1. No category

Är det viktigt att ha kontroll på
inälvsparasiterna?
Lena Malmgren
Veterinärmedicinsk chef
MSD Animal Health
Author/location
Kan hästar få kolik av inälvsparasiter?
JA
De viktigaste/vanligaste
inälvsparasiterna hos hästar i Norden är:
• Spolmask
Parascaris equorum
• Små blodmaskar
Cyathostominae
• Stora blodmaskar
Strongylus-arter, spec. S. vulgaris
• Bandmask
Anoplocephala perfoliata
• Styngflugelarver
Gasterophilus intestinalis
• Springmask
Oxyuris equi
Spolmasken - viktigast hos föl
• Hästens spolmask, Parascaris
equorum, är den klart dominerande
parasiten hos unga föl
• Även unghästar kan ha problem
första vintern
• Livscykel: 10-15 veckor
En ”tjockskalig överlevare”
• Tack vare sitt tjocka skal kan spolmaskägget
överleva flera år utanför hästen.
11/23/2015
Smittväg
• Viktigaste smittkällan = betet!
• Fölen infekteras huvudsakligen med
ägg från tidigare årgångar av föl
• Erbjud ett rent bete vid betessläpp
11/23/2015
Symtom på sjukdom
• Typiska symtom
– dålig tillväxt, minskad aptit,
bukiga, ruggig hårrem och gallor
• Vid kraftig infektion
–
–
–
–
–
nedsatt allmäntillstånd
hosta, lunginflammation
hämmad tillväxt
tarminflammation
förstoppning och kolik som kan
vara livshotande
Stora blodmasken
(Strongylus vulgaris)
• Hästens farligaste parasit pga
skador som vandrande larver
orsakar
• Vuxna masken, rödbrun,
ca 3 cm
Stora blodmasken
Livscykel: 6-11 mån
•
•
•
•
•
•
•
Fullvuxna maskarna lever i grovtarmen
Honan lägger ägg i tarmen
Äggen ut på betet via träcken
Kläcks – larver som hästen äter upp
Vandrar från tarmen till krösroten
Via blodet tillbaka i tarmen
Könsmogen – lägger nya ägg osv...
Larverna som orsakar skada
-träckprov kan vara negativt
Små blodmaskar
(Cyathostominae spp)
• Hästens vanligaste parasit
• Finns hos nästan alla betande
hästar
• Vuxna maskarna är 0,5–1,5 cm
långa
• Gråvit eller rödaktig färg
Små blodmaskar
Livcykel: 6 veckor – flera år:
•
•
•
•
•
Honan lägger ägg i tarmen
Äggen ut på betet via träcken
Kläcks – larver som hästen äter upp
Utvecklas i tarmens slemhinna
Under vinter – går in i vilostadie i
tarmslemhinnan
Vilande larver – svåra att
behandla med
avmaskningsmedel
Små blodmasklarver kan orsaka sjukdom
• Avmagring
• Diarré
• Kan ge upphov till ett
allvarligt sjukdomstillstånd
= larval cyathostomos
– Kan vara livshotande
• Larverna som orsakar
sjukdom
• Träckprov kan vara negativt
Bandmask
(Anoplocephala perfoliata)
• Vanligt förekommande hos
häst
• Lever i övergången mellan
tunntarm och blindtarm
• Livcykel 3-5 mån, upp till 1 år?
– Kräver mellanvärd mosskvalster äter äggen
Bandmask
• Kan ge kolik och digestionsstörningar
• Vid återkommande kolik bör bandmask
beaktas
Diagnostik
• Träckprov – äggen utsöndras
oregelbundet = osäker diagnos
• Serologi - antikroppar
Hur ska man tänka för att minska risken för att
hästen ska få kolik på grund av inälvsparasiter?
Ta träckprov
Vuxna
• Avmaskningsrutiner bör baseras på regelbunden
träckprovsundersökning
• För att få bäst nytta av träckprovsanalys bör proven tas på
våren, i april–maj, före avmaskning och betessläppning
• Behandlingen riktar sig mot spridning av ägg på betet från
blodmask, spolmask och bandmask
11/23/2015
Tänk på...
