Lär barn att läsa

l l l Nr 3 – juni 2015
BOKHUND
Lär barn att läsa
Rapport från SRATs förbundsmöte
3
INNEHÅLL
Rapport från SRATs förbundsmöte och presentation av nya
styrelsen....................................................4-11
Från Saco-toppen till
stallbacken...................................................12
Bokhund – ett framgångsrikt
projekt.............................................................16
4-11
Variation – nyckeln till ett mer
hållbart arbetsliv?.....................................20
I varje nummer:
Åsa Lindh, ny vd för Trygghetsstiftelsen. – Ett större ansvar för
statliga arbetsgivare...............................24
Ledare............................................................. 3
12
Boktips.............................................................26
Ordförandeordet.................................. 13
Fråga & Svar............................................. 19
Anders Rådström om Sacoförbundens rekryteringsprojekt
på privat sektor..........................................27
Student....................................................... 21
Efter trettio år som facklig företrädare: Allt handlar om gott
bemötande..................................................28
Aktuellt från föreningarna.............. 31
Tuffa tag när Posten drog ner
men bra skyddsnät underlättade..29
Ändrad yrkesroll påverkar
audionomens arbetsmiljö..................30
Krönika........................................................ 25
Korsord........................................................ 32
16
Bokhund
hjälper
barnen att
lära sig läsa
29
PostNord har
genomgått stora och
tuffa förändringar
SRATs kansli
Förbundsdirektör
Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65
Bitr. förbundsdirektör
Anders Berndt, 08-442 44 70
Kommunikatör/redaktör
Marie Norell, 08-442 44 77
Redovisningsansvarig
Kajsa Korsgren, 08-442 44 62
Förbundsjurist
Sophie Silverryd, 08-442 44 74
2
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Förhandlingschef
Mats Eriksson, 08-442 44 81
Förhandlare
Mia Axelsson, 08-442 44 76
Martin Berndtsson, 08-442 44 67
Ola Blomqvist, 08-442 44 69
Lena Busck, 08-442 44 68
Ann Garö, 08-442 44 79
Linda Lekander, 08-442 44 78
Emil Pettersson, 08-442 44 75
Maria Yngvesson, 08-442 44 61
IT-samordnare/medlemsregister
Susanne Rönngren, 08-442 44 72
Assistent/medlemsregister/vaktmästeri
Jessica Carlberg, 08-442 44 66
Marie Samuels, 08-442 44 71
Ledare
Smärtsam självkritik
löser sällan problem
Motsättningar som uppstår för att man har olika
uppfattning kan både gagna jobbet och vara lärorikt för
de inblandade. Vissa menar till och med att de är en
förutsättning för utveckling – att det är först när olika
åsikter bryts mot varandra som man kan hitta nya
lösningar på ett problem. Men det kräver förstås att alla
parter är beredda att lyssna och att dela med sig, att ge
och ta. Motsättningar som får ligga och gro kan
däremot bidra till psykisk ohälsa. Konfliktforskare talar
om tre olika problem vid svår- eller olösta konflikter.
Att parterna är låsta i sina uppfattningar, att de är ovana
vid att reflektera över sin egen roll i den uppkomna
situationen och/eller har svårt att skilja mellan den
professionella rollen och känslorna.
Det händer då och då att jag får samtal från
medlemmar, både chefer och medarbetare, som mår
riktigt dåligt för att relationerna på jobbet inte fungerar.
Förvånansvärt många av dem lägger hela skulden på sig
själva. Om jag bara hade gjort annorlunda … Om jag
bara hade förstått… Om jag bara inte …
Visst är det bra att vara ödmjuk. Men ibland tar sig
självkritiken för stora uttryck. Det kan ju också vara så
enkelt att vissa människor passar dåligt ihop, att
personkemin inte stämmer. För det mesta går det att
hitta lösningar på det också – utan att man måste hitta
en syndabock.
De allra flesta av oss hamnar någon gång under
arbetslivet i obehagliga situationer. Jag har också gjort
det, och jag minns hur mycket kraft det tog att grubbla
på vad jag hade gjort för fel. Helt i onödan, kan det
tyckas, så här efteråt.
Det är tråkigt, men oftast ingen katastrof om det är
dåligt stämning på jobbet ibland – det brukar lösa sig.
Men jag vill än en gång påminna om att vi på kansliet
finns tillgängliga för att stötta de medlemmar som
hamnar i en situation som ni inte kan klara ut på
arbetsplatsen.
målet att vi skulle ha ett nytt avtal klart så här dags.
Men det har varit betydligt svårare än vi förutsatte att
komma överens. Förhandlingarna har gått in i ett
intensivare skede nu under våren, men än finns det
många frågor kvar att lösa. Helt klart är att vi går mot
ett systemskifte – från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbaserat pensionssystem. Vad det innebär kommer
berörda medlemmar givetvis att få information om när
vi har kommit vidare i förhandlingarna.
På tal om avtal; SRAT har vuxit, vi har medlemmar hos
fler arbetsgivare och de individuella avtalen blir fler.
Sammantaget har förhandlingsarbetet blivit mer
komplext och det ställer högre krav på samordning och
gemensam struktur. Vi har därför gjort en förändring i
kansliorganisationen som innebär att Mats Eriksson, en
av våra erfarna förhandlare, har utsetts till förhandlingschef. I hans arbetsuppgifter ingår numera ett tydligare
strategiskt ansvar. Jag ser förändringen som en stor
trygghet för mig i mitt ledarskap, men framför allt för
medlemmarna.
Så vill jag passa på och skicka en särskild hälsning och
ett tack till alla er som deltog i förbundsmötet i maj.
Det känns skönt att veta att vi har ert fortsatta mandat
att jobba vidare. Men först ska vi njuta av ljuset,
blommorna och förhoppningsvis också av solen! Jag
önskar att ni alla får en riktigt skön sommar!
Från de här reflektionerna till en helt annan sorts
samtal, som jag har ägnat mycket tid under det senaste
året; förhandlingarna med Arbetsgivarverket om ett nytt
pensionsavtal för statligt anställda medlemmar. Vi har
hållit på ett och ett halvt år nu, och när vi började var
Telefon
Vx 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post
[email protected]
[email protected]
Webbplats
www.srat.se
Post
Box 1419
111 84 Stockholm
Besök
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr
Visst är det bra
att vara ödmjuk.
Men ibland tar
sig självkritiken
för stora uttryck.
Elisabeth Mohlkert
förbundsdirektör
Öppettider
Sep–apr 8:00–16:30
Maj–aug 8:00–15:45
Lunch 11:30–12:30
Växeltider fredagar
Sep–apr 8:00–16:00
Maj–aug 8:00–15:30
SRAT-informationen
ges ut av SRAT som är
ett av 22 förbund inom
Sveriges akademikers
centralorganisation,
Saco. SRAT-informationen skickas per post
/e-post till alla medlemmar i förbundet.
Ansvarig utgivare
Elisabeth Mohlkert
Redaktör
Marie Norell
Layout
Marie Norell
foto
Ledarbild
Torbjörn Zadig
Omslag
Anna Nilsson
Tryckeri
Linderoths/AWJ Tryck AB,
Nyköping
Upplaga
13.400 ex
Utgivning 2015
Nr 1
v.9
Nr 2
v.19
Nr 3
v.27
Nr 4
v.41
Nr 5
v.50
Annonsstopp fyra veckor
före utgivning.
Annonspriser
Fyrfärg
Helsida (180x262)
16.500 kr
Halvsida (180x130)
8.500 kr
Kvartssida (87x130)
4.500 kr
Annonsbokning
[email protected]
PAPPER
Omslag: 130 g Multiart
LJÖMÄRKT
Silk
MI
Inlaga: 90 g
G-print
Tidningen är momsbefriad.
341 810
TRYCKSAK
SRAT-informationen nr 3 • 2015
3
SRATs förbundsmöte 2015
Utmaningar väntar
Fredagen den 22 maj höll SRAT förbundsmöte på
Djurönäset i Stockholms skärgård. En solig dag i positiv
anda. Förbundsmötet är SRATs högsta beslutande
organ som sammanträder vart tredje år och beslutar
bland annat om budget, medlemsavgifter, stadgar. En
ny förbundsstyrelse väljs också för de kommande tre
åren.
Förbundsordförande Anitha
Wijkström inledde förbundsmötet
och hälsade alla välkomna. Hon
gjorde en tillbakablick från
förbundsmötesperioden och
konstaterade att den präglats av
lågkonjunktur och ekonomisk
återhämtning.
SRAT har under samma period
över förväntan haft en positiv
medlemsutveckling trots tappet av
medlemmar som gått i pension.
– Flera av SRATs yrkesgrupper
har en stabil arbetsmarknad, medan
det för andra är mer osäkert.
Arbetslösheten slår hårt mot flera av
SRATs medlemmar och förbundet har behövt göra extra insättningar
till den inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften. Det är
dessutom en utmaning att få 18-24-åringar att gå med i a-kassan, som
är den åldersgrupp som sällan ansluter sig, sade Anitha Wijkström. Vi
avvaktar också en eventuell höjning av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen från hösten.
4
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Förbundet har sedan senaste förbundsmötet också fått en ny
medlemsgrupp i och med att Svenska Logopedförbundet anslöt sig i
januari 2015.
SRAT är ett modernt förbund med väl fungerande struktur för att
kunna ta emot nya medlemsgrupper. Vi är nära medlemmen, vi vill att
alla medlemmar ska bli väl bemötta och få god service. Från hösten
startar förbundet ett samarbete med medlemsutveckling.se i syfte att
bli ett ännu mer attraktivt förbund med fortsatt god medlemstillströmning.
Därefter talade Sacos ordförande Göran Arrius om SRATs
viktiga roll i Sacovärlden, att kunna
ta hand om medlemsgrupper som
vill vara självständiga.
– SRAT kan inte bli annat än
framgångsrikt när det leds av två så
starka kvinnor, konstaterade Göran
Arrius och applåderades av
förbundsmötets ombud.
Göran Arrius berättade också
om den hårdnande konkurrensen
om medlemmarna, framför allt från
TCO och ”sofflocket”, det vill säga
att välja att vara oorganiserad.
– Vi måste ställa oss frågan vad
det är som gör att medlemmar söker
sig till oss och stannar kvar. Vi har
ett stort tapp av medlemmar i 35-årsåldern. Vi är smarta om vi
samverkar inom Sacofederationen, då blir vi starkare, menade Göran
Arrius.
Göran Arrius riktade också ett stort tack till alla förtroendevalda,
som ju är navet i våra fackliga organisationer.
Förbundsmötesförhandlingarna
Till mötesordförande valdes Anders Lönnberg, tidigare kanslichef på
Saco och av regeringen nyutnämnd nationell samordnare av life
science-sektorn och Nils-Bertil Rosén, pensionerad ombudsman på
SRAT till ersättare. Till mötessekreterare valdes förbundsjurist Sophie
Silverryd och förhandlare Emil Pettersson till ersättare.
Blomqvist, Ulrika Guldstrand (nyval), Anders Jansson, Ingela
Jägestrand, Eva Lind (nyval), Andreas Lövdahl, Magnus Nordström
(nyval), Camilla Robertsson, Unni Rosengren (nyval), Patrik Wikand
och Reza Zarenoe (nyval).
Efter ett konstituerande möte utsågs Anders Jansson till 1:e vice
förbundsordförande och Ola Blomqvist till 2:e vice förbundsordförande.
Styrelsen presenterar sig på nästa uppslag.
Avgående ledamöter
Fyra ledamöter avgick i samband med förbundsmötet; Hans Fotmeijer,
Bengt-Gunnar Herrström och Roger Larsson, som varit med sedan
2006, och Ann-Marie Andela som varit med sedan 2012. Anitha
Wijkström tackade för den tid de varit med i förbundsstyrelsen och allt
engagemang de bidraget med under åren. Hans Fotmeijer var inte
närvarande.
Motion
En motion behandlades och den handlade om att utreda en reducerad
medlemsavgift till föräldralediga och långtidssjukskrivna medlemmar.
Förbundsmötet beslutade att bifalla motionen.
Propositioner
Tre propositioner fanns på dagordningen:
1. Ändringar i förbundsstadgan
2. Medlemsavgifter och fondavsättning. Budget 2016-2018
3. Regler för nedsättning av medlemsavgiften
Samtliga propositioner bifölls av förbundsmötet, vilket i korthet
innebär att utträdestiden ändras från tre till en månad, att medlemsavgiften är oförändrad och att styrelsen fick befogenhet att omdisponera
budgeten eller höja/sänka medlemsavgiften under förbundsmötesperioden.
Ny förbundsstyrelse
Valberedningen, med Åsa Rundquist som sammankallande, hade
som vanligt gjort ett grundligt jobb
och deras förslag till ny förbundsstyrelse bifölls enhälligt.
Anitha Wijkström omvaldes till
förbundsordförande för sjunde
gången. Till ledamöter valdes: Ola
Föreläsning
Förbundsmötet bjöds
också på en
underhållande och
känslosam föreläsning på temat ”Vi är
varandras arbetsmiljö” av Cecilia Hed
Malmström, som är
polarguide och
nybliven regionchef
för Handelskammaren i Gävle. Hennes berättelse baseras på erfarenheterna från Sydpolsbasen Amundsen-Scott där hon under fyra månader
deltog i ett forskningsprojekt boende i tält i -58oC och ombord på
Polarfartyg till Antarktis, Grönland och Svalbard.
