Förra året kontaktade 450 medlemmar Neuroförbundets rättsombud för att få råd och stöd i olika juridiska frågor. Därutöver hjälper förbundet ett tiotal medlemmar i långvariga rättsprocesser. Ibland tar det lång tid i förvaltningsdomstolarna, men det kan också ge resultat. Neuroförbundets rättsombud kan med andra ord göra stor skillnad. Visst kan det ge resultat att N euroförbundets rättsombud hjäl per medlemmar med frågor kring följande områden: lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), social tjänstlagen (SoL), sjukpenning, sjukersättning, handikappersättning, färdtjänst, riksfärdtjänst, bostadsanpassning, bilstöd, p-till stånd och vårdskador. Rättsombuden kan ge stöd vid a nsökningar, eller vid överklagande av ett beslut som man inte är nöjd med. Då det gäller överklaganden kan hjälpen bestå i att ge medlemmen råd kring vad som är lämpligt att ta upp. I andra fall ger medlemmen rättsombudet en fullmakt. Det innebär att det är rättsombudet som driver hela processen åt medlemmen. EN FÖRÄNDRING UNDER 2014 var att andelen medlemmar som önskar hjälp vid överklagan den ökade. Fler än tidigare uppger också för Neuroförbundet det psykiskt påfrestande i att befinna sig i en rättsprocess. Motparten, kommunen eller Försäkrings kassan, är ju egentligen den som ska hjälpa oss då vi drabbas av en sjukdom eller skada. Då är det mycket o mskakande att bli lämnad i stick et. Uttryck som ”jag har betalat skatt hela mitt liv och nu får jag ingen hjälp. Det här trodde jag inte om Sverige” eller ”min fru orkar inte längre och kommunen lyssnar inte på mig” är tyvärr inte helt ovanliga. PÅ RÄTT SIDA DET ÄR ALLTSÅ en fördel att vara åtminstone lite Magnus Andersson är koordinator för rättsombuden på Neuroförbundet »Två av de medlemmar som vi företrätt i Högsta förvaltningsdomstolen har fått rätt. « NÄR DET GÄLLER just överklaganden i dom stol är det egentligen så, enligt den så kallade förvaltningsprocesslagen, att en domstol ska ta reda på alla fakta i ett mål och utreda det så långt som krävs. Man ska alltså inte behö va vara juridiskt kunnig för att överklaga. Det ta är o ckså huvudskälet till varför försäkrings bolagens rättsskydd inte gäller dessa ärenden. 30 REFLEX #1 2015 Tyvärr är det dock så att domstolarna inte sköter denna uppgift, eller kanske sköter den olika bra. En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen visade till exempel att det är stor skillnad i ändringsfrekvens mellan för valtningsrätterna i Sverige. En skillnad som inte kan förklaras av skillnaderna i individuella egenskaper hos dem som överklagar. LÄS MER: IFS:s rapport Socialförsäkringsmål i förvaltningsdomstolarna, rapport 2014:18, oktober 2014 insatt i vad de olika lagarna innebär. År 2014 ut ökade Neuroförbundet därför antalet kostnads fria informationstillfällen. Vid dessa konferen ser går vi igenom lagarna, samt vad som är bra att veta till exempel vid ett överklagande. Kom mande orter under 2015 är bland annat Stock holm, Göteborg, Västerås, Sundsvall, Gällivare och några till. Håll utkik i kalendariet på neu roforbundet.se och välkommen att anmäla dig. Under 2014 har vi också haft fortsatta kon takter med sjukvårdspersonal. Neurologer, arbetsterapeter, sjukgymnaster med flera är vik tiga i sina roller som intygsskrivare för den som ansöker om insatser. Neuroförbundet har vid ett tiotal tillfällen under året haft möten, där vi in formerat om våra erfarenheter kring intyg, och vad dessa behöver innehålla information om. UNDER 2014 HAR också det ovanliga hänt att Neuroförbundet varit involverat i tre oli ka processer i Högsta förvaltningsdomstolen. Denna domstol tar i princip endast upp ären den som kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Att överhuvudtaget få ta upp sitt ärende i högsta instans är svårt. Endast 150 ärenden av de 8 000 per år som överklagas dit får det prövningstillstånd som krävs. Det som är ännu mer ovanligt, samt gläd jande, är att två av de medlemmar vi företrätt i Högsta förvaltningsdomstolen faktiskt fått rätt. Högsta instans. Högsta förvaltningsdomstolen tar i princip endast upp prejudicerande ärenden, för att ge vägledning om hur liknande fall ska bedömas. Av 8 000 årliga fall får endast 150 prövningstillstånd. FOTO: HÅKAN SJUNNESSON överklaga Båda ärendena gäller bostadsanpassning, och båda tog ungefär 3 år (!). Båda gäller också medlemmar med diagnosen multipel skleros (ms). Det som är bra att veta är dock att slut satserna i domarna gäller även för personer med andra diagnoser. DET ENA ÄRENDET gällde medlemmen Kristina som ansökte hos kommunen om en luftkondi tioneringsanläggning sommaren 2011. Kristi nas ärende beskrevs i en artikel i Reflex num mer 4 2014. Den finns också på juridiksidorna på neuroforbundet.se Det andra fallet gäller bostadsanpassning när man flyttar. Vad händer om du vid flyt ten har en diagnos med endast små funktions hinder, så att behoven av anpassning uppstår först efter fem, sex år? Ska man vid husköp behöva utgå från ”vär sta scenario” när det gäller sjukdomens ut veckling? Detta var huvudfrågan i Daniels ärende, som Neuroförbundet vann åt honom i Högsta förvaltningsdomstolen. Det beskrivs i kommande ”På rätt sida” här i Reflex 2 2015. 7 Fotnot: Kristina och Daniel heter egentligen något annat. Vem har rätt till personlig assistans? Jag får inga raka svar! Varför fattar Försäkringskassan och kommunen olika beslut? Kostnadsfri rådgivning om personlig assistans. Vi på Humana Assistansrådgivning ger dig svar, helt kostnadsfritt, om vilka rättigheter du eller din närstående har. Du kan helt enkelt fråga oss om allt som gäller personlig assistans. Välkommen att ringa oss vardagar kl 9-17. Fråga oss om personlig assistans! 020 -70 80 87 Humana Assistansrådgivning REFLEX #1 2015 31