Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i
höstvete i samma rad
Publicerat 2015-01-30
Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland.
Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via
Anders Elofssons fond.
Hushållningssällskapet Östergötland
Järngården 13, 590 76 Vreta Kloster | Tel +46(0)13-35 53 00 | Fax +46(0)13-10 27 94 | [email protected] |
www.hushallningssallskapet.se
Bakgrund
I detta projekt undersöks hur insådd av fem olika gräsarter fungerar när de sås in i samma rad
som höstvetet vid 25 cm radavstånd, jämfört med då de sås in på tvären mot höstvetegrödan vid
12,5 cm radavstånd.
I ett avslutat projekt undersöktes etableringen av fem olika gräsfröarter insådda i höstvete på
hösten (Ståhl et al. 2014). Ängssvingel, timotej, rörsvingelhybrid, rörsvingel och engelskt rajgräs
är alla stora gräsarter som används i slåttervallarna idag. Insådden gjordes på 12,5 cm
radavstånd på tvären mot såriktningen och direkt efter sådden av skyddsgrödan. Resultatet från
dessa försök visade att etablering på hösten i höstvete fungerar bra med höga skördar av de
flesta gräs och låga ogräsförekomster när etableringen har gått bra. Vi har funnit att timotej och
engelskt rajgräs har en snabb och säker etablering även vid lite senare sådatum. Svinglarna är
mer beroende av sådd i mitten av september i Mellansverige. I 2012 års resultat fann vi att
höstvetets avkastning påverkades av timotej och engelskt rajgräs som insådder. I ett av försöken
var skörden av höstvete ca 1 ton/ha lägre vid sådd i mitten av september.
Inom ekologisk växtodling har radhackningen tagit mer och mer mark. Ogräsen regleras på ett
bra sätt vilket har gett en stabilare produktion i många grödor. Vid insådd blir det en konflikt
mellan viljan att radhacka och viljan att göra insådd tidigt. Insådd i samma rad som
skyddsgrödan samtidigt med sådden av skyddsgrödan gör att radhackningen lättare kan
genomföras både under insåningsåret och under vallåren.
Projektets mål
•
•
Undersöka hur insådd fem olika arter/sorter av gräsfrö fungerar vid insådd i samma
rad som höstvete, på hösten vid sådd på 25 cm radavstånd.
Jämförelse görs med insådder gjorda separat, tvärs raderna av höstvete, på 12,5 cm
radavstånd.
Genomförande
Två försök lades ut på två olika jordarter, på Klostergården, i Östergötland. Ett försök låg på en
lättare och ett försök på en lite styvare jord. Försöken såddes 13 september 2013.
Försöksplan
A.
B.
C.
D.
E.
1.
2.
Arter
Ängssvingel, Minto
Timote,j Lischka
Rörsvingelhybrid, Hykor
Rörsvingel, Swaj
Engelskt rajgräs, Birger
Insådd i samma rad som höstvetet
Insådd separat direkt efter sådd av höstvete
Utsädesmängd
12 kg/ha
6 kg/ha
10 kg/ha
10 kg/ha
10 kg/ha
Försöken lades ut med två block per försök.
Tabell 1: Förutsättningarna för de två försöken.
Försök
Plats
Jordart
HE1446
Klostergården,
nmh l Mo
Vreta Kloster
HE1447
Klostergården,
mr SL
Vreta Kloster
Förfrukt
Råg
Såtidpunkt
13 september
Klöverträda
13 september
Höstvete Stava såddes med normal utsädesmängd. Sådden gjordes med försökssåmaskin
inställd på 12,5 respektive 25 cm radavstånd. Vid sådd på 25 cm radavstånd blandades
höstveteutsädet med vallfröet. Våren 2014 gödslades höstvetegrödan med 95 kg N/ha som
Biofer 10-3-1 och 200 kg/ha kalimagnesia (18 % svavel, 25 % kalium). Höstvetet skördades 20
augusti 2014 och skörden uppskattades i 12,5 respektive 25 cm radavstånd genom att klippa
0,25 m2 rutor. Gradering av etableringen gjordes under hösten 2013. Graderingar av beståndet
utfördes även våren 2014 och under hösten 2014 efter höstveteskörden. Ingen mekanisk
ogräsbekämpning är gjord i något led.
