REPORTAGE 044 D ET ÄR EN kall och mörk vinterdag, precis som alla andra solbefriade dagar i årets sista veckor. Min årliga vinterdepression har börjat infinna sig, med avsaknad av inspiration, energi, körglädje och allt vad det innebär. Omedvetet närmar jag dock mig ett ljus i slutet av tunneln. Jag är tillsammans med fotograf Simon på väg för ett återbesök hos 6/5/4 Motors – ett kompisgäng som de senaste åren byggt sina egna motorcyklar och nu tagit nästa steg i utvecklingen, att professionellt bygga åt kunder. Först kliver vi in i 6/5/4 Stockholm, en klädaffär, espressobar och surfshop som ägs av Johan Orrestedt, mannen bakom den Ducati GTS du kunde läsa om i Bike #10.14 och som nu även står i butikens skyltfönster. Med Johan går vi inte mer än 50 meter till garaget som ligger bakom två stora ståldörrar. Inget antyder vilket motorcykelmekka som ligger bakom dessa dörrar, men när bommen lyfts åt sidan och jag kliver över tröskeln rinner alla spår av vinter och mörker av mig. NÄR VI FÖRSTA gången besökte 6/5/4 i början av juli var de tio killkompisar som i en avlång lagerlokal träffades och byggde motorcyklar tillsammans. De har alla växt upp i förorten och gått igenom mopedåren för att sedan slussas vidare in i motorcykelivet på allt från sporthojar till motarder. Flera av dem tog en paus från hojåkeriet under ett par år innan de åter fann intresset – den här gången för byggen. En efter en trillade de in i det lagerbaserade garaget, tittade vad polarna höll på med och började själva att meka och bygga. Men på MotorSummerSesh, ett träff de arrangerat för likasinnande i somras, började ett frö att gro. Många var imponerade med killarnas byggen och frågade om de kunde beställa liknande cyklar. – Vi hade funderat på det här med firma tidigare, men nu hade vi plötsligt potentiella kunder, berättar Johan. Mycket har hänt sedan i somras. I november fick de tillgång till lokalen vi befinner oss I början var de ett kompisgäng som byggde egna scramblers och caféracers. Idag bygger de även på efterfrågan och har i hjärtat av Södermalm ett av de underbaraste garagen vi besökt – möt 6/5/4. TEXT JONATHAN BALSVIK FOTO SIMON HAMELIUS 44 n Två starka skepnader. Payman Dehdezi och hans Suzuki GS 550-racer. i nu, vägg i vägg med den förra. Den är säkert fyra gånger så stor – 600 kvadratmeter vilket är en imponerande yta med tanke på att det handlar om ett storstadsgarage mitt i smeten. Det var från början en hobbyverkstad för bilentusiaster vars skick nu lämnade utrymme för förbättring. Under ett par intensiva veckor renoverades allt och omvandlades till en fräsch verkstad värdig en entusiastisk byggfirma. Det ser fortfarande nymålat ut och den största väggen pryds av vitt kakel. Inte nog med det, medan drygt en fjärdedel är reserverat för den professionella biten är det resterande ett mekhotell. Här har de styckat av 34 platser för likasinnade att meka med sina egna motorcyklar. Det finns enkel-, dubbel- och trippelplatser med överkomlig hyra. Men det som särskiljer 6/5/4:s mekhotell från en vanlig parkeringsplats är ett välfylld maskinverskstad, en stor mängd tillgänglig gemensam erfarenhet och ett ”vardagsrum” komplett med ett öldominerat kylskåp. Du HAN ÄR DEN ENDA MED EN HARLEY I GARAGET, EN DISPENS FÖR HANS BIDRAG TILL ÖLKYLEN. måste ta med dina egna verktyg men varje plats har sin egen hyllsektion och arbetsbänksgrupper står spridda över garaget. Det känns lagom strukturerat, alla har sina prylar – från stötdämpare till California-skyltar – på sin plats. Städare håller lokalen ren, men den känns inte steril utan har fortfarande en välkomnande, varm garagekänsla. – Alla har en egen nyckel och kan komma och gå som de vill. Vi hade sen tidigare en kölista för vårt lilla garage, när de fick se det nya skrev de under hyreskontraktet direkt, säger en leende Johan. Vi går genom raderna av motorcyklar, de är till stor del av caféracer- eller scrambler-stuk – många japsar och trajjor från 80/90-talet. 