Kungälvs sjukhus Nyhetsbrev Sjukvården kan bli bättre på att arbeta preventivt oktober 2015 Friskvårdsvecka med svängigt utbud Vi måste rusta oss för framtiden. Jag hoppas att alla vet att regionfullmäktige i april i år fattade beslut om att ställa sig bakom inriktningen att Kungälvs sjukhus skall få ett större uppdrag och även ta ansvar för vården av invånarna på norra Hisingen. Befolkningen växer i Storgöteborg med stor inflyttning till framför allt Göteborg. I vårt närområde kommer det att ske en tillväxt och en stor ökning av antalet äldre. Utvecklingen av den nära vården runt våra äldre är högt upp på den politiska agendan. Sjukvården behöver arbeta mer i öppna former ute i befolkningen. Min förhoppning är att vi dessutom blir allt bättre på att arbeta preventivt, det vill säga arbeta för att sjukdom och skador inte skall uppstå. Det går att förhindra fallolyckor, trycksår och undernäring hos äldre. Vi måste våga ta upp de ibland tabubelagda frågorna runt levnadsvanor – inte minst alkohol – i mötet med våra patienter när vi tror att det kan ha betydelse för hälsan. Vi närmar oss nu det första spadtaget till våra nya vårdbyggnader där det kommer att finnas alla förutsättningar att fortsatt vidareutveckla vården för dem som behöver oss. Vi lever allt längre och kommer även fortsättningsvis att behöva sjukhusets resurser i form av slutenvård, inte minst när vi blir äldre. Ann Stokland, sjukhusdirektör Sjukhusets friskvårdsvecka, som avslutades förra veckan, tog i år avstamp i trender och den variation som trender för med sig, men också den stress man kan uppleva när hälsbudskapen blir för många och ibland motstridiga. Flera av föreläsarna drog stor publik; bl.a. Peter Wallén som gav nya perspektiv på varför vi gör olika saker och vad som är vettigt ur friskvårdssynpunkt. Fullt sväng var det också på provapå-passen, inte minst då Tove Casén och Christian Johansson bjöd på ett mycket uppskattat Lindy hop-pass. Fler strokepatienter får trombolys Sjukhuset följer regelbundet upp hur stor andel av strokepatienterna som får trombolys. Under årets två första kvartal har andelen stigit till 15 procent. Trombolys är en propplösande behandling som inom en viss tidsram kan ges till patienten under förutsättning att stroken orsakats av en propp i hjärMargrethe Tönder nan. Man räknar med att 15–20 procent av alla strokepatienter har nytta av en sådan behandling. – Att vi har ökat andelen är bra och visar att vårt arbete ger resultat, säger Margrethe Tönder, överläkare på geriatrik-/rehabkliniken och ny processägare för stroke på sjukhuset. Där- Nyhetsbrev från Kungälvs sjukhus | oktober 2015 emot har vi fortfarande mycket att förbättra vad gäller tiden till trombolys. Två miljoner hjärnceller i minuten När en patient kommer in med stroke finns ingen tid att förlora – för varje minut som går förlorar patienten två miljoner hjärnceller. Man har därför klockat hur lång tid de olika momenten i kedjan tar från det att patienten kommer in till det att trombolys sätts in. – Ambulanspersonalen åker direkt till röntgen med patienten så läkare och sjuksköterska möter upp där i stället för på akuten, säger Margrethe. De första momenten går numera ganska snabbt, men när själva beslutet om trombolys ska sättas in eller ej ska fattas ser vi att tiderna varierar mycket. Orsakerna till det kan vara många, men helt klart finns här en möjlighet att vinna tid för patienten. – Vårt mål är att kunna genomföra den här processen på högst 30 minuter, s ä g e r Vid stroke handlar det om att rädda hjärnan och dess funktioner. M a r - Därför är varje minut betydelsefull. g rethe. Det skulle vara väldigt bra. Just nu ligger mediantiden på 46 minuter. Stark utveckling inom strokevården Utvecklingen inom strokevården är intensiv. Trombektomi – dvs. att proppen i hjärnans kärl tas bort med ett instrument – har börjat införas som behandlingsmetod, bl.a. på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Behandlingsmetoden