2
Resultat och diskussion
Spannmålsskörd
Skörden av spannmål uppskattdes genom klippning av rutor. Resultatet visas i tabell 2.
Tabell 2: Skörd av spannmål
Försök
Plats
HE1446
HE1447
Klostergården,
Vreta Kloster
Klostergården,
Vreta Kloster
Jordart
Skörd 12,5 cm
kg/ha
Skörd 25 cm
kg/ha
nmh l Mo
5200
4400
mr SL
8250
8050
Vid skörden uppmättes en skördenivå på den lättare jorden på ca 4400 kg/ha för 25 cm leden
och 5200 kg/ha för 12,5 cm leden. På den styvare jorden var skördenivån ca 8000 kg/ha, med
relativt lika skörd i båda radavstånden. Det var alltså en ganska stor skillnad i grödans
utveckling och konkurrens på de olika jordarna. Förfrukten på den lättare jorden var råg och på
den styvare jorden en klöverträda, vilket med säkerhet påverkat beståndens utveckling.
Sommaren 2014 var ganska torr vilket bör ha gett den styva jorden en fördel.
Beståndsgradering under insåningsåret
På hösten efter sådd i november gjordes en gradering av höstvete respektive gräsfröplantornas
bestånd, diagram 1. Antal plantor av höstvete och gräs räknades och beståndet graderades i en
0-100 skala.
HE1446 lätt jord
500
450
400
350
300
250
Plantor vete höst
200
Plantor gräs höst
150
100
50
0
Diagram 1: Planträkning på hösten för den lätta jorden HE1446, 16 oktober 2013. Antal plantor
per m2.
I försöket på den lätta jorden var det en relativt jämn etablering av vete i både 12,5 och 25 cm
radavstånd. För gräsen speciellt, Hykor och Swaj, är det en tendens till att antal plantor är fler i
12,5 cm radavstånd jämfört med 25 cm radavstånd. En felkälla kan vara att det är svårt att
särskilja höstveteplantor och gräsplantor när de står i samma rad. Vid beståndsgraderingen 0100 graderades alla rutor till 100 både på hösten och på våren. Planträkningen på våren 2014
visar att framförallt det engelska rajgräset har vuxit under den milda vintern, diagram 2.
Plantantalet har ökat markant. Troligen är det svårt att skilja plantor och skott, vilket gör att det
3
kan vara skott som räknats och inte plantor då plantorna har bestockats, vilket kan vara fallet
med engelskt rajgräs då den växer snabbt efter etableringen.
700
600
500
400
300
Plantor vete vår
Plantor gräs vår
200
100
0
Diagram 2: Planträkning på våren för den lätta jorden HE1446, 23 april 2014. Antal plantor per
m2.
HE1447 styv jord
400
350
300
250
200
Plantor vete höst
150
Plantor gräs höst
100
50
0
Diagram 3: Planträkning för den styva jorden HE1447, 8 november 2013. Antal plantor per m2.
På den styva jorden var etableringen ojämnare på grund av ett grövre såbruk. Både vad gäller
höstevete och gräs är det en stor skillnad i bestånd mellan de olika radavstånden på hösten,
diagram 3. Skillnaden består vid graderingen på våren 2014, diagram 4. Man ser inte samma
ökning i plantantal från hösten till våren på den styva jorden som i försöket på den lätta jorden.
4
400
350
Plantor per m2
300
250
200
Plantor vete vår
150
Plantor gräs vår
100
50
0
Diagram 4: Planträkning på våren för den styva jorden HE1447, 24 april 2014. Antal plantor per
m2.
Våren 2014 graderades beståndet av höstvete och gräs. I diagram 5 visas resultatet av
graderingen i skalan 0-100 där 100 är fullt bestånd. Det är endast det engelska rajgräset som
har ett bra bestånd. Tittar man statistiskt på skillnad mellan radavstånden för alla led finns den
en säker skillnad i HE1447 den styva jorden där täckningsgraden är något högre vid 25 cm
radavstånd än vid 12,5 cm, tabell 3.
80
70
60
50
40
30
20
10
0
12,5
Minto
25
12,5
25
12,5
Minto Lischka Lischka Hykor
25
Hykor
12,5
Swaj
25 Swaj
12,5
Birger
25
Birger
Diagram 5: Planttäthet våren 2014 för gräsbeståndet på den styva jorden HE1447.