45 Ett stycke n handmålad Honda CB 750 och en synbart van kickare, Jimmy Örnquist. Stödet är det enda stödet! ”Bara” sju av killarna från kompisgänget. n Övre raden f.v: Johan Nordin, Magnus Cox, David Bygdeståhl, Jakob Lindström, Mattias Storgren. Nedre raden f.v: Johan Orrestedt, Daniel Jakobsson. Men även från den här redan karaktärsfyllda mängden finns det flera hojar som står ut. I ett hörn står exempelvis en Husqvarna av militärtyp med säkert tre-fyra dussin år på nacken, Johan berättar att den ägs av en Mensa-medlem. Allt eftersom står det klart att det finns många intressanta sysselsättningar bland klientelet – de flesta är över 30 år och är allt ifrån journalister och Spotify-medarbetare till Ferrari-mekaniker och en bryggeri-VD. Den sistnämnda är den enda i garaget med en Harley, en dispens utdelad för hans bidrag till den tidigare nämnda ölkylen. Vi tittar in i maskinrummet. Här finns bläster, svets och det mesta en hojbyggare kan tänkas behöva. Till och med en rörbock är på väg. Medan dessa maskiner visserligen får användas av mekhotellets medlemmar har även 6/5/4 stor nytta av dem – vilket för oss vidare till garagets huvudattraktion. 46 NÄR FLERA SPEKULANTER började höra av sig un- der sommaren och de seriösa flera månader senare fortfarande låg på valde tre ur det ursprungliga kompisgänget, som fortfarande håller till i garaget, att starta byggfirma. Utöver Johan är det Daniel Jakobsson, vars BMW-scrambler du kan läsa om i ett kommande nummer, och Johan Nordin. Närmast de två ståldörrarna håller den nyligen etablerade verksamheten till. Tre lyftar med pågående byggen står på rad, starkt upplysta av lysrör i taket. Närmast är det en BMW R 75 från 70-talet, den ägs av 6/5/4 men byggs till en scrambler likt Daniels på uppdrag av kund. I mitten står en Triumph Bonneville från 2007, den ska också bli en scrambler men ägs av kunden som bett dem bygga om den med hjälp av en drös dyra komponenter. Båda dessa byggen utgår ifrån kundens vilja och smak, därför är det tredje bygget en ventil för mer fritt kreativt utlopp. – Vi behövde en hoj där vi inte hade någon förutom oss själva att förhålla oss till. Där vi kan få utlopp för vår kreativitet, säger Johan. Det är en Yamaha XT 500 som de själva köpt och bygger om, utan en färdig köpare. Vad det ska bli är inte helt klart och ingen exakt deadline är satt. Som de andra två kanske. –Men än så länge har vi inte haft något problem med att vara begränsade av kundens vilja. Det har snarare varit att man kunnat diskutera ihop en design tillsammans. Vi har inte hamnat vid den punkten där vi gör något vi inte vill, inflikar Daniel. Men ännu fler projekt är på gång. Bland annat har de fått sin första internationella förfrågan. – Vi har ytterligare en scrambler på gång och även en kille i Turkiet som vill att vi ska bygga om hans BMW R nineT. Han har varit på oss i flera veckor och vi presenterade nyligen ett par skisser för honom. Det vore kul om det blev av, vi har aldrig jobbat med en så pass ny hoj tidigare, berättar Johan. Medan alla tre är med i byggprocessen har de olika roller i företaget. Daniel är den som har blivit utsedd till chefsmekaniker. Han är maskiningenjör och jobbar till vardags som projektledare men har har börjat ta ledigt på fredagar för att få in fler timmar i garaget, utöver kvällar och helger. Mycket av hans mekerfarenhet kommer från motocross, där han tävlat i SM. Johan som visar oss runt har fullt upp med att driva butiken och erkänner att han helt enkelt inte har så mycket tid över, men tar hand om det administrativa – han har trots allt erfarenhet av det. Johan nummer två jobbar som art director. Han tar fram skisser åt kunder, fotar, filmar och gör mycket av det grafiska. – Det har slumpat sig att vi är en väldigt bra konstellation, säger Daniel. Medan det mekaniska säkert är det som de flesta ser framför sig när de tänker hojbyggare är det ingen tvekan om att dessa olika roller krävs för att driva en framgångsrik och långsiktig byggfirma, utöver ett uppskattat formspråk. Redan när vi träffade gänget ett MÅNGA KLASSISKA MODELLER FINNS HÄR; YAMAHA RD, HONDA CB, SUZUKI GS, BMW R... 47 halvår tidigare visste de vad de gillade hos sina motorcyklar och vad som var viktigt. – Form går helt klart före funktion. Personligen tycker jag twin, trådekrade fälgar och tanken är viktig, svarade Johan. 