Konsten att hitta styrka och balans i chefskapet
l l l Nr 2 – april 2013 Kustbevakningens piloter jagar pirater Konsten att hitta styrka och balans i chefskapet Välplanerade lönesamtal på UD 2 INNEHÅLL Tema chef: Chefer är också medarbetare – med rätt till fackligt stöd....................4 Det ska vara kul på jobbet....................6 4-8 Chefer kan också behöva stöd...........7 Chefsjobbet är en balansgång...........7 I varje nummer: Det finns inget facit...................................8 Ledare............................................................. 3 18 Övrigt: Kustbevakningen vidgar sina vyer.........................................................10 Lönefordran = konkurs?......................21 Fråga & Svar............................................. 14 Krönika........................................................ 13 Student....................................................... 17 Ditt försäkringsskydd.............................14 Utrikesförvaltningen: Välplanerade lönesamtal....................18 Ordförandeordet..................................... 9 Arbetsrätt.................................................. 20 Aktuellt från föreningarna.............. 22 10 Piloterna vill ha fler internationella uppdrag 21 Vad kan SRAT göra när du inte får ut din lön? SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65 [email protected] Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, 08-442 44 70 [email protected] 2 SRAT-informationen nr 2 • 2013 Kommunikatör/redaktör Marie Norell, 08-442 44 77 [email protected] Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, 08-442 44 62 [email protected] Förbundsjurist Sophie Silverryd, 08-442 44 74 [email protected] Ombudsmän Johan Angeldorff, 08-442 44 68 [email protected] Martin Berndtsson, 08-442 44 67 [email protected] Mats Eriksson, 08-442 44 81 [email protected] Ann Garö, 08-442 44 79 [email protected] Linda Lekander, föräldraledig Maria Yngvesson, 08-442 44 61 [email protected] Ledare SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Civilkurage, mod och empati Det ska vara kul på jobbet, säger Peer Weding, verksamhetschef på Friskis och Svettis i Täby i en intervju i den här tidningen. Och det är klart att vi håller med honom! I den bästa av världar är det precis så det är, att vi alla kan gå till och från jobbet med ett leende på läpparna. Att arbetet är viktigt, inte bara för försörjningen utan också för att det ger stimulans, trivsel och en känsla av att bidra med något viktigt. Men dit är det som vi alla vet en bit kvar att vandra … Tempot och effektivitetskraven har ökat på många arbetsplatser, och vi vet att det kan innebära påfrestningar både på arbetsgrupper och enskilda personer. I värsta fall ersätts arbetsglädje och med en konstant orosknut i magen. Arbetsmiljöverkets undersökning visar att nio procent av alla anställda känner sig mobbade av chefer eller kollegor. Det är en skrämmande hög siffra! Mobbningen har olika skepnader, allt från rena trakasserier till mer subtila uttryck – att arbetskamraterna tittar bort när den utsatta personen tar till orda, lämnar kafferummet när hon eller han kommer in eller ”glömmer” att informera om den kommande festen. Färska siffror från Försäkringskassan visar att den psykiska ohälsan i landet ökar. Förr var problem med muskler och leder den vanligaste orsaken till sjukskrivningar, idag är det olika psykiska problem. Det är naturligtvis svårt att veta hur mycket som beror på arbetsmiljön. Men med tanke på hur mycket tid vi tillbringar på våra arbetsplatser har jag svårt att tro att den inte skulle bidra. I arbetsmiljölagen finns visserligen en särskild föreskrift om arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet för att, så långt det är möjligt, förhindra kränkande särbehandling. Självklart har också de fackliga företrädarna, och särskilt skyddsombuden, ett ansvar. Men det saknas ett tydligt regelverk för den här situationen. Det betyder att kränkande behandlingar på arbetsplatsen kan pågå år efter år utan att någon ansvarig ställs till svars. Problemet har uppmärksammats av de tre centralorganisationerna Saco, TCO och LO, som nu kräver att regeringen ska utreda frågan. Det är bra! IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, 08-442 44 72 [email protected] Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, 08-442 44 71 [email protected] Men har vi inte också, var och en av oss, ett personligt ansvar? Är det inte min och din skyldighet att ta ställning för de människor i vår närhet som drabbas? Att visa civilkurage, ge uttryck för det man tycker och stötta dem som har det svårt? Utfrysningar och trakasserier är ett svårhanterligt problem – och tyvärr inte det enda vi möter på våra arbetsplatser. Det kan vara lika svårt att veta hur man ska bete sig när man misstänker att en arbetskamrat har missbruksproblem, inte sköter sitt jobb eller kanske har svåra problem i privatlivet. Att rakryggat stå upp för det man ser och känner kräver mod och empati – och det kan kännas både riskfyllt och besvärligt. I vissa lägen kanske man måste stå över, för att man inte orkar, törs eller vill just då. Men då finns kanske möjligheten att involvera den fackliga företrädaren, chefen, eller en arbetskamrat. Att blunda för problem och hoppas att de löser sig av sig själva är sällan någon bra idé. För är inte den som tiger och tyst iakttar vad som sker i någon mening också delaktig? Telefon Vx 08-442 44 60 Fax 08-442 44 80 E-post [email protected] Webbplats www.srat.se Post Box 1419 111 84 Stockholm Har vi inte också, var och en av oss, ett personligt ansvar? Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Denny Lorentzen Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga 13.500 ex Utgivning 2013 Nr 1 v.9 Nr 2 v.17 Nr 3 v.26 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) 16.500 kr Halvsida (180x130) 8.500 kr Kvartssida (87x130) 4.500 kr Annonsbokning [email protected] Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep–apr 8:00–16:30 Maj–aug 8:00–15:45 Lunch 11:30–12:30 Växeltider fredagar Sep–apr 8:00–16:00 Maj–aug 8:00–15:30 PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk LJÖMÄRKT MI Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. 341 810 TRYCKSAK SRAT-informationen nr 2 • 2013 3 Chefer är också medarbetare – med rätt till fackligt stöd Det finns mycket som lockar med en chefstjänst. Den strategiska utmaningen, kanske, att kunna påverka och styra verksamheten på det sätt som man själv tror på, och möjligheten att utveckla nya sidor i sitt yrkesliv. Men också att stötta medarbetare så att deras samlade kompetenser och personligheter tas till vara, och att både den enskilda individen och arbetsgruppen fungerar optimalt. Kanske lockar också den status och makt som följer med befattningen, och den högre lön som ofta följer av en befordran eller en utnämning. Text: Birgitta Jakobsson och Jane Bergstedt Foto: Colourbox, Denny Lorentzen och privata På sidorna 4-8 kan du läsa om vad några chefer bland SRATs medlemmar tänker om chefskapet. 4 SRAT-informationen nr 2 • 2013 – Det finns många positiva delar i chefsjobben, säger SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert. Men de har också sina baksidor. Hon möter medlemmar i chefsposition, och konstaterar att det naturligtvis ser olika ut på olika arbetsplatser. – Men några bekymmer dyker oftare än andra upp i samtalen med chefer och ledare – framför allt de som handlar om tid och ensamhet. Jag har hört många beskrivningar av sena kvällar på jobbet eller arbete vid köksbordet när barnen har somnat. Och många känner sig ensamma i rollen. Utsatt position Elisabeth Mohlkert konstaterar också att det är ett yrke i sig att vara chef, och att det ställer alldeles särskilda krav. I chefskapet ingår ofta en mängd olika frågor, från förändringsarbeten och konkreta verksamhetsfrågor till personalärenden, de senare mer eller mindre svåra och ofta näst intill omöjliga att planera i tid. – Ett nätverk med kollegor utanför den egna arbetsplatsen, där man kan diskutera olika problem och lösningar med andra i ledande positioner, är ofta en stor tillgång, säger hon. – Som chef behöver man bollplank. Det är en utsatt position och min erfarenhet är att också chefer någon gång hamnar i en situation då de behöver stöd från sitt förbund – oavsett om det är relativt enkla rådgivningsfrågor, karriärcoachning eller konflikter av allvarligare slag. Vi kan förstås inte lösa själva konflikten åt en medlem, men vi har både kunskap och erfarenhet av att hitta bra vägar ur den. – Det är dessbättre en förlegad syn att chefer inte kan vara med i facket. Chefer är också medarbetare, och de har samma rätt som andra medlemmar till det stöd och de förmåner som den fackliga organisationen kan ge. Satsning på cheferna Ungefär en tredjedel, eller ungefär 140 000, av Sacos yrkesverksamma medlemmar är chefer, och många och många kommer att bli det någon gång under sina yrkesverksamma liv. – Det gör oss till Sveriges största chefsorganisation, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Han konstaterar att Saco-förbunden har välkomnat och stöttat chefer sedan länge. Nu har Saco, tillsammans med förbunden, inlett en mer generell satsning på den här medlemsgruppen. I den ingår särskilda chefsseminarier, som det som hölls i november på Chinateatern i Stockholm, till exempel. Där kunde de 500 deltagarna lyssna på forskare som talade om motivation och moderna ledarideal och ta del av framgångsrika ledares erfarenheter. – Chefsproblemen är universella, säger Göran Arrius. Det är därför chefer behöver träffa andra chefer. Jag hör det ofta när jag reser runt i landet – hur nyttigt det är att träffas över bransch- och yrkesgränserna och vid sidan av de vanliga jobbrelationerna. Satsningen på chefer, där Göran Arrius beskriver förbunden, till exempel SRAT, som huvudaktörer och Saco som ett sammanhållande nav, innebär bland annat att man kommer att arrangera fler föreläsningar och diskussioner, för att bidra med kunskap och inspiration. Seminarier kommer att genomföras såväl i Stockholm som på andra orter runt om i landet. – Vi försöker hitta de bästa utförarna och de som också har en akademisk koppling. Jämför chefslöner I höst kommer också Saco lönesök, som återfinns på SRATs hemsida, att utökas med en mer detaljerad Sacogemensam chefslönestatistik, så att också chefer ska kunna jämföra sina löner. Under året påbörjar Saco också ett utredningsarbete kring lönesättande chefer för att belysa ett antal viktiga frågeställningar som handlar om chefernas roll i den lokala lönebildningen. För att stärka kunskapen om chefers arbetssituation, villkor och strategiska utmaningar har Saco dessutom bildat ett särskilt chefsråd. Det är en grupp med kvalificerade och rutinerade chefer, och en ung och ny, som träffas fem gånger om året för att diskutera chefsfrågor, SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert. Foto: Tobjörn Zadig Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring både ur det fackliga perspektivet och utifrån det strategiska ledarskapets perspektiv Rådet leds av Göran Arrius och har framför allt till uppgift att bidra med nya kunskaper, som sedan kommer förbunden och medlemmarna till del. – Det sägs och skrivs mycket om chefer, och hur ofta har vi inte sett rubriker och seminarieinbjudningar med rubriken ”Så blir du en bra chef ”? Men det räcker inte att bara titta på den enskilda individen. Vi behöver också veta hur arbetet kan organiseras för att det ska vara möjligt att skapa bra chefsroller. Vilken stöttning får chefen av sin chef? Hur ser chefens arbetsmiljö ut? Och hur kan också chefen få balans mellan arbete och fritid? – Chefsfrågan är viktig av flera skäl, konstaterar Sacoordföranden. För att det berör så många medlemmar. För att en bra eller dålig chef är så viktig för arbetsmiljön, kanske den allra viktigaste arbetsmiljöfaktorn. Och förstås, för att vi har så många medlemmar som är, eller som kommer att bli, chefer. n n n Så mycket tjänar du på att vara chef Chefslönepremien för akademiker är 30 procent, visar rapporten Chefens lön från Saco. Men premien är olika stor beroende på var du jobbar. Det mediala intresset kring chefens lön är stort. Ofta handlar det om guldkantade pensionsavtal, bonusar och ersättningar på nivåer fjärran vanliga löntagare. Men hur mycket tjänar en "vanlig" chef i Sverige och är det egentligen värt besväret att axla ett så stort ansvar som chefskapet trots allt innebär? Saco har för första gången granskat den så kallade chefslönepremien för landets akademiker. I snitt får du som är akademiker 30 procent högre lön om du är chef jämfört med akademiker som inte är chefer, visar rapporten. Siffran är ett genomsnitt av alla chefer och säger inte hur mycket du ska begära i lön när du får ditt första chefsjobb. Högst är premien i statlig sektor, minst i privat sektor. – Den stora frågan är om premien är hög eller liten? Det finns inget rakt svar på det utan chefslönepremien måste ses i relation till en rad faktorer som ansvar och krav, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Män har överlag en högre chefspremie än kvinnor. Men skillnaderna är små och inom staten är det i stället kvinnorna som har den högsta premien, enligt rapporten. – Vi har det senaste året trappat upp vår satsning på chef- och ledarskapsområdet. Den här rapporten är en del i det arbetet och Saco kommer fortsätta att leverera nytta och stöd till förbundens 140.000 chefsmedlemmar, säger Göran Arrius. Ladda ner rapporten på www.saco.se SRAT-informationen nr 2 • 2013 5 Peer Weding, verksamhetschef: Det ska vara kul på jobbet! Peer Weding (t.v.) med några av medarbetarna (Alexander Adermalm, Petra Hjalmarsson och Christina Vågström. Peer Weding, hälsoakademiker och SRAT-medlem, tog de första stegen mot chefsjobben tidigt. Hälsoakademikernas arbetsmarknad tillhör ju ännu inte de enklare, men han har aldrig haft problem med att få de jobb han vill ha. Det som började redan i ungdomen, med olika uppdrag som idrotts- och fritidsledare, ledde sedan vidare till olika chefsfunktioner – bland annat som friskvårdschef inom olika branscher i näringslivet och folkhälsoplanerare på Karolinska sjukhuset. Sedan tretton år tillbaka har han drömjobbet som verksamhetschef på Friskis & och Svettis i Täby. Han beskriver vägen hit som fylld av möten med olika människor, som tillsammans har bidragit till att han har kommit vidare. När han valde det som då hette Friskvårdslinjen på högskolan i Gävle-Sandviken hade han ingen tanke på att han skulle ägna sitt liv åt hälsa och friskvård. – Då ville jag mest förverkliga mig själv, minns han. I dag, med snart 25 års ledarerfarenhet, leder han verksamheten i en förening med fyra anställda och 130 frivilligarbetare, eller ”funkisar” som de säger här. – Det är min viktigaste uppgift att ge de här personerna möjlighet att växa och ha kul, säger han. Den här dagen har han dessutom ägnat en timme åt ett helt annat sorts ledarskap – ett lunchjympapass. – Det är en viktig del av chefskapet, att delta i verksamheten och att träffa både medlemmar och funkisar, säger han. Speciell organisation Varumärket Friskis & Svettis är starkt. Var tjugonde svensk är medlem och verksamheten rymmer allt från träning för de minsta barnen till aktiviteter i jympa- och styrketräningshallar runt om i landet med både hårdträning och seniorpass, och allt däremellan. Peer Weding konstaterar att det är lite speciellt att arbeta som ledare i en idéburen organisation, där styrelsen, som han är direkt underställd, kan bytas ut varje år. I dag har han ett väl fungerande samarbete med en stabil styrelse, säger han. Men han kan också berätta om tider då det inte var lika lätt. – Under en period skar det sig ordentlig mellan mig och styrelsen, säger han. Det gick så långt att jag blev uppsagd. Konflikten handlade just om olika syn på chefskapet. 6 SRAT-informationen nr 2 • 2013 – Styrelsen ville ha mer av en vd-typ och administratör. Inte en som också var ute i verksamheten. Vägen till lösningen på konflikten fanns på nära håll den gången, både i den egna organisationen och genom SRAT-medlemskapet. – Funkisarna reagerade. På två dagar fick de ihop de 400 namn som behövdes för att kalla till extrastämma. Där valdes en ny styrelse – och jag blev återinsatt på jobbet. Till lösningen bidrog också SRATs tidigare biträdande förbundsjurist Anna Eriksson och ombudsmannen Linda Lekander. – Jag blev imponerad av dem, säger Peer Weding. Ett klart mervärde i det fackliga medlemskapet. Det ska vara kul! Också tråkiga upplevelser ger nya erfarenheter och Peer Weding säger att han lärde sig en hel del under den här perioden – både på ett personligt plan och om hur organisationen fungerar. Men han jobbar fortfarande utifrån samma visioner om ledarskapet: – Vi ska ha kul på jobbet, säger han. Det här är inget toppjobb, om man ser till lönen. Men det är världens roligaste! Ändå pratar man gärna om ”lön” på Friskis & Svettis – utan att det har med pengar att göra. Här står det i stället för nyckelorden leende, ögonkontakt, nick – ett uttryck för att alla ska känna sig välkomna och bekräftade, såväl anställda och funkisar som medlemmar. Men också med världens roligaste jobb kan det bli lite väl mycket ibland, med många möten, både inom den egna organisationen, med kommunen och med olika organisationer och företag. En vanlig dag kan han dessutom ha mer än hundra mejl att besvara, och eftersom funkisarna utför sina uppdrag vid sidan av ordinarie jobb behöver kontakterna ofta ske utanför normala arbetstider. – Visst kan jag, precis som andra chefer, känna att det blir ensamt ibland. Tidigare har jag funderat på att skaffa mig en mentor, men det blev inget av det. I stället har jag haft min fru som bollplank när det har kört ihop sig någon gång. Det är ändå ett råd som han gärna vidarebefordrar till nya chefer, att se till att ha någon att resonera med. – Och ta vara på möjligheterna till vidareutbildning, säger han. De kan ge både nya kunskaper och nya kontakter. För att beskriva sitt tredje råd berättar han hur han en gång för länge sedan tänkte att han en dag skulle bo i ett sekelskifteshus i Täby kyrkby och ha ett roligt jobb nära hemmet. – Det är så jag har det idag. Det säger väl något om hur viktigt det är att ha tydliga målbilder. Och det gäller lika mycket i chefsjobbet, säger han. n n n Peer Weding med en av motionärerna på Friskis & Svettis i Täby Jenny Kempe, klinikchef: Chefer kan också behöva stöd Jenny Kempe har länge varit intresserad av frågor som rör ledarskap. Kanske var det en bidragande orsak till att hon snabbt efter examen tog på sig förtroendeuppdrag för SRAT och Saco, bland annat som ordförande i Tandhygienistföreningen i Östergötland. Sedan hon avslutade tandhygienistutbildningen för tio år sedan har hon varit anställd av Folktandvården i Östergötland, men under en period arbetade hon med fackliga frågor på heltid. Samtidigt växte lusten att fördjupa sig inom ledarskapsområdet och hon tog chansen, bland annat genom Folktandvårdens interna utbildning för chefer och ledare. – Det är så spännande med gruppdynamiken, säger hon. Hur individer fungera tillsammans, vem som passar bäst i en viss funktion och för olika uppgifter och hur man bäst utnyttjar alla gruppmedlemmars kunskaper, erfarenheter och intressen. Det var sådana frågor som kändes så lockande med ledarskapet. Samtidigt kände jag att jag skulle kunna göra ett bra jobb som chef. Sedan två och ett halvt år tillbaka är Jenny Kempe chef för en klinik, där hon arbetar tillsammans med fyra medarbetare, tandläkare och tandsköterskor. – Det är så oerhört roligt, säger hon. Inte minst för att det dyker upp så många olika frågor hela tiden – både personalfrågor och sådana som är direkt patientrelaterade. Och på en så här liten klinik är det möjligt att ha öppna diskussioner om det mesta. Nu har hon varit förskonad från svåra samtal på den här arbetsplatsen. Men sådana oroar sig inte heller för. – Dyker det upp något så tar jag det, säger hon. Besvärligare än så är det inte. Jag har ju prövat på i det fackliga arbetet, där det inte är ovanligt med samtal med medlemmar som inte mår bra och som har olika problem på jobbet. Chefskapet tar inte hela hennes arbetstid, vid sidan av det har hon också egna patienter. – Det är bra att vara med och arbeta i verksamheten, säger hon. De två uppgifterna gynnar varandra. Under åren som chef är det egentligen bara ett enda problem hon kan komma på – tiden, eller snarare tidsbristen. – Jag skulle behöva fler timmar per dygn – eller en annan planering, kanske, säger hon lite självironiskt. – Sedan går det inte att komma ifrån att man kan känna sig lite ensam som chef ibland, det ligger i rollen. Men jag har fått bra stöd både från tandvårdschefen och staben. Och från de andra klinikchefer, förstås. Jenny Kempe betonar just vikten av att ha ett bra kontaktnät. Och hon välkomnar det nya nätverk för chefer som har startat inom Tandhygienistföreningen, som är en av SRATs yrkesorganisationer. – Som chef har man förstås ett eget ansvar för att se till att man har den stöttning man behöver. Ingen vinner på att chefen spelar Bror Duktig, då är det långt bättre att ta del av andras erfarenheter – och att dela med sig av sina egna. Med den bakgrund hon har som facklig företrädare är det förstås också självklart för henne att vara med i SRAT, och därmed i Tandhygienistföreningen. – Chefer är faktiskt också både medarbetare och medlemmar, och kan hamna i situationer som vi behöver hjälp med. Men än så länge har hon alltså inte hamnat i den situationen. – Nej, hittills har det nästan bara varit roligt säger hon. n n n Anders Engman, chef på Posten En ny och rolig utmaning tyckte Anders Engman när han fick frågan om att bli chef för Postens skåpbilsfilial i Göteborg. Han hade då varit filialchef i Alingsås i tre år med knappt 20 anställda. Nu har han betydligt fler, omkring 50. Två transportledare har ansvar för den dagliga driften, en man och en kvinna. 5.000 paket om dagen ska köras ut och varje tur har mellan 60-70 leveransstopp. – Det är tufft och fysiskt ansträngande och ska hinnas med mellan kl 8-16. Turerna är områdesindelade. Ett nytt distributionssystem ska sjösättas i juni, som kommer att underlätta planeringen av turerna. Det kommer att bli enklare att få till en jämn arbetsbelastning, det ser jag som en stor fördel. De flesta som jobbar som chaufförer är unga, mellan 20-30 år, det är ett fritt och rörligt jobb. En del tar tjänstledigt för studier, men många går också vidare inom företaget, precis som Anders Engman gjort. Posten är en stor organisation, som ger utvecklingsmöjligheter. Anders Engman var 18 när han började i posten och han har haft tio-tolv olika jobb, bland annat som brevbärare och chaufför. Under senare år har han främst arbetat med kvalitet, förutom 2004 när han prövade chefsjobbet för första gången. Det var för en testverksamhet i Borås, så kallad tredjepartslogistik där posten håller lager och distribuerar åt företag. Nu har han varit chef i Göteborg i två månader och transportledarna är också nya. Det har varit stor chefsomsättning på filialen. – Det är förstås en extra utmaning för oss att komma in nya alla tre och lära känna de som jobbar här. Det blir självklart lite oroligt när det kommer nya chefer, alla undrar vad vi ska hitta på. Så det är extra viktigt att vara ute och prata med alla nu. Men jag försöker alltid vara en tillgänglig chef, både för att svara på frågor och för mer spontana samtal. SRAT-informationen nr 2 • 2013 t Chefsjobbet är en balansgång 7 Han passar på både på morgonen när paketen sorteras och packas i bilarna och när chaufförerna kommer tillbaka på eftermiddagen. Annars tillbringar han mycket tid vid datorn med planering, rapporter och kundkontakter. Löner och utvecklingssamtal tar också tid. – Chefsjobbet är en balansgång. Ena stunden är man arbetskompis och pratar och skrattar tillsammans och i nästa handlar det om att visa handlingskraft i disciplinärenden. Anders Engman säger att det absolut viktigaste för en chef är att inte försöka kopiera någon annan, som man tycker är en bra chef. Vara sig själv helt enkelt och använda sin egen personlighet. Facket har han god hjälp av. Han har fått stöd i egna löneförhandlingar, men även nu som chef i olika ärenden. Han känner många sedan sin tid som förtroendevald och kan ringa runt för att få andras syn på olika frågor. n n n Mahsa Pourheidari, verksamhets-/områdeschef på Avesina Hörsel Hon försöker vara en sådan chef på Avesina som hon alltid själv velat ha; öppen för idéer, som skapar delaktighet och lyfter både verksamheten och medarbetarna. – Jag är själv en idéspruta, men hade lite svårt att få gehör för mina idéer när jag arbetade på landstinget. Visst trivdes jag med arbetet, men jag såg ingen utveckling, vare sig för hörselvården eller för mig personligen. – Jag läste om Avesina och hur hörselvården skulle bedrivas av en privat aktör, tänkte att det var början till någonting nytt, säger Mahsa Pourheidari, som är utbildad audionom i Örebro. Inom Avesina fick Mahsa tidigt arbeta nära Shori Zand, grundaren av Avesinagruppen, som inspirerade och ledde visionärt, på ett sätt som inte var vanligt inom den offentliga vården. – Vi pratar mycket om värderingar. Avesina är ett familjeföretag med starka värderingar, där alla ska arbeta med samma grundsyn gentemot patienter och medarbetare. Värderingarna hjälper oss i allt från svåra beslut kring resursfördelning till vardagliga frågor om bemötande i receptionen. – På Avesina fick jag tidigt ansvar och stöd för att utveckla mitt ledarskap. Oftast gick det bra, men när det inte gjorde det var det skönt att kunna vända sig till Shori, som med sin erfarenhet satte perspektiv på motgången och lärde mig se möjligheterna och de olika val jag hade framför mig. För ett år sedan lämnade Mahsa över personalansvaret helt till klinikcheferna, även löner och utvecklingssamtal ligger nu på deras bord. Mahsa ansvarar för övergripande frågor och är stöd till enheterna tillsammans med en biträdande verksamhetschef. Till hugade chefsspekulanter vill hon säga att man som chef både ska kunna stå utanför arbetsgruppen och vara delaktig. Man måste både kunna driva på och ha tålamod. – Det finns inget facit, man måste våga testa sina idéer. Jag tror mycket handlar om personlighet och om en vilja att ta ansvar. SRAT skulle kunna ordna utbildningar i ledarskap och arbetsrätt, tycker hon. Och ett nätverk för kvinnliga chefer vore välkommet. nnn Det finns inget facit Mahsa Pourheidari är i dag verksamhetschef på Avesina Hörsel med sex kliniker och totalt 60 anställda, varav 40 audionomer, i Stockholm och Uppsala. – Jag är väldigt glad över beslutet att bli chef, hittills har det varit en spännande resa – ständigt utvecklande för mig personligen samtidigt som det är givande att se verksamheterna växa och kunna bidra med mina erfarenheter. – Visst finns det dagar då agendan är full, frågorna många och ärenden som måste lösas. Det hjälper då att ha en positiv grundinställning till livet och vara lösningsorienterad, säger Mahsa Pourheidari, som varit chef inom Avesina Hörsel sedan 2008. Som chef, menar Mahsa, är det viktigt att kunna skilja på rollen man har och sin person, att kunna leda och driva verksamheten framåt och samtidigt vara lyhörd för sina medarbetare. Mahsa försöker alltid analysera situationer utifrån olika perspektiv, för att kunna fortsätta växa i sin roll som chef. – Det är intressant att vara med och utveckla en grupp människor just för att vi är olika som individer, med alla våra styrkor och svagheter. Till dig som är chef... På SRATs webbplats (srat.se) har vi en särskild sida för dig som är chef, där vi har samlat dina förmåner och vår service. Är du chef och vill ha information via e-post från SRAT om nyheter, aktiviteter och förmåner – meddela oss detta på [email protected]. Vi registrerar dig då som chef i vårt medlemsregister. 8 SRAT-informationen nr 2 • 2013 Hoten mot den svenska modellen! » Hoten mot de fackliga grundpelarna, och därmed i förlängningen mot demokratin, kommer från många olika håll. « EU-samarbetet är i grunden bra för Sverige! Det är den gemensamma uppfattningen inom Saco, och jag delar den fullt ut. För att EU är ett viktigt fredsprojekt, förstås. För att den fria rörligheten gör det möjligt för oss att studera och arbeta i andra länder, och bidrar till tillväxten och skapar en bredare arbetsmarknad, inte minst för Sacos medlemsgrupper. Och naturligtvis för att en väl fungerande inre marknad innebär många fördelar. Det gäller framför allt för ett litet land som är så exportberoende som vårt – och där så stora delar av exporten går just till EU-länderna. Det känns viktigt att slå fast den positiva grundinställningen nu när orosmolnen hopar sig på EU-nivå. Vi ser hur försöken att stabilisera bekymren inom valutaområdet genom att förstärka överstatliga mekanismer äventyrar det folkliga stödet för hela EU-samarbetet – också här hemma. En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar till exempel att ”den europeiska skuldkrisen tär på tilltron till unionen– främst för euron som valuta, men också för allt annat som har med EU att göra, inklusive stödet för det svenska medlemskapet”. Utvecklingen är också bekymmersam ur vårt fackliga perspektiv. Vi ser hur hanteringen av den ekonomiska krisen får negativa effekter, med överstatlighet och olika arbetsrättsliga försämringar. Löner och fackliga rättigheter utpekas som starkt bidragande orsaker till krisen. Från fackligt håll hävdar vi det motsatta, att krispolitiken har försämrat för löntagarna – genom att den fokuserats på avreglering, försämrat anställningsskydd och lönesänkningar, trots att det saknas belägg för att det skulle hjälpa upp läget. Det är ingen tvekan om att åtstramningarna har fått långtgående konsekvenser, också Ordförandeordet Anitha Wijkström [email protected] för de fackliga organisationernas fri- och rättigheter. Orättvisor och otrygghet har ökat i de flesta berörda länder och medlemsländerna har pressats att försämra både arbetsrätten och det sociala skyddet. I några av länderna har ändringarna gjorts utan föregående samråd med arbetsmarknadens parter. I flera av dem har man gjort genomgripande förändringar som påverkar relationerna på arbetsmarknaden. Risken är stor att både kollektivavtalsförhandlingarna och dialogen mellan arbetsmarknadens parter förlorar sin betydelse. Hoten mot de fackliga grundpelarna, och därmed i förlängningen mot demokratin, kommer från många olika håll. Som Sacos suppleant i Europafackets, EFS, styrelse, har jag på nära håll sett hur desperationen har ökat ju längre den ekonomiska krisen fortgått – och hur det kommer allt fler förslag om tvingande regler som rör arbetsmarknaden. Bland de mer allvarliga är de som rör lagstiftning som grund för lönesättning och andra arbetsvillkor. Saco har, i likhet med de övriga svenska centralorganisationerna, protesterat mot åtgärder som kan hota den fria lönebildningen och parternas rätt att självständigt sluta avtal. Det är en av de frågor som vi arbetar hårt med, att försvara den svenska modellen på arbetsmarknaden – den som innebär att det är parterna på arbetsmarknaden som gör upp om löner och anställningsvillkor. Det har krävts mycket arbete för att få förståelse för våra ståndpunkter, också inom Europafacket, där länderna i Sydeuropa har en helt annan syn på lönebildningen. Vid ett styrelsemöte under vårvintern fick vi, glädjande nog, till stånd en deklaration som uttrycker respekt för kollektivavtalen. Ytterligare ett hot är de diskussioner som förs, både i EFS och EUs institutioner, om att skapa särskilda regler inom eurozonen, bland annat om lönekoordinering och minimilöner. Vi är ytterst tveksamma till att man skapar regler för eurozonen som vi inte kan leva med också i Sverige. Saco värnar också den svenska modellen i samband med det så kallade tillämpningsdirektivet, om hur medlemsstaterna ska tillämpa reglerna för arbetstagare vid gränsöverskridande tjänstehandel. Det händer alltså mycket nu, och den som tror att besluten i Bryssel inte påverkar oss i Sverige har fel. Om det som pågår nu får fortsätta kan det få tydliga konsekvenser också för våra löner och anställningsvillkor. Det är därför vi inom Saco lägger kraft på de här frågorna. n n n SRAT-informationen nr 2 • 2013 9 Kustbevakningen vidgar sina vyer Kustbevakningens piloter prövar sina vingar över nya farvatten. Efter ett par månaders piratjakt utanför Somalias kust är Jan Höglund och Lars Werner sugna på fler uppdrag i utlandet. Text: Torbjörn Tenfält Foto: Denny Lorentzen Lars Werner vill gärna vidga vyerna och hoppas att Kustbevakningen i framtiden tar på sig fler internationella uppdrag. 10 SRAT-informationen nr 2 • 2013 Arbetsdagarna Kustbevakningen hade två besättningar på plats under den fyra månader långa operationen. Ombord fanns alltid två piloter och två operatörer och planet var i luften sex dagar i veckan. Den sjunde jobbade teknikerna med underhåll. Arbetsdagarna följde samma mönster: Briefing, hämta dagsorder, kolla vädret, lämna in färdplan, briefing igen, åka ut till flygplatsen. När besättningen lyfte visste kustbevakarna vilka krigsfartyg de skulle samarbeta med och vilka andra flygplan som fanns i området. Sverige samarbetade en del med franskt stridsledningsflyg, som flög på mycket hög höjd. När fransmännen såg ett mål på sin radar, kunde de inte bedöma vad det var. Då flög svenskarna dit för att kontrollera om det var en misstänkt pirat, en fiskebåt eller ett handelsfartyg. – Piraterna hade varken lapp för ögonen eller en papegoja på axeln, skojar Jan Höglund. Istället brukar de identifieras genom att de förvarar tunnor med drivmedel ombord, samt krokförsedda stegar som de kastar upp på relingen för att klättra ombord. Vapnen är i regel gömda och syns sällan från luften. Båtarna brukar vara knappt tio meter långa. De har en besättning på 8-9 man och småbåtar på släp som används för bordningen. I de fall kontrollen visade att det rörde sig om ett piratfartyg informerades ledningscentralen som koordinerade en insats mot piraterna. Samtidigt informerade flygbesättningen de handelsfartyg och fiskebåtar som rörde sig i området om att det fanns ett misstänkt piratfartyg i närheten. De försökte också få dit ett krigsfartyg. – När piraterna ser krigsfartyget sticka upp över horisonten brukar de kasta allt bevismaterial i sjön och låtsas att de är fiskare. Men då har vi redan tagit bilder och då är det kört för dem, säger Jan Höglund. 2010 upptäckte de svenska kustbevakarna 32 grupper med pirater, vilket var ovanligt många. Den här gången blev facit bara tre, men det var också mycket färre pirater ute på havet. Den stora skillnaden beror framför allt på att vädret var så annorlunda, menar de två piloterna. – Du kan inte borda ett fartyg under så stor sjöhävning som vi periodvis hade den här gången, säger Lars Werner. De krigsfartyg som under operationen låg utanför kusten hade också en avskräckande effekt. – Operation Atalanta är massiv och ryktet har väl gått om den även bland piraterna. De har svårt att ens lämna kusten utan att bli upptäckta. När operationen avslutas är min personliga gissning att piratverksamheten kommer att öka igen, säger Lars Werner. Gärna fler internationella uppdrag Både Lars och Jan skulle gärna arbeta mer med internationella uppdrag. De vet att det finns en efterfrågan och hoppas att Kustbevakningens ledning hittar ett sätt att möta den. – Vi är specialister på att se om det finns något på ytan och identifiera vad det är, säger Jan Höglund. Han tycker att den förmågan kan användas mer än idag, bland annat i internationell miljöövervakning och gränsövervakning för Frontex, den EU-myndighet som samordnar skyddet vid unionens gränser till icke-medlemsländer. Övervakning av fiskevatten är ett annat tema och redan nu patrullerar svenska kustbevakare återkommande i Smutthavet, ett internationellt havsområde med riklig tillgång på fisk mellan Norge, Island och Grönland. Hösten 2011 tillbringade Jan tre veckor i Grekland på uppdrag för Frontex. Med ön Kos som bas flög han på nätterna och riktade radarn mot de turkiska farvattnen för att se om några flyktingar rörde sig där. Även då bidrog Kustbevakningen med två besättningar och ett serviceteam som myndigheten köper in från Saab. – Vi jobbar mycket tillsammans med flygteknikerna (en annan av t Kontrasten mellan Kustbevakningens hemmahangar utanför Nyköping och spaningsuppdraget i Indiska Oceanen kunde inte vara större. – Är det dåligt väder på Skavsta kan vi alltid flyga till Bromma eller Arlanda. Därnere har man bara ett ställe att landa på, sedan är det tre timmars flygning till nästa. Det finns nödlandningsfält, men de är inte att rekommendera, säger Lars Werner. Under hösten och vintern deltog han och kollegan Jan Höglund för andra gången i Operation Atalanta, en EU-gemensam insats för att upptäcka och stoppa pirater i havet utanför Somalia. Militär och civil personal arbetade tillsammans, både till sjöss och i luften. De två piloterna hade sin bas på Seychellerna. Flera nationer delade start- och landningsbana och många bodde i samma område, tio minuter från flygplatsen. Med sina tolv man var den svenska gruppen liten jämfört med de flesta andra länders. Lars Werner flög ner Kustbevakningens flygplan i början av oktober. Färden tog fyra dagar och gick via Aten, Sharm el Sheikh och Djibouti. Även om han tillbringade mycket tid i området under motsvarande operation 2010 kändes det bra att gradvis närma sig miljön och vädersystemet, som skiljer sig avsevärt från svenska förhållanden. Under oktober och november är vädret ganska stabilt. Januari är den regnigaste månaden och då kan vädret vara mycket nyckfullt. I början av året drog en cyklon förbi och det regnade konstant i en vecka. – Under uppdragen därnere har både piloter och operatörer byggt upp en stor erfarenhetsbank. Inte minst har vi blivit säkrare på att flyga i dåligt väder, säger Lars Werner. Jan Höglund arbetade länge som helikopterförare, men trivs bättre vid spakarna i Kustbevakningens flygplan. SRAT-informationen nr 2 • 2013 11 SRATs medlemsgrupper), de är som en i familjen och brukar vara med när vi har våra samkväm. Vi måste ju kunna lita på varandra, annars funkar inte det här, säger Jan Höglund. Piloterna får inte själva utföra några reparationer. – Upptäcker vi minsta fel skriver vi i loggboken vad vi uppfattar att det handlar om. Sedan får teknikerna felsöka och laga. Även om det bara är en liten lampa i cockpit som är sönder får vi inte byta den, säger Lars Werner. Helikopterförare och ubåtsofficer Vi träffar de två piloterna under en arbetsplatsträff i Kustbevakningens lokaler på Skavsta flygplats utanför Nyköping. Här är numera samtliga de cirka 45 anställda inom myndighetens flygverksamhet stationerade. Antalet piloter (befälhavare och styrmän) är knappt tjugo. Jan Höglund jobbade under 18 år som helikopterförare åt rikspolisstyrelsen innan han i mitten av 1990-talet gradvis närmade sig Kustbevakningen. Efter en kurs började han flyga på halvtid och är nu heltidsanställd pilot sedan 1998. – En helikopterförare är en ensamvarg. Här är man en hel besättning. När man är ute och flyger är det jättetrevligt att ha någon att prata med som talar samma språk. Jan fyller 62 i år och siktar på att jobba tills han är 65. Då blir han en del i den generationsväxling som är på gång inom Kustbevakningen. Även könsfördelningen börjar luckras upp. Av dagens 18 piloter är bara två kvinnor, men både Jan och Lars tror att de blir fler i framtiden. Piloterna och operatörerna arbetar fyra dagar i rad och är sedan lediga en vecka. Det är långa arbetspass, tolv timmar, och i regel ständig förflyttning mellan olika baser i landet. – Under arbetsdagarna är det bara jobba, äta, vila och sova som gäller. Vi bor på samma hotell och lär känna varandra bra, säger Lars Werner. Lars är i grunden ubåtsofficer och har arbetat fyra år i flottan. När han sökte sig till Kustbevakningen var det för att arbeta på båt. Efter en kort sväng som dykare inom myndigheten kom han in på flygutbildning och hann flyga fyra år för Kustbevakningen innan han bytte till SAS. När bolaget i början av 2000-talet tvingades till stora nedskärningar sökte han sig tillbaka och jobbar nu åter på Kustbevakningen sedan 2004. Lars Werner uppskattar variationen och friheten i jobbet. – Behöver jag vara ledig en vecka ska det mycket till för att det inte ska gå. Min fru är pilot på SAS och vi har två barn så det blir en del logistik. Skillnaden mellan att flyga för Kustbevakningen och SAS beskriver han som att det förra är mer hantverk och det senare mer strategi. – Du måste ligga mer på förkant med ett stort flygplan. På SAS flyger du ofta till stora flygplatser där tidsmarginalerna är ganska små. Här finns mer utrymme för improvisation. Uppdragen och flygmålen kan ändras med kort varsel, det tycker jag är kul. Stationering i Skavsta Från Skavsta utgår alla Kustbevakningens flyginsatser, vare sig det handlar om miljöövervakning i fartygsleder, fiskeövervakning, eller uppdrag åt polisen. Av myndighetens tre flygplan brukar två alltid vara i luften, medan det tredje står i hangaren för underhåll. Piloterna visar utrustningen i en av flygmaskinerna. Där finns radar, kameror och livräddningsflottar. Flyger besättningen över ett förorenat område kan den skicka ut provtagningsbojar. Om rätt förutsättningar råder kan en av operatörerna spänna fast sig och ta bilder genom en öppen dörr. – Då kör vi så sakta som 200 km timmen och ligger 50-60 meter över havsytan, säger Lars Werner. Mellan cockpit och operatörernas arbetsplatser har besättningen satt upp en bild av ishockeyspelaren Mats Sundin. Han är fadder åt planet som är byggt i Kanada, där ”Sudden” var proffs i många år. Måhända gav hockeyproffsets styrka och taktiska förmåga viss inspiration under de ibland krävande flygningarna i Indiska Oceanen. 12 SRAT-informationen nr 2 • 2013 Lars Werner visar den kamerautrustning som operatörerna använder när de i flygande fläng till exempel dokumenterar oljeutsläpp. Lars Werner och Jan Höglund tänker tillbaka på uppdraget med glädje. Fridagarna på Seychellerna var inte heller så dumma, men något utrymme för festande fanns inte. Medlemmarna i den ena besättningen var samtidigt reserver för den andra. – Det gick ju inte att sitta med paraplydrinkar vid poolen. Dagen efter kanske någon hade råkat ut för Montezumas hämnd och då måste jag kunna rycka in och flyga, säger Jan Höglund. n n n FAKTA Operation Atalanta är en EU-gemensam marin och civil-militär insats för att hindra piratattacker i Adenviken och Indiska Oceanen utanför Somalias östkust. Syftet är att skydda FN-organet World Food Programmes (WFP) livsmedelstransporter, men även handelssjöfarten i stort. Kustbevakningen deltog i operationen med ett sjöövervakningsplan både 2010 och under fyra månader med start i oktober 2012. De svenska kustbevakarnas uppgift var att upptäcka, dokumentera och rapportera misstänkt piratverksamhet. SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan Olsson 0734-32 10 83 [email protected] Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson 08-442 44 81 [email protected] www.srat.se Det är ett av de största hoten mot välfärden När jag inte riktigt visste vad jag skulle göra efter skolan i början av 1970-talet gick jag ned på Malmö Allmänna Sjukhus. Dagen efter började jag som sjukvårdsbiträde. Jag hade ingen aning om vad jag skulle utsätta patienterna för, men det behövdes inte. Jag fick gå på kurs i tre dagar och sedan i två veckor. Om jag inte hade fått sparken för att jag uppviglade personalen på lungkliniken hade jag sedan fått gå en tolvveckorskurs, och i tidernas fullbordan hade jag blivit undersköterska. Idag finns det inga biträden kvar inom akutsjukvården, och likadant är det inom många andra branscher. Det finns allt färre öppningar för dem som saknar utbildning och erfarenhet. När ingångslönerna höjts har arbetsgivarna skärpt kraven på dem som anställs. De som inte håller måttet lämnas därhän redan från början. Dagens skoltrötta 16-17-åringar kommer inte ur Rosengård. Nu finns det äntligen en chans att vända trenden. Metall och Teknikföretagen gick före med sitt avtal om yrkesintroduktion i oktober 2010. Ungdomar under 25 år får anställning under högst två år, med 75 procents avlönat arbete och 25 procents studier. I årets avtalsrörelse följde Kommunal och Handels efter med introduktionsanställningar och ungdomspraktik. Det var det mest hoppfulla resultatet av avtalsrörelsen 2012. De nya anställningsformerna kan öppna nya vägar för dem som inte har så mycket utbildning eller erfarenhet. Kommunal och SKL har uttryckligen sagt att de ska utforma en särskild introduktionsanställning för dem som står längst från arbetsmarknaden, ungdomar utan gymnasiekompetens. När fack och arbetsgivare tar sådant ansvar står den svenska modellen som starkast. Den tyngsta invändningen mot ingångsjobben var risken att några sextonåringar skulle fastna i ett låglöneträsk. Å andra sidan är det värre med trösklar som leder till utslagning. Och det handlar inte bara om de skoltrötta. Även nyexade akademiker har svårt att hitta jobb som svarar mot deras kompetens. För deras skull har man inom Saco-familjen börjat lansera den danska modellen med studentmedarbetare, möjligheten att under studietiden få jobba några timmar i veckan med uppgifter som är relevanta för ens utbildning. Krönika Arbetsmarknaden har vant sig av med sextonåringar Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco Haken är bara: hur ska ingångsjobben och studentmedarbetarna lyfta från papperet? I mars hade Metalls och Teknikföretagens avtal gällt i drygt ett år, men bara 41 ungdomar hade kommit in i yrkesintroduktionen. Handels och Kommunals avtal är principöverenskommelser, ännu inte sjösatta i verkligheten. Och även när avtalen är klara i sina detaljer, så återstår frågan: kommer arbetsgivarna att utnyttja dem? Det är ett samhällsintresse att de gör det. Parterna har skapat förutsättningarna. Regeringen kan använda sin ”jobbpakt” för att underlätta med subventioner. Men varken Borg eller arbetsmarknadsorganisationerna kan fixa själva jobben. Massmedia måste gå med blåslampa efter kommunalråd, VD-ar, krögare och generaldirektörer. Hur många ungdomar har ni anställt inom de nya avtalens ram, hur många studentmedarbetare finns det på er myndighet? De nya vägarna in på arbetsmarknaden är den bästa boten mot de skrämmande många unga förtidspensionärerna – men förutsättningen är att arbetsgivarna ställer upp. n n n SRAT-informationen nr 2 • 2013 13 Försäkringar är viktiga för att skydda sig själv och eventuellt sina anhöriga vid oförutsedda och vanligen tråkiga händelser. Som försäkringstagare får man aldrig dubbla ersättningar för samma situation vilket innebär att du inte har någon nytta av två olika försäkringar för samma händelse. En överblick över sin egen försäkringssituation eliminerar problemet. En överblick innebär både att hålla koll på vem som står ansvarig och betalar in premierna samt att veta vilka aktörer som hanterar och betalar ut ersättningar för dina försäkringar. Kom ihåg dina privata försäkringar du själv har tecknat och betalar premier för, till exempel ditt hem eller ditt företag. Arbetslöshet Arbetslöshetskassa www.aea.se Du som är medlem i AEA, Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, betalar själv avgiften till grundläggande arbetslöshetsförsäkring. Vid arbetslöshet får du 80 procent av förlorad inkomst men maximalt 80 procent av 18.700 kr dag 1-200 och maximalt 70 procent av 21.370 kr dag 201-300. Det är ditt eget ansvar att anmäla arbetslöshet till AEA. Har du annan a-kassa gäller motsvarande hantering. SRAT Inkomstförsäkring www.inklomstforsakring.com/srat Som medlem i SRAT ingår en inkomstförsäkring som kompletterar ersättningen från AEA (inte från annan a-kassa). Försäkringen ger dig sammanlagt 80 procent av månadslönen upp till 80.000 kr i maximalt 120 dagar om vissa allmänna förutsättningar är uppfyllda. Försäkringsbolaget SalusAnsvar hanterar försäkringen. Kontakta SalusAnsvar när du blir arbetssökande och vill utnyttja försäkringen, meddela även SRAT att du är arbetssökande så får du lägre medlemsavgift. Sjukdom Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Vid sjukskrivning betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna enligt lag (förutom första dagen som är karensdag). Fortsatt sjukskrivning innebär sjukpenning från Försäkringskassan på cirka 80 procent av lönen under ett år. Har du anställning sjukanmäler du dig direkt till arbetsgivaren. Övriga anmäler sig enklast via Försäkringskassans hemsida. Arbetsgivaren direkt eller indirekt Arbetar du på arbetsplats med kollektivavtal får du sjuklön från arbetsgivaren eller ersättning från arbetsgivarens försäkringsbo- 14 SRAT-informationen nr 2 • 2013 lag efter 14 dagar och under maximalt ett år. Ersättningen motsvarar cirka 10 procent av din lön. Kontakta din arbetsgivare eller ombudsman på SRAT för mer information. SRAT Hälsoskydd www.srat.se/forsakringar Som medlem ingår en sjukinkomstförsäkring som innebär ersättning cirka 10 procent efter tre månaders karenstid (utan kollektivavtal; exempelvis egen företagare) eller efter ett år om kollektivavtal finns. Vissa allmänna förutsättningar måste vara uppfyllda och SalusAnsvar hanterar försäkringen. En av förutsättningarna är att du ska ha tagit kontakt med försäkringens hälsoombud senast efter 30 dagars sjukskrivning. Arbetsskada Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Vid konstaterad arbetsskada ersätts vissa kostnader och viss inkomstförlust enligt socialförsäkringslagstiftningen. Anmäl alltid arbetsskada direkt till Försäkringskassan för prövning. Arbetsgivaren indirekt Arbetar du på arbetsplats med kollektivavtal kompletteras det grundläggande skyddet via försäkringsbolag (AFA Försäkring eller annat) för kostnader och inkomstförlust samt ekonomisk kompensation för lidande och fysisk funktionsnedsättning som en skada kan medföra. Du behöver se till att anmälan görs för prövning av rätt till ersättning. Kontakta arbetsgivarens försäkringsbolag samtidigt som du skriver anmälan till Försäkringskassan. Dödsfall Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Till anhörig betalas efterlevandepension ut från Pensionsmyndigheten. Efterlevandepension består av barnpension och omställningspension till efterlevande vuxen. Arbetsgivaren indirekt Arbetar du på arbetsplats med kollektivavtal kan pension till efterlevande vuxen och barn vara aktuellt samt ersättning i form av begravningshjälp, grundbelopp och barnbelopp. Kontakta arbetsgivarens försäkringsbolag som hanterar tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkringen. Försäkring som inte syns Arbetar du på en arbetsplats med kollektivavtal betalar arbetsgivaren för Premiebefrielse- Pension är också en försäkring Ålderspension är också en försäkring som finansieras via skatter och avgifter. Den allmänna delen utbetalas från pensionsmyndigheten när det är dags. Arbetar du på arbetsplats med kollektivavtal betalar arbetsgivaren premier för den andra delen som gäller tjänstepension. Utbetalning sker via arbetsgivarens försäkringsbolag. Har du privat pensionsförsäkring ser du själv till att den betalas in. Detta är en översikt som kanske hjälper till att reda ut vad som är viktigt att veta. Ann Garö, ombudsman Fråga FRÅGA: Min chef har gjort ett semesterschema för sommaren där alla semesterperioder är tre veckor. Jag hade tänkt vara ledig fyra veckor. Vad gäller, måste jag dela upp min semester? Svar Ditt försäkringsskydd försäkring. Försäkringen skyddar din framtida pension vid viss frånvaro; sjukdom, arbetsskada och föräldraledighet. Den ser till att premier och avgifter fortsätter betalas in som om du jobbar under en viss period. & SVAR: Nej, du behöver inte dela upp din semester. Enligt Semesterlagen ska en arbetsgivare se till alla som önskar får en sammanhängande semester av minst fyra veckor under juni, juli och augusti. Semesterlagen säger också att arbetstagare och arbetsgivare ska förhandla och vara överens om förläggningen av semestern. Kan ni inte komma överens beslutar arbetsgivaren om förläggningen och måste då meddela om det två månader innan semesterledigheten börjar. Men trots det kan semestern inte vara kortare än fyra veckor (om ni inte är överens om det). Semester utanför sommarmånaderna kan en arbetsgivare neka, men det finns ingen fördel för någon att en anställd får ett ”semesterberg”. Martin Berndtsson ombudsman SRAT 08-442 44 60 [email protected] www.srat.se Grattis säger vi till Universtetslektor och leg audionom Jonas Brännström i Lund som i mitten av mars fick sin docentur i audiologi. Källa: Lunds universitet Stärkt skydd för whistleblowers ska utredas Regeringen har fattat beslut om att tillsätta en utredning om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. En särskild utredare ska se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk. – Det finns i dag en osäkerhet om hur skyddet ser ut för arbetstagare som slår larm om missförhållanden. Utredningen har ett viktigt uppdrag att klargöra rättsläget och stärka skyddet för arbetstagare, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Utredningen ska vara klar i maj 2014. Pl oc ka t Första audionomen har fått en docentur Källa: Regeringen Arbetsmiljön måste upp på dagordningen Docent Jonas Brännström. Foto: Lunds universitet Många akademiker är i stort sett nöjda med sitt jobb, men upplever att de har alldeles för mycket att göra och att arbetet är psykiskt påfrestande. De kanske största arbetsmiljöproblemen för akademiker är arbetsbelastning och stress. Det bekräftar den skyddsombudsundersökning som Saco och dess medlemsförbund gjort under 2012. 83 procent av skyddsombuden uppger att stress och arbetsbelastning är ett av de tre viktigaste områdena att arbeta med på arbetsplatsen för att få en bättre arbetsmiljö. Även arbetsorganisation och arbetsformer kommer högt på listan. Källa: Saco Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Foto: Regeringskansliet Anmälningsskyldighet vid utstationering Källa: Regeringen Fri flytträtt ger lägre pensioner Livförsäkringsutredningens förslag om fri flytträtt kommer att leda till sämre villkor och lägre tjänstepensioner, varnar Saco i sitt remissvar till regeringen. – Utredningens förslag gynnar bara fondbolagen och försäkringsförmedlarna, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Det var i september förra året som den så kallade Livförsäkringsutredningen kom med sitt betänkande. Utredningen föreslår bland annat fri flytträtt av premiebestämda tjänstepensionsförsäkringar, något som kommer att leda till sämre villkor för landets löntagare. – Sacoförbundens medlemmar har via kollektivavtalen fått lägre avgifter och bättre villkor för sina tjänstepensioner. Om förslaget om fri flytträtt blir verklighet så hotas det systemet, vilket kommer att leda till lägre pensioner, säger Sacos ordförande Göran Arrius och fortsätter: – Risken med fri flytträtt är att det istället blir bolagen med dyrast reklam och högst provisioner som får flest kunder. Källa: Saco Regeringen har fattat beslut om en proposition med förslag om anmälningsskyldighet vid utstationering. Förslaget innebär att utländska företag som utstationerar arbetstagare i Sverige i mer än fem dagar ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket. Dessutom ska de utse en kontaktperson i Sverige som ska kunna ta emot delgivningar och tillhandahålla handlingar som visar att kraven i utstationeringslagen är uppfyllda. Bestämmelserna ska införas i utstationeringslagen och börja gälla den 1 juli 2013. Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring Regeringen satsar på ökade insatser kring lönekartläggningar Regeringen satsar nio miljoner kronor för att Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska öka sina insatser kring lönekartläggningar på olika arbetsplatser. Enligt diskrimineringslagen är arbetsgivare skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter på den svenska arbets- marknaden. Vart tredje år ska arbetsgivarna upprätta planer för jämställda löner och göra lönekartläggningar. Men mer måste göras eftersom skillnaden mellan kvinnors och mäns lönenivåer består. Därför satsar regeringen ytterligare nio miljoner kronor för att DO ska arbeta med en större och mer sammanhållen tillsyn över tillämpningen av lönekartläggningen bland landets arbetsgivare. DO ska också titta närmare på universitetens och högskolornas arbete med aktiva åtgärder. – Det är helt oacceptabelt att en genomsnittlig man tjänar 3,6 miljoner kronor mer än en genomsnittlig kvinna under en livstid. Lönekartläggningar är ett viktigt redskap för att mäta och synliggöra ojämställdhet, säger jämställdhetsminister Maria Arnholm. Jämställdsminister Maria Arnholm. Foto: Regeringskansliet Källa: Regeringen A-kassan får inte bli en medborgarlön Arbetslöshetsförsäkringen måste förbli en omställningsförsäkring, en försäkring som ger skydd mellan två jobb. Ska arbetslinjen upprätthållas måste man kvala in i arbetslöshetsförsäkringen och tröskeln för att ta sig in får inte bli allt för låg för att systemet ska fungera. Det säger Sacos ordförande Göran Arrius efter uppgifterna i Svenska Dagbladet om att den sittande socialförsäkringsutredningen överväger att det ska bli möjligt att få a-kassa utan att först ha arbetat. Källa: Saco SRAT-informationen nr 2 • 2013 15 Saco LöneSök uppdaterad Ta hjälp av lönestatistiken Nu har Saco LöneSök uppdaterats med den senaste lönestatistiken från SRATs löneenkät. Under april kommer Saco LöneSök även att uppdateras med statistik för stat, kommun och landsting som samlats in via arbetsgivare, så kallad partsgemensam statistik. Hur hittar jag Saco LöneSök? Saco LöneSök är en service till dig som är medlem och du hittar Saco LöneSök via SRATs hemsida där du loggar in för att få tillgång till statistiken. Vad kan jag göra i Saco LöneSök? • Studera lönenivån och lönespridningen för olika åldrar, examensår, utbildningar, yrken, befattningar, sektorer, och regioner • Studera ingångslöner och löneutveckling för olika yrken • Jämföra din lön med andra kollegor och andra akademiker, du kan exempelvis skriva in din egen lön och se den i ett diagram • Skräddarsy statistik utifrån dina egna behov • Spara eller skriva ut tabeller och diagram När har jag nytta av Saco LöneSök? Lönestatistiken du hämtar från Saco LöneSök förser dig med viktig kunskap om löneläge Din LÖN Beställ på www.srat.se eller [email protected] och lönespridning i din omvärld. Lönestatistik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en fingervisning om löneläget för andra vid en viss tidpunkt! Det är ändå bra att ha statistik som ett underlag. Tillsammans med annan information från SRAT, exempelvis lönerådgivning eller broschyren DIN LÖN, kan du med hjälp av Saco LöneSök förbereda dig i olika situationer som handlar om lön: Fakta SRATs löneenkät • Yrkesverksamma medlemmar i sju föreningar omfattas av enkäten – Audionomerna – HälsoAkademikerna – Sacoförbundens personalförening, SFP – SRATs allmänna avdelning, SRAT-A – Svensk Flygteknikerförening, SFF – Svensk Optikerförening – Sveriges Tandhygienistförening, STHF • 55 % svar, varav arbetar – 45 % i privat sektor, 35 % inom landsting, 15 % i statlig sektor och 5 % i kommun – 67 % arbetade heltid, 33 % deltid – 62 % har haft lönesamtal – 9 % har bytt arbetsgivare/arbetsställe och 13 % har bytt befattning/ tjänst sedan september 2011 • När du söker nytt jobb • När du ska ha lönesamtal • När du får en ny tjänst/nya arbetsuppgifter • När du väljer eller funderar på att byta yrke Tack till er som bidragit Stort tack till alla er som har tagit er tid att svara på SRATs löneenkät. Baserat på uppgifterna från årets löneenkät har vi tagit fram en sammanställning och analys för de grupper som omfattas av enkäten. Den finns att ladda ner på SRATs webbplats: www.srat.se/lon Susanne Rönngren IT-samordnare Så här använder du Saco Lönesök 16 1 Välj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun, landsting och Svenska Kyrkan. 2 Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presenteras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv). 3 Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan olika typer av diagram. 4 Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du välja ännu fler presentationssätt! 5 Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram. SRAT-informationen nr 2 • 2013 1 4 2 3 5 Den 6 april var det dags för vårens högskoleprov och drygt 69.000 personer hade anmält sig till provet. Det är en ökning med 6,5 procent mot i fjol – intresset är nästan i nivå med våren 2011, då drygt 70.000 anmälde sig. Vi är nu tillbaka vid det antal skrivande som gällde i slutet av 1990-talet. Högskoleverket lanserade hösten 2011 ett nytt högskoleprov där de kvantitativa och verbala uppgifterna har lika stort utrymme. Syftet med förändringen var att göra det lättare att förutsäga hur väl studenten kommer att klara sin utbildning. Detta nya högskoleprov fick till att börja med färre anmälningar, men i höstas vände trenden. – Det är glädjande att så många nu vill göra högskoleprovet, säger generaldirektör Ulf Melin på Universitets- och högskolerådet, den nya myndigheten som tog över ansvaret för högskoleprovet vid årsskiftet. Den 6 april genomfördes högskoleprovet i sin nya form för fjärde gången. Totalt har 69.607 anmält sig, vilket är 4.232 fler än antalet anmälda våren 2012. Vår statistik visar att över 80 procent av de som har anmält sig är 24 år eller yngre. Vi ser en ökning bland 17- och 18-åringar med drygt 11 procent i jämförelse med vårterminen 2012. Antalet anmälda i åldersgrupperna är cirka 7.700 vilket är en ökning med nästan 800. En förklaring till det ökade intresset bland de yngre kan vara osäkerheten kring hur antagningsreglerna kommer att falla ut för sökande med gymnasieexamen framöver. De som går ut gymnasiet 2013 är den sista årskullen som går ut med slutbetyg. De som i år fyller 18 år är den första årskullen med gymnasieexamen 2014. Hur dessa ska konkurrera med sina betyg i urvalet är ännu inte helt fastställt och då kan högskoleprovet upplevas som en viktig andra chans. De som skriver högskoleprovet konkurrerar i ytterligare en urvalsgrupp till antagningen och provresultatet är giltigt i fem år. Därmed ökar alltså chansen att komma in på utbildningar där ett urval måste göras. Oavsett resultat, kan högskoleprovet aldrig minska ens möjligheter. Antagning.se blev Sveriges bästa webbplats för utbildning På Internetworlds Topp100-gala tidigare i kväll utsåg juryn Antagning.se till bästa webbplats i kategorin Utbildning. – Jag är glad och stolt över att vår uppskattade och välbesökta sajt får en sådan hedrande utmärkelse, säger generaldirektör Ulf Melin på Universitet- och högskolerådet. Så här motiverade Topp100-juryn valet av Antagning.se: ”Enkelhet har alltid varit en vinnare på webben och Antagning.se gör det komplicerade extremt enkelt och tydligt. Med användaren i centrum, inte avsändaren, blir webbtjänsten ett föredöme för hur många fler myndigheter och organisationer kan arbeta. Antagning. se, med systersajten www.universityadmissions.se, öppnar dörrarna för hela utbildningsvärlden och drar sitt tydliga och viktiga strå till den stora utbildningsstacken.” Källa: Universitets- och högskolerådet Student Drygt 69.000 ville skriva högskoleprovet SVD Brännpunkt: Studieavgifterna gör svenska lärosäten isolerade Om vi menar allvar med att framtiden ska byggas på kunskap och internationalism så måste vi främja och inte stävja internationella utbyten på våra högskolor. När Socialdemokraterna nu har partikongress är frågan om studieavgifter för utomeuropeiska studenter en av de viktigaste utbildningspolitiska frågorna på dagordningen. Socialdemokraterna borde gå i bräschen för svensk högskolepolitik och ta beslut om att avskaffa avgifterna, skriver Socialdemokratiska studentförbundet, Sveriges universitetslärarförbund med flera. Källa Saco Studentråd Källa: Universitets- och högskolerådet Kostnadsfri sjukförsäkring för SRATs studentmedlemmar Du som blivit studentmedlem i SRAT under ditt första studieår får – utan kostnad –Sjukförsäkring Student under hela din studietid (max 48 månader). Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäkringar på vår webbplats www.srat.se/formaner Infördes 1 januari 2011 SRAT:s Gruppförsäkringar – Speciellt framtagna för dig som är student. i samarbete med SRAT-informationen nr 2 • 2013 17 Utrikesförvaltningen Välplanerade lönesamtal Öppenhet, dialog med och stöd till enskilda medlemmar. Det är nyckelord i det lokala förhandlingsarbetet på UD. Här arbetar de förtroendevalda strategiskt med att utveckla den nya förhandlingsmodellen som bygger på lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. – Vi har gått in i detta med god tillförsikt, säger Eva Ekmehag, löneförhandlingssamordnare och styrelseledamot i Utrikesförvaltningens personalförening, UPF. Och vi ser att vårt arbete ger mervärde för medlemmarna. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Denny Lorentzen UPFs ordförande Magnus Nordström och löneförhandlingssamordnare/ledamot Eva Ekmehag. 18 SRAT-informationen nr 2 • 2013 Lönesättande samtal är i sig ingen nyhet, det har man tillämpat inom det statliga området sedan några år tillbaka. Det som är nytt är att det i höstas träffades ett tillsvidareavtal, med årlig revision, som bland annat har som mål att lönebildningsarbetet ska pågå kontinuerligt och vara en självklar del i verksamhetsutvecklingen. Det är heller ingen nyhet att det här sättet att arbeta med löner ställer nya krav framför allt på fackliga företrädare och chefer, men också på enskilda medlemmar. På UD verkar styrelsen i Utrikesförvaltningens personalförening, UPF, aktivt för att förändringen ska ge största möjliga mervärde till medlemmarna. Det började med att fem styrelseledamöter bildade en coachinggrupp, med särskilt ansvar för att informera om och stötta medlemmarna inför lönesamtalen. – Det var ett sätt för oss förtroendevalda att bli extra tillgängliga, säger Magnus Nordström, som är föreningens ordförande. Och det har fungerat väl. Att vi fem i gruppen arbetar inom olika delar av UD har underlättat för medlemmarna att ta kontakt med den av oss som sitter närmast. Och det är många som har tagit chansen att få lite individuell stöttning och information – om hur löneprocessen fungerar, hur lönesamtalet ska gå till och om hur man själv kan förbereda sig, till exempel. – När det dyker upp frågor i det vanliga arbetet har man normalt ett nätverk att bolla olika tankar med, säger Magnus Nordström. Men när det gäller att prata om sin egen lön kan medlemmar känna sig ensamma och osäkra. Nyhetsbrev och medlemsmöte Dialogen med medlemmarna har varit central för UPFs styrelse. Utöver den information som har funnits på intranätet har styrelsen också skickat ut två nyhetsbrev där man berättat vad avtalet innehåller, på vilka grunder de nya lönerna ska sättas och hur det arbetet ska gå till. Man har också anordnat ett särskilt medlemsmöte för att informera medlemmarna – och för att fånga upp deras frågor och synpunkter. Här kunde också de utlandsstationerade delta via videolänk. Tydlig struktur De förtroendevalda på UD menar att det krävs aktiva fackliga representanter för att förhandlingsmodellen ska fungera fullt ut, och för att avtalet ska kunna användas som det är tänkt. En viktigt grund läggs i det årliga medarbetarsamtalet om mål, prestation och utvecklingsmöjligheter. – Det är viktigt att det går en tid mellan de här olika samtalen, påpekar Eva Ekmehag. Ligger de för tätt inpå varandra missar man chansen att förändra sådant som sedan kan ha betydelse för lönesättningen. UPF förordar att varje chef håller två lönesamtal med medarbetarna, där det första bör innehålla ett ingående resonemang om en ”tänkt ny lön” och det andra bör kunna leda till en överenskommelse. Kommer man inte överens där ska en särskild samtalsmodell tillämpas för anställda i Stockholm. Den innebär att chef och medarbetare lägger fram sina uppfattningar i ett nytt samtal, men att de den här gången också har stöd av en personalchef eller annan överordnad och en facklig representant. Är man fortfarande inte ense efter det är det arbetsgivaren som bestämmer lönen. – Både vi och arbetsgivaren vill att det ska gå rätt och riktigt till, säger Eva Ekmehag. Det här är ett sätt att kvalitetssäkra samtalen. Nu väntar en ordentlig utvärdering, uppföljning och återrapportering till medlemmarna – både av utfallet och av arbetssättet. – En utvärdering bland UPFs medlemmar är särskilt värdefull nu, när vi har en relativt ny förhandlingsmodell, konstaterar Henric Råsbrant, också han styrelseledamot och en av de fem i coachinggruppen. Vi vill veta hur medlemmarna tycker att det har fungerat hittills och hur vi kan göra det bättre nästan gång. Helhetssyn efterlyses Något som är angeläget framöver är att få arbetsgivaren att ta ett » När det gäller att prata om sin egen lön kan medlemmar känna sig ensamma och osäkra« helhetsgrepp om löneläget och verka för att eventuella skevheter rättas till innan den årliga revisionen inleds. – Vi vill kunna känna oss trygga med att det finns en hållbarhet i lönestrukturen säger Eva Ekmehag. Det händer att medlemmar är nöjda med lönepåslaget, men missnöjda med utgångsläget. Vi ser därför gärna en dialog med arbetsgivaren i frågor som bland annat handlar om rimligheten i löneläge för personer som ligger lägre än kollegor med motsvarande uppgifter. Syftet är att, där det bedöms relevant, och helst skilt från den årliga lönerevisionen, åstadkomma förändring över tid. Fortsättning följer, alltså – på UD och vid andra departement, precis som det är tänkt i tillsvidareavtalet. Och tongångarna inom UPF-styrelsen är till övervägande del optimistiska. – Förutsättningarna för en förbättrad lönesättning ökar med det här arbetssättet, säger Magnus Nordström. Vi fackliga företrädare har fått en ny coachande och strategiskt övervakande roll. Samtidigt ska våra medlemmar nu kunna få ett större inflytande, eftersom de lönesättande samtalen har en tydligare koppling mellan verksamhetens mål och individuell prestation, ansvar och lönesättning. n n n Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF – en del av SRAT Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 magnus.nordstrom@foreign. ministry.se Ansvarig ombudsman SRAT Mats Eriksson 08-442 44 81 [email protected] www.srat.se SRAT-informationen nr 2 • 2013 19 Arbets Rätt § Omplaceringsskyldigheten gäller även för statligt anställda Sacoförbundet SULF hade en tillsvidareanställd medlem på Stockholms universitet som hade doktorerat i freds- och konfliktforskning och som nu forskade i regionala förhållanden och samhällsutveckling i Stillahavsasien. Universitet beslutade att inte längre bedriva forskning i det området och sade upp forskaren på grund av arbetsbrist. Samtidigt utlyste universitetet en tjänst som universitetslektor i statsvetenskap vilket forskaren ansåg sig ha tillräckliga kvalifikationer i. Tvist uppkom mellan staten genom universitet och Saco-S genom SULF om det överhuvudtaget fanns saklig grund för uppsägningen eftersom ingen omplacering skett. SULF ansåg att forskaren borde ha omplacerats till den lediga lektorstjänsten i statsvetenskap. Universitetet ansåg att forskaren inte hade tillräckliga kvalifikationer för lektoratet eftersom han inte har en doktorsexamen i statsvetenskap och inte heller tillräckligt med undervisningserfarenhet. Arbetsdomstolen uttalade att kravet på tillräckliga kvalifikationer innebär att den anställde skall ha de allmänna kvalifikationer som krävs och att arbetsgivare i omplaceringsfall inte kan kräva de bästa kvalifikationerna. Inom statlig sektor har begreppet tillräckliga kvalifikationer stått i konflikt med reglerna om förtjänst och skicklighet som finns i regeringsformen och lagen om offentlig anställning. Nu har Arbetsdomstolen slagit fast att LAS regler om omplacering går före reglerna om förtjänst och skicklighet. Arbetsomstolen ansåg att forskaren i detta mål inte hade tillräckliga kvalifikationer för lektoratet och att uppsägningen därför var sakligt grundad. Men domen är av stort principiellt intresse eftersom det nu är klarlagt att omplaceringsskyldigheten gäller fullt ut även för statligt anställda. Sophie Silverryd, förbundsjurist Billigare bolån Saco och banken SEB har träffat avtal om fördelaktiga bolån för Sacoförbundens medlemmar. Avtalet innebär att medlem erbjuds att teckna bolån hos SEB till en fördelaktig ränta, upplåningsräntan plus 0,9 procentenheter. I dag skulle det innebära en boränta på 2,49 procent. Den individuella räntan kan efter förhandling bli lägre. Bolåneavtalet i korthet • Erbjudandet förutsätter att låntagaren och eventuell medlåntagare har eller gör SEB till sin huvudbank. • Belåningsgraden är max 85 procent av bostadens marknadsvärde och amorteringstiden är 30-60 år. • Maximalt lånebelopp är fem gånger låntagarens bruttoinkomst. • Den avtalade räntan uppgår till SEB:s upplåningsränta plus 0,9 procentenheter. Den individuella räntan kan bli lägre. SRATs medlemmar kommer att under maj månad kunna börja utnyttja förmånen. Mer information om förmånen samt exakt tidpunkt när den börjar gälla kommer att finnas på SRATs webbplats: www.srat.se/formaner Marie Norell, kommunikatör 20 SRAT-informationen nr 2 • 2013 Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och dess medlemsföreningar har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- och olycksfallsförsäkring – ingår i tre månader 4 Loss of License – för flygtekniker 4 Sjukförsäkring för studenter – under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring – för audiononomer, optiker och tandhygienister 4 Egendoms- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik! Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt 4 Medlemslån & bolån 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare till rabatterat pris 4 Ledarkapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, Skepparholmen Nacka 4 Weekenderbjudande, Waxholms hotell 4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Du hittar seminarierna i kalendern på SRATs webbplats srat.se Inspirationsdagar om företagande Läs mer på www.srat.se/formaner Lönefordran = konkurs? Vad händer egentligen om du inte får din lön utbetald? Vad kan det innebära om din arbetsgivare faktiskt inte har tillräckligt med pengar i kassan att betala ut lönerna? Under den senaste tiden har vi fått ett antal samtal från medlemmar som är oroliga för sin inkomst och anställning och undrat om SRAT kan hjälpa dem på något sätt. Det kan vi. Under 2012 har vi dels givit råd och stöd och även drivit in lönefordringar under många tillfällen. Till att börja med måste man säga att de allra flesta företag och organisationer betalar ut sina löner i rätt tid. Det kan ändå vara så att det inträffar ett administrativt problem som gör att utbetalningen förskjuts någon dag. En sådan ansvarstagande arbetsgivare informerar så klart om det inträffade problemet och låter det inte hända igen. Men vid en del arbetsplatser stannar det inte där. Det finns vissa platser där lönerna alltid kommer sent, där man har så dåliga marginaler så att man varje månad måste vänta in intäkter innan man har råd att betala ut löner. Den situationen är naturligtvis väldigt osäker och det finns skäl att vara vaken på vad som händer. Vad gör SRAT vid sådana här tillfällen? Anledningen till varför lönen inte betalas ut kan vara svår att veta. Men oberoende om det handlar om regelbundet slarv eller att det faktiskt inte finns några pengar så måste vi hantera det på samma sätt. Vi stöter ibland på arbetsgivare som tar ganska lätt på det här med löneutbetalningar. En kommentar jag fick var att det var olyckligt men att företaget ändå hade hållit sina löften om att betala ut lön, om än med en besvärande fördröjning. Detta efter att ha varit sen med lönerna sex månader i rad. Min fråga var då om det betraktas som fullföljda löften om de anställda utför arbete, om än med några veckors fördröjning varje månad. Ett anställningsavtal är ett ömsesidigt åtagande. Svaret var att jag var orättvis, men att han möjligen hade respekt för min åsikt. Om en medlem hör av sig om att lönen inte kommit in på kontot så diskuterar vi kring möjligheterna att det korrigeras omgående. Om inte så är vårt första steg att skicka ett kravbrev till arbetsgivaren. Om ingen betalning sker och inga synpunkter inkommer om att det skulle vara felaktigt krav så skickas en betalningsuppmaning med stöd av konkurslagen. Om betalning sker återkallas kravet men om det fortfarande inte inkommer några pengar är nästa steg att ansöka om konkurs till tingsrätten. Är inte konkurs väl drastiskt om det beror på slarv? Om anledningen till att lönen inte betalas är slarv eller låg likviditet kan vi inte med säkerhet veta. Det vi vet om processen går så långt är att oavsett anledning så väljer företaget, trots att man känner till riskerna, att inte betala och då får vi förutsätta att de faktiskt inte kan betala. En konkurs är dock en väldigt drastisk utväg där en konkursförvaltare som utses av tingsrätten tar över driften av bolaget och utreder om det går att säljas i helhet eller delar eller om allt läggs ner. Förhoppningen är ju därför inte att bolaget ska försättas i konkurs utan att om det finns pengar i bolaget så ska man prioritera att sköta sina åtaganden gentemot sina anställda och andra fordringsägare. Då konkursen är så pass stark åtgärd så finns det ändå en tröghet inbyggd i processen med respittider att betala skulderna. Det gör dock å andra sidan att processen faktiskt kan behöva upprepas flera gånger. Vad händer då vid en konkurs? Om konkursförvaltaren kan sälja bolaget till en annan aktör så kan anställningar följa med. Om de gör det så följer även anställningstiden med om övergången bedöms vara en ”övergång av verksamhet” i lagens mening. Om det däremot inte blir en försäljning så ska alla skulder betalas med bolagets tillgångar innan det läggs ner. I konkurslagstiftningen finns en prioriteringsordning som hanterar hur skulderna betalas. Löner ligger långt ner så det finns sällan pengar kvar till dem. Istället finns en statlig lönegaranti som täcker uppsägningslönerna i den mån bolaget inte kan. Lönegarantin finansieras av skattemedel och administreras av Länsstyrelsen och konkursförvaltaren ansvarar för att anmäla uppgifterna. Den ersätter de anställdas uppsägningslöner som de skulle haft enligt lag och den ersätter även intjänad och sparad semester, dock med begränsningar om hur gammal den kan vara. Det finns dessutom ett tak för hur mycket som kan betalas ut som är fyra prisbasbelopp (för närvarande 178.000 kr). Det finns även en gräns i hur gammal lönen får vara. Den får senast ha intjänats tre månader innan konkursansökan. Med tanke på processen som måste föregå en konkurs så bör man alltså inte vänta för länge med att höra av sig om man vill vara säker på att inte tappa ersättning i onödan. Att hjälpa medlemmar att få sina löner utbetalda och att vara vid deras sida i samband med konkurssituationer är en bra medlemsförmån och kan vara näst intill omöjlig att driva på egen hand. Därför rekommenderar vi dig att kontakta oss om du inte får din lön i tid. Anders Berndt bitr förbundsdirektör SRAT-informationen nr 2 • 2013 21 Föreningarna Ny styrelse SRATs Allmänna sektion, SRAT-A Vid årsmöte den 19 mars 2013 valdes följande styrelse: Ordförande Camilla Robertsson, Försvarsmakten Vice ordförande Birgitta Fälth, Försvarsmakten Temadag för audionomer En dag i mars samlades ett 30-tal audionomer i Stockholm för att delta i seminarier på temat Forskning som utvecklar hörselvården. En sammanfattning från dagen – skriven av en deltagare – kommer att läggas ut på Audionomernas webbplats audionomerna.nu SRAT Arbetsmarknad bjuder in till Medlemsmöte i Göteborg Till dig som är medlem i SRAT Arbetsmarknad, och till dig som är intresserad men ännu inte är medlem. Datum & tid: tisdag den 28 maj 2013, kl. 16.30-17.30 (drop in) Plats: Arbetsförmedlingen HK Adress: Järnvägsgatan 3, Göteborg Lokal: Konferensrum 1, våning 3 Tema: – Framtidens löneförhandlingar. Hur vill du att de ska se ut? – Vad är ett hållbart arbetsliv? Medverkande: SRAT Arbetsmarknads styrelse och SRATs ombudsman Anders Berndt. Frågor: Kontakta SRAT Arbetsmarknads ordförande Anders Jansson, anders. [email protected] Känn dig hjärtligt välkommen! SRAT Arbetsmarknads styrelse 22 SRAT-informationen nr 2 • 2013 Ny styrelse SRAT-Posten Vid årsmöte den 4 mars 2013 omvaldes följande styrelse: Ordförande Roger Larsson Ledamöter Bengt Krantz Eva Lind Thomas Maxe Ulf Ohlsson Ny styrelse Svensk Optikerförening Vid årsmöte den 24 mars 2013 valdes följande styrelse: Ordförande Unni Rosengren Ledamöter Mette Eriksson Carina Lönnkvist Elena Moschovidou Aki Määttä Mikael Simson Daniel Skogsrud Cecilia Svanfeldt Ledamöter Claes-Håkan Carlsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Kristina Svensson, Försvarets Materielverk Charlotte Sultan, Skatteverket Suppleanter Kerstin Landgren, Uppsala Universitet Marita Pettersson, Försvarets Materielverk Kari Svensson, pensionär, f.d. Försvarsmakten Niklas Strååt, Försvarsmakten Ny styrelse Sacoförbundens personalförening, SFP Vid årsmöte den 12 mars 2013 valdes följande styrelse: Ordförande Anne-Marie Johansson, Sveriges Läkarförb. Ledamöter Anna-Karin Boréus, Lärarnas Riksförbund Lotta Forsström, Akademikerförbundet SSR Marianne Lundquist, Sveriges Veterinärförbund Marie Norin, Naturvetarna Agneta Östlund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Krister Wennberg, Saco Grattis till följande korsordslösare i nr 1/2013 Lindha Hellner, Sibbhult Christina Juren, Väddö Georg Larsson, Sköndal Åke Rönndahl, Huddinge Stefan Wuolikainen, Härnösand Lösning på www.srat.se/sratinformationen Föreningarna Kontakter Riksförbundet för Podiatrisk Medicin www.podiatri.eu Ordförande Ulf Sundberg [email protected] AEAs personalförening Ordförande Helena Larsson Tfn arb 08-56644546 [email protected] Sacoförbundens personalförening, SFP Ordförande Anne-Marie Johansson [email protected] Audionomerna www.audionomerna.nu Ordförande Ann-Marie Andela Tfn arb 031-343 21 03 [email protected] Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR Ordförande Åsa Rundquist Tfn bost 08-836777 [email protected] Föreningen FRA-tjänstemän Ordförande Kenneth Wase Tfn 084714600 [email protected] SRATs allmänna sektion, SRAT-A Ordförande Camilla Robertsson 070-5537039 [email protected] Föreningen Statens Justerare av mått och vikt Ordförande Christer Persson Tfn arb 08-10 94 70 [email protected] SRAT Arbetsmarknad Ordförande Anders Jansson Tfn arb 010-4864753 Mobil 070-247 08 53 [email protected] Medlemsregister Staffan Lundin Tfn arb 033-16 56 31 [email protected] HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa www.halsoakademikerna.se Ordförande Andreas Lövdahl Mobil 0704-38 51 63 [email protected] Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR www.kiropraktik.se Ordförande Tobias Lauritsen Mobil 076-0505134 [email protected] Kansli Ellinore Andersson Mobil 070-6891179 [email protected] Lotsförbundet www.lotsforbundet.se Ordförande Patrik Wikand Mobil 0708-63 39 12 [email protected] Medlemsregister/kassör Malin Örnberg Mobil 0708-63 12 58 [email protected] SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket Ordförande Kari Gråsten Tfn arb 010-44 44 220 [email protected] SRAT-föreningen vid Kustbevakningen Ordförande Jan Olsson [email protected] SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR Ordförande Hans Fotmeijer Tfn arb 011-191083 Mobil 0734-321083 [email protected] Medlemsregister Kjell Johansson Tfn arb 011-19 12 05 [email protected] SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL Ordförande Christer Nilsson Tfn arb 040-661 31 61 Mobil 070-350 08 22 Fax 040-661 31 76 [email protected] SRAT-Posten Ordförande Roger Larsson Tfn arb 010-4364063 [email protected] Statens kriminaltekniska lab. SRAT-förening, SKL-SR Ordförande Helene Andersson Tfn arb 013-24 17 09 [email protected] Svensk Flygpersonalförening, SFPF Ordförande Lisbeth Nilsson Tfn bost 08-651 13 71 Svensk Flygteknikerförening, SFF www.flygtekniker.se Ordförande Ola Blomqvist Mobil 070-574 43 53 [email protected] Medlemsregister Niclas Roos Tfn arb/fax 0150-519 55 Mobil 0768-55 24 90 [email protected] Svensk Optikerförening Ordförande Unni Rosengren Mobil 076-3110554 E-post [email protected] Svensk Perfusionistförening Ordförande Kerstin Björk Tfn arb 031-342 77 31 Mobil 070-633 60 96 [email protected] Sveriges Tandhygienistförening, STHF www.tandhygienistforening.se [email protected] Ordförande Yvonne Nyblom Mobil 0733-666399 [email protected] Kontaktperson Ingela Jägestrand Mbt 0701-44 32 74 08-442 44 73 (tis-ons) [email protected] Trafikflygarhögskolans SRAT-förening Ordförande Christoffer Lantz Tfn arb 0435-445468 [email protected] Utrikesförvaltningens personalförening, UPF Ordförande Magnus Nordström 08-405 52 40 [email protected] Kansli Anna Areschoug Tfn arb 08-405 51 40 anna.areschoug@govse Magnus Nordström, se ovan. Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-S-förening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna. Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller tfn 08-442 44 60. SRAT-informationen nr 2 • 2013 23 Avsändare: SRAT Box 1419 SE-111 84 Stockholm POSTTIDNING B s! t a l p b eb w a y n år v å p n i n e e s m . t m a r o s . k l Vä www Korsordet utgår i detta nummer på grund av sjukdom.
© Copyright 2024