Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk

SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Handläggare
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
SN-2015/1293.179
1 (7)
Socialnämnden
Emma Braconier
[email protected]
Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och
medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr
S2015/418/FS
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen och
överlämnar det till Socialdepartementet.
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Sammanfattning
Socialdepartementet har remitterat utredningen Juridiskt kön och medicinsk
könskorrigering (SOU 2014:91) till Huddinge kommun för yttrande.
Utredningen hade i uppdrag att utreda om åldersgränsen för fastställelse av
ändrad könstillhörighet bör ändras. Motivet till detta var att transexuella i
många fall, inte minst bland unga innebär ett psykiskt lidande för personen i
fråga på grund av de problem som de möter i vardagen.
Utredningens förslag är att ersätta den befintliga könstillhörighetslagen med
två nya lagar. En lag om ändring av juridiskt kön och en lag om
tillståndsprövning av ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlar.
Utredningens förslag innebär ett tydligt särskiljande av den juridiska och den
medicinska processen för att ändra könstillhörighet. Förslaget innebär även
att en person ska kunna ändra juridiskt kön utan att behöva ändra medicinskt
kön.
Förvaltningen ställer sig positiv till utredningens förslag avseende ändring av
juridiskt kön.
I utredningen föreslås en sänkt åldersgräns från 18 till 15 år för möjligheten
till medicinsk könskorrigering. Förvaltningen anser, i likhet med
Barnombudsmannen, att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har vägt in
skyddsbehovet mot behovet av dessa ingrepp i avgörandet av vad som är
barnets bästa på kort och på lång sikt.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
SN-2015/1293.179
2 (7)
Beskrivning av ärendet
Socialdepartementet har remitterat utredningen Juridiskt kön och medicinsk
könskorrigering (SOU 2014:91) till Huddinge kommun för yttrande.
Utredningen hade i uppdrag att utreda om åldersgränsen för fastställelse av
ändrad könstillhörighet bör ändras. Att vara transexuell kan i många fall, inte
minst för unga, innebära ett psykiskt lidande för personen i fråga.
Fastställande av könstillhörighet- en process i två delar
Den 1:a juli 2013 avskaffades det tidigare kravet på sterilisering vid könsbyte
i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, förkortad
könstillhörighetslagen. Det innebär att det inte längre finns något krav på
medicinskt ingrepp för fastställande av ändrad könstillhörighet. En
konsekvens av det avskaffade steriliseringskravet är att en ändring av en
persons könstillhörighet uppfattas som en process i två delar. Den ena delen
innefattar den administrativa proceduren för det juridiska fastställandet av
ändringen, det vill säga en ändring av en persons juridiska kön i
folkbokföringen. Den andra delen innefattar den könskorrigerande vården och
behandlingen som, med undantag för vissa specifika ingrepp som regleras i
könstillhörighetslagen, regleras i hälso- och sjukvårdslagen.
Utgångspunkter för utredningen
Utredningens bedömning är att respekten för den enskildes privatliv och
rätten till självbestämmande och integritet innebär att det ska stå individen
fritt att ändra det kön som har registrerats i folkbokföringen. Processen ska
vara snabb, enkel och transparent. Processen för att ändra juridiskt kön ska
inte heller ställa några direkta eller indirekta krav på medicinsk vård och
behandling.
Utredningens kartläggning och analys av könstillhörighetslagen visar hur den
juridiska och den medicinska delen i processen att ändra juridiskt kön fortsatt
är tätt sammankopplade, trots att steriliseringskravet för ändrad
könstillhörighet har avskaffats. En medicinsk utredning ligger till grund för
bedömningen av om förutsättningarna för ändrad könstillhörighet enligt
könstillhörighetslagen är uppfyllda. Att den enskilde har kontakt med hälsooch sjukvården är av avgörande betydelse för att personen ska få till stånd en
ändring av könstillhörighet.