Avslutning
En dag i positiv anda är slut, nu väntar hårt arbete för den nya
styrelsen och förbundskansliet till 2018 då förbundsmötet samlas igen.
Marie Norell,
kommunikatör
Fler bilder från förbundsmötet finns på sidorna 10-11.
SRAT-informationen nr 3 • 2015
5
SRATs nya förbundsstyrelse
presenterar sig
Anitha Wijkström
Leg tandhygienist
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
[email protected]
Du har blivit vald till förbundsordförande för SRAT
ytterligare en period. Dina tankar så här några
veckor efter förbundsmötet?
– Jag är förstås stolt och glad, säger Anitha Wijkström.
Och mycket hedrad att återigen få företräda SRAT.
Förbundet mår bra och utvecklas hela tiden i en
positiv riktning. Det gör mitt uppdrag väldigt stimulerande.
1. Lokalt och centralt för Sveriges Tandhygienistförening, bland annat
ordförande fram till 2008. SRATs styrelse sedan 1987, ordförande
sedan 1997. Ledamot i Sacos styrelse, vice ordförande i AkademikerAlliansens representantskap. Ersättare för Sacos ordförande i
Europafacket. Ledamot i Nordens Fackliga Samorganisations styrelse.
Ledamot i Rådet för Etisk Plattform.
2. Professionalism, kvalitet och service.
6
SRAT-informationen nr 3 • 2015
3. Se till att löneavtalen tillämpas på avsett vis.
Rekrytering och rekryteringsbefrämjande åtgärder kommer att vara
prioriterade områden.
Fortsätta utveckla innehållet i ett SRAT-medlemskap. SRAT ska
finnas representerade i alla de sammanhang som är relevanta för
förbundet och för våra föreningar. Det är viktigt att stärka och
utveckla våra medlemsföreningar. Det fackliga arbetet ska ligga så
nära som möjligt den enskilde medlemmen och medlemsnytta ska
alltid vara central. Alla medlemmar ska känna att det får en bra
service och gott bemötande.
4. Unga människor vill också vara delaktiga och känna att de har
möjlighet att påverka. Vi ska informera och kommunicera hur ett
modernt fackförbund fungerar. Vi ska tydliggöra att vi är ett kollektiv
med individfokus. Vi ska bättre beskriva nyttan av ett medlemskap.
Berätta om vikten av kollektivavtal. Erbjuda olika verktyg för att
möjliggöra för den enskilda medlemmen att göra informerade och
medvetna val. Vi ska fortsätta att utveckla villkor och förmåner så att
man får ett mervärde av medlemskapet.
Vi ska beskriva hur vi arbetar integrerat med yrkes- och fackliga
frågor. Vi ska befinna oss där unga människor finns. Vi ska kommunicera på deras villkor och efter deras behov. Vi ska ha koll på
specifika verksamheter och frågor som direkt berör unga människor.
Vi ska vara väldigt tydliga och tala om att vi är bra på det vi gör!
SRAT-informationen ställde några frågor till den nya styrelsen.
1) Facklig bakgrund i korthet.
2) Vilka tre värdeord kopplar du till SRAT?
3) Viktigaste frågorna som SRAT bör driva under
de närmaste åren?
de
föran
ndsord
u
e förb
1:e vic
4) Hur ska SRAT bli ännu mer attraktivt
för nya medlemmar och behålla
befintliga?
Anders Jansson
Arbetsförmedlare, Arbetsförmedlingen
SRAT Arbetsmarknad
[email protected]
1) Ordförande i SRAT Arbetsmarknad och förste vice ordförande SRATs förbundsstyrelse samt olika förtroendeuppdrag inom Saco-S Arbetsförmedlingen. Har valt att engagera mig i fackliga frågor, till att börja med som
platsombud.
2) Kompetens, engagemang, pålitlighet.
3) En god arbetsmiljö är inte längre en självklarhet på dagens arbetsmarknad. Sjuktalen ökar åter till oroande
nivåer och ofta är den arbetsrelaterad.
Kvalité på högre utbildning som är en viktig konkurrensfaktor i vår omvärld, ett kvitto på vår gemensamma
välfärd. Sjunker kvalitén är det en orätt både för våra studenter och för oss som medborgare och skattebetalare.
Kompetensutveckling i arbetslivet. Upplever att många inte får den kompetenspåfyllnad som behövs i det dagliga arbetet.
4) Konkurrensen ökar för varje dag från andra förbund utanför Saco om våra medlemmar och blivande medlemmar. Det finns tre grupper SRAT
måste attrahera förutom oss som redan är medlemmar: ungdomar, till Sverige nyanlända akademiker och oorganiserade.
Det viktigaste arbetet i att rekrytera nya medlemmar är ju alla vi tillsammans. Vi är drygt 15000 medlemmar inom SRAT och våra föreningar.
Tänk om var och en av oss under det kommande året rekryterar en (1) ny medlem.
En framgångsfaktor jag tror mycket på är att SRATs förhandlare även är utbildade karriärcoacher. En medlemsnytta till oss alla som ibland
behöver stöd att finna nytt innehåll i sitt arbete. Karriär är inte bara att gå från medarbetare till chef utan det är även att växla och växa med de
arbetsuppgifter man redan har. Den medlemsnyttan önskar jag att vi inom SRAT framhåller ännu mer framöver.
de
föran
ndsord
u
e förb
2:e vic
Ola Blomqvist
Flygtekniker, SAS
Svensk Flygteknikerförening
[email protected]
1) Lokal förtroendevald sedan 1994. Centrala SFF-uppdrag sedan 1997. Ordförande i SFF sedan 2004.
Ledamot i SRATs förbundsstyrelse sedan 2009. Dessförinnan suppleant. Centralt förhandlingsansvarig för
flygteknikerna inom förbundet. Vice ordförande i Aircraft Engineers International sedan 2007.
2) Närhet, öppenhet och flexibilitet.
3) Behålla och utveckla det unika med att ha föreningar med stor frihet att agera i fackliga- och i yrkesrelaterade
frågor. Hantera utmaningarna med att växa som förbund. Påverka löneavtalen för bästa möjliga utveckling för
medlemmarna. Särskilt inom offentlig sektor riskerar trycket på besparingar att påverka löneutvecklingen på ett
sätt som inte överensstämmer med de avtalade kriterierna för lönesättning.
4) Som hittills men med ytterligare fokus på att möta nya generationers intressen.
l
Nyva
Ulrika Guldstrand
Leg logoped, Staffanstorps kommun
Svenska Logopedförbundet
[email protected]
1) Svenska Logopedförbundets styrelse sedan 2003, från 2009 som ordförande. General Secretary i logopedernas
europeiska samarbetsorganisation CPLOL sedan 2013. Lokalfacklig företrädare sedan 2000.
2) Kompetens, engagemang och omtanke.
4) Jag tror att SRATs modell att koppla det traditionellt fackliga som rådgivning, förhandling och arbetsrätt nära
samman med kunskap och utveckling kring yrkesfrågorna är vägen framåt. Jag tror att innehållet i arbetet ofta
ligger arbetstagarna närmare än frågor kring arbetsförhållanden och villkor. Akademiker har valt sitt yrke av
intresse för ämnet och innehållet, troligen mer än för lönen. Lyckas vi bli en intressant partner kring innehållet i
arbetet och frågor som utveckling och fortbildning lockar vi medlemmar.
SRAT-informationen nr 3 • 2015
t
3) Lön, pension och schyssta villkor på arbetsmarknaden.
7
Ingela Jägestrand
Leg tandhygienist, Praktikertjänst
Sveriges Tandhygienistförening
[email protected]
1) Vice ordförande STHF, ledamot SRAT förbundsstyrelse.
2) Stöd, service, trygghet.
3) Lönebildning, kompetensutveckling, jämställdhet.
4) Attrahera till medlemskap från studietiden under hela yrkeslivet genom att möta och stödja medlemmarna
utefter egna behov och villkor.
l
Nyva
Eva Lind
Personalspecialist, PostNord
SRAT-Posten
[email protected]
1. Facklig förtroendevald sedan hösten 2009. Heltid på Saco-Postens kansli med ansvar för medlemsgrupperna
inom produktion, försäljning och retail. Vilket innebär att lära känna medlemmarna så att jag kan företräda
dem i olika förhandlingar och i enskilda ärenden.
2. Nära, tryggt och professionellt.
3. Karriärutveckling, kollektivavtal och arbetsrätt.
4. Synas mer ute som förbund, egna seminarium på olika orter. Tidningen har blivit väldigt bra det arbetet
måste fortsätta.
Andreas Lövdahl
Effektivitetskonsult, Eget företag
HälsoAkademikerna
[email protected]
1) SRATs förbundsstyrelse sedan 2000. HälsoAkademikernas styrelse sedan 1997 och ordförande sedan 1999.
Ledamot och ordförande i Migrationsverkets Saco-S förening 1998-2004.
2) Kvalitet, erfarenhet och specialiserad.
3) Utveckla rekryteringsarbetet så att vi inte bara balanserar upp pensionsavgångarna utan också ökar medlemsantalet. Kanske genom riktat fokus från enskild förhandlare eller fokusgrupp.
Utveckla arbetet för studerandemedlemmar. För flera av de stora föreningarna sker rekryteringen till klar
majoritet genom besök på studieorterna. Även här kan ett särskilt uppdrag hos enskild förhandlare vara en
möjlig väg.
Tätare samarbete mellan föreningarna. Här kan förbundet inspirera och samordna i större utsträckning.
4) Det är idag gratis att bli studerandemedlem. Det kan tyckas positivt men det gör även att många blir medlemmar utan att reflektera över om
medlemskapet är något för dem. Lätt att bli medlem och lika lätt att säga upp medlemskapet. Kan vara något att fundera på.
Det finns och framför allt utvecklas många små högkompetenta yrkesgrupper. SRATs organisation och arbetssätt är optimalt för att arbeta med
dessa grupper. Här kan vi löpande omvärldsbevaka för att utöka SRAT med fler nya yrkesgrupper.
Varumärkesarbetet för några år sedan visade att medlemmar som hade haft någon slags kontakt med SRAT och föreningarna hade en mycket
positiv bild av SRAT samt även en bred kunskap om vad SRAT och föreningarna gör och erbjuder.
Hur kan vi öka kontakten med våra medlemmar? Det är nyckel till ökad nöjdhet med medlemskapet.
l
Nyva
Magnus Nordström
Kansliråd, Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningens Personalförening
[email protected]
1) Heltidsarbetande ordförande i UPF, vice ordförande i Regeringskansliets Saco-S-förening, ledamot i SRATs
förbundsstyrelse.
2) Medlemsnära, engagerat och professionellt.
3) Att främja god arbetsmiljö i ett alltmer gränslöst arbete, att främja villkoren för alla våra yrkeskategorier, se
till så att medlemmarnas kompetens och utbildning värderas högt och att kompetensutveckling blir ett livslångt
lärande med mervärde som uppskattas.
4) Genom att vara nära medlemmarna, vara lyhört för medlemmarnas behov och att alltid ta tillvara medlemmarnas intressen. Våra medlemmar är våra bästa rekryterare. Vi ska visa på att vi genom vår mångfald och medlemsnärhet ger styrka i fackliga
frågor för våra yrkesgrupper. Då behåller och rekryterar vi medlemmar inom våra nuvarande yrkeskategorier men kan också bättre locka nya
yrkeskategorier som vill behålla sin unika identitet.
8
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Camilla Robertsson
Civil tjänsteman, Försvarsmakten
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
[email protected]
1) Fackligt aktiv sedan 1998 i Saco HKV styrelse. Heltid facklig sedan 2003 och har förhandlat för akademiker i
Försvarsmakten. Ordförande i SRAT-A och Saco HKV sedan 2012.
2) Gemenskap, trygghet och arbetsglädje.
3) Aktivt verka för att bevara styrkan i kollektivavtalen.
Statliga myndigheter och verk ska kunna lösa sina uppgifter med anställd personal och inte vara beroende av
bemanningsföretag.
Verka för bra villkor genom hela arbetslivets alla faser, det vill säga från studier till nyanställning till
föräldraledighet, kontinuerlig utveckling och slutligen pension.
Rätten till heltidstjänst för samtliga grupper, god arbetsmiljö med i genomsnitt 40 timmars arbetsvecka för att säkerställa balans mellan arbete
och fritid.
4) Bevaka och försvara samverkansavtalen och stöd de lokala föreningarna.
l
Nyva
Unni Rosengren
Leg optiker, Sabbatsbergs närsjukhus
Svensk Optikerförening
[email protected]
1) Först adjungerad i Svensk Optikerförening, under de senaste tre åren som ordförande.
2) Engagemang, ansvar och professionalism.
3) Då vi har så många olika yrkeskategorier inom vårt förbund är det viktigt att vara lyhörda och identifiera vad
vi behöver göra för våra medlemmar inom dessa respektive grupper. Det är något vi arbetar med redan idag men
det är viktigt att fortsätta och utveckla detta arbete för att kunna hjälpa våra medlemmar på bästa sätt.
4) Synas mer i olika sammanhang samt göra det ännu tydligare varför det är så viktigt att engagera och stödja
facklig verksamhet – och varför SRAT är det bästa fackförbundet!
Patrik Wikand
Sjökapten/lots, Sjöfartsverket
Lotsförbundet
[email protected]
1) Styrelsen för Lotsförbundet sedan 2006, de senaste fyra åren som ordförande.
2) Professionalism, storhet och engagemang.
