivalenta dosen till extremiteter eller hud uppgår till 150 mSv eller mer. Gravida kvinnor har rätt till omplacering till arbete utan joniserande strålning under graviditeten. Se i övrigt §6 och §7 gällande gravida respektive ammande kvinnor. Rutin vid läkarundersökning/periodisk kontroll Vid beställning av läkarundersökning/periodisk kontroll, använd ordinarie beställningsblankett för medicinsk kontroll. Bilägg därutöver information om vilken kategori arbetstagaren tillhör (A el B) samt om det gäller röntgenutrustning, acceleratorer, slutna strålkällor och/eller öppna strålkällor. Arbetstagaren ska fylla i del 1 av hälsodeklarationen (se föreskriftens bilaga 5) och ta med den till undersökningen. Hälsodeklarationen/läkarintyget ska tillsammans med den bilaga som skickades med vid beställningen diarieföras enligt rutin, sektion 5 ovan. 9/13 6.10 Kadmium AFS 2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att arbetstagare som ska hantera kadmium eller material som innehåller kadmium, metall eller i kemisk förening, så att kadmiumexponering kan förekomma (se definition i sektion 4), genomgår läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Har motsvarande läkarundersökning utförts inom tre år före arbetets början behöver den dock inte upprepas. Periodisk biologisk exponeringskontroll ska genomföras med 6 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 36 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som skickas till Arbetsmiljöverket kvartalsvis. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014:43 §8-10 samt §50 (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA). 6.11 Kvarts AFS 2015:2 /2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att personer som exponeras för kvartshaltigt damm genom inandning - mer än 20 timmar per vecka - sammanlagt minst 3 månader/år och - där respirabelt kvartsdamm eller kristobalitdamm överstiger halva hygieniska gränsvärdet genomgår läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 36 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som skickas till Arbetsmiljöverket kvartalsvis. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2015:2 §7-9. 10/13 6.12 Mast- och stolparbete AFS 2000:6 /2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att arbetstagare som har arbetsuppgifter som innebär klättring i master- och stolpar (högre än 13 m) har genomgått medicinsk kontroll inom 12 månader innan arbete påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 12 månaders mellanrum. Har arbetstagaren råkat ut för sjukdom eller olycksfall som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall ska läkare undersökning genomföras innan höghöjdsarbete påbörjas. I mast- och stolparbete ingår verksamhet som: - att bygga, inspektera, resa, riva och underhålla mast eller stolpe, - att klättra eller på annat sätt förflytta sig i mast eller stolpe, - att montera, demontera, byta ut eller underhålla mast- eller stolpburen utrustning och tillhörande förbrukningsmateriel. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg information om vilken typ av höjdarbete som arbetstagaren ska genomföra. 6.13 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker inklusive blodhantering AFS 2005:1 Prefektens/motsvarandes ansvar Vid behov erbjuda vaccination/ andra medicinska förebyggande åtgärder till arbetstagare som kan ha utsatts eller riskera att utsättas för skadlig exponering för smittämnen eller andra biologiska agens. -Blodburna smittämnen finns inte bara i humant blod utan de kan också finnas i andra kroppsvätskor, särskilt om det finns spår av blod i dem. Överväg behovet av vaccination mot hepatit B för alla som kan riskera att utsättas för skadlig exponering. Företagshälsovården erbjuder hepatit B-vaccination och kontroll av immunitetsskydd mot hepatit B. -Lista över de mikroorganismer till vilka verksamt vaccin finns tillgängligt hittar ni i bilaga 2B i AFS 2005:1, anmärkning V. Överväg behovet av vaccination för alla som kan riskera att utsättas för skadlig exponering. Företagshälsovården erbjuder inte denna typ av vaccinationer. Gravida kvinnor får inte sysselsättas med arbete med rubella eller toxoplasma om hon saknar fullgott immunitetsskydd mot smittämnet. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2005:01 §4-5 (dokumentera riskbedömningen exempelvis på blankett BARA). Akut skada 11/13 Vid misstanke om risk för att ha utsatts för smittsamma ämnen vid t ex stickskada under hantering av humant material eller smittförande mikroorganismer bör detta bedömas av infektionsklinik. http://www.varden.se/vardgivare/lund/22157/infektionsmottagning-lund (akutmottagning under övrig tid). 6.14 Nattarbete AFS 2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Erbjuda arbetstagare, som normalt (> 3 månader) utför minst tre timmar av dygnets arbete på natten eller kommer att fullgöra minst 38 % av sin årsarbetstid på natten, läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Har motsvarande undersökning genomförts inom ett år före arbetets början behöver den inte upprepas. I föreskriften definieras natt mellan 22.00 - 07.00. Ha rutiner för att erbjuda återkommande kontroller med sex års mellanrum (tre år om arbetstagaren fyllt 50 år). 6.15 Rök- och kemdykning AFS 2007:7/2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att arbetstagare som har arbetsuppgifter med rök- eller kemdykning har genomgått medicinsk kontroll inom 6 månader innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 12 månaders mellanrum. Har arbetstagaren råkat ut för sjukdom eller olycksfall som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall ska läkarundersökning genomföras innan rök- eller kemdykning påbörjas. Arbetstagare som är gravid och har anmält detta till arbetsgivaren får inte sysselsättas med rök- eller kemdykning. Detta förbud gäller även under amningsperioden. 6.16 Syntetiska oorganiska fibrer AFS 2004:1 /2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Se till att arbetstagare som kommer att sysselsättas i arbete som medför exponering (se definition i sektion 4) för eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer har genomgått medicinsk kontroll innan arbete påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 36 månaders mellanrum. Föreskriften avser inte då sten-, mineral- eller glasull används. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som skickas till Arbetsmiljöverket kvartalsvis. Riskbedömning 12/13 Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014:43 §8-10 samt utifrån kraven i AFS 2004:1 (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA). 6.17 Vibrationer AFS 2005:15 /2005:6 Prefektens/motsvarandes ansvar Erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som exponeras för vibrationer som överstiger värdena i nedanstående tabell eller om det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå. Ha rutiner för återkommande kontroller vart tredje år. Insatsvärden Hand- och arm vibrationer 2,5 m /s2 Helkroppsvibrationer 0,5 m /s2 Vibrationsexponering kan uppstå vid t.ex. -Skakning av Eppendorfrör under längre tid och vid hög effekt. -Längre tids hantering av maskindrivna handverktyg, högtrycksspolning, truckkörning. Riskbedömning Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2005:15 §4-7. 13/13
© Copyright 2024