Värdegrundsforum 14 september 2015 - seminarium Otillåten påverkan av insider – korruption i Myndighetssverige Medverkande: Lars Korsell, enhetschef vid Brottsförebyggande rådet Finansdepartementet Otillåten påverkan mot insider Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet Lars Korsell Otillåten påverkan • Hot, trakasserier, våld och skadegörelse • Men också korruption • Som syftar till att påverka tjänsteutövningen • För att skydda den kriminella verksamheten (Op inte det vanligaste alternativet) • Men också för att vinna status • Självcensur Rolluppsättning • Myndigheternas “operativa” verksamhet Insiderns motiv Ekonomiska (grova fall) Social status Självhävdelse Spänning Lojalitet Hämnd Missriktad lojalitet (om myndighetens mål) Insiderns kapacitet • Tillgång till information Personal med tillgång till exklusiv information, handläggare, administratörer, städare • Mandat att fatta beslut (även underlåtenhet) Tillståndsgivare, handläggare med beslutsbefogenheter, utredare, fu-ledare • Lösa akuta problem Operativ personal på fältet, inspektörer • Skapar kontaktytor mot kriminella Riskindikatorer: insidern • • • • • • Tidigare misskötsamhet (ibland även brott) Narkotika-, alkohol-, spelproblem Luxuös livsstil i förhållande till inkomst Dominanta och grandiosa personlighetsdrag Aldrig sjuk, aldrig semester Duktiga, resultatstyrda Påverkarnas behov • Kontakter, kontakter, kontakter (båda, särskilt etablerade) • Vinna status (ovanligt, org.br.) • Möjliggöra/underlätta brottslighet (båda, särskilt nya i eko. Oftare privat sektor än myndigheter) • Genomföra brott (ovanligt, i så fall eko) • Undgå upptäckt (vanligt, båda, särskilt org.br.) • Undgå eller reducera sanktioner (båda, advokater) • Hämnd (ovanligt, org.br) Relationen • Träffas oftast i yrket. Annars äldre kompisrelationer. Relationen närmare än vid ”vanlig” korruption • Vänskap, gemensamma intressen (brott), familj/släkt, kärlek, affärsrelation, tidigare kollegor? • Själva påverkansförsöket kan komma år efter första mötet. Kortare intervaller på anstalt • Ömsesidiga, jämbördiga relationer. Påverkaren styr (utvecklas vanligen ditåt), insidern styr (ovanligast) När blir det farligt? • Påverkaren finns ofta där. Ser nyttan. Några är mer drivna än andra, rimligen kända för det. Arbetar för tillfället • Relationer byggs enkelt. Kräver stor integritet hos riskfunktioner att inte dras med. • Tillåtande kultur • Motiverad insider. Katalysator • Varningsfraser, skämt om mutor • Pengar som extra smörjmedel. Tydligare om det är ”uppenbart fel” Konsekvenser • För individen: – Relationen kan bli tvingande, nära utpressningsläge – stor stress och press. Upptäckt = frihet – Otrygghet och rädsla, för säkerheten, förlora försörjning, tappa ansiktet – Men, vissa menar att relationen inte var otillbörlig • För arbetsgruppen: – Otrygghet och misstro mot kollegor (vad vet P om mig?) – Självcensur, kollegor påverkas, i synnerhet när påverkansförsök inte hanteras på ett bra sätt. – Relationer – att man själv misstänkliggörs – Kan öka risken för trakasserier Konsekvenser • För myndigheten – – – – – – Förtroendet skadas Ekonomiska skador Försvårad myndighetssamverkan Minskad info från allmänheten Utmanad rättssäkerhet Förbättrat säkerhetsarbete? Några slutsatser • Ovanligt, men allvarligt • Inte bara enskilda insider som gjort fel, de finns i ett större sammanhang • De allvarligaste fallen upptäcks. Likaså “rutinärendena”. Men däremellan? Kan ni hjälpa varandra? • Lär av varandra! Kriminalvården – relationer, Polisen – tradition av att utreda egen personals felaktigheter, Försäkringskassan – lärt sig av allvarliga fall, åklagarna – integritetstanke levande i kulturen • Större fokus på förebyggande, nu tämligen reaktivt
© Copyright 2024