3) Små som stora, de som medlemmar tycker är viktiga, löner, statusfrågor, bra arbetsvillkor kan vara några.
4) Att lyssna på alla medlemmar och visa engagemang och stöd.
l
Nyva
Reza Zarenoe
Leg audionom, Region Östergötland
Audionomerna
[email protected]
1) Styrelseledamot i Audionomerna sedan 2002-2012. Ledamot i förbundsstyrelsen 2003-2012. Lokal facklig
representant i Linköping 2002-2007 och Saco-rådet Östergötland 2005-2012.
2) Trygghet, professionalitet och framgång
3) Att skapa förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv där stressnivån inte sätter hinder för individen, att öka
möjligheten för livslånga lärandet där individen kan bygga sina karriärvägar och att förbättra matchningen på
den svenska arbetsmarknaden genom större kontakt med arbetslivet under studietiden, vilket Saco haft tankar
om den senast tiden.
4) Genom att synliggöra sina styrkor (ett skickligt och professionellt kansli, ett starkt förbund med lång
erfarenhet av medlemmar i olika sektorer, inkomst- och sjukförsäkring etc) samt att utnyttja kraften av unga medlemmarna i förändringsarbetet
inför framtiden och dess behov.
SRAT-informationen nr 3 • 2015
9
10
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Stilstudie av föreläsaren Cecilia Hed Malmström
Anitha Wijkström tackar av tre av fyra ledamöter i förbundsstyrelsen: Ann-Marie Andela,
Bengt-Gunnar Herrström och Roger Larsson. Hans Fotmeijer hade fått förhinder.
SRAT-informationen nr 3 • 2015
11
Från Saco-toppen
till stallbacken
på Akademikernas a-kassa, AEA, och åtta i chefsrummet på Saco.
Perspektiven har alltså skiftat, från att driva frågor för en enskild
yrkesgrupp till den strikt reglerade verksamhet som jobbet på AEA
innebär. Och så det mer övergripande samhällspolitiska på Saco-kansliet.
– Går det inte bra för Sverige går det inte bra för akademikerna,
och tvärtom. Det är en tanke som genomsyrar hela Saco. Det är klart
att det har varit både spännande och roligt att få arbeta med den
gemensamma utgångspunkten från olika håll, säger han.
En framgångssaga
Med nästan 700 000 medlemmar är AEA idag Sveriges största
arbetslöshetskassa. Anders Edward beskriver utvecklingen som en
framgångssaga.
– Det ger en oerhörd stabilitet att medlemmar inom 23 förbund
delar på risken för arbetslöshet. Att vi har kunnat hålla medlemsavgiften på en låg nivå är en framgångsfaktor. Akademikernas relativt sett
låga arbetslöshet är en annan.
Administration av arbetslöshetsförsäkringen och utbetalning av
ersättning till arbetslösa är en form av myndighetsutövning.
– Det gör det lite speciellt att arbeta på AEA, att arbetet i så hög
grad styrs av ett statligt regelverk. En utmaning där är att bemöta
medlemmarna på ett rättssäkert och strikt sätt, och samtidigt vara både
effektiv och mänsklig. Jag tycker vi har lyckats med det.
Som medlem i ett Saco-förbund omfattas man av en inkomstförsäkring. Under tiden på AEA var Anders Edward med och startade den
– och det är ytterligare en av de saker som han är särskilt stolt över.
Den 1 juni lämnade Anders Edward kanslichefsjobbet
på Saco. Nu är det stallet, hästarna och ridbanan
hemma i Uppsala som gäller. Efter 26 år i Saco-sfären
gör han verklighet av planer som han har haft ända
sedan ungdomen.
Anders Edward bestämde sig tidigt för att ordna det så för sig att
han skulle ha full frihet att göra vad han ville vid 60 års ålder. Det var
därför han började pensionsspara när han var 25. Och nu är det alltså
dags. Han lämnar den fackliga världen för det som han beskriver som
”ett mer jordnära arbete och ett stort intresse”.
– Jag har aldrig slutat på ett jobb för att jag har varit missnöjd,
säger han. Det gör jag inte nu heller. Tvärtom, jag har haft tre
fantastiska arbetsplatser i Saco-världen.
Det blev tio år på förbundsnivån, som kanslichef för det som idag
heter Fysioterapeuterna (tidigare sjukgymnasterna), åtta som kassachef
12
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Starkare röst
De åtta åren som chef för Saco-kansliet innebar ett mer utåtriktat jobb
där utredningar, opinionsbildning och kommunikation är centrala
delar. När han ser tillbaka på den här tiden gläds han åt den starkare
röst, som han menar att akademikerna har fått.
– Förbunden har varit duktiga på att rekrytera och behålla
medlemmar. Tillsammans har de ökat med mellan tio och femton
tusen medlemmar om året. Det gör skillnad.
– Så har vi också hela tiden haft fantastiska företrädare, enastående
ordföranden och superproffs på kansliet. Vi har stor trovärdighet i
samhällspolitiska frågor.
Det tillsammans gör att han tror på en fortsatt bra utveckling, både
vad gäller medlemsutveckling och påverkansmöjligheter.
– Det positiva vinner alltid, säger han. Uppgiften är bara att lyfta
fram det goda – till exempel fördelarna med att vara med i facket.
Sacos uppgift är att driva frågor som rör akademikerna i arbetslivet.
Men att företräda 650 000 förbundsmedlemmar ger också möjligheter
att förhandla om andra förmåner.
En av dem är det avtal med SEB som ger medlemmarna rabatt på
bolån.
– Det är jag nöjd med, säger han. Jag tror att det har bidragit till
att många numera förhandlar om sina lån och inte bara accepterar
listpriset.
Framför allt har arbetet som Saco-chef präglats av viljan att
bibehålla det goda samarbetet med och mellan de 22 förbunden.
– Man måste hela tiden komma ihåg att det är förbunden som äger
Saco, säger han, inte tvärtom. Det är det som är grunden för allt arbete
här.
Birgitta Jakobsson
Foto: Kalle Assbring
Nordisk samverkan
ger tyngd i EU
» Att lagstadga
om minimilöner
strider helt mot
Sacos syn på hur
lönesättning ska
ske «
”Norden, världens mest hållbara och
konkurrenskraftiga region”. Det var temat
när Nordiska fackliga samorganisationen,
NFS, höll kongress i slutet av maj. Vi var ett
hundratal företrädare för ländernas fackliga
centralorganisationer, alltså motsvarande
Saco, TCO och LO, som samlades i danska
Köge, strax utanför Köpenhamn, för att
diskutera samverkan i arbetsmarknadspolitiska frågor.
Det nordiska samarbetet har kommit lite
i skymundan i den facklig-politiska debatten,
jämfört med det i europafacket. Men faktum
är att nordisk samverkan inte bara har pågått
länge, utan att det också har stärkts under
senare år. Och det är en bra utveckling!
Hittills har det handlat mycket om
gränshinder. Även om vi har en fri arbetsmarknad i Norden har det inte alltid varit så
enkelt att utnyttja den, bland annat på grund
av olikheter i våra socialförsäkringssystem.
Det vill vi förstås göra något åt.
Diskussionerna i Danmark handlade
också om hur vi tillsammans ska kunna möta
de skilda synsätt på arbetsmarknadsfrågor
som råder inom EU – och som ibland går
stick i stäv mot det arbetssätt vi har här
hemma. Visst finns det skillnader mellan de
nordiska ländernas syn på arbetsmarknadspolitiken. Men under kongressdagarna fick vi
framför allt bekräftat att det är långt mer som
förenar oss. Enigheten är stor om att vi har
mycket att vinna på att använda vår samlade
styrka, inte minst när det gäller att påverka de
beslut som fattas i Bryssel.
Den nordiska modellen kännetecknas av
hög organisationsgrad och självständiga
parter på arbetsmarknaden, med kollektivavtalen som en grundpelare i samarbetet mellan
arbetstagare och arbetsgivare. Vi är oroade för
att den detaljerade lagstiftning, som många
Ordförandeordet
Anitha Wijkström
[email protected]
EU-länder kräver, ska kollidera med och bli
ett hot mot den fria förhandlingsrätt som vi
menar är en viktig förutsättning för ett
fungerande samarbete mellan arbetsgivare och
anställda.
Inom Saco har vi länge hävdat att det är
den enskilda individens kompetens och
arbetsinsats som ska ligga till grund för
lönesättningen. Vår utgångspunkt är att man
genom att tydliggöra både arbetsuppgifternas
innehåll och de individuella prestationerna
också kan värdera dem i lön. Att lagstadga om
minimilöner, som flera EU-länder vill, strider
helt mot det synsättet – och är alltså ett av de
hot vi vill undanröja. Det finns en uppenbar
risk att det som är tänkt som ett golv i
lönesättningen också blir ett tak. Därmed
faller grundtanken att goda prestationer och
bra utbildning ska löna sig. Vi fortsätter
därför med kraft att hävda vår inställning, att
lönesättningen ska vara en del av företagets/
organisationens verksamhetsutveckling och
att den individuella lönesättningen gynnar
både anställda och arbetsgivare.
De nordiska arbetsmarknadsministrarna
har nyligen fattat beslut om att göra en
genomgripande analys av den gemensamma
arbetsmarknaden ur ett europeiskt och
internationellt perspektiv. Bland annat ska
man analysera frågor som rör konflikten
mellan den nordiska synen och den del av
EU-lagstiftning som kolliderar med den. Det
är välkommet besked och förhoppningen från
fackligt håll är att det kommer att underlätta
arbetet med att utveckla strategier och hitta
lösningar för att bevara och stärka vår
nordiska avtalsmodell.
NFS vill också få till stånd en nordisk
trepartsdialog för att utveckla den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Kongressen uppmanade därför arbetsgivare, regeringar, Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet att tillsammans med de fackliga
organisationerna ta ansvar för en väl
fungerande trepartsdialog. Kongressen
föreslog också att nya EU-regler ska granskas
ur ett nordiskt perspektiv innan de implementeras i respektive land. Därmed hoppas vi
undvika uppkomsten av nya gränshinder.
I EU-sammanhang är de nordiska
länderna små, när vi agerar var för sig. Men
tillsammans har vi en oerhörd styrka. För att
vi har en i särklass hög organisationsgrad
jämfört med de flesta andra europeiska
länderna, och trots vår relativa litenhet
representerar många medlemmar. Men också
för att vi sammantaget utgör en stark
ekonomi. Tillsammans ger det både tyngd
och legitimitet. Det är den stora vinsten med
samarbetet. n n n
SRAT-informationen nr 3 • 2015
13
Om kärleken
tar nya vägar
Med rätt avtal kan du undvika de
största fallgroparna
När två människor finner varandra
i kärlek är en naturlig följd ofta att
de flyttar ihop eller tar steget till
äktenskap. Få är väl de par som
tänker sig att kärleken en dag ska
sluta i separation eller skilsmässa.
Ändå visar siffror att många
parrelationer årligen upphör på
något av dessa sätt.
Vad berättar
statistiken?
Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån
lever närmare hälften av Sveriges befolkning
i dag i någon typ av parrelation. Av dessa
personer är cirka 70 procent gifta eller
registrerade partner medan resterande 30
procent lever i en samborelation.
Samtidigt som många människor flyttar
ihop och blir sambor eller gifter sig så
inträffar det också ett flertal separationer och
skilsmässor. Exempelvis visar SCB:s siffror
att det år 2014 var 47 000 par som gifte sig
och samma år upplöstes hela 24 000
äktenskap genom skilsmässa. Varje år
upplever omkring 50 000 barn i Sverige att
deras föräldrar separerar.
Uppbrott ur en parrelation är med andra
ord ingen ovanlig företeelse. Däremot kan
det vara en komplicerad process med
ingående konsekvenser, såväl känslomässiga
som ekonomiska och juridiska, någonting
man kanske inte alltid är förberedd på.
!
14
Genom att teckna relevanta avtal i förväg
kan man som par gemensamt ta kontroll
över hur man vill ha det utan att behöva
oroa sig för framtida händelser och
eventuella meningsskiljaktigheter.
Sambo eller gift
– utan avtal
Att vara sambo
Lagens definition av ett samboförhållande är
två personer som stadigvarande bor
tillsammans i ett parförhållande med
gemensamt hushåll. Att vara sambo liknas
mycket vid att vara gift, men som sambo
saknar man det rättsliga skydd som gifta har.
Samboförhållanden regleras av sambolagen,
och om inga avtal upprättats anger denna lag
att man vid en separation ska dela lika på
den gemensamma bostaden samt bohaget
som förvärvats för gemensamt bruk. Denna
samboegendom delas alltså på hälften vid en
bodelning oavsett vem som äger eller köpt
vad.
Enligt lag har man som sambo aldrig rätt
att ärva varandra. Detta gäller alltid, oavsett
hur länge man varit sambo och om man har
gemensamma barn eller inte.
Att vara gift
Att gifta sig är att ta ett stort steg i livet, inte
minst juridiskt. Huvudregeln vid äktenskap
anger att makarnas egendom blir giftorättsgods om inga avtal skrivits. Detta innebär att
makarnas egendom vid en skilsmässa, efter
avdrag från någon parts eventuella skulder,
läggs samman för att sedan delas lika mellan
Saknar vi din e-postadress?
Missa inte viktig information från SRAT och
din medlemsförening.
På DIN SIDA på www.srat.se kan du själv
göra dina ändringar! Eller meddela oss:
[email protected] | Tfn 08-442 44 60
SRAT-informationen nr 3 • 2015
ANNONS
makarna. Även företag ska ingå i en
bodelning om inget annat angetts.