5
Tabell 3: Medelvärde och statistiska skillnader mellan radavstånd och försök vid vårgradering
av täckningsgrad 0-100 för insådden, 23 april 2014.
Olika bokstav har
säker skillnad
Radavstånd, försök
Medelvärde
täckningsgrad
12,5 cm, HE1446
A
100
25 cm, HE1446
A
100
25 cm, HE1447
12,5 cm, HE1447
B
38
C
28
Skotträkning efter spannmålsskörd
Hösten 2014 efter höstveteskörden graderades gräsbestånden. Skotten räknades i andra halvan
av oktober. Skottantalet är högre på den lättare jorden jämfört med den styva jorden. I medeltal
723 skott/m2 för den lätta jorden och 507 skott/m2 för den styva jorden. Skillnaderna i
skottantal för de två radavstånden 12,5 och 25 cm radavstånd är relativt små. Det är inte
statistiskt säkra skillnader mellan radavstånd, tabell 4. Mellan leden finns säkra skillnader. Det
beror på flera saker allt från hur många frön som sås till hur många skott per planta den
enskilda arten bildar.
Jämför man de olika radavstånden för varje gräsart finns inte heller några statistiskt säkra
skillnader.
Tabell 4: Statistisk analys för skotträkning hösten 2014 efter spannmålsskörden. Statistiskt
säkra skillnader om prob>F är mindre än 0,05.
Source
Nparm
DF
DFDen
F Ratio
Prob > F
radavstånd
1
1
20
0,8366
0,3713
led
4
4
20
4,2840
0,0115*
försök
1
1
20
19,6592
0,0003*
radav*led
4
4
20
0,1153
0,9756
led*försök
4
4
20
2,1380
0,1136
radav*försök
1
1
20
0,3635
0,5533
radav*led*försök
4
4
20
1,4248
0,2622
1200
Antal skott/m2
1000
800
600
400
200
0
12,5
25
12,5
25
12,5
25
12,5
Minto Minto Lischka Lischka Hykor Hykor Swaj
25
12,5
25
Swaj Birger Birger
Diagram 6: Skotträkning 16 oktober 2014 för försök HE1446 på den lätta jorden. Antal skott per
m2 för de olika arterna och radavstånden.
6
700
600
Antal/m2
500
400
300
200
100
0
12,5
25
12,5
25
12,5
Minto Minto Lischka Lischka Hykor
25
Hykor
12,5 25 Swaj 12,5
25
Swaj
Birger Birger
Diagram 7: Skotträkning 26 oktober 2014 för försök HE1447 på den styva jorden. Antal skott
per m2 för de olika arterna och radavstånden.
Vid skotträkningen på den styva jorden räknades skotten i ”bra” ytor. Det ger en missvisande
bild av hela beståndet. Räkningen kompletteras därför med en gradering av täckningen i hela
rutan som bättre visar beståndets kvalitet som helhet. I diagram 8 ser man att det engelska
rajgräset har den klart bästa etableringen. Swaj har den sämsta etableringen medan Minto,
Lischka och Hykor ligger relativt lika.
I den centrala frågan om det är någon skillnad mellan att så in på 12,5 cm radavstånd i en
separat körning jämfört med att så i samma rad på 25 cm radavstånd är det inga skillnader. Det
finns inga statistiskt säkra skillnader mellan såteknikerna i antal skott eller i täckningsgrad.
I det genomförda projektet ” Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete” visade vi att
för svinglarna planade skörden ut vid fler skott än 400 skott/m 2. De flesta led i detta försök
ligger mellan 400 och 600 skott per m2, med stora väletablerade plantor, vilket bör ge en
normal skörd av vallfrö kommande år. I försöket på lerjord var beståndet så ojämnt att det kan
ha varit tveksamt om en praktisk odling hade gått vidare till skörd för en del av arterna.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
12,5
Minto
25
12,5
25
12,5
Minto Lischka Lischka Hykor
25
Hykor
12,5 25 Swaj 12,5
Swaj
Birger
25
Birger
Diagram 8: Planttäthet 1 december 2014 för försök HE1447 på den styva jorden. Plantäthet 0100.