Genom en ändring av sitt juridiska kön får personen möjlighet att få
identitetshandlingar som återspeglar sin egenupplevda könsidentitet.
Utredningens bedömning är att mänskliga rättigheter och
Europakonventionen medför att det ska stå fritt för dem som önskar att ändra
det juridiska kön som framgår av folkbokföringen.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
SN-2015/1293.179
3 (7)
Processen för att ändra personnummer ska vara snabb, enkel och transparent.
En grundläggande aspekt av dessa rättigheter är att ingen ska tvingas
genomgå medicinsk behandling eller medicinska ingrepp för att få sin
juridiska könstillhörighet ändrad. En omständighet som utredningen har
uppmärksammat är att en önskan och ett behov av att ändra sitt juridiska kön i
folkbokföringen inte alltid innebär att personen också har behov av och
önskar operera sin kropp och sina könsorgan.
En viktig utgångspunkt för utredningens arbete är att överväganden och
förslag är en god förståelse av situationen för unga transpersoner.
Utredningens ambition har därför varit att så långt som möjligt förhålla sig till
den definition eller den beskrivning av gruppen transpersoner som gruppen
själv har formulerat.
Ytterligare utgångspunkter för utredningen är att vi lever i ett heteronormativt
samhälle. Heteronormativitet präglar det svenska samhället på alla nivåer och
är ett uttryck för att det enbart finns två kön, nämligen man och kvinna. Med
heteronormativiteten följer också en syn på att kön är något som inte kan
förändras. Detta är enligt utredningens synsätt en förenklad beskrivning av
kön. En mer rimlig och nyanserad bild av kön är att det är socialt konstruerat
och rymmer flera olika kategorier. En omständighet som utredningen har valt
att ta fasta på är skillnader mellan det som är biologiskt kön och juridiskt kön
samt könsidentitet och könsuttryck.
Utredningens förslag
Utredningen föreslår att könstillhörighetslagen upphävs och ersätts av två nya
lagar: en lag om ändring av juridiskt kön och en lag om tillståndsprövning av
ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna.
Förslag till ny lag om ändring av juridiskt kön
Lagen om ändring av juridiskt kön ska reglera förutsättningarna för en
ändring av en persons juridiska kön, vilket innebär en ändring av
personnummer. Utgångspunkten är att den som önskar ska ha möjlighet att
ändra sitt juridiska kön.
Utredningens bedömning är att unga som fyllt 15 år själva ska kunna ansöka
om ändring av juridiskt kön då de anses ha uppnått en sådan ålder och
mognad att de kan tillgodogöra sig information och överblicka
konsekvenserna av ett beslut om ändring av juridiskt kön. Den unge kan
oberoende av vårdnadshavarens samtycke ansöka om ändring av juridiskt
kön. Det innebär en inskränkning i vårdnadshavarens rätt att bestämma om
den unges personliga angelägenheter. Utredningens bedömning är att det är
viktigt att föräldraperspektivet får stå tillbaka gällande frågor om den unges
könsidentitet med hänsyn till barnets bästa.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
SN-2015/1293.179
4 (7)
Gällande barn som fyllt 12 men inte 15 föreslår utredningen att den unge
tillsammas med sina vårdnadshavare kan ansöka om en ändring av juridiskt
kön. En ändring av barnets juridiska kön i dessa fall förutsätter både
vårdnadshavarens och barnets samtycke. När barnet har två vårdnadshavare
behöver båda vårdnadshavare samtycka till en ändring av det juridiska könet.
För att oenighet inte ska drabba den unge föreslås ett tillägg i föräldrabalken.
Tillägget syftar till att göra det möjligt för socialnämnden att besluta att en
ändring av det juridiska könet får ske utan den andra vårdnadshavarens
samtycke, om det krävs för barnets bästa.