Tolkning av träckprovsresultat:
•
•
•
•
•
•
50-100 epg = enstaka
150-250 epg = sparsam förekomst
300-650 epg = måttlig förekomst
700-1050 epg = riklig mängd
1100-1500 epg = mycket riklig mängd
mer än 1500 epg = massförekomst
Om antalet ägg är > 200 ägg per gram träck (=epg) på våren, bör
avmaskning ske innan byte till sommarbete.
Om stora blodmasken påvisas vid odling ska hästen alltid avmaskas,
även om äggantalet är lågt.
En häst kan avge måttlig till riklig mängd maskägg utan att vara sjuk.
Däremot utgör en sådan häst en smittkälla för andra hästar på betet.
11/23/2015
Kontroll av inälvsparasiter – vuxna hästar
Jan/Feb
Utsläpp
April/Maj
Bete
Installning
september
Ev. träckprov/avmaskning
spolmask
(gäller unghästar)
Träckprov/Avmaskning
Ev. avmaskning utifrån
ERP för respektive avmaskningsmedel
Träckprov/Avmaskning
Kontroll av inälvsparasiter – föl/unghästar
• Upp till 1 års ålder
Fölning
Spolmask –
Fenbendazol (pyrantel)
16–18 v ålder
Träckprov
Små blodmaskar ivemektin/moxidectin/pyrantel
Bandmask? – avmaska om behov
Installning
september
Jan/Feb
8–10 v ålder
Träckprovsundersökning
Spolmask Fenbendazol (pyrantel)
Små blodmaskar –
ivemektin/moxidectin/pyrantel
Avmaskningsmedel till häst (enl. Fass vet. 2015)
Substans
Preparatnamn, exempel:
Effekt i veckor
Effekt mot:
(endast de viktigaste – för övriga
parasiter, se SPCn)
Pyrantel
Banminth (Orion)
Fyrantel (CEVA)
4 veckor
Stora blodmaskar
Små blodmaskar
Spolmask
Bandmask (dubbel dos)
Ivermektin
Ivomec (Merial)
Noromectin (N-vet)
Bimectin (CEVA)
Eraquell (Virbac)
8 veckor
Stora blodmaskar
Små blodmaskar
Spolmask
Styngflugans larver
Moxidektin
Cydectin (CEVA)
12 veckor
Fenbendazol
Axilur (MSD AH)
4-8 veckor
Praziquantel
Droncit (Bayer AH)
Bandmask
Kombination praziquantel +
ivermektin
Equimax (Virbac)
Ivomec comp. (Merial)
Kombination praziquantel +
moxidektin
Cydectin comp. (CEVA)
Bandmask, Stora
blodmaskar, Små
blodmaskar, Spolmask,
Styngflugans larver
Stora blodmaskar
Spolmask
11/23/2015
Utveckling av resistens - ett stort hot !
Substans
Spolmask
P. equorum
Små blodmaskar
Cyatostominer
Stora
blodmaskar
S. vulgaris
Fenbendazol
Full effekt
Resistens vanligt
förekommande
Full effekt
Pyrantel
Indikationer på
resistens*
Resistens vanligt
förekommande
Full effekt*
Ivermektin
Resistens
Resistens på väg
att spridas
Full effekt
Moxidektin
Resistens
Resistens på
gång?
Full effekt
* Endast effekt på vuxna stadier
Ref. Nielsen et al. 2013, AAEP Parasite Control Guidelines;
Peregrine et al. 2014, Vet Parasitol. 201, 1-8
Noggrann behandling/dosering
– Gör klart vilken/vilka parasiter du
vill ha effekt mot
– Underdosering av
avmaskningsmedel utgör en stor
risk för utveckling av resistens
Effektiv behandling av nykomlingar till
besättningen före introduktion till gräshagar
– Ta träckprov – ger information om
aktuellt parasitstatus
– Om behov av avmaskning
föreligger
Behandla med
ivermektin/moxidektin, eventuellt i
kombination med prazikvantel
Strategisk avmaskning ska kombineras
med betesplanering och beteshygien!
11/23/2015
Betesplanering och beteshygien
• Skilj på sommar och vinterrasthagar
• Mocka betes- och rasthagarna, gärna
flera gånger per vecka
• Undvik utfodring direkt på marken
• Sommarbeteshagarna bör ha så stor
areal att hästarna kan beta utan att
tvingas äta runt sin spillning
• Växel-, sambete med andra djurslag
• Låt marken vila från betande djur, helst
ett år
• Plöj, harva eller putsa betesmarken