6/5/4:S MOTORCYKLAR FÖLJER en enhetlig stil – ta bort det överflödiga. Oavsett om det handlar om en scrambler eller caféracer så finns gemensamma drag och en tydlig hantverks känsla. Runda lyktor, breda crosstyren, inlindade avgassystem, minimalistisk instrumentering och grovnabbade däck är grepp som återfinns på många av cyklarna. – De trivs i stan men funkar även för längre VI HAR KÖRT TOURING TILL MÖRKÖ MEN DET BLEV EN DEL TRÄSMAK. körning. Vi har kört mycket touring, bland annat på Gotland och Mörkö, men man får visserligen en del träsmak, berättar Johan. Sadlar är något av deras specialitet, efter många om och men lyckades de övertyga en lokal lädersömmerska om att hjälpa dem. Idag syr hon sadelöverdragen åt dem men de fixar stoppningen, klipper ut lädret och gör allt annat förarbete. – Det är viktigt att man behåller det som är klassiskt med hojen. Att färg och material valen passar ihop med grunden, säger Daniel. Bland cyklarna finns det visserligen konstverk som Johans Ducati-caféracer och Daniels BMW-scrambler, som båda har en vacker detaljrikedom. Men det finns även exempel som innehåller en större skopa improvisation och råhet. Flera av killarna som ser det som en hobby och saknar mekerfarenhet håller det enkelt, Jimmy har exempelvis målat sin Honda för hand. Vi har även Paymans GS 550, han ville ha en caféracer med clip-ons och en platt bakdel. 48 Men han ville samtidigt ha något som stod ut och var unikt. Därför monterade han dubbla lyktor med gult lyktglas, en sadel med likheter med en vinröd herrgårdsfåtölj och rejäla sido kåpor av stålnät. En trevlig kontrast, minst sagt. De kanske inte är samlarobjekt, men är personliga skapelser som står som bevis för att man inte behöver använda värstingkomponenter eller ha en livstid av erfarenhet för att skapa sitt eget bygge. Och de har minst lika roligt ändå. med. Alla rensningar, svetsningar och modifieringar av ram, bakram och sving görs innan den sedan skickas iväg på lackering. Därefter börjar arbetet med motorn samt alla de val som måste göras när det handlar om komponenter. – Man måste ha en konstant kommunikation med kunden. Så att de vet vad som sker men också så att de också kan bestämma vad de vill göra, säger Johan. De tre hojarna som står på lyftarna idag ska bli färdiga till i maj är det tänkt. Då är det bara för kunden att göra slutbetalningen och komma och hämta resultatet. – Det är trots allt en business och vi kan inte arbeta gratis, därför är betalningen uppdelad över flera tillfällen istället för en klumpsumma när det är färdigt. Även de första skisserna tar vi betalt för, men drar av på slutsumman om kunden vill gå vidare. Det är inte utan viss ångest som jag lämnar den härligt analoga världen bakom mig. Den känns så inbjudande, så hemma. Det är en miljö som uppmuntrar kreativitet och hjälper MEN DET ÄR skillnad på en hobbyverksamhet och proffsbyggena som Daniel, Johan och Johan tar fram. De senare genomgår många steg och processer innan de står färdiga. Bredvid de pågående projekten står ett dussin grundämnen redo. Yamaha RD, Honda CB, Kawasaki Z, Suzuki GS och BMW R – många klassiska modellfamiljer finns representerade. När dagen är kommen strippas hojen ner för att påbörja sin metamorfos. Men först sker skissmöten tillsammans med kunden. – Under det första mötet listar vi ut vad kunden vill ha för hoj, berättar Johan. Det behöver inte vara så specifikt utan övergripande så vi kan ta fram ett gäng digitala skisser. Ofta vill kunden gå ner på detaljnivå redan i första mötet och undrar vilken bakskärm vi tänker använda. Det kommer senare. Chassit är det första som Daniel drar igång Här håller firman 6/5/4 Motors till, med respekn tive bygge på varsin lyft och arbetsyta. I förgrunden syns en nylackerad Z 1000-ram. hyresgästerna framåt, även när ett femte oljeläckage upptäckts eller när man inser att ens nya, svindyra fälgar inte passar. Mycket tyder på att 6/5/4 Motors är på god väg att bli en svensk motsvarighet till stora byggfirmor som danska Wrenchmonkees eller amerikanska Classified Moto. Både kreativiteten och professionalismen finns där, mekhotellet är ett fint komplement och bidrar till garagets atmosfär. Och tyvärr, alla platser är upptagna och kölistan sträcker sig längre än choppergaffel.