Utredningens bedömning är att svårighetsgraden av det beslut som fattas
avseende en persons juridiska kön rättsligt och formellt sett är låg, eftersom
det enbart innebär en personnummerändring. Svårighetsgraden får i stället
anses ligga i att den unge aktivt väljer att gå emot de normer och
föreställningar som råder i ett heteronormativt samhälle. Det är även möjligt
för den enskilde att ändra sitt juridiska kön igen.
Förslag till ny lag om tillståndsprövning av ingrepp av könsorganen och
avlägsnande av könskörtlarna
Förslaget till en ny lag om tillståndsprövning innebär att de ingrepp som
förutsätter tillstånd enligt den nuvarande könstillhörighetslagen fortsatt ska
prövas hos Socialstyrelsen. Motivet till att införa en särskild lag vad gäller
dessa ingrepp är bland annat att ingrepp i könsorganen och avlägsnande av
könskörtlarna är av mycket speciell karaktär och att det rör sig om
irreversibla ingrepp. Det är därför mycket viktigt att den kvalitetsgranskning
som Socialstyrelsen tillståndsgivning innebär finns kvar. Den föreslagna
lagen ska betraktas som en speciallagstiftning inom hälso- och sjukvårdens
område.
Utredningen föreslår att ett krav för att en ung person ska ges tillstånd till
ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna är att vederbörande
har fyllt 15 år. Att den unge har fyllt 15 år är emellertid inte detsamma som
att tillstånd kommer att beviljas av Socialstyrelsen. Andra förutsättningar för
tillstånd är att det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet, att
vårdnadshavaren samtycker och att den unge har tillräcklig mognad att själv
samtycka till ingreppet. Vid ingrepp i könsorganen eller avlägsnande av
könskörtlar behöver, till skillnad från ändring av juridiskt kön,
vårdnadshavaren samtycka. Kravet på att den unge ska ha nått tillräcklig
mognad att själv samtycka till ingreppet ska enligt utredningens bedömning
väga tyngre än åldersgränsen i förekommande fall. I sådana fall där den unge
har fyllt 15 år men inte anses ha tillräcklig ålder och mognad att själv
samtycka till ingreppet ska tillstånd inte ges. Kravet på tillräcklig mognad
kompletterar således åldersgränsen och innebär att det finns utrymme att neka
tillstånd i sådana fall där ålderskravet är uppnått men inte mognadskravet.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
SN-2015/1293.179
5 (7)
Om den unge har två vårdnadshavare måste båda samtycka till det aktuella
ingreppet. För att oenigheter vårdnadshavare emellan inte ska drabba den
unge, som har ett tydligt behov av ingreppet, föreslås ett tillägg i
föräldrabalken. Detta förslag till tillägg syftar till att göra det möjligt för
socialnämnden att beslut om tillstånd får ges utan den andra
vårdnadshavarens samtycke, om det krävs med hänsyn till barnets bästa.
Särskilt yttrande av experten Elin Olsson
Experten Elin Olsson, representant för Barnombudsmannen, skriver i ett
särskilt yttrande följande:
Utredningens direktiv är att utreda åldersgränsen för att ändra det juridiska
könet, det vill säga ändra kön i folkbokföringen. Barnombudsmannen har
inga invändningar mot utredningens förslag att sänka åldersgränsen för att
ändra det juridiska könet. Däremot anser Barnombudsmannen att förslaget att
sänka åldersgränsen för att söka tillstånd till operation av könsorganen eller
avlägsnande av könskörtlarna inte ingår i utredningens direktiv.
Barnombudsmannen anser även att frågan måste utredas mer för att kunna ta
ställning till om åldersgränsen för operation av könsorganen eller avlägsnande
av könskörtlarna bör sänkas.
[…] För att kunna ta ställning till om den nuvarande åldersgränsen bör sänkas
måste barns behov av dessa ingrepp ställas mot barns behov av skydd mot
omfattande irreversibla ingrepp. Barnombudsmannen anser att man i
utredningen inte tillräckligt har vägt skyddsbehovet mot behovet av dessa
ingrepp i avgörandet av vad som är barnets bästa på kort och på lång sikt.