Tänk efter före
– skriv avtal
Samboavtal och testamente
Om man i ett samboförhållande inte önskar
att en eventuell bodelning ska ske i enlighet
med sambolagen kan man avtala bort den
genom att upprätta ett samboavtal. På så sätt
kan man till exempel bestämma att
ingenting ska delas lika om man tycker det
är mer rättvist med tanke på vem som en
gång betalat, eller att samboegendom men
inte lägenhet ska delas. Skriver man
dessutom ett gemensamt testamente kan
man trygga varandra ekonomiskt i den
händelse någon av parterna skulle gå bort.
Äktenskapsförord
I somliga fall kan en hälftendelning vara
mindre önskvärd för vissa makar. Genom att
upprätta ett äktenskapsförord kan man
bestämma att tillgångar och egendom inte
ska ingå i den gemensamma potten vid en
eventuell framtida bodelning. I stället för
giftorättsgods utgör då dessa enskild
egendom och tillhör var och en av makarna.
Med ett sådant juridiskt avtal kan man
exempelvis som egen företagare säkerställa
att man behåller hela företaget vid en
skilsmässa.
Rätt avtal med
Avtal24
På juristbyrån Avtal24 kan du som
SRAT-medlem helt kostnadsfritt upprätta
samboavtal, äktenskapsförord, testamente,
gåvobrev samt skuldebrev via webbplatsen.
Önskar du i stället ta hjälp av någon av
Avtal24:s jurister erbjuds du 50 procents
rabatt vid upprättande av ovanstående avtal
och 20 procents rabatt på övriga avtal. Du är
välkommen att besöka oss på www.avtal24.
se/srat eller ringa 0771-24 00 24 måndag–
torsdag 8–20 samt fredag 9–17.
Länk finns även på SRATs webbplats:
www.srat.se/formaner n n n
Grattis till följande korsordslösare i nr 2/2015:
Inga-Lena Johansson, Linköping
Georg Larsson, Sköndal
Jane Rosengren, Landvetter
Björn Sydbeck, Vaxholm
Lars Söderlind, Upplands Väsby
En penninglott är på väg!
Lösning: www.srat.se/sratinformationen
Inga obehagliga
överraskningar
med Avtal 24
Vart femte barn som föds har minst ett halvsyskon. Fyra
av fem samboförhållanden saknar avtal om vad som
händer vid separation eller dödsfall. Det är bakgrunden
till Avtal 24, en förmån som SRAT erbjuder sina medlemmar. En av dem som utnyttjat tjänsten är Théodore
Froidevaux, Arbetsförmedlingen i Lund.
– Det var när jag och min blivande sambo började fundera på om vi
behövde några avtal sinsemellan som jag fick ett tips om Avtal 24. Och
vi är helnöjda med den hjälp vi fick.
Tjänsten är utformad som en interaktiv rådgivning på webben, där
användaren steg för steg blir lotsad genom frågorna, om det behövs
med hjälp av en jurist.
– Om vi fastnade på något dök det upp en bild på en jurist med
uppmaningen ”ring mig om du behöver hjälp”. Sedan vägledde hon
oss genom alla punkterna och tog även upp sådant vi inte tänkt på
men behövde fundera på. Det hela var väldigt proffsigt.
Utbilda och medvetandegöra
Det är juristbyrån Avtal 24 som står bakom tjänsten med samma
namn, som anlitas av flera fackförbund. För närvarande har man cirka
70 000 användare, säger Ricard Stiller, som är partneransvarig på
juristbyrån:
– Juristbyrån Avtal 24 har skapat ett kvalitetssäkrat it-verktyg som
gör det jurister gör, det vill säga ställer frågor och följdfrågor för att få
fram behoven och utforma avtal därefter. Men vi ville att det ska vara
på svenska och inte på ”juridiska”. Vår ambition är att informera,
utbilda och medvetandegöra.
On line-tjänsten är kostnadsfri för SRATs medlemmar, som på
detta sätt själva kan utforma sitt eget samboavtal eller testamente.
Behövs ytterligare hjälp kan jurist anlitas till reducerad kostnad.
Mycket nöjd
– Eftersom det är så många samboförhållanden och familjer med
särkullbarn som inte har de här viktiga avtalen behöver man nå fram
med kunskapen om vad som händer om man inte ser över sin
livssituation – och agerar när man vet vad man behöver. Det är vår
mission: Inga obehagliga överraskningar!
Och Théodore Froidevaux är som sagt mycket nöjd med tipset han
fick. För nu har han både samboavtal och testamente klara.
– Jag har visat testamentet för barnen och alla är nöjda. Jag kan
varmt rekommendera Avtal 24 till medlemmar som lever i samboförhållande eller har särkullbarn. Det är verkligen bra!
Nina Enström
Dina
medlemsförmåner
Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna
har du en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig
(lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp,
lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår
dessutom i medlemsavgiften.
Försäkringar som ingår i medlemsavgiften
4 SRAT Hälsoskydd
4 SRAT Inkomstförsäkring
4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader
4 Loss of License – för flygtekniker
4 Sjukkapital – för studenter under studietiden
Försäkringar du kan teckna
4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA)
4 Inkomstförsäkring, tillägg
4 Företagsförsäkring
4 Patientförsäkring – för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister
4 Hem- och personförsäkringar
4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter
4 Pensionsförsäkring
Karriärstöd
4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal
Lönestatistik
4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!
Seminarier
4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs
webbplats
Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad
4 SRAT-informationen
4 Föreningstidning, medlemsblad
Övrigt – till rabatterade priser
4 Medlemslån & bolån
4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av
kostnadsfria avtal genom Avtal24
4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare
4 Ledarskapslitteratur
4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap
4 Prenumerationserbjudanden via IDG
4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer
4 Saco EL
4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar
Läs mer på
www.srat.se/formaner
SRAT-informationen nr 3 • 2015
15
Bokhund
– ett framgångrikt projekt
Bokstäverna krånglar och tungan lyder inte heller. Men en
puff på armen från en fuktig nos och en uppmuntrande
blick hjälper. Barnet läser högre än vanligt: det finns en
lurvig kompis som tycker om att höra på.
– Vi har hittills sett fina resultat av bokhundarna och i
framtiden tror jag att logopeder kan ha stor glädje av dem,
säger skollogopeden och SRAT-medlemmen Malin Petersson som medverkar i utbildningen av bokhundteamen.
Text: Marika Sivertsson Foto: Anna Nilsson
På bilden läser barnen Ida Kristensson och Felicia Paulsson
tillsammans med hunden Aja.
16
SRAT-informationen nr 3 • 2015
bokhundar blir tillgängliga. Min
förhoppning är att de kan vara
med och öka motivationen till
läsinlärning – bokhundar skapar
en positiv känsla kring läsning
hos de barn som får träffa dem,
säger Malin Petersson.
Malin Petersson, leg logoped
Att få vara tillsammans med
medverkar i utbildningen
en hund och att ha en-till-en-tid
av bokhundsteamen.
med en pedagog ger i sig goda
förutsättningar för ett barn med
lässvårigheter, liksom att få läsa för någon som inte dömer eller
anmärker. Malin Petersson pekar också på möjligheten för pedagogen
att kommunicera via hunden:
– Det kan vara väldigt bra att hänvisa till hunden. ”Nu förstod
nog inte hunden, kan du läsa en gång till?” eller ”Hunden minns nog
inte riktigt vad vi läste senast. Kan du berätta för den”? Det lyfter
pressen från barnet.
Inledningsvis tror hon framförallt på samverkan mellan logopeder
och bokhundsteam:
t
Att använda hund i arbete med barn är ingen enkel historia. Det
ställer stora krav på hund och hundförare, på sammanhanget och på
utbildningen.
– Vi måste vara oerhört noga med allergier, med urval av hundar
och så vidare. Hundarna måste till exempel vilja jobba utan godis:
kladdiga barnfingrar i böckerna skulle inte uppskattas. Vissa barn är
hundrädda och känsliga och sådant som ett litet nafs i ett finger vid
godisutdelningen får bara inte hända, konstaterar projektledaren
Helene Ehriander.
Inom projektet ”Bokhunden och Astrid Lindgren” är utbildningen ett år lång, den kräver daglig träning, och den är öppen endast för
de hundar som klarar ett omfattande intagningstest. Det finns andra
verksamheter med läshundar, men i just denna samlas material till
forskning för att utvärdera nyttan med barns läsning för hundar. Alla
steg i projektet har utformats noga – bara att utforma intagningstestet
och utbildningen för hundarna tog närmare två år.
Hittills har 24 lärare och bibliotekarier utbildats i projektet
Bokhunden och Astrid Lindgren, och logopeder kan komma att bli
en framtida målgrupp.
– Jag tror att logopeder skulle kunna ha stor nytta av att
SRAT-informationen nr 3 • 2015
17
Hunden Aja i läsartagen.
– Många logopeder har hört talas om bokhundarna, men
verksamheten är ännu i ett startskede. Det finns fina resultat på barn
som har deltagit men fortfarande ingen evidens. Det bör vi ha innan
användningen av bokhundar får ytterligare spridning – det är viktigt
att det finns gedigen kunskap om metoderna.
Ida Sylwan, logoped på Resursteamet i Stockholm, har goda
erfarenheter av att arbeta med vårdhund i behandling av barn med
förvärvad hjärnskada och menar att upplägget är liknande.
– Med vårdhundens hjälp blir träningen meningsfull, den blir "på
riktigt" och därmed ökar motivationen till att träna. Grundkonceptet
är ju detsamma för bokhunden, säger hon.
Bokhundarna skulle enligt Ida Sylwan troligen i första hand vara
till glädje för skollogopeder men såväl hon själv som Malin Petersson
ser att det kan finnas användning för Bokhunden även i traditionella
utredningar av läs- och skrivsvårigheter. Den motivationshöjande
effekten av en hund i situationer då barn ska göra uppgifter på en
logopedklinik skulle kunna öka träffsäkerheten i bedömningen, liksom
den dämpande effekten på stresspåslag i bedömningssituationen. Det är
främst en fråga om ekonomi:
– Det skulle kunna vara möjligt. Men här finns däremot avtal
gentemot landstinget som logopedmottagningarna måste följa. De
reglerar kostnader och effektivitet, och jag tror att de i många fall
begränsar möjligheten att använda bokhundar, påpekar Ida Sylwan.
– För logopeder som vill prova kostar en kurs omkring 10 000
kronor så länge projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden.
Därutöver består investeringen i arbetstid. De hundar som utmärker sig
är enligt projektledaren Helene Ehriander retriever-raserna, men det
finns många andra hundar också som gör ett utmärkt jobb. Men alla
hundar får gå igenom ett intagningsprov som är mycket krävande, och
klarar man det så har man en hund som är lämplig.
– Huvudsaken är att den är lugn och snäll och klarar av jobbet.
Hunden måste själv tycka att det är roligt. Det är 34 moment som den
behöver behärska för att kunna jobba – den ska lyssna uppmärksamt,
ha ögonkontakt, följa barnets finger i boken, puffa på barnet med
nosen ifall barnet stakar sig i texten och mycket mer, berättar hon.
Arbetspassen är aldrig längre än 30 minuter, sen måste hunden få
vila.
– Det är ett avancerat lydnadspass där hunden är helt fokuserad.
Den är trött efter det. Och på min egen hund kan jag se att hon är
oerhört nöjd, hon känner att hon har gjort någonting bra, avslutar
Helene. n n n
Fakta
Projektet startade 2013. Det är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet i Växjö, Dyslexiförbundet i Nordvästskåne, föreningen
Hundsam samt Åstorps kommun. Det finansieras av Allmänna
Arvsfonden till och med 2016, och sedan ska det övergå i företagsform. Projektet drivs i samarbete med föreningar, skolor och
bibliotek, och fokuserar på barn mellan sex och 18 år. Hittills är 24
bokhundsteam under utbildning. Lämplighetstester inför nästa
utbildningsomgång genomförs i september 2016.
Läs mer på www.bokhunden.se
Ny medlemsförsäkring för medföljare
Som utsänd arbetstagare för staten finns idag ett väl fungerande
trygghetssystem på alla nivåer. Lagstiftning och kollektivavtal skapar en
bra mix där den anställde har en grundtrygghet i det svenska socialförsäkringssystemet. Och i de delar som socialförsäkringen inte omfattar
tas om hand genom försäkringsvillkor i de kollektivavtal (UVA och
URA) som finns inom avtalsområdet. Men för medföljare till den
utsände finns det luckor i försäkringsskyddet under utlandsstationeringen. Ett exempel på en sådan lucka är att medföljaren relativt snabbt
förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vilket kan få
allvarliga konsekvenser då familjen återvänder till Sverige från sin
utlandsstationering. SGI baseras på den inkomst som medföljaren hade
innan utlandsstationeringen och säkerställer bland annat att sjukpenningen ligger på rätt nivå. I och med att det inte finns någon form av
skydd i nuvarande lagstiftning kommer den ”intjänade” SGI att hamna
på grundnivån.
18
SRAT-informationen nr 3 • 2015
SRAT och Utrikesförvaltningens Personalförening (UPF) har
därför tillsammans med Folksam tagit fram en försäkringsprodukt som
skapar en ökad trygghet för våra utsända medlemmar där medföljare
förlorar sin SGI. Är medföljaren arbetsoförmögen då familjen kommer
tillbaka till Sverige aktiveras försäkringen och ger en ökad ekonomisk
trygghet. Familjen kan välja mellan tre olika försäkringsbelopp (5.000
kr, 10.000 kr och 15.000 kr) som betalas ut månadsvis i högst 180
dagar.