kräver emellertid en mer avancerad diagnostik och att det finns läkare som kan utföra behandlingen tillgängliga dygnet runt. Ljus som läker huden På en mottagning i sjukhusets kulvertplan strålar ljuset. Bokstavligen. I en av korridorerna hittar man nämligen ljusbehandlingsenheten, som från och med den här månaden har utökat sina öppettider och sin bemanning för att kunna ta emot fler patienter. Numera har mottagningen också två ljuskabiner, vilket gör att man kan ta emot män och kvinnor samtidigt. – Många ljusbehandlingsenheter har lagts ned, säger Jeanette Möller som ansvarar för verksamheten. I Göteborg finns till exempel bara två stycken kvar, så vi räknar med att ta emot fler patienter här. Behandlingsschema efter hudtyp Till ljusbehandlingen kommer framför allt psoriasispatienter, men även patienter med eksem och andra hudsjukdomar som kan lindras av ultraviolett ljus. Behandlingarna följer ett schema baserat vilken hudtyp patienten har, och för att få effekt går man 2–3 gånger i veckan under 8–12 veckor. Den långa behandlingsperioden gör att patienterna får en kontinuerlig dialog med personalen och en regelbunden uppföljning med läkaren. I ett av rummen på mottagningen finns ett kar för salta bad, och här är temperaturen och luftfuktigheten betydligt högre. Infravärme och en bastu bidrar till värmen. Syftet är att underlätta avfjällning, något som kan vara nödvändigt för att UVljuset ska nå hudens basalcellslager och läderhuden. Ing-Marie Bergvall och Anita Andersson, sjuksköterskor på sjukhusets ljusbehandlingsenhet. Utöver behandlingen kan patienterna även få hjälp av mottagningens sjuksköterskormed att lära sig hur de ska smörja sig. Sjukdom som påverkar livskvaliteten I studier har det visat sig att psoriasis har stor påverkan på livskvaliteten, bl.a. psykologiskt. – Eftersom sjukdomen syns så tydligt kan den vara stigmatiserande, förklarar Jeanette. Att då få hjälp med problemen har väldigt stor påverkan för den här paPsoriasis och ljusbehandling tientgruppen. På mottagningen kan patienterna få UVB-behandling, basta och bada saltbad. • Psoriasis är en hudsjukdom som ger röda hudfläckar som fjällar och ibland kliar. Orsaken är en inflammation i de övre hudlagren. • 2–3 procent av befolkningen har psoriasis. • Behandling med ultraviolett ljus dämpar inflammationen. • Långa behandlingstider med UVB-ljus kan öka risken för hudcancer, vilket gör att patienter får göra högst två behandlingsserier per år. • 2014 hade Kungälvs sjukhus ljusbehandlingsenhet knappt 3 000 besök. Ca 70 procent av patienterna som kommer till mottagningen har psoriasis. Den 17–18 september anordnades den årliga DBT-konferensen. I år stod psykiatriska klinikens DBTteam som värdar och hade satt samman programmet. Syftet med konferensen är att sprida kunskap och nyheter om dialektisk beteendeterapi (DBT) samt att skapa kontakter och utbyte av erfarenheter. 178 personer från olika DBT-team deltog; allt ifrån norr till söder i Sverige. Göran Eiman, biträdande klinikchef på psykiatriska kliniken, hälsade alla välkomna och slog även ett slag för Kungälvs sjukhus som en trevlig arbetsplats. Till konferensen hade psykiatern Charles Swenson från Northampton i USA bjudits in för att föreläsa under rubriken ”Purpose, presence and flow – principles in DBT”. Charles Swenson var en intressant föreläsare med mycket erfarenhet från att jobba med patienter i DBT-behandling, och föreläsningen uppskattades mycket av åhörarna. Även Marstrand uppskattades och blev en upplevelse i sig för många deltagare. DBT är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska självskadebeteende hos personer med emotionellt instabil personlighetsstörning. DBT-teamet Nyhetsbrev från Kungälvs sjukhus | oktober 2015 Redaktör: Lisa Arvidsson, tfn 0303–987 90 | Ansvarig utgivare: Ann Stokland Kungälvs sjukhus, tfn 0303–980 00 Kungälvs sjukhus webbplats: www.vgregion.se/ks Bild: ANNA-LENA SVENSSON Charles Swenson föreläste på årets DBT-konferens