Ogräsgradering
Ogräsförekomsten graderades efter skörden av skyddsgrödan hösten 2014. Ogräsförekomsten
var större på den lätta jorden jämfört med den styvare, vilket är logiskt med tanke på skillnaden
7
i skörd på höstvetegrödan. Inga statistiskt säkra skillnader finns mellan leden. Observera att
ingen radhackning är gjord på 25 cm radavstånd.
250
Antal, gram per m2
200
150
Summa ogräs antal
100
Summa ogräs vikt
50
0
Diagram 9: Summa ogräs för den lätta jorden HE1446. Antal respektive gram per kvadratmeter.
På den lätta jorden är ogräsförekomsten generellt lite högre. I diagram 9 visas summa ogräs för
de olika leden. Svinglarna på 25 cm ligger lite högre än de övriga leden. Engelskt rajgräs Birger
ligger lågt i både 12,5 och 25 cm radavstånd. Även timotej Lischka har lite skillnad mellan de
båda radavstånden och ligger lågt i ogräsmängd. Dessa två är de som i tidigare försök med
insådd på hösten i höstvete har visat bäst konkurrensförmåga. Ogräsvikten på Hykor 25 cm
sticker ut och det är baldersbråmängden som är klart högre än för de övriga ogräsen.
160
Antal, gram per m2
140
120
100
80
Summa ogräs antal
60
Summa ogräs vikt
40
20
0
Diagram 10: Summa ogräs för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per
kvadratmeter.
I diagram 10 visas summa ogräs för de olika leden på den styva jorden. Det är överlag låga
mängder ogräs men Swaj på 25 cm radavstånd är det ledet som skiljer ut sig med lite högre
mängder. Tittar man på förekomsten av vitklöver, diagram 11, som är spill sedan en fröodling
för ett antal år sedan är också där Swaj på 25 cm radavstånd det ledet som har klart mer klöver
8
än övriga. Det bör visa på skillnaderna i konkurrens under etableringsåret vilket har släppt fram
klövern i olika grad.
160
Antal, gram per m2
140
120
100
80
60
Klöver antal
40
Klöver vikt
20
0
Diagram 11: Klöverförekomst för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per
kvadratmeter.
Slutsatser
Projektets två fältförsök tyder på att det inte finns några skillnader mellan att så in i en separat
körning tvärs såraderna direkt efter höstvetesådden jämfört med att så vallfröt i samma rad
blandat med höstvetet. De två försöken har legat på olika jordar med olika förfrukter. Resultaten
visar att på den styva jorden med ett mycket kraftigt höstvetebestånd blev några av arterna
sämre etablerade. De torra förhållandena vid sådd kan också ha bidragit till en senare groning
vilket också påverkar konkurrensförhållandet mellan gräs och vete.
Ogräsförekomsten visar inte heller några säkra skillnader mellan radavstånden. Det finns en
tendens till att Hykor och Swaj på 25 cm radavstånd har högre ogräsvikter än övriga led och att
engelskt rajgräs har en lägre ogräsvikt än övriga led.
Engelskt rajgräs är det klart etableringssäkraste gräset vid sådd i samma rad som höstvete. Trots
ett mycket kraftigt höstvete på den styva jorden var det fullt bestånd för det engelska rajgräset. I
det tidigare projektet fick vi en skördesänkning i höstveteskörden av engelskt rajgräs vilket
också visar på konkurrensförmågan hos engelskt rajgräs. Det som skiljer ut sig från det tidigare
projektet är att timotejen etablerade sig sämre på den styva jorden. En orsak kan vara att
timotej har ett mycket litet frö och vi blandade vallfrö och höstvetet vid sådden i samma rad,
tillsammans med torra etableringsförhållanden.
Min slutsats är att resultaten visar (dock endast två försök) att vi kan rekommendera samtidig
sådd av vallfrö med höstvete. Man bör dock inte så in i höstvete som kan förväntas bli mycket
kraftigt, med undantag för engelskt rajgräs. Kan såtekniken lägga vallfröt något grundare än
höstvetet gör det etableringen säkrare framförallt av småfröiga arter som timotej.
Projektet innehåller endast två fältförsök. För att verifiera resultaten bör ytterligare försök
genomföras.
Referenser
Ståhl, P, Wallenhammar, A-C, Stoltz, E. 2014. Etablering av ekologiskt gräsfrö på
hösten i höstvete. Slutrapport Jordbruksverket. http://fou.sjv.se/fou
9