UPF kommer att hålla informationsträffar på Regeringskansliet
angående villkoren i försäkringen och Folksam har också tagit fram ett
informationsblad kring villkoren.
Mats Eriksson,
förhandlingschef
Chef
Egenföretagare
Chefsnätverk
Under våren har SRAT i samband med Sveriges Ingenjörer, Sveriges
Arkitekter, Fysioterapeuterna, Officersförbundet och Naturvetarna
startat upp chefsnätverk i Luleå, Umeå, Stockholm, Linköping,
Göteborg och Malmö. Tanken bakom samarbetet med de andra
Saco-förbunden är att det finns ett mervärde i att träffa och nätverka
med chefer i andra organisationer och med en annan profession än vad
man själv har. Det har varit ett starkt söktryck och alla som var
intresserade kunde inte få plats. Därför planerar vi nu för en fortsättning på delvis andra orter under hösten och vintern. Information kommer att finnas på SRATs hemsida och även mailas ut direkt till de som
i vårt medlemsregister har anmält att de är chefer.
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
Chefsnätverk – Kustbevakningen
För dig som är chef på mellannivå inom kustbevakningen finns nu
möjlighet att nätverka kring frågor som är specifikt kopplade till villkor
som rör chefskapet. För mer information kontakta Alexander von
Buxhoeveden, [email protected]
Marie Norell,
kommunikatör
Inspirationsseminarier
Ny som chef
Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar för chefer i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Målgruppen är nya
chefer eller den som är på väg att bli chef.
Höstens preliminära datum:
• 21 oktober, Norrköping
• 5 november, Gävle
•
•
19 november, Malmö
27 november, Stockholm
Vi lägger ut information i kalendariet på SRATs webbplats www.
srat.se så fort planeringen hos Saco är klar.
Svar
Fråga
&
FRÅGA: Jag har bytt jobb och arbetsgivare under året, närmare bestämt den
1 maj. Hos min nya arbetsgivare, ett
landsting, har jag 25 semesterdagar.
Har jag rätt till alla 25 semesterdagarna
i sommar?
SVAR: Semesterreglerna finns dels i
Semesterlagen, dels i det kollektivavtal som
gäller på din arbetsplats, i ditt fall kan du
hitta dem i Allmänna bestämmelser, AB,
som gäller för det kommunala avtalsområdet dit landstinget hör.
Hos din nya arbetsgivare tjänar du in semesterdagar med lön
samma år som du kan ta ut dem. Man säger att intjänandeår och
semesterår sammanfaller och man räknar då från 1 januari till
31december. Huvudregeln är att för att få 25 dagars semester med
Inspirationsseminarier
Att driva företag
Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i
samarbete med SRAT och andra medlemsförbund.
Höstens preliminära datum:
• 8 oktober, Stockholm
• 21 oktober, Norrköping
•
•
5 november, Gävle
19 november, Malmö
Vi lägger ut information i kalendariet på SRATs webbplats www.
srat.se så fort planeringen hos Saco är klar.
Inspirationsseminarier
AkademikerKompetens
Kostnadsfria inspirationsseminarier i samarbete med SRAT och
andra medlemsförbund. Ämnena är skiftandek, håller hög kvalitet
och är av sådan karaktär att de ska tilltala breda akademikergrupper. Du har också möjlighet att ta med en gäst som inte är medlem
i SRAT.
Höstens planerade tillfällen:
• 15 september, Gävle
• 21 september, Stockholm
• 29 september, Luleå
• 6 oktober, Göteborg
• 13 oktober, Lund
Information läggs ut så snart seminarierna är färdigplanerade.
Läs mer i kalendern på SRATs webbplats www.srat.se
lön ska du arbeta hos arbetsgivaren under hela intjänandeåret.
Eftersom du inte varit anställd hela intjänandeåret, minskas antalet
semesterdagar med lön proportionellt. För dig beräknas semesterdagarna från 1 maj till 31 december, det vill säga:
245 dagar: 245 x 25 = 16,78, vilket avrundas uppåt och ger 17
365
semesterdagar med lön.
Du har enligt Semesterlagen rätt till 25 semesterdagar per år. Det
innebär att du kan komma överens med din arbetsgivare om att ha
fler semesterdagar än de 17. Du kan ta ut ytterligare åtta semesterdagar men då utan lön, för att få totalt 25 semesterdagar.
Läs mer om semester på SRATs webbplats.
Lena Busck,
förhandlare
[email protected]
SRAT
08-442 44 60 | [email protected] | www.srat.se
SRAT-informationen nr 3 • 2015
19
Variation
– nyckeln till ett mer hållbart arbetsliv?
Trots en drastisk minskning av antalet fysiska uppgifter i arbetslivet
de senaste årtiondena kvarstår problemet med arbetsrelaterade
muskuloskeletala besvär, det vill säga värk och smärta i muskler och
leder. Dessa problem är vanligast inom tillverkningsindustrin och
servicebranschen och uppstår ofta som en följd av monotona och
repetitiva arbetsuppgifter. Besvären är vanligare bland kvinnor än bland
män, och detta antas till stor del bero på att kvinnor och män blir
tilldelade olika arbetsuppgifter trots att de arbetar på samma arbetsplats. Detta visar en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket
från 2012 som heter Belastning, genus och hälsa.
Det finns olika sätt att förebygga muskuloskeletala besvär på. Det
mest uppenbara sättet är förstås att anpassa arbetsstationer så att det
passar alla och att ge arbetstagarna ergonomisk utbildning. Att ha
tillräcklig tid till vila är förstås också viktigt, även om den totala tiden
för raster och pauser av ekonomiska skäl inte kan utvidgas hur långt
som helst. Steg två skulle då kunna vara att införa en större variation i
arbetet. Ett exempel på ökad variation är att växla mellan olika
existerande arbetsuppgifter eller att utvidga antalet arbetsuppgifter
(arbetsutvidgning). Man kan till exempel växla mellan enbart fysiska
arbetsuppgifter, mellan enbart kognitiva arbetsuppgifter eller alternera
mellan fysiska och mentala uppgifter. Det tredje sättet är inte lika
vanligt i dagens arbetsliv.
» Om vi lyckas aktivera rätt centra
i hjärnan, så kan vi skynda på den
fysiska återhämtningen.«
På Högskolan i Gävle och Centrum för Belastningsskadeforskning
(CBF) pågår just nu forskning om variation i arbete och då specifikt
forskning kring effekter av att växla mellan en fysisk och en mental
uppgift. Det finns en hel del studier sedan tidigare på idrottare där
forskare undersökt effekterna av att växla mellan fysiska och mentala
uppgifter. De har då kunnat dra slutsatsen att den fysiska tröttheten
minskar om man har en aktiv paus mellan de fysiska arbetsuppgifterna
20
SRAT-informationen nr 3 • 2015
jämfört med en paus där man inte
gör någonting alls. I de tidigare
studierna har de mestadels studerat
fysiska arbetsuppgifter som utförs
till utmattning, vilket inte kan sägas
motsvara de uppgifter vi utför i
arbetslivet.
Varför är det då så, att man blir
mindre trött av att växla mellan
fysiska och mentala uppgifter,
jämfört med att ha en passiv rast?
Svaret kan vi hitta i det centrala
nervsystemet. Det finns två
huvudtyper av trötthet, central och
perifer. Den perifera tröttheten
beror på att musklerna får syrebrist och börjar producera slaggprodukter. Den centrala tröttheten beror på andra saker, till exempel hur vi
aktiverar olika delar av hjärnan. Teorin bakom det hela är att om vi
lyckas aktivera rätt centra i hjärnan, så kan vi skynda på den fysiska
återhämtningen. Det är detta som antas hända när vi utför en
avledande uppgift mellan de fysiska arbetsuppgifterna. Vi kan alltså
”lura” nervsystemet att återhämtas snabbare.
Vår forskargrupp vid Centrum för Belastningsskadeforskning utför
just nu en experimentell studie där vi tittar på effekterna av att
alternera mellan en repetitiv fysisk uppgift och en mental uppgift som
utförs i olika svårighetsgrader. Under tiden som försöksdeltagarna utför
dessa uppgifter mäter vi bland annat deras muskelaktivitet, EKG (hjärtfrekvens) och ber även försöksdeltagarna att skatta sin ansträngning,
trötthet och värk.
Om resultaten från studien visar att det är gynnsamt för återhämtning och prestationen att växla mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter kan vi hitta helt nya vägar att organisera arbetslivet, vilket i långa
loppet skulle kunna leda till ett mer hållbart arbetsliv.
Susanna Mixter,
Doktorand i Arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle,
Centrum för belastningsskadeforskning
[email protected]
Styrelseledamot i HälsoAkademikerna
Stärk kunskapsnationen Sverige, attrahera
internationell talang och utveckla globalt
ansvar.
Det är tre övergripande mål för en
strategi för internationalisering av svensk
högre utbildning som UHR tillsammans
med UKÄ, SI och SUHF lyfter till regeringen.
Det har gått tio år sedan den förra nationella strategin
för internationalisering av högre utbildning kom. Det
är dags för en ny och Universitets- och högskolerådet,
Universitetskanslersämbetet, Svenska institutet och
Sveriges universitets- och högskoleförbund gör ett
gemensamt inspel inför regeringens arbete med tre
övergripande mål.
Globalt ansvar
Internationalisering handlar inte bara om att studenter
och lärare rör sig mellan länder, utan behöver fokusera
på kvalitet och djup i mötet med andra kulturer.
Forskning och utbildning kan aktivt påverka för en
rättvis och hållbar global utveckling som i sin tur kan
öka Sveriges konkurrenskraft och utveckling.
Attrahera talang
Sverige konkurrerar på en global kunskapsmarknad.
Det är av vitalt svenskt intresse att vi kan attrahera
talang både i form av välmotiverade studenter och
engagerade forskare. Öppenhet och demokrati har
gagnat Sveriges utveckling. Det är värden som kan
bidra till attraktionskraften.
Stärk Sverige som kunskapsnation
Fler internationella studenter och forskare bidrar till
kvalitet i utbildning, bidrar till kompetens för industri
och välfärd samt stärker bilden av Sverige utomlands. I
svenska lärosätens internationaliseringsarbete ligger
också att förstå och agera i ett mångkulturellt samhälle
på hemmaplan.
Källa: UHR, UKÄ, SI, SUHF
SFS i ny rapport: Stopp
för obehöriga lärare i
högskolan
60 procent av landets lärosäten garanterar inte att alla
deras lärare har en pedagogisk utbildning. Det visar en
ny rapport som Sveriges förenade studentkårer, SFS,
släpper idag. I rapporten kräver SFS ett stopp för
obehöriga lärare i högskolan.
Rapporten visar även att två tredjedelar av landets
lärosäten saknar riktlinjer om att undervisande personal
ska få kompetensutveckling inom pedagogik. Två av tre
lärosäten saknar också centrala system för bedömning
av pedagogisk skicklighet. Det är med andra ord ytterst
tveksamt om det lönar sig att vara en bra lärare på
svenska lärosäten.
– Det är dags att sluta skylla på studenterna och
börja utveckla undervisningen istället. Alla lärosäten
borde ställa krav på att all undervisande personal ska ha
pedagogisk utbildning och se till det finns system som
belönar duktiga lärare, kommenterar Johan Alvfors, vice
ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.
Källa: SFS
Studentbostad nästan
dubbelt så vanligt bland
män
21 procent av kvinnliga studenter och 38 procent av
manliga studenter i Sverige bor i studentbostad.
Snedfördelningen av studentbostäder i Sverige är
förvånande utifrån ett könsperspektiv, konstaterar
Universitets- och högskolerådet i en undersökning om
studenters bostadssituation i Europa.
Student
Gemensamt inspel
till ny strategi för internationalisering
Källa: UHR
Studentbostäder med
låga hyror blir verklighet
Nybyggda studentbostäder med en hyra på under 6000
kronor i Stockholm menar många privata aktörer är en
omöjlighet, och tar ut det dubbla. Det är helt enkelt för
dyrt att bygga. Idag visar Järntorget och Abacus som
bygger studentbostäder på motsatsen. I sommar kan
studenter flytta in till nybyggda bostäder i Tallkrogen
med en hyra på under 5000.
Källa: UHR
SRATs karriärstöd
CV-gransning när
du ska söka jobb!
www.srat.se/karriar
Sjukkapital: kostnadsfritt för SRATs studentmedlemmar
Du som är studentmedlem i SRAT får – utan
kostnad –Sjukkapital Student under hela din
studietid (max 60 månader). Läs mer om villkoren i
försäkringen och om andra försäkringar på vår
webbplats www.srat.se/formaner
SRAT-informationen nr 3 • 2015
21
Mari Ternbo blir kanslichef på Saco. Hon tillträder
tjänsten den 1 september.
Mari Ternbo har en lång karriär som chef inom
både statsförvaltningen och idéburna organisationer.
Hon har bland annat jobbat på Regeringskansliet,
Energimyndigheten och Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, DO. Idag är hon kanslichef på
Finansförbundet.
– Mari är målinriktad och drivande med bred
erfarenhet av både utredningsverksamhet och strategisk
kommunikation. Det gör henne till en bra ledare på
Saco och jag ser fram emot att fortsätta utveckla Sacos
verksamhet tillsammans med henne, säger Sacos
ordförande Göran Arrius.
