Lika villkor. Tanken med assistansreformen är att den assistansberättigade ska vara delaktig och ha inflytande över hur hjälpen ges. FOTO: HÅKAN SJUNNESSON Personlig assistans ska vara personlig Personlig assistans enligt LSS är till för den med stora och varaktiga funktionsnedsättningar, som har be hov av hjälp med personliga angelä genheter. Hjälpen vara personlig och ges utifrån personliga behov. T anken med lagen är att den assis tansberättigade ska vara delaktig i, och ha inflytande över hur hjälpen ges. Med hjälp av personlig assis tans ska du kunna leva ditt liv som andra. Med det menas som andra i liknande livssituation och ålder utan en sjukdom eller skada. Du kan ansöka om personlig assistans senast dagen före du fyller 65 år. Ett grundkrav för att beviljas personlig assistans är att du har behov av hjälp med ett eller flera av de så kallade grundläggande be hoven. Till dessa räknas personlig hygien, av och påklädning, måltider, att kunna kommunice ra med sin omgivning eller annan hjälp som för utsätter ingående kunskaper om den funktions hindrade. Det sistnämnda kallas ibland för det ”femte behovet”. Det kan till exempel handla om att be höva hjälp med att strukturera, utföra eller av sluta olika aktiviteter. Det kan också gälla om du PÅ RÄTT SIDA Magnus Andersson är koordinator för rättsombuden på Neuroförbundet »Du ska kunna leva ditt liv som andra utan sjukdom eller skada. « har en sällsynt allvarlig sjukdom, eller har be hov av ständig tillsyn. EN ANSÖKAN OM assistans kan göras till både kommunen och Försäkringskassan. För rätt till personlig assistans från Försäkringskassan, vilken benämns assistansersättning, fordras ett behov på minst 20 timmar per vecka med de grundläggande behoven. Har du mindre hjälpbehov tidsmässigt är det LSShandläggare på kommunen du får vända dig till. När du gör din ansökan, som bör ske skrift ligt, ska du alltså försöka specificera vil ka hjälpbehov du har. Det gäller dels med de grundläggande behoven ovan, men även alla andra personliga behov, exempelvis hushålls arbete, inköp, ledsagning till och från fritids aktiviteter, förflyttningar, hjälp vid arbetssitu ationen med mera. Om du beviljas assistans med de grundläg gande behoven, ska du också få hjälp med dina övriga personliga behov. Men grundkravet är som sagt de grundläggande behoven, och när dessa utreds uppskattas den tid du behöver hjälp med dem. Tiden summeras sedan som ett antal timmar per vecka. Med din ansökan ska du också bifoga medi cinska intyg som beskriver din funktionsned sättning, med fokus på hur den påverkar din förmåga att utföra de grundläggande beho ven. Ett intyg att bifoga är ett så kallat ADL REFLEX #3 2015 29 › PÅ RÄTT SIDA › intyg där ”ADL” betyder aktiviteter i dag liga livet. För att få ett sådant intyg tar man kon takt med en arbetsterapeut, via en vård eller hälsocentral eller kommunen. Arbetsterapeuten gör sedan ett hem besök och intervjuar dig kring dina oli ka hjälpbehov. Det är också vanligt att arbetsterapeuten ber dig utföra vissa mo ment inför hen. Därefter sammanställer arbetsterapeuten dina behov i ADLbe dömningen.När det gäller intygen är det bäst att ha intyg som beskriver situatio nen just nu. Särskilt viktigt är detta vid progressiv sjukdom. Har du en sjukdom vars symtom varierar så bör du utgå från en sämre, eller genomsnittlig, dag EFTER ATT DIN ansökan är gjord kommer en handläggare (från kommunen och/el ler Försäkringskassan) hem och intervju ar dig kring dina hjälpbehov. Du kan ha en annan person, till exempel anhörig, med vid detta samtal. Något som är viktigt att tänka på är att det du säger vid denna intervju, när det gäller till exempel hur lång tid en viss hjälp tar, kommer att ligga till grund för den utredning som handläggaren skri ver efter besöket. Med andra ord så bör du tänka efter noggrant kring dina olika hjälpbehov och inte bara säga något i för bifarten. EN DEL PERSONER med neurologisk sjuk dom slutar att använda vissa kläder, eller äter bara viss mat som är lättare att till laga, eller avstår från aktiviteter. Klassis ka exempel är att sluta med skjortor, eller jeans med knappar, när finmotoriken i händerna är nedsatt. Här behöver du vid ansökan ”tän ka bort” den eventuella begränsning av din förmåga som har inträtt. Tänk hur du skulle gjort som ”frisk” när det gäl ler dusch, matvanor eller aktiviteter utan för hemmet. För personlig assistans ska ju kunna göra så att du kan leva som andra. När det gäller ansökan om personlig as sistans har Neuroförbundet tagit fram en hjälpreda där exempel på olika hjälpbehov listas. Den kan du använda när du förbe reder dig inför mötet med kommunen el ler Försäkringskassan, eller skicka in som en bilaga med din ansökan. Hjälpredan kan medlemmar i Neuro förbundet hämta via juridiksidorna på www.neuroforbundet.se, bakom inlogg ning. Nödvändiga inloggningsuppgifter får du som är medlem. Där finns också intressanta exempel på ärenden där med lemmar fått hjälp av oss med överklagan den till domstol. Jag rekommenderar ock så att läsa sidan om att ”ansöka om en insats”. Om du får ett beslut av kommu nen eller Försäkringskassan som du inte är nöjd med kan beslutet överklagas. Neu roförbundets rättsombud kan hjälpa till med detta. 7 LÄS MER: 4 LSS – lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 4 Prop. 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade 2015 firar vi 10 • • 30 REFLEX #3 2015 • år