Ytterligare en svårighet i avvägningen av vad som är barnets bästa är att
vetenskap och beprövad erfarenhet om dessa ingrepp på personer under 18 år
verkar vara begränsad. Vi anser att man måste utreda frågan mer för att vi ska
kunna ta ställning till om en sänkning av åldersgränsen är för barnets bästa.
Förvaltningens synpunkter
Utredningens utgångspunkt är att det avskaffade steriliseringskravet. En
persons könstillhörighet uppfattas som en process bestående de av två delar
och är en konsekvens av det avskaffade steriliseringskravet.
Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att ersätta könstillhörighetslagen
med två nya lagar. En tudelning av lagstiftningen möjliggör för de individer
som endast vill byta juridiskt kön och inte göra medicinska ingrepp eller
möjlighet att avvakta med dessa.
Förslag till ny lag om ändring av juridiskt kön
Förvaltningen delar utredningens bedömning att respekten för den enskildes
privatliv och rätten till självbestämmande och integritet innebär att det ska stå
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
SN-2015/1293.179
6 (7)
individen rätt att ändra det kön som har registrerats i folkbokföringen.
Processen ska inte heller ställa några krav på medicinsk vård eller behandling.
Att även unga personer ska ges möjlighet att byta juridisk kön är positivt
utifrån det som utredningen belyser, nämligen att unga transpersoner mår
sämre och är mer utsatta än jämnåriga icke- transpersoner och äldre
transpersoner. Att av andra bli betraktad som det kön personen själv upplever
sig som är en viktig del av den unges identitetsskapande och kan sannolikt
motverka psykiskt lidande.
Förslag till ny lag om tillståndsprövning av ingrepp av könsorganen och
avlägsnande av könskörtlarna
Förvaltningen delar Barnombudsmannens synpunkt om att sänkt åldersgräns
till 15 år behöver utredas mer då detta inte ingick i utredningens direktiv och
att utredningen inte tillräckligt har vägt skyddsbehovet mot behovet av dessa
ingrepp i avgörandet av vad som är barnets bästa på kort och på lång sikt.
Processen mot en medicinsk korrigering skulle kunna påbörjas innan 18 års
ålder men det bör utredas vidare om det avgörande beslutet kan fattas innan
18 års ålder med hänvisning till att beslutet är irreversibelt. Åldern i sig är
dock ingen garant för att tillräcklig mognad för ett sådant beslut uppnåtts. Att
en person kan ändra juridiskt kön innan 18 års ålder kan påverka den psykiska
hälsan positivt och att ett beslut om medicinsk korrigering kan avvaktas.
Förvaltningen ställer sig därför även tveksam till att socialtjänsten ska kunna
fatta beslut mot en vårdnadshavares vilja i fråga om den medicinska
korrigeringen av kön. Om förslaget kvarstår är det viktigt att fundera över
delegationsnivån på den typen av beslut.
Konsekvenser för socialtjänsten
Utredningens förslag innebär ökade befogenheter och ökade krav på
kompetens kring transpersoners situation. Något som idag måste anses som
bristfällig eftersom unga transpersoners förtroende för socialtjänsten är låg
enligt utredningen. Utredningen skriver att det inte finns möjligheter att
effektivisera socialtjänstens barn- och ungdomsvård och att staten bör anvisa
medel för uppdragen. Förvaltningen instämmer i detta. Särskilt viktigt är det
med en förbättrad kompetens om förslaget kvarstår att socialnämnden ska
fatta beslut om medicinsk könskorrigering när en vårdnadshavare inte
samtycker. Viktigt är även att det ges vägledning kring vilken kompetens
socialtjänsten behöver för att genomföra uppdraget.
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
SN-2015/1293.179
7 (7)
Yvonne Kokkola
Verksamhetschef
Emma Braconier
Utvecklingsledare
Beslutet delges
Socialdepartementet