Källa: Saco
Få utlandsfödda
akademiker snabbare
i arbete
Det strömmar in akademisk kompetens i landet. Men
det tar tid innan den tas till vara. Det framgår av en
kartläggning som Saco gjort av Sveriges utrikesfödda
akademiker.
Mellan 2006 och 2013 ökade antalet utrikesfödda
akademiker i Sverige från 180 000 till 310 000. Det
innebär att var femte akademiker är född utomlands.
Arbetslösheten bland dem är fyra gånger högre än
bland inrikesfödda akademiker. Men situationen är inte
riktigt så dålig som man kan få intryck av i en del
beskrivningar.
Tre av fyra har arbete, av dessa har knappt 70
procent kvalificerat eller ledningsarbete efter två år.
Efter 15 år har drygt 80 procent ett arbete som
motsvarar deras utbildning.
– Det är alltså inte riktigt så illa som man ibland får
intryck av i den offentliga debatten. Men det tar
alldeles för lång tid att ta till vara på de utrikesfödda
akademikernas kompetens. Saco har tidigare pekat på
hur samhällsekonomiskt lönsamt det skulle vara att
satsa på kompletterande utbildningar och snabbare
validering. Vi kommer att fortsätta att tjata, säger Sacos
ordförande Göran Arrius.
Källa: Saco
En nationell stödtelefon
för råd och vägledning i
ärenden som rör hedersrelaterat våld
I mars 2014 inrättade Länsstyrelsen Östergötland en
nationell stödtelefon för yrkesverksamma och ideellt
verksamma som behöver råd och vägledning i ärenden
som rör hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive
barn- och tvångsäktenskap och könsstympning av
flickor och kvinnor.
Stödtelefonen inrättas inom ramen för ett
regeringsuppdrag till Länsstyrelsen Östergötland att
utveckla ett nationellt kompetensteam för arbetet mot
22
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Pl
oc
ka
t
Mari Ternbo ny kanslichef
på Saco
hedersrelaterat våld och förtryck. (Läs mer om
Länsstyrelsens uppdrag på www.hedersfortryck.se.)
Stödtelefonen är till för alla yrkesverksamma och
ideellt verksamma som kommer i kontakt med utsatta,
bland annat personal inom socialtjänst, skola,
polismyndigheter och hälso- och sjukvård. Den är
bemannad måndag – fredag kl. 9.00 - 16.00 och
telefonnumret är 010-223 5760.
Källa: Länsstyrelsen Östergötland
Ny generaldirektör för
Medlingsinstitutet
Regeringen utsåg i april Carina Gunnarsson till ny
generaldirektör och chef för Medlingsinstitutet. Hon är
i dag ordförande i Arbetsdomstolen och tillträder sin
nya tjänst den 1 september 2015.
Mari Ternbo, ny kanslichef på Saco från den
1 september
Foto: Anna Molander
Carina Gunnarsson,
ny GD för Medlingsinstitutet från den
1 september.
Foto: MI
Källa: Regeringen
LO, TCO och Saco bildar
biståndsorganisationen
Union to Union
LO, TCO och Saco går samman och bildar en ny
gemensam biståndsorganisation; Union to Union. Den
nya organisationen ersätter LO-TCO Biståndsnämnd.
Union to Unions uppdrag är att stödja och samordna
LO, TCO, Saco och deras medlemsförbund i det
internationella fackliga utvecklingssamarbetet.
Arbetssättet, att via svenska och globala fackliga
organisationer stötta fackföreningar runt om i världen
till att själva förbättra sina arbetsvillkor och teckna
kollektivavtal med arbetsgivarna, är fortfarande
detsamma.
Saco representeras i Union to Union av Heike
Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, som
ingår i presidiet för styrelsen. Ledamot i styrelsen är
också Sacos internationella sekreterare Åsa Ehinger
Berling.
Källa: Saco
Presstopp
Taket i a-kassan höjs
– Det var på tiden att inkomsttaket i a-kassan höjs,
säger SRATs förbundsordförande Anitha Wijkström.
SRAT har tillsammans med Saco drivit den frågan
under många år. Som det sett ut hittills har samtliga
SRATs medlemmar legat över taket och i förekommande fall inte erhållit 80 procent av sin inkomst från
a-kassan. För att ändå skapa trygghet för våra medlemmar i en utsatt situation ingår en inkomstförsäkring i
medlemsavgiften.
I och med att riksdagen antagit regeringens förslag
till vårbudget höjs den högsta dagpenningen i a-kassan
den 7 september från 680 kronor till 910 kronor de
första 100 dagarna. Efter 100 dagar blir den högsta
dagpenningen 760 kronor. Grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs från 320 kronor till 365 kronor
per dag.
Bara för dig
i SRAT
Se hela ditt
medlemserbjudande
på folksam.se
Förmånliga försäkringar för dig
som är medlem
Tillsammans med SRAT har vi i Folksam sett till
att dina medlemsförsäkringar är något utöver det
vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller
innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa
dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat
hos oss får även samlingsrabatt på många av våra
andra försäkringar.
Du hittar ditt medlemserbjudande på :
folksam.se/srat
SRAT-informationen nr 3 • 2015
23
Åsa Lindh, ny vd för Trygghetsstiftelsen
– Ett större ansvar för
statliga arbetsgivare
Att trygghetsavtalet har ersatts av omställningsavtalet
är förstås inte bara frågan om ett namnbyte. Kring detta
resonerar Åsa Lindh, som tillträdde som ny vd för
Trygghetsstiftelsen (TSN) ungefär samtidigt som de
nya avtalen började gälla.
– Det finns en symbolik i namnet – att det handlar om att tänka
långsiktigt, att vara inställd på att ställa om flera gånger under ett helt
arbetsliv. Tanken är att avtalet ska stimulera ett längre arbetsliv, vilket
ställer krav på myndigheterna att planera långsiktigt. Hur ser det ut om
tio år?
Själv har Åsa Lindh hunnit ställa om många gånger under sitt
arbetsliv. Bördig från Norrköping och med studier i nationalekonomi
och statsvetenskap i bagaget har hon bland annat arbetat för Exportkreditnämnden, Sveriges ambassad i Vietnam, Sida – sammanlagt bortåt
30 år inom statsförvaltningen. Nu senast som generaldirektör för
Svenska ESF-rådet.
”Ett kul uppdrag”
– Jag hade en positiv bild av Trygghetsstiftelsen som en organisation
med goda resultat. Vi hade en komplicerad omställningsprocess på
ESF-rådet, som vi fick bra hjälp med. Men det är första gången jag
arbetar i en partsstyrd organisation. Ett väldigt kul uppdrag!
Förutom omställningsavtalet, som ersatte trygghetsavtalet vid
årsskiftet, kom en annan nyhet vid samma tidpunkt – avtal om lokala
omställningsmedel. Det ska stimulera de statliga arbetsgivarna att bli
mer proaktiva och långsiktiga i sin planering. Det har visserligen
funnits sådana medel tidigare också, men de har inte alltid använts.
Trygghetsstiftelsens uppgift är bland annat att arrangera seminarier
och utbildningar, som också blir tillfällen för kolleger från olika
myndigheter att utbyta erfarenheter om hur de lokala omställningsmedlen kan användas.
Hittills har Trygghetsstiftelsen bjudit in till två seminariedagar, en i
april och en i juni. I april fick åhörarna ta del av Försvarsmaktens
arbete för att bli en attraktiv arbetsgivare som utvecklar sina medarbetare. I juni, med 110 anmälda deltagare, var det erfarenheter från
KTH, Tekniska högskolan, som dominerade dagen.
Större ansvar
Sammantaget innebär de nya omställningsavtalen ökade krav på
myndigheterna – det är den största förändringen. En annan förändring
är att Trygghetsstiftelsen börjar arbeta med individerna först när det
finns ett förhandlingsprotokoll om arbetsbrist på myndigheten. Alla
som sägs upp på grund av arbetsbrist och har arbetat minst ett år får
stöd av Trygghetsstiftelsen.
De senaste åren har tidsbegränsade anställningar ökat i förhållande
till tillsvidareanställningar som minskat. Omställningsavtalet för
tidsbegränsade anställningar som löper ut styrs av hur länge anställningen varat – sex, tre eller två år. Trygghetsstiftelsens stöd till
individen påbörjas då anställningen avslutats.
– Det är bra, tidigare sköttes det kanske lite mer slentrianmässigt.
Men nu vill parterna att de statliga arbetsgivarna tar ett större ansvar.
Och vi arbetar väldigt individinriktat med skräddarsydda lösningar –
och med goda resultat, säger Åsa Lindh och visar på siffror.
24
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Trygghetsstiftelsens mål är att 75 procent av tillsvidareanställda och
tidsbegränsat anställda ska ha löst sin situation före uppsägningstidens
slut respektive inom nio månader. Resultatet förra året var att målen
överträffades med råge – 76,8 respektive 83,5 procent. Och de senaste
fem åren har ”inflödet av nya kunder” varit i genomsnitt 2 500 per år:
”Det har varit ganska stabilt i staten på senare år.”
Stabila är också utvärderingarna från dem som fått stöd från
Trygghetsstiftelsens att hitta ny sysselsättning.
– Enligt vår senaste Sifo-mätning är 92 procent av våra kunder
väldigt nöjda med stiftelsen och det är mycket glädjande.
När detta skrivs finns på Åsa Lindhs agenda planering av Trygghetsstiftelsens närmaste arrangemang, ett seminarium under Almedalsveckan då temat är ”Karriärväxling mitt i yrkeslivet”. Men först ska
yngsta dotterns studentexamen firas – bland mycket annat.
Nina Enström
Foto: TSN
Fakta
TSN
Trygghetsstiftelsen erbjuder stöd till Sveriges cirka 250 myndigheter
med 250 000 anställda. Stiftelsen, som bildades 1990 av parterna på
den statliga arbetsmarknaden, är en omställningsorganisation för det
statliga avtalsområdet.
De nya avtalen
Avtal om omställning reglerar vad som gäller när en statligt anställd
blir uppsagd på grund av arbetsbrist respektive när en tidsbegränsad
anställning löper ut.
Avtal om lokala omställningsmedel syftar till att skapa ett långsiktigt
lokalt omställningsarbete hos myndigheten genom proaktiva
omställningsåtgärder och andra aktiviteter som stödjer både
verksamheten och arbetstagarnas utveckling (källa www.tsn.se).
Krönika
Willkommen
bei uns
På stranden i Stora Hult på Bjärehalvön hör jag glada tyska röster genom soldvalan. Det är bra för Sverige.
Första och i synnerhet andra världskriget var en olycka för en hel kulturkrets. I sin postuma essäsamling
Fractured Times skriver den engelske historikern Eric Hobsbawm nostalgiskt om den tyska kulturen. Under
1800-talet blev tyskan Mellan- och Östeuropas lingua franca, språket som lät olika nationaliteter mötas och brytas, i
metropolerna Wien och Berlin, men också på landsbygden i Rumänien, Polen och Ungern.
Han kunde ha tillfogat Norden. I Danmark har anknytningen söderut alltid varit stark, på gott och ont – tidvis
med starka tyska inslag i landets ledning och förvaltning, andra gånger i skarp och våldsam motsats mot hotet från
det tyska grannskapet. Men Sveriges 1800-talskultur bar också en stark tysk prägel, trots att de sista tyska besittningarna i praktiken gick förlorade i Napoleonkrigen (även om inlösenrätten till Wismar kvarstod till 1903). När jag
häromåret letade efter pjäsen ”Wallenstein” plockade mor fram ett band av
Schillers Sämmtliche Werke ur bokhyllan. Utgåvan var från 1812, sju år efter
skaldens död – men för en skånsk prästgård på 1800-talet var Berlin den
närmaste metropolen, och värdet av landets mynt mättes sedan länge mot
Hamburg.
De två stora krigen – i synnerhet det andra – fick världen att vända
sig bort och krympa tyskt språk och kultur till något begränsat och
provinsiellt. Jag hörde själv till generationerna som bestämt valde bort
tyskan för franskan och ryskan – bara för att långt senare tvingas kämpa
mig tillbaka, när jag insett hur omistlig tyskan är i och för svensk historia.
För svenskt näringsliv är Tyskland fortfarande en näraliggande
självklarhet, både som stor marknad och som vass konkurrent. Men det
tar tid för tyskan att komma tillbaka från efterkrigsårens förträngning.
Därför är det tyska stugraseriet i södra Sverige en välkommen återkomst. Driftiga kommunalråd i Växjö startar vänföreningar för sina
sommartyskar, några kommuner har lyckats locka sjuksköterskor
och läkare söderifrån att rota sig.
Att så få språklärare utbildar sig i tyska är ett stort
aber. Egentligen är ju tyska det enda språk det lönar sig
att börja med på gymnasiet. Kinesiska, franska,
ryska – visst, spännande som introduktion till
nya kulturkretsar, men på två-tre år i gymnasiet
kommer man inte långt. Om man vill ha någon
praktisk användning av det nya språk man lär sig
är det bara tyskan som är mödan värd. På ett par
år hinner man få de nödvändiga grunderna,
sedan är det bara att läsa vidare på egen hand och
improvisera fram förtyskad svenska när glosorna
inte räcker – två-tre gånger av fem blir det träff
mitt i prick. Och den ingenjör eller ekonom som
lärt sig tyska har trumf på hand när hon söker
jobb i de svenska storföretagen.
Tyskan är en angelägenhet för hela Sverige.
Men kloka lokalpolitiker borde kunna göra något
spännande av det för sin egen och sina ungdomars del. Region Skåne och andra politiker i
södra Sverige odlar redan nu sina grannar på
andra sidan Östersjön. Det gör de alldeles rätt i.
Tysklands tilltalande regionalisering gör det
lättare att sudda ut gränserna grannar emellan.
Men varför inte ta ett steg till? De politiska
kontakterna borde matchas av en kraftfull
satsning på tyska språket och tysk kultur i
skånska och småländska skolor. Om de svenska
lärarna tryter, varför inte ta hjälp av tyska lärare
som har lust att tillbringa några år i Bullerbyland?
Bättre investering är det svårt att tänka sig.
nnn
GÄST
Gunnar
Wetterberg,
författare och
föreläsare
gunnar
@wetterberg.
org
SRAT-informationen nr 3 • 2015
25
BOKTIPS
Alla som har arbetat i ett kommunhus kommer att
uppskatta Jonas Karlssons bok God Jul som handlar
om genomförandet av ett litet belysningsprojekt inför
julen. Kommunalråd, chefer, handläggare och
vaktmästare passerar förbi i en tragikomisk berättelse.
David Nicholls bok Oss handlar om ett äktenskaps
upplösning och de goda intentionernas misslyckande. Det
låter verkligen inte uppmuntrande men lämnar läsaren på gott
humör. Feel-good-litteratur för en regnig dag.
På stranden kan man läsa Presidentens hustru av
Curtis Sittenfeld och antingen fundera på hur
mycket den är baserad på Laura Bush eller läsa
den som en berättelse om klass och kärlek.
Den som vill veta hur det skulle
kunna ha varit bakom kulisserna hos
familjen Bennett måste läsa Jo Bakers bok Huset
Longbourn som handlar om tjänstefolket i Jane
Austens Stolthet och fördom som för övrigt alltid
är värd att läsas, sommar eller inte.
Sonen av Philipp Meyer är en
släktkrönika från Texas där vi får följa en familj
parallellt med staten Texas framväxande. En
välskriven roman i klassisk tradition.
Så här 70 år efter andra världskrigets slut kan vi
behöva bli påminda om de hemskheter som
aldrig får upprepas. Det kan på ett enkelt sätt ske genom att läsa
Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink, The
Buddha in the attic av Julie Otsuka (det poetiska språket gör sig
bäst utan översättning), Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz
av Göran Rosenberg, Haren med bärnstensögon av Edmund de
Waal, Storm över Frankrike av Irène Némirovsky och Ninas resa
av Lena Einhorn.
Föredrar man lite verklighetsflykt på semestern kan man istället ge
sig i kast med George R. R. Martins tätskrivna serie Game of
thrones som är mycket bättre än den hyllade TV-serien.
Kjell Westö är en finsk författare som i Hägring 38
tar itu med konsekvenserna av inbördeskriget
mellan de röda och de vita.
Den som vill ha romance kan med fördel läsa
Simona Ahrnstedt i pocket (läs dock inte hennes
senaste bok som bara finns inbunden).
Och den som vill ha deckare kan läsa vad som helst av Donna
Leon, Kristina Ohlsson, Stephen Booth, Sara Paretsky och Arne
Dahl samt Reginald Hills böcker om Dalziel & Pascoe.
Sophie Silverryd, förbundsjurist
Arto Paasilinna – Kollektivt självmord är en bra inspiration
för livsnjutning.
Emil Pettersson, förhandlare
26
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Under
sommarsemestern ska
man läsa och
gärna då
deckare. Jag
tycker
personligen att litterära klassiker också lämpar sig väl som
sommarlitteratur. En sommar för några år sedan plöjde jag
igenom Mobergs utvandrarepos (delvis kanske också för att
minimiera ett dåligt samvete om att garagetaket borde åtgärdas).
Mitt boktips inför den här sommaren är ett epos från vårt
grannland Finland. Väinö Linnas trilogi Under polstjärnan.
Första boken Högt bland Saarijärvis moar inleds 1884 med att
den ordkarge torparen Jussi bygger ett torp på kyrkans mark och
därefter lever i en ständig oro för att bli vräkt av överheten. Den
andra boken Upp, trälar! utspelar sig mellan 1910-1918, en
mycket turbulent period med strejker, klasshat och vapenskramel som sedan mynnar ut i ett blodigt inbördeskrig. Den sista
boken Söner av ett folk fortsätter direkt efter inbördeskriget och
följer torparsläktens väl och ve i en tid då det moderna Finland
börjar födas. Njut av Linnas levande språk och bokens
karaktärer som många gånger ger sisun ett ansikte.
Mats Eriksson, förhandlingschef
Här kommer ett tips på en lite annorlunda bok
av Leif G W Persson, Gustavs grabb. Det är
en roman där författaren på ett skönlitterärt
vis, mån om helheten, målar upp en bild av
sitt liv utan att vara alltför nitisk med att
detaljerna måste vara exakt tagna ur
verkligheten. Jag som läsare kastas snabbt in
i berättelsen om en händelserik klassresa
och har sedan svårt att släppa boken ifrån
mig. Den håller mig liksom fast hos sig
med lagom snirkliga vindlingar rakt igenom
hela historien. En perfekt bok för lata kvällar med en kopp te i
favoritfåtöljen.
Mia Axelsson, förhandlare
Marcoeffekten av Jussi Adler-Olsen.
En underhållande bok för dig som
gillar deckare och spänning. Huvudpersonen är femtonåriga Marco
Jameson. Han vill vara dansk medborgare, gå i skolan och leva som en vanlig
tonåring istället för att stjäla och tigga
för sin farbror Zola som är ledare för
klanen. Marco rymmer och stöter
samtidigt bokstavligen på en död
människa som bekräftar morbroderns
omfattande kriminella aktiviteter. Det visar sig också snart
att det finns fler än klanmedlemmarna som letar efter
Marco för att tysta honom. Intrigen rymmer olika delar av
världen och involverar många olika människor med olika
bakgrund. Boken passar utmärkt att läsa i hängmattan eller
på stranden.
Ann Garö, förhandlare
Anders Rådström, rekryteringsprojekt på privat sektor:
– Vi måste ha ett
gemensamt språk
för att nå ut
– I dagens mediebrus räcker det inte att trycka en
affisch om nyttan av att gå med i ett Saco-förbund och
sätta upp på arbetsplatsen. Det måste till något helt
annat!
Så säger Anders Rådström om det rekryteringsprojekt som Saco-förbunden inom privat sektor (bland
annat SRAT) dragit igång under hans ledning.
Bakgrunden är att andra fackförbund ökat mer än Saco-förbunden
inom den privata sektorn, just på grund av att de satsat mer på reklam
och opinionsbildning. Och eftersom fackförbunden ofta konkurrerar
om samma yrkesgrupper måste även akademikernas organisationer
lägga mer resurser på medlemsrekrytering.
– Det ska vi göra genom ett ordentligt rekryteringsmaterial där vi
kommunicerar våra gemensamma värden. Vi måste ha ett gemensamt
språk och här är förstås våra förtroendevalda de viktigaste ambassadörerna.
I det batteri av åtgärder för att rekrytera fler medlemmar som tagits
fram finns nedladdningsbara flyers, gemensam webbsida för ansökan
om medlemskap, e-postkampanjer till medlemmar och under hösten
också kampanjer i sociala medier. Det ska vara lättillgängliga material
med enhetliga budskap, betonar projektledaren.
– Vi vill ha i gång diskussioner på arbetsplatserna där medlemmar
och förtroendevalda på alla kanter ska kunna svara på frågor på samma
sätt utifrån våra gemensamma uppfattningar i allt från frågor om
individuell och differentierad lön till frågor om Saco-förbundens
inkomstförsäkringar och professionella karriärstöd.
Nya grupper
Anders Rådström blev i vintras ombedd att ta hand om det nya
rekryteringsprojektet, vilket innebär att han som fristående projektledare för Saco-förbunden leder projektet, och utformar den gemensamma plattformen.
– När jag var verksam som ombudsman var det ombudsmännen
som i hög grad skötte medlemsrekryteringen. I dag har flertalet
förbund marknads- och kommunikationsavdelningar – verksamheten
är mer professionell nu för tiden. Det blir ju alltid en viss dragkamp
mellan marknadsexperterna och ombudsmännen, så jag passar nog
ganska bra eftersom jag som gammal ombudsman vet hur ombudsmän
tänker och fungerar.
Att Saco med sina 22 medlemsförbund spretar mycket är ingen
nyhet, inte heller de ständigt pågående diskussionerna om var vissa
medlemmar hör hemma, hos Saco-förbunden eller inom TCO. Men
egentligen är det ingen nackdel, eftersom fackförbunden har gemensamma intressen i grunden – att organisera anställda.
En knäckfråga i projektet är hur förbunden ska samverka för att nå
framgång. När det skiljer mellan några hundra och 145 000 medlemmar mellan det minsta och det största förbundet säger det sig självt att
man inte kommer att arbeta på samma sätt.
– Det gäller att få alla att inse att vi har gemensamma intressen och
värderingar. Förhoppningsvis får de mindre förbunden en del extra
stöd eftersom de inte har lika mycket egna resurser på sina marknadsavdelningar. Samordningen mellan större och mindre förbund är här
mycket viktig och det är nödvändigt att vi kan hjälpa varandra.
Drömmen vore också om vi kunde få till en gemensam databas för våra
medlemsregister.
Fem punkter
Avgörande för framgång är att budskapen är tydliga och begränsade.
Därför innehåller budskapen i kampanjen bara fem punkter som ska
motivera den tveksamme att bli medlem i ett Saco-förbund:
• Lyckas bättre i löneförhandlingen
• Ett professionellt karriärstöd
• Trygg med inkomstförsäkring
• Råd och förhandlingsstöd
• Påverka din arbetsplats
Rekryteringsprojektet har pågått några månader och ska vara avslutat i
oktober. Ännu har det inte dragit igång på allvar ute på arbetsplatserna,
säger Anders Rådström.
– Det har gått långsammare än jag trodde. Men demokrati tar tid!
Och vi måste pröva allt.
Nina Enström
Värva en kollega
Hjälp oss att växa och bli ännu starkare!
Du kanske har en kollega som är intresserad av att bli medlem i SRAT
men inte gjort slag i saken? Som tack får du som värvat, ett presentkort
på 500 kronor/värvad medlem att använda på Bokus.
Information om kampanjen finns på
www.srat.se/varva_kollega
SRAT-informationen nr 3 • 2015
27
Efter trettio år som facklig företrädare:
Allt handlar om gott
bemötande
Björn Nyström har varit fackligt aktiv i mer än trettio år,
nästan hela den tiden som heltidsengagerad ordförande för Saco-Posten. När han nu har lämnat uppdraget kan han se tillbaka på en händelserik och ibland
turbulent tid.
– Att vara fackligt engagerad är bland det mest
lärorika man kan ägna sig åt säger han.
Han säger att han har lite svårt att hålla klaffen, och att det nog
bidrog till att han engagerade sig tidigt, både i facket och politiken.
– Jag ser det som en rättighet och en förmån, säger han.
Björn Nyström blev den första heltidsanställda Saco-företrädaren i
Postverket, och han har följt förändringarna från affärsdrivande verk via
helstatligt aktiebolag till det svensk-danska aktiebolag som det är idag.
– Vissa perioder skulle man ha velat stava det ”Postvärk”, skämtar
han. För visst har det varit en del rätt stökiga perioder.
Men det spelar ingen roll hur mycket det har blåst. Björn Nyström
har stått fast vid sin grundinställning.
– Det goda fackliga arbetet handlar om hur man bemöter
människor, säger han. Om att facket ska finnas nära medlemmarna och
att vi som representerar dem hela tiden ska se till deras bästa. Att man
som företrädare måste försöka sätta sig in i hur andra har det och hur
de tänker.
Det är därför han har åkt runt så mycket, för att träffa medlemmar
på olika håll i Sverige. Och det är därför han har varit noga med att
informera om vad som sker.
– Jag har skickat ut 750 informationsbrev med 15 000 informationspunkter, säger han. Och jag kan lugnt säga att jag har rekryterat
tusen medlemmar.
Utbildning och språngbräda
Det är just det, alla kontakter med medlemmarna, som han uppskattat
allra mest i sitt uppdrag.
– Det har varit fantastiskt roligt, men också otroligt lärorikt, säger
han. Nästan som att gå en universitetsutbildning. Som facklig
företrädare får man hela tiden chansen att lära nytt – om hur samhället
fungerar och om samspelet mellan människor, men också om
ekonomiska, juridiska och affärsmässiga frågor.
– Jag har åtminstone ett tjugotal exempel på hur det fackliga
uppdraget har varit en språngbräda till mycket höga tjänster både i
affärslivet och den offentliga förvaltningen.
De stora förändringar som Posten har genomgått har också
inneburit en del svåra uppgifter.
– Det är förstås inte alls roligt att vara med i diskussioner om
personnedskärningar. Men jag är stolt över att jag har hjälpt många
medlemmar också i sådana situationer. Flera av dem vet inte ens om
det. För det är också en strategi, att inte basunera ut att man har varit
framgångsrik i en förhandling. I så fall skulle man ju peka ut motparten som förlorare, och det är inte särskilt smart.
En annan viktig utgångspunkt är att facket aldrig ska bidra till en
negativ stämning och misstänksamhet.
– Vi har aldrig satt klackarna i backen och argumenterat för att det
var bättre förr, säger Björn Nyström. I stället har vi alltid haft ambitionen att bidra till bra lösningar för medlemmarna utifrån rådande läge.
28
SRAT-informationen nr 3 • 2015
Belöningar till vardags
Att det också har blivit lite hårda tag i förhandlingarna ibland är
ofrånkomligt, menar han. Man måste vara rak och ärlig, och inte hålla
inne med vad man tycker. Det är så man skapar en trovärdighet och
bidrar till företagets utveckling.
– Sedan gäller det förstås att skilja på sak och person. Man ska ju
kunna samarbeta efter en förhandling också.
Han fick många uppskattande ord när han avtackades i våras. Men
de allra bästa belöningarna har han fått till vardags, under den tid han
varit ordförande.
– När någon har kommit fram och sagt ”tack” – och jag har känt
att jag har gjort något bra för den medlemmen – då har den dagen varit
räddad.
Birgitta Jakobsson
Tuffa tag när Posten
drog ner men bra
skyddsnät underlättade
På mindre än ett år genomförde PostNord två genomgripande omorganisationer med stora personalnedskärningar.
– Det har varit tufft, men nu börjar vi anpassa oss till
den nya organisationen, säger Eva Lind som är facklig
företrädare på heltid på Saco-Posten och nyvald
förbundsstyrelseledamot i SRAT.
Det minskade brevskrivandet var en av de faktorer som ledde till
kraftigt minskad lönsamhet på svensk-danska bolaget PostNord.
Samtidigt har både ökade effektivitetskrav och den nya tekniken, som
bland annat lett till ökad e-handel, ställt nya krav på organisationen.
Två stora enheter skulle till exempel slås ihop till en. Det var det som
var grunden till de stora organisationsförändringarna.
På mindre än ett år, mellan april förra året och februari i år, har
drygt 30 procent av de anställda inom bolagets administration och
ledning fått lämna sina jobb.
– Det är klart att det har varit smärtsamt och oroligt, säger Eva
Lind. Men det var tydligt att det behövdes en radikal förändring. Det
var en överlevnadsfråga för företaget.
För Saco-Postens lokala akademikerförening har det varit ett
hektiskt år, med mycket tid vid förhandlingsbordet och många
personliga samtal med medlemmarna.
– Vår uppgift har varit både att se till att allt har gått rätt till ur ett
arbetsrättsligt perspektiv och att bidra till att hitta de allra bästa
lösningarna för medlemmarna, säger Eva Lind.
– Flera har också utnyttjat möjligheten att få hjälp av SRATs
coacher, och tyckt att det har varit bra, säger hon.
Gott samarbete
Samarbetet med övriga fackliga organisationerna och arbetsgivaren har
fungerat bra under de här processerna. Vid båda tillfällena har man
bildat en partsgemensam arbetsgrupp, med uppgift att hitta placeringar
till så många som möjligt.
Vid den första personalneddragningen, den i april förra året, var
det osthyvelsprincipen som gällde. Alla enheter inom administration
och ledning skulle minska med 30 procent. Överenskommelsen med
arbetsgivaren då var att man i första hand skulle se till den kompetens
som behövs för att klara verksamheten i den framtida organisationen.
Om flera personers kompetens bedömdes som likvärdig var det
reglerna i Lagen om anställningsskydd, LAS, som avgjorde vem som
fick stanna.
– Det blev en rätt jobbig process, med mycket frustration. Ibland
fanns inga bra svar att ge när en medlem frågade varför just hon eller
han måste gå.
När det var dags nästa omgång, bara tio månader senare, var den
fackliga utgångspunkten att de anställda som hade tillräcklig kompetens i april också hade det i februari.
– Då var vi hårdare med att Las skulle gälla rätt av.
Den här gången bestämde arbetsgivaren hur stort behovet var på
varje enhet på varje enhet. Sedan alla anställda anmält intresse för vilka
enheter de ville arbeta på var det anställningstid och kompetens som
avgjorde.
Bra skyddsnät
De som sades upp efter att ha arbetat fyra år eller längre i företaget
lämnade jobbet med tolv månaders lön och tillgång till stöd från Trygghetsrådet TRR. De som fyllt 58 år fick ytterligare sex månaders lön.
Under den här tiden har de också fortsatt kontakt med och stöd från
de fackliga företrädarna.
– Vi har ett bra skyddsnät och det har underlättat omställningen,
säger Eva Lind. Men det är klart att det ändå har varit tufft för många
medlemmar. Men vad vi vet har många fått nytt jobb inom 12
månadersperioden eller strax därefter.
– Nu ser vi framåt och jobbar för att skapa trygghet för dem som är
kvar och för att öka förtroendet för företaget – samtidigt som vi måste
anpassa oss till de förutsättningar som råder.
Birgitta Jakobsson
Foto: Stefan Bohlin
SRAT-informationen nr 3 • 2015
29
Ändrad yrkesroll
påverkar audionomens
arbetsmiljö
Audionomyrket har under det senaste decenniet
genomgått flera förändringar, som lett till att kåren
utvecklat en mer självständig roll inom hörselvården.
Riksdagsbeslutet 2006, som ledde till att audionom
blev ett legitimationsyrke, var ännu en bekräftelse på
hur samhället ser på audionomens kompetens och
dess viktiga funktion inom hörselvården.
Men förändringarna under de senaste åren har inte enbart varit
gynnsamma för vår kår. Omogna och förhastade politiska beslut för
bättre tillgänglighet och kortare köer, har även lett till en hel del
utmaningar som exempelvis låga ersättningsnivåer. Nyligen har
”Framtidsgruppen” återigen lagt fram en rapport där resultaten visar på
en hög stressnivå hos audionomer inom såväl offentlig som privat
sektor. Bristen på audionomer på arbetsmarknaden har i flera fall
utnyttjats. Det pågår en del inskränkningar på audionomers arbetsuppgifter där personer med annan utbildning än audionom får utföra vissa
arbetsuppgifter. Detta riskerar att försämra patientsäkerheten och kan
leda till lidande för patienten.
Vi behöver hitta en gemensam plattform för att driva våra frågor
med högt i tak för att ena vår kår, oavsett om man arbetar inom privat,
privat-landstingsfinansierad, landsting, kommunal eller statlig
organisationsform. Vi vill fortsätta att arbeta i enlighet med vår etiska
kod, att alltid vilja klientens bästa och att fortsätta med att vara
hörselvårdens kärna!
Vi som skriver artikeln är de nya ordförandena för audionomenas
fackliga yrkesförening Audionomerna/SRAT och Svenska Audionomföreningen (SvAf ). Våra högst prioriterade områden under de
kommande åren är att:
• Åstadkomma en stressfri arbetsmiljö som gagnar både audionom
och klient.
• Stärka audionomens ställning både inom vården och gentemot
andra samhällsaktörer.
• Skapa ett närmare samarbete mellan Audionomerna/SRAT, SvAf
och de fyra audionom- och audiologiutbildningarna.
• Utgöra ett starkare stöd för forskning och livslångt lärande.
• Utöka samarbetet med Socialstyrelsen inom hjälpmedelsområdet.
• Fortsätta påverka Socialstyrelsens syn på audionomers arbetsuppgifter inom ramen för skyddad yrkestitel.
Styrelserna för Audionomerna/SRAT och SvAf kommer att stödja
varandra i detta mycket viktiga arbete genom gemensamma satsningar
på viktiga frågor. En förutsättning för detta är gemensamma möten där
vi tillsammans kan utarbeta strategier för hur våra resurser på ett
optimalt sätt kan främja audionomers ställning i samhället.
Reza Zarenoe, leg. audionom,
ordförande Audionomerna i SRAT
Satu Turunen-Taheri, leg. audionom,
ordförande SvAf Logopedernas lokala föreningsarbete
En av de tydligaste fördelarna med SRAT:s yrkesföreningar är hur de,
till stor del, kan utveckla sin verksamhet efter sina behov.
Sedan Svenska Logopedförbundet, Slof:s inträde i SRAT har en
prioriterad del av föreningens arbete varit uppbyggnaden av lokala
Slof-föreningar. Med start vid nyår har arbetet sedan gått undan med, i
dagsläget, tre stycken föreningar grundade och fler i startgroparna. Slof
Gotland hann först och blev tätt åtföljda av Slof Stockholms län som
naturligt blir den klart största föreningen inom Slof. Den tredje är Slof
Västerbotten och nu är frågan vilka som kommer bli nästa i ledet?
Fördelarna med lokalföreningar för logopeder är många. Det ökar
yrkesgemenskapen och ger ett forum för professionsfrågor, vilket ger
Slof en större kapacitet att utveckla sitt yrke. Men det kan även fungera
30
SRAT-informationen nr 3 • 2015
som en grogrund för annan facklig verksamhet där intresse kan väckas
för arbete med allt från arbetsmiljö, samverkan och lönedelegationer
och andra arbetsrättsliga frågor knutna till SRAT. När det finns ett
sammanhang känns det lättare att lyfta ansvar som inte är lika tungt
när man delar det.
Nu fortsätter arbetet. Både med uppstarter liksom det roliga
arbetet att få de redan uppstartade föreningarna att leva upp ordentligt.
För att börja är enkelt, det är att göra föreningen levande som är
utmaningen. Men en rolig sådan.
Emil Pettersson,
förhandlare
Föreningarna
Kontakter
AEAs personalförening
Kontaktperson
Lisbeth Lindberg
Tfn arb 08-4123336
[email protected]
Audionomerna
www.audionomerna.nu
Ordförande
Reza Zarenoe
Tfn arb 013-221190
Mobil 070-7570498
[email protected]
Föreningen FRA-tjänstemän
Ordförande
Mats Holmgren
Tfn arb 08-4716400
[email protected]
Föreningen Statens Justerare av mått och vikt
Ordförande
Martin Nyström
Tfn arb 010-516 61 10
[email protected]
Medlemsregister
Staffan Lundin
Tfn arb 033-16 56 31
[email protected]
HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
www.halsoakademikerna.se
Ordförande
Andreas Lövdahl
Mobil 0704-40 90 44
[email protected]
Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, LKR
www.kiropraktik.se
Ordförande
Tobias Lauritsen
Mobil 076-0505134
[email protected]
Kansli
Ellinore Andersson
Mobil 070-6891179
[email protected]
Lotsförbundet
www.lotsforbundet.se
Ordförande
Patrik Wikand
Mobil 0708-63 39 12
[email protected]
Medlemsregister/kassör
Anders Hellgren
Tfn arb 010-478 5391
anders.hellgren
@sjofartsverket.se
Riksförbundet för Podiatrisk Medicin
www.podiatri.eu
Ordförande
Ulf Sundberg
[email protected]
Sacoförbundens personalförening, SFP
Ordförande
Agneta Östlund
08-567 061 18
[email protected]
Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR
Ordförande
Åsa Rundquist
Tfn bost 08-836777
[email protected]
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
Mobil 070-5537039
[email protected]
SRAT Arbetsmarknad
Ordförande
Anders Jansson
Tfn arb 010-4864753
Mobil 070-247 08 53
[email protected]
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
Tfn arb 010-44 44 220
[email protected]
Svensk Flygteknikerförening, SFF
www.flygtekniker.se
Ordförande
Ola Blomqvist
Mobil 070-574 43 53
[email protected]
Medlemsregister
Niclas Roos
Tfn arb/fax 0150-519 55
Mobil 0768-55 24 90
[email protected]
Svensk Optikerförening
Ordförande
Unni Rosengren
Mobil 076-3110554
E-post [email protected]
Svensk Perfusionistförening
Ordförande
Maria Tellin
Tfn arb 031-3427736
Mobil 072-3066343
[email protected]
Svenska Logopedförbundet , SLOF
[email protected]
www.logopedforbundet.se
SRAT-föreningen vid Kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
[email protected]
Ordförande
Ulrika Guldstrand
Mobil 07056-79 67 37
[email protected]
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR
Ordförande
Hans Fotmeijer
Tfn arb 011-191083
Mobil 0734-321083
[email protected]
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
www.tandhygienistforening.se
[email protected]
Medlemsregister
Kjell Johansson
Tfn arb 011-19 12 05
[email protected]
SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL
Ordförande
Christer Nilsson
Tfn arb 040-661 31 61
Mobil 070-350 08 22
Fax 040-661 31 76
[email protected]
SRAT-Posten
Ordförande
Eva Lind
Tfn arb 010-4364062
[email protected]
Statens kriminaltekniska lab. (numera NFC)
SRAT-förening
Ordförande
Helene Andersson
Tfn arb 010-5628411
[email protected]
Ordförande
Yvonne Nyblom
Mobil 0733-666399
[email protected]
Kontaktperson
Ingela Jägestrand
Mbt 0701-44 32 74
08-442 44 73 (tis-ons)
[email protected]
Trafikflygarhögskolans
SRAT-förening
Ordförande
Björn Hopen
Tfn arb 0733368285
[email protected]
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
[email protected]
Kansli
Agneta Malmsten-Otte
Tfn arb 08-405 5140
[email protected]
Svensk Flygpersonalförening, SFPF
Magnus Nordström, se ovan.
Ordförande
Lisbeth Nilsson
Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller telefon
Tfn bost 08-651 13 71
08-442 44 60.
Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar
På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-Sförening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar
på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna.
SRAT-informationen nr 3 • 2015
31
POSTTIDNING B
Konstruktör: Daniel Svensson
Avsändare:
SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 24 augusti 2015. Fem rätta lösningar dras
bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till: SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM