1. No category

l l l Nr 1 – februari 2015
Får vi presentera SRATs
nya medlemsgrupp:
Logopederna
1
INNEHÅLL
Tema Logoped
Slof: Nu drar vi igång på allvar............4
Alla skolbarn ska ha möjlighet
att nå sin fulla potential..........................6
Intresset för rösten kom
via sången........................................................8
4-13
Fingerfärdig logoped gillar
utmaningar..................................................10
På scenen är rösten en
arbetsmiljöfråga........................................12
I varje nummer:
18
Ledare............................................................. 3
**************
Fråga & Svar............................................. 16
Nytt år – nya vanor
Så här behåller du dem........................14
Ordförandeordet.................................. 17
Arbetsrätt.................................................. 18
OM DU TRILLAR DIT….
Deltidsfällan slår hårdast mot
privatanställda...........................................18
Fackets roll ökar på
hemmaplan.................................................24
Deppa inte ihop. Ta nya tag imorgon istället.
Acceptera att det vissa dagar kan vara svårt med
motivationen. Tänk istället: Hur kan jag inspirera
mig själv att hålla mig kvar på min nya väg? Vad
kan jag göra annorlunda nästa gång? Att lägga om
livsstil handlar inte om att helt sluta med gamla
vanor. Om du själv bestämmer när du vill bryta
mot dina nya vanor, har du fortfarande kontroll på
situationen. Släpp skuldkänslorna!
Gästkrönika.............................................. 19
Student.......................................................
23
10
Känns det motigt? Ta hjälp av
en coach eller en tanke-PT som
stöttar och ser till att du med
framgång tar dig till nästa steg.
14
Behåll
dina nya
vanor
Aktuellt från föreningarna.............. 26
9
Korsord........................................................ 28
8
7
10 steg för att
nå ditt mål
6
?
Skaffa dig förebilder som kan inspirera
dig att uppfylla dina mål. Sök upp
personer och platser, läs tidningar och
böcker som peppar dig. Boosta dig
själv varje dag med positiva saker som
gör dig glad, harmonisk och stark.
4
1
Se över din situation - bli medveten om
vilken typ av tankar du haft fokus
på tills nu. Spalta upp vad som är bra och
vad som inte är bra. Summera
allt som är positivt och som du är nöjd
med. Summera det som du vill
förändra. Vad kan vara ett första steg i rätt
riktning?
För att nå dina mål –
dela upp dem i mindre
delmål. Sätt en deadline.
Skapa lustfyllda mål som
håller dig på banan.
2
Skriv ner vad du vill med hälsan, jobbet,
relationer och ekonomi. Vad du
hittills gjort på alla områden och vad det
gett för resultat. Vad är du nöjd
med? Vad vill du förändra?
24
3
Låt fantasin flöda. Tillåt dig att drömma
om hur ditt liv ska vara? Vad vill
du jobba med? Nu, om 3, 5 och 10 år.
Lek med tanken hur det kommer
att kännas när du är där.
Fackets roll ökar på
hemmaplan. Om lokalt
fackligt arbete
SRATs kansli
Förbundsdirektör
Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65
Bitr. förbundsdirektör
Anders Berndt, 08-442 44 70
Kommunikatör/redaktör
Marie Norell, 08-442 44 77
Redovisningsansvarig
Kajsa Korsgren, 08-442 44 62
2
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Ha fullt fokus på det du vill.
Felet vid en nystart är att
tankarna ofta fokuserar på
det du INTE ska göra. Tänk
lustfyllt och inte på måsten.
Gör som elitidrottarna – affirmera! Slut
ögonen och måla upp bilden hur du uppnått
det du vill. Flera gånger om dagen.
5
!
Fokusera på det du vill ha mer av
i ditt liv - istället för att älta det
du INTE vill.
Njut på vägen till
målet! Belöna dig själv.
Påminn dig ofta om
målet - varför är det
viktigt för dig?
Förbundsjurist
Sophie Silverryd, 08-442 44 74
Förhandlare
Mia Axelsson, 08-442 44 76
Martin Berndtsson, 08-442 44 67
Lena Busck, 08-442 44 68
Mats Eriksson, 08-442 44 81
Ann Garö, 08-442 44 79
Linda Lekander, föräldraledig
Emil Pettersson, 08-442 44 75
Maria Yngvesson, 08-442 44 61
IT-samordnare/medlemsregister
Susanne Rönngren, 08-442 44 72
Assistent/medlemsregister/vaktmästeri
Marie Samuels, 08-442 44 71
Ledare
Små steg
och stora framsteg
För de allra flesta av oss rusar arbetsdagarna iväg. Vi
pustar ut när vi har klarat en svår uppgift och suckar
efter en dag då det känns som om det mesta har gått oss
emot. Men hur ofta avsätter vi tid för egen reflektion,
för att fundera på det vi har åstadkommit och hur vi
vill forma arbetet framöver? Min egen erfarenhet är att
det är alldeles för sällan. De flesta jobbar lojalt på för att
klara av sina arbetsuppgifter, och känner att de inte har
den där extra tiden för eftertanke. Det är synd, för
genom att summera och värdera det man har gjort
tidigare får man bra vägledning för hur man ska planera
sin framtid. Då kan också man se att de där små
vardagsstegen faktiskt har lett en bit framåt, och det
kan räcka för att ge lite extra energi och motivation.
Det är precis det vi brukar råda medlemmar när det är
dags för medarbetar- och lönesamtal eller vid andra
tillfällen när de funderar över det fortsatta arbetslivet;
tag dig tid för att reflektera över dina erfarenheter, hur
du vill använda dem och hur du vill utöka dem!
Jag konstaterade helt nyligen att det är trettio år
sedan jag började arbeta på SRAT – och det var
uppiggande att tänka igenom allt som har hänt. Sedan
dess har antalet medlemmar mer än fördubblats och
många nya yrkesgrupper har tillkommit. Vi har
utvecklat vår egen organisation och hittat nya arbetssätt, som i mycket högre grad tar hänsyn till medlemmarnas individuella behov. Samtidigt drar vi nytta av
kollektivets styrka, att vi företräder så många och så
kvalificerade företrädare för våra olika professioner.
på till vardags – men det känns också bra att vi är två
kvinnor som leder arbetet inom SRAT och att vi har en
jämn könsfördelning i förbundsstyrelsen.
Det här hade vi förstås aldrig uppnått om det inte vore
för alla engagerade, kloka och inspirerande medlemmar
och förtroendevalda runt om på våra arbetsplatser.
Tack, alla ni, för att ni bidrar! Era insatser är oerhört
viktiga. Det gäller inte minst nu, när en av våra
ambitioner är att utveckla det lokala arbetet än mer, för
att vi tillsammans ska skapa bättra förutsättningar för
varje medlemsgrupp och på varje arbetsplats.
I den här tidningen berättar några representanter för
vår nya medlemsgrupp, logopederna, om sitt yrke. Det
känns som en vitamininjektion att vi nu får lära känna
och arbeta för och med en ny yrkesgrupp. Å hela
kansliets vägnar hälsar jag er välkomna till SRAT. Ni,
och alla andra medlemmar, ska veta att era frågor och
synpunkter alltid är välkomna. De allra flesta problem
har en lösning, de kräver bara lite olika mycket
kreativitet och eftertanke. Eller som min favorit, Nalle
Puh, säger; om snöret inte håller, utan går av, är det
bara att försöka med ett annat snöre.
Då, när jag började arbeta här, hade vi 6000 medlemmar, de allra flesta statligt anställda. Idag är vi 15000
och ungefär lika många inom alla arbetsmarknadens
sektorer. Det har bidragit till att våra åsikter fått en
större tyngd och att vi numera har viktiga uppdrag i
olika arbetsgrupper och styrelser. Därmed har vi kunnat
skapa bra kontaktvägar, både till arbetsgivarorganisationerna och direkt in i kanslihuset. Våra åsikter tas på
allvar och respekteras. Vi har förstås också haft stor
nytta av samverkan och kunskapsutbyte med andra
förbund inom Saco och jag är glad och tacksam över
det goda samarbetsklimat vi har där.
Det har blivit en vana nu, och inget vi ens tänker
Telefon
Vx 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post
[email protected]
[email protected]
Webbplats
www.srat.se
Post
Box 1419
111 84 Stockholm
Besök
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr
”Våra åsikter tas
på allvar och
respekteras.”
Elisabeth Mohlkert
förbundsdirektör
Öppettider
Sep–apr 8:00–16:30
Maj–aug 8:00–15:45
Lunch 11:30–12:30
Växeltider fredagar
Sep–apr 8:00–16:00
Maj–aug 8:00–15:30
SRAT-informationen
ges ut av SRAT som är
ett av 22 förbund inom
Sveriges akademikers
centralorganisation,
Saco. SRAT-informationen skickas per post
/e-post till alla medlemmar i förbundet.
Ansvarig utgivare
Elisabeth Mohlkert
Redaktör
Marie Norell
Layout
Marie Norell
foto
Ledarbild
Torbjörn Zadig
Omslag
Anna Rehnberg
Tryckeri
Linderoths/AWJ Tryck AB,
Nyköping
Upplaga
15.200 ex
Utgivning 2015
Nr 1
v.9
Nr 2
v.18
Nr 3
v.27
Nr 4
v.41
Nr 5
v.50
Annonsstopp fyra veckor
före utgivning.
Annonspriser
Fyrfärg
Helsida (180x262)
16.500 kr
Halvsida (180x130)
8.500 kr
Kvartssida (87x130)
4.500 kr
Annonsbokning
[email protected]
PAPPER
Omslag: 130 g Multiart
LJÖMÄRKT
Silk
MI
Inlaga: 90 g
G-print
Tidningen är momsbefriad.
341 810
TRYCKSAK
SRAT-informationen nr 1 • 2015
3
Tema: Logoped
Logopedernas ordförande:
Nu drar vi i gång
på allvar
Arbetsamt, roligt och lärorikt. Så beskriver Ulrika
Guldstrand, ordförande i Svenska Logopedförbundet,
Slof, det gångna årets arbete inför övergången till SRAT.
Men nu är de igång, både med det långsiktiga
arbetet för att uppvärdera logopedyrket och med det
mer vardagsnära för att stödja medlemmarna.
Efter ett intensivt år med förberedelser
kan Ulrika Guldstrand nu räkna in
ungefär 1700 medlemmar i SRATs nya
yrkesförening. Det är en siffra hon är nöjd
med, särskilt som föreningen nu har fler
yrkesverksamma medlemmar än före
övergången.
Fram tills nu har almanackorna varit
fulltecknade för logopedernas företrädare.
Det har varit många medlemsmöten och
frågor från enskilda medlemmar om
övergången. Men också innehålls- och strategidiskussioner med SRATs förhandlare och förtroendevalda för att
dra upp riktlinjer för verksamheten. Och så en hel del administrativa
och praktiska frågor, framför allt för att skapa säkra rutiner och se till
att medlemmarnas pengar används så effektivt som möjligt.
Nu drar Slof och SRAT igång det gemensamma arbetet med att
uppvärdera yrkesgruppen. Yrket ska bli mer känt och professionens
betydelse ska bli tydligare. Bredare arbetsmarknad, nya karriärvägar
och ökad lönespridning är några av målsättningarna.
– Tanken är att vi, både i samtal med arbetsgivare och genom att
påverka politiker och andra beslutsfattare, ska få gehör för frågor som
både kommer patienter till gagn och som stärker logopedernas
ställning.
– Vi har mycket gemensamt med förbundets fyra andra legitimationsyrken, och mycket att vinna på att samarbeta med dem.
Kontaktnät och samarbete
Opinionsbildning är ett långsiktigt arbete, som kräver både uthållighet
och tålamod.
– Men det vill också till att vi är många som engagerar oss, både i
professionella och fackliga frågor. Så hör av er, ni som har lust och
möjlighet att påverka. Ni behövs, inte minst nu när vi också ska stärka
det arbetsplatsnära arbetet och starta fler lokalföreningar.
Inom förbundet brukar man säga att ”det är nära till SRAT.”
Medlemmarna arbetar på olika platser, i skiftande miljöer och utifrån
olika villkor. Det är det som gör det lokala fackliga arbetet så viktigt.
Det är här, nära arbetsplatserna, man har bäst inblick i medlemmarnas
vardag och ser vad som behöver förändras.
4
SRAT-informationen nr 1 • 2015
– Nu ska vi bygga ett tätare kontaktnät och skapa ett närmare
samarbete mellan medlemmar, förtroendevalda på lokal nivå och oss
som arbetar riksövergripande.
Individuellt stöd
Det långsiktiga arbetet med att påverka arbetsgivare och beslutsfattare
är alltså igång. Samtidigt pågår arbetet med att stödja enskilda
medlemmar och förtroendevalda. Redan nu är det alltså nära till
SRAT, på flera sätt. På kansliet är arbetet fördelat så att alla yrkesföreningar har ansvariga förhandlare. Sedan årsskiftet har tre av dem ett
särskilt ansvar för logopederna. Med förhandlarna kan man diskutera
det mesta som rör arbetssituationen. Om man vill ha lönerådgivning
när man söker en ny tjänst till exempel, eller genomgång inför
lönesamtal med chefen. Eller om man har frågor om semester,
medinflytande och arbetsmiljö ... Enda begränsningen är att det
handlar om förhållanden på arbetsplatsen. Inställningen på förbundet
är att det är lättare att förebygga problem än att rätta till dem i
efterhand och att det därför är bättre att ringa en gång för mycket än
en gång för lite.
– Det är en bra service, säger Ulrika Guldstrand.
Hon tipsar också om de förmåner som följer med medlemskapet,
och som finns beskrivna på srat.se. Här ingår bland annat ett omfattande försäkringspaket, juridisk rådgivning och karriärcoachning. Mer
information finns på srat.se
Logopederna kommer också fortsättningsvis att få sin egen
tidning, som ges ut fyra gånger om året. Från och med nu heter den
Logopeden och den kommer att distribueras tillsammans med SRAT
Informationen. Information som riktar sig speciellt till logopederna
finns också på www.logopedforbundet.se och srat.se/Logopederna. Här
finns också kontaktuppgifter, både till kansliet och till förtroendevalda
inom Slof.
Birgitta Jakobsson
Foto: Denny Lorentzen
Svenska Logopedförbundet, Slof
– en del av SRAT
Ordförande
Ulrika Guldstrand
0706-796737
ulrika.guldstrand
@logopedforbundet.se
Styrelsens kontaktuppgifter
finns på:
www.logopedforbundet.se
Ansvariga förhandlare SRAT
Sophie Silverryd
08-442 44 74
[email protected]
Emil Pettersson
08-4424475
[email protected]
www.srat.se
Tema: Logoped
SRAT välkomnar
logopederna
– experter på röst, tal och språk
Att kunna kommunicera med andra människor är en av de allra
viktigaste förutsättningarna för att fungera i det sociala samspelet
och för att inte hamna i utanförskap. Det är också en viktig utgångspunkt för logopederna när de utreder, ställer diagnos och
behandlar olika typer av tal-, språk- och andra kommunikationssvårigheter. De allra flesta arbetar vid särskilda logopedmottagningar och med rehabilitering. Allt fler finns också inom skolan
och åldringsvården, där behovet är stort. Ett fåtal arbetar på lite
mer udda ställen, med röstvård för särskilt röstkrävande yrkesgrupper och retorik.
På sidorna 6-13 möter ni några representanter för SRATs nya
medlemsgrupp, de legitimerade logopederna.
SRAT-informationen nr 1 • 2015
5
Tema: Logoped
Namn: Johanna Kristensson
Antal år i yrket:Tretton.
Roligast: Att få arbeta utvecklande. Dessutom har jag ett omväxlande
arbete med stor frihet att själv avgöra vad som behöver prioriteras.
Större delen av mitt jobb går ut på att handleda skolpersonal,
pedagoger och rektorer, vilket är väldigt givande.
Utmaningen: Ibland blir jag otålig och vill att saker ska hända snabbt.
Men även om vi har tagit fram rutiner för språkutvecklande arbetet
tar det tid att vända skutan. Jag brottas med att inte bli frustrerad.
Blogg: [email protected]
Bok: Språk och digitala verktyg i förskolan – idéer och inspiration,
Nyponförlag 2014.
6
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Tema: Logoped
Alla skolbarn ska ha
möjlighet att nå sin
fulla potential
Johanna Kristensson är logoped och brinner för
språkutveckling i skolan.
– Arbetet med att få med alla på tåget börjar redan i
förskolan.
Tjugo procent av alla elever lämnar grundskolan utan att kunna läsa
och förstå en dagstidning.
– Det är alldeles för många, konstaterar Johanna Kristensson.
Hon är logoped på Kärnhuset i Halmstad – ett resurscentrum för
skolor och förskolor i kommunen. De senaste åren har hon främst
arbetat med att utforma strategier för att kvalitetssäkra barn och elevers
språk-, läs- och skrivutveckling.
– Ofta sätts olika insatser in alldeles för sent, kanske på högstadiet
när eleverna redan har kommit efter och känner sig misslyckade. I
stället vill vi att skolorna ska jobba förebyggande och ha en medvetenhet kring sitt arbetssätt redan i förskolan, alltså med barn från ett års
ålder och uppåt.
För att nå resultat på sikt är det viktigt att fokusera på undervisningen istället för att testa och diagnosticera eleverna menar Johanna
Kristensson. Därför har hon tillsammans med en specialpedagog tagit
fram rutiner för hur förskolor och skolor ska arbeta i Halmstads
kommun. Rutinerna är tänkta som kunskapsstöd och inspiration och
är framtagna i ett tätt samarbete med flera pilotförskolor och skolor.
– Att jobba språkutvecklande handlar om att ta tillvara på alla
olika tillfällen att arbeta med språket. Dessutom behöver pedagogerna
analysera det de gör. Som att exempelvis inte bara läsa för barnen på
vilan, när de är trötta, utan också när de är pigga och alerta. Att
uppmuntra dem att ställa frågor, göra jämförelser och reflektera kring
innehållet. Då gäller det att pedagogerna är medvetna om betydelsen
av interaktion så att de inte stoppar barnen med argumentet ”nu måste
vi läsa klart”, utan tar sig tid för att lyssna och utveckla.
All forskning visar att tidiga insatser förbättrar möjligheterna för
eleverna att klara skolan. Därför kan Johanna Kristensson ibland bli
frustrerad över att arbetet går så långsamt.
– De elever som inte har lärt sig läsa på höstterminen i årskurs ett,
måste få stöd direkt, uppmanar hon.
Ytterst är det ett demokratiproblem menar hon. Vad händer när en
stor del ungdomar inte kan göra sin röst hörd? När de inte kan ta till
sig information om beslut eller politik? Det blir ett problem för
samhället. För den enskilde blir konsekvensen, förutom att bära med
sig ett misslyckande, att kanske inte komma in på gymnasiet eller på
arbetsmarknaden.
– Men om eleverna inte kan läsa och skriva när de lämnat
grundskolan, vilka är det som har misslyckats då? Eleverna eller skolan?
Orsaken till läsoch skrivsvårigheterna
kan variera. Ibland
beror det på dyslexi,
ibland på någon
språkstörning och
ibland på en omgivning som inte har varit
så gynnsam.
– Det finns barn
som börjar skolan med
ett ordförråd på 5 000
ord och de som börjar
med ett på 20 000 ord.
Här har skolan en
viktig uppgift att stötta
dem som behöver det. Logopeden Johanna Kristensson menar att
Tyvärr kommer ofta
det är viktigt att ge stöd tidigt om någon
inte de barnen ikapp
elev har svårt att läsa och skriva. – Att
utan avståndet ökar
jobba målmedvetet med språk-, läs- och
skrivutveckling redan i förskolan minskar
istället, säger Johanna
risken för att elever lämnar grundskolan
Kristensson.
På senare år har det utan fullständiga betyg.
kommit många digitala
verktyg som hjälper till att utveckla språket. Vid sidan av sitt uppdrag
på Kärnhuset jobbar Johanna Kristensson på ett företag där hon
utvecklar språkstöd och datorprogram på Ipads och på webben. På sin
blogg Logopeden i skolan delar hon med sig av sina tips och håller koll
på ny teknik. Exempelvis slår hon gärna ett slag för program med
talsyntes som hon menar är bra för alla elever och inte bara för dem
som har svårigheter. Talsyntes innebär att programmet ljudar och läser
upp orden så att eleverna själva kan höra vad som är fel. Om eleverna
exempelvis skriver ”bus” men menar ”buss” får de direkt återkoppling
på att det låter fel och kan jobba utifrån det. En annan fördel med
talsyntes är att det går att få texten uppläst vilket frigör energi och
hjälper eleverna att fokusera på innehållet.
– Tyvärr finns det ibland ett visst motstånd hos pedagoger mot att
använda teknik. En del tänker att ungdomar omgärdar sig med så
mycket teknik i vardagen att den inte behöver finnas i skolan också.
Det är lite synd. Tekniken kan inte stå själv, exempelvis kommer åttio
procent av vårt ordförråd från böcker, men integrerad i undervisningen
är den ett värdefullt verktyg för barn redan i förskoleåldern.
Carina Haglind Ahnstedt
Bilder: Anna Rehnberg
SRAT-informationen nr 1 • 2015
7
Tema: Logoped
Namn: Elias Olson
År i yrket: Två och ett halvt.
Roligast: Patientkontakten. Att träffa människor och att få ta del
av deras olika livshistorier och att vara en del i deras strävan av att
återhämta sig. Att få jobba med att stärka dem i det skede de är.
Utmaningen: Just nu är det mycket administration och mycket nytt
eftersom jag jobbar med att utforma en ny tjänst. Mig veterligen är
jag den enda logopeden inom primärvården i Skaraborg.
8
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Tema: Logoped
Intresset för rösten
kom via sången
Logopeden Elias Olson ser konst och kreativitet som en
tillgång i mötet med strokepatienter.
Kvinnan knackar på dörren. Mannen äter banan. Barnen bråkar om
ett kortspel. Elias Olson lägger fram en rad bilder på bordet. Alla
illustrerar en situation, en sak eller en händelse:
– Bilderna är väldigt konkreta och tydliga. Patienterna kan peka
och berätta utifrån bildmotiven så att jag bättre förstår deras styrkor
och svagheter i kommunikationen.
Just nu gör han sin första vecka på det nystartade Neuroteamet vid
Närhälsan i Skövde. Tidigare har han bland annat jobbat inom
slutenvården, senast på Skaraborgs sjukhus. Nu ser han fram emot att
ha möjlighet att träffa sina patienter under en längre behandlingstid
även efter att de har blivit utskrivna.
– Det finns ett stort behov av språk- och talträning inom
primärvården, konstaterar han. Tyvärr får i dagsläget inte alla, som vill
och behöver det, möjlighet till språkträning.
Främst kommer han att arbeta med rehabilitering av vuxna
patienter som har en förvärvad tal- eller språkstörning. De flesta har
drabbats av stroke, men en del har också andra neurologiska skador
orsakade av ALS, MS eller Parkinsons sjukdom.
– Symptomen på afasi skiljer sig mycket beroende på hur
omfattande skadan är och var i hjärnan den sitter. En del patienter kan
ha svårt att hitta olika typer av ord, som verb, prepositioner eller
substantiv. Andra kan ha tappat relationen till språkets innehåll och
pratar utan att säga några begripliga ord. Sväljsvårigheter, eller problem
att artikulera och forma ord, är också vanliga komplikationer.
När Elias Olson träffar en patient börjar han med att utreda vilka
problem de har. Det görs främst genom tester och samtal. Utifrån det
planerar han behandling och sätter upp delmål. För många är det en
stor smärta att ha förlorat delar av sin förmåga att kommunicera med
omvärlden. En del har svårt att acceptera sin skada, några är bittra och
arga, andra ledsna och sorgsna.
– Jag möter patienter i många olika sinnestämningar, men de flesta
har trots allt en stark vilja att förbättra sitt tal och sitt språk. Oftast är
mitt arbete fantastiskt roligt, där vi också skrattar mycket tillsammans.
Jag får träffa många olika människor och vara med när de förbättrar sin
förmåga att kommunicera. Det är i grunden väldigt positivt även om
omständigheterna kan vara tråkiga.
Elias Olson beskriver sitt arbete som en kreativ process där
relationen mellan honom och patienten har stor betydelse för hur arbetet utvecklas. Att det blir ett bra samspel och ett bra möte.
– Jag måste fundera vad det är som behövs för att just den
personen jag har framför mig ska känna glädje i att träna. Hur jag ska
bibehålla motivationen och tillhandahålla vad han eller hon behöver
för att utvecklas. Det kan liknas vid glädjen att spela i ett band, eller en
dans – det är roligt och kreativt, men vi behöver vara i takt med
varandra för att det ska bli bra.
Själv har han ägnat sig mycket åt sång, musik och skådespeleri och
det var hans intresse för rösten som konstnärligt uttrycksmedel, som
fick honom intresserad av logopedi. Från början var hans tanke att
jobba med röstträning inom musik eller teater.
– Men så händer saker på vägen och jag gillar verkligen det jag gör
nu. Att kommunicera är en så väldigt viktig del i att vara människa. Vi
fungerar inte i ett vakuum utan i en kontext.
Carina Haglind Ahnstedt
Bilder: Anna Rehnberg
Övning med att skriva med ”fel hand”.
SRAT-informationen nr 1 • 2015
9
Tema: Logoped
Namn: Boel Forsell
År i yrket: Två och ett halvt.
Roligast: Att arbeta med människor, kommunikation och att få bidra
till personers utveckling.
Utmaningen: Att lära mig teckenspråket fullt ut för att i framtiden
arbeta utan tolk.
10
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Tema: Logoped
Fingerfärdig logoped
gillar utmaningar
Hon bytte teaterscenen mot logopedarbete. På Östervångsskolan i Lund hjälper Boel Forsell elever som är
döva eller har en hörselnedsättning att kommunicera
bättre. Samtidigt lär hon sig själv att språka med
tecken.
Boel Forsell möter mig i entrén till Östervångsskolan i Lund. Skolan
drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten och är en av landets fem
regionala skolor för elever som är döva eller har nedsatt hörsel.
Samtidigt som hon visar runt i den vackra skolbyggnaden från
1800-talet tecknar Boel Forsell med händerna för att återge innebörden av vårt samtal.
– Många elever här är döva så vi använder teckenspråket i alla
gemensamma ytor. Då kan alla snappa upp vad vi pratar om precis
som hörande i en enspråkig miljö kan, säger hon och öppnar dörren
till sitt arbetsrum.
Boel Forsell växte upp i Västerbotten och bodde länge i Luleå där
hon arbetade inom en fri teatergrupp som skådespelare och dramatiker
med särskilt fokus på en yngre publik. Intresset för kommunikation
och språk fick henne att söka sig till logopedprogrammet vid Lunds
universitet där hon tog examen 2012. Under studietiden kom hon
även i kontakt med teckenspråket som hon direkt fascinerades av. Att
Boel Forsell sedan hösten 2013 arbetar som logoped i en teckenspråkig
skolmiljö är inte så konstigt.
– Jag såg en röd tråd. Kommunikation och arbete med barn och
unga har alltid intresserat mig, säger Boel Forsell.
Eleverna på Östervångsskolan går i klasserna F-10 och kommer
från Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. De får tidigt välja
mellan undervisning helt på teckenspråk eller delat med talad svenska.
Därför möter Boel Forsell elever med olika grader av hörselnedsättningar men också de som är helt döva. Att arbeta som logoped i en
tvåspråkig miljö är en utmaning som Boel Forsell trivs med. Innan hon
började sitt nuvarande arbete jobbade hon med ett projekt i Rosengård
som kretsade kring ungas flerspråkighet och språkstörningar. Hon har
”en bra bit kvar” till det flytande teckenspråket och tar därför hjälp av
teckenspråkstolk till utredningar och mer formella arbetsuppgifter.
– För att förstå vad jag gör som logoped måste jag ha ett lingvistiskt kunnande om teckenspråket och hur det skiljer sig från talspråket.
I början kändes det lite läskigt att kliva in i ett språk som jag inte hade
full kompetens i, säger Boel Forsell.
För att bli bättre på teckenspråket tar hon lektioner varje vecka,
tecknar så mycket som möjligt med sina kollegor och tittar på
teckentolkade tv-nyheter.
– Det som vi logopeder brukar kalla för att ”språkbada” försöker
jag göra själv. Jag känner igen många termer från logopedin i min egen
inlärning av teckenspråket. Det är en nyttig erfarenhet, säger Boel
Forsell.
Hon beskriver sitt arbete som varierande. Till arbetsuppgifterna
hör bland annat att göra språkliga bedömningar, handleda skolpersonal
Trots att Boel Forsell bara varit yrkesverksam logoped i
några år har hon redan arbetat inom kommunen, landstinget
och nu också på en statlig skola.
och planera åtgärder som hjälper elevernas språkliga utveckling. Boel
Forsell stöttar barnen inom liknande områden som logopeder arbetar
med när det gäller fullt hörande barn. Det kan till exempel handla om
ämnen som grammatik, ordförråd samt läs- och skrivförmåga.
Däremot är det extra viktigt att arbeta med den auditiva och visuella
miljön. Till sin hjälp har barnen med hörselnedsättning bland annat
hörslingor som förstärker talet och minimerar bruset. Klassrummen är
också utformade så att alla eleverna ska se läraren tydligt. Personalen
har också på sig mörka, enfärgade kläder på överkroppen så att
händerna ska framträda tydligt. Vi påminns om den visuella miljöns
betydelse då en lampa i arbetsrummet börjar att blinka gult.
– Det är ingen fara, det betyder bara att det är någon som ringer
på porten. Hade den röda lampan blinkat hade det varit brandlarmet,
säger Boel Forsell.
Trots att hon arbetade 15 år inom teatern trivs hon i sin nya
yrkesroll. Bland annat tycker hon om samarbetet med resten av skolans
personal och att få vara delaktig i elevernas utveckling.
– När jag ringat in vad en person behöver och ser att de metoder
och verktyg som jag ger fungerar, det är en härlig känsla, säger Boel
Forsell.
Text och bilder: Jonatan Jacobson
SRAT-informationen nr 1 • 2015
11
Tema: Logoped
Namn: Åslög Rosén.
Antal år i yrket: Drygt trettio.
Roligast: Variationen i arbetet och mötet med skådespelarna.
Utmaningen: Att fullt ut integrera röstergonomin på Dramaten
12
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Tema: Logoped
På scenen är rösten
en arbetsmiljöfråga
”Du behöver öka röstvolymen när du står där.” ”Kan du
säga den där repliken på ett annat sätt?” ”Vad händer
om du betonar lite annorlunda där?”
Ungefär så kan det låta efter en genomdragning på
någon av Kungliga Dramatens scener.
Åslög Rosén, logoped och SRAT-medlem, sitter i
salongen med anteckningsbok och penna.
– Jag lyssnar, också på det jag inte hör, säger hon.
säkerhetsfrågor – som att undvika att skådespelarna halkar eller
snubblar över något på scenen eller skadar sig om de ska klättra eller
hoppa.
För rösten är damm och torr luft några av riskfaktorerna i den
fysiska miljön. Det gäller alltså att skapa miljöer med så god luftkvalitet som möjligt. Men rösten påverkas också av det adrenalinpåslag som
det innebär att ställa sig på en scen, av stress och av för korta perioder
av återhämtning efter en ansträngning. Så det gäller, precis som vid allt
annat arbetsmiljöarbete, att se till helheten. Det är också en ledstjärna i
allt Åslög Roséns arbete.
Sedan drygt tio år tillbaka har Åslög Rosén en halvtidstjänst på
Dramaten, med uppgift att stötta skådespelarna så att de hörs och så
att rösterna håller. Hon är delaktig i varje produktion, från första
kollationeringen fram till genrep. Och det är alltså i teatersalongerna
hon utför en del av sitt arbete, på olika platser för att försäkra sig om
att orden når fram till hela publiken. Men hon har också ett vackert
arbetsrum i närheten av stora scenen. Hit kommer skådespelarna för
att få individuellt stöd, till exempel när de ska öva in särskilt röstkrävande avsnitt, lära sig att inte belasta rösten för hårt eller för att läsa
sina repliker.
– Någon kanske ska skrika som en galning från scenen, säger hon.
Då kan vi öva på det härinne. Det är stenväggar, så vi kan ta i ...
Att hon själv är sångutbildad och har sjungit i några av landet mest
kända körer är förstås en tillgång i arbetet.
Helhetssyn och bemötande
Utifrån sin gedigna kunskapsgrund – hon är utbildad lärare, legitimerad logoped och legitimerad psykoterapeut – har hon envist hävdat
nödvändigheten av att integrera olika professioner och synsätt.
Att hon själv har tre akademiska utbildningar är ingen tillfällighet,
utan resultatet av ett målmedvetet yrkesval och stor kunskapstörst.
– Redan när jag gick i gymnasiet fick jag rådet av en sångpedagog,
som tyckte att yrket skulle passa mig, berättar hon. Så jag arbetade ett
år som logopedassistent – och tyckte det var livet på pinne! Men kön
för att komma in på logopedutbildningen var lång, så det gällde att
hitta en annan väg. Min gick via lärarutbildningen och några år som
lärare.
– När jag sedan kom in, det var – underbart!
Det var senare, när hon gick påbyggnadsutbildningen, som hon
blev så inspirerad av en kurs i logopedens terapeutiska arbetssätt att
hon skaffade sig sin tredje utbildning, den som psykoterapeut.
Vid sidan av halvtidstjänsten på Dramaten utövar Åslög Rosén sitt
yrke vid den egna kliniken i Täby, strax norr om Stockholm. Här
arbetar hon framför allt med patienter som har röstbesvär eller
neurologiska problem som påverkar språket.
– För mig är mötet med och bemötandet av patienterna, och deras
närstående, centralt. Jag försöker se hela människan. Då känns det
tryggt att ha stabil teoretisk grund att stå på.
Birgitta Jakobsson
Bilder: Denny Lorentzen
Viktig arbetsmiljöfråga
Det finns idag en hel del forskning om arbetsrelaterade röststörningar.
Åslög Rosén ser det som en av sina viktiga uppgifter att sprida och dra
nytta av de kunskaperna.
– Det är en viktig hälso- och arbetsmiljöfråga – eftersom skådespelare ju har ett så oerhört röstkrävande yrke. Men dålig röstergonomi
kan också få ekonomiska konsekvenser. Om skådespelarna får sådana
problem att de inte kan genomföra en föreställning, till exempel. Eller
om publiken inte hör vad de säger och väljer att inte komma tillbaka.
För ett par år sedan presenterade Arbetsmiljöverket en kunskapsöversyn om yrkesrelaterade röstproblem. I den lyfter man fram vikten av
ökad kunskap och förebyggande åtgärder på arbetsplatser, där en
fungerande röst är en viktig del av jobbet. Röstergonomi ska därför
ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Det är så Åslög Rosén arbetar på Dramaten. Hon är stolt över sitt
röstergonomiska dokument, som nu implementeras i hela organisationen för att ingå som en del i arbetsmiljöarbetet.
– Men det skulle behövas mer än en halvtidstjänst, konstaterar
hon.
Varje föreställning innebär en ny arbetsmiljö och inför varje
produktion har man därför en skyddsrond som rör alla inblandade –
skådespelare, sufflörer, ljussättare, scenbyggare … Här är också både
skyddsombud och företagshälsvård representerade. Röstergonomin är
alltså en del av det totala arbetsmiljöarbetet, på samma sätt som andra
SRAT-informationen nr 1 • 2015
13
Nytt år - nya vanor!
Så här behåller du dem...
Dags att rivstarta det nya året med nya goda föresatser.
Här är tipsen hur du får de nya vanorna att hålla.
Ett nytt år kan vara startskottet för nya vanor, sluta röka, börja träna,
skaffa nya matvanor eller förändra gamla rutiner på jobbet. Det gäller
bara att hitta motivationen som håller. Misslyckanden är sällan brist på
karaktär. Studier visar att varannan som börjar träna lägger av inom sex
månader.
Om du verkligen vill förändra något måste du ha en stark
övertygelse om att det är viktigt just för dig. Det räcker inte att du
borde bli smal till beach 2015. En yttre motivationskälla fungerar
sällan i längden, säger Lili Öst, motivationsföreläsare och tanke-PT,
personlig tanketränare.
För att bryta ett oönskat beteende måste vi först bli medvetna om
hur vi tänker och vad det genererar.
Det gäller att få nya insikter om dig själv och ditt fokus. Ofta
behövs en aha-upplevelse för att få kraft att förändra, lägga om livsstil
och börja göra medvetna val.
Felet vid en nystart är att man ofta fokuserar på de beteenden man
vill sluta med. Ett helt galet fokus.
En riktig förändring måste bottna i lust, inte ett måste. För att nå
ett mål måste du ha koll på vad du hittills fokuserat på i tanke och
känsla, och som gett dig oönskade resultat.
De flesta, menar Lili Öst, tror att det räcker med att vara en positiv
människa.
Du drar till dig det du lägger energi på, exempelvis vad du saknar
och irriterar dig på.
Beteenden förändras inte över en natt. Ofta har man ägnat ett
antal år åt att bygga upp vanor som inte är bra. Men en livsföränd-
10 steg för att
nå ditt mål
!
Fokusera på det du vill ha mer av
i ditt liv - istället för att älta det
du INTE vill.
1
14
Se över din situation – bli medveten om
vilken typ av tankar du haft fokus
på tills nu. Spalta upp vad som är bra och
vad som inte är bra. Summera
allt som är positivt och som du är nöjd
med. Summera det som du vill
förändra. Vad kan vara ett första steg i rätt
riktning?
SRAT-informationen nr 1 • 2015
rande aha-upplevelse kan
Lili Öst
ta tre sekunder.
Därefter kan det ta
tid att medvetet ersätta
gamla beteenden med
nya sunda vanor.
Första steget är att
byta fokus från vad man
inte vill, till att ta reda på
och fokusera på vad man
vill. Ställ frågor som:
”Vad är viktigt för mig?”,
”vad gör mig glad?” och ”har jag tillräckligt av det i mitt liv?” Om inte,
vad kan jag göra för att få mer av det? Sätt upp personliga mål.
Ta ut en riktning och ta sedan ett första steg. Och ett steg till. Det
funkar inte att gå direkt från A till Ö.
För att lyckas måste tanke, handling och övertygelse stämma
överrens. Låt dig inspireras av andra som nått dit du vill.
Bli medveten om var du har ditt mesta dagliga tanke- och
känslofokus.
Kom ihåg att goda tankar är färskvara, precis som motion.
Du har allt att vinna på att tänka snällt om dig själv. Se och
bekräfta alla små och stora saker du är bra på. Saker i livet som
fungerar.
Margaretha Eldh
Illustration: Johan Jarnestad
Foto: Sofia Jini
?
2
Skriv ner vad du vill med hälsan, jobbet,
relationer och ekonomi. Vad du
hittills gjort på alla områden och vad det
gett för resultat. Vad är du nöjd
med? Vad vill du förändra?
OM DU TRILLAR DIT….
Deppa inte ihop. Ta nya tag imorgon istället.
Acceptera att det vissa dagar kan vara svårt med
motivationen. Tänk istället: Hur kan jag inspirera
mig själv att hålla mig kvar på min nya väg? Vad
kan jag göra annorlunda nästa gång? Att lägga om
livsstil handlar inte om att helt sluta med gamla
vanor. Om du själv bestämmer när du vill bryta
mot dina nya vanor, har du fortfarande kontroll på
situationen. Släpp skuldkänslorna!
10
Känns det motigt? Ta hjälp av
en coach eller en tanke-PT som
stöttar och ser till att du med
framgång tar dig till nästa steg.
9
8
7
6
Njut på vägen till
målet! Belöna dig själv.
Påminn dig ofta om
målet – varför är det
viktigt för dig?
Ha fullt fokus på det du vill.
Felet vid en nystart är att
tankarna ofta fokuserar på
det du INTE ska göra. Tänk
lustfyllt och inte på måsten.
Gör som elitidrottarna – affirmera! Slut
ögonen och måla upp bilden hur du uppnått
det du vill. Flera gånger om dagen.
5
Skaffa dig förebilder som kan inspirera
dig att uppfylla dina mål. Sök upp
personer och platser, läs tidningar och
böcker som peppar dig. Boosta dig
själv varje dag med positiva saker som
gör dig glad, harmonisk och stark.
4
För att nå dina mål –
dela upp dem i mindre
delmål. Sätt en deadline.
Skapa lustfyllda mål som
håller dig på banan.
3
Låt fantasin flöda. Tillåt dig att drömma
om hur ditt liv ska vara? Vad vill
du jobba med? Nu, om 3, 5 och 10 år.
Lek med tanken hur det kommer
att kännas när du är där.
SRAT-informationen nr 1 • 2015
15
Inspirationsdagar
Att driva
företag
Vårens kvarvarande dagar:
• 15 april, kl. 15-18 i Göteborg
• 6 maj, kl. 15-18 i Umeå
Läs mer i kalendariet på www.srat.se
Inspiration
Kvinnliga entreprenörer som borde
vara med i historieböckerna
Webbplatsen Driva Eget vill gärna dra sitt
strå till stacken för att lyfta kvinnorna
som skolböckerna har glömt bort.
Framförallt de som genom tiderna
bidragit med sin entreprenöriella
uppfinnar- eller företagaranda. Vi på
SRAT hjälper gärna till att sprida den
informationen. Här kommer nummer ett
och två på listan:
Maria Sofia de la Gardie (1627-1694)
Grevinna, bruksägare och överhovmästarinna hos drottning Kristina och har
kallats Sveriges första kvinnliga storföretagare. Från Tyresö slott drev hon både stor
industriell verksamhet och jordbruk på
båda sidor Östersjön.
Gabrielle “Coco” Chanel (1883-1971)
Först med att göra sportkläder för
kvinnor, och den enda modedesignern
som finns med på Time Magazines lista
över 1900-talets hundra mest inflytelserika människor.
Källa: Driva Eget
16
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Chef
Inspirationsdagar
Ny som chef
Vårens kvarvarande dagar:
• 15 april, kl. 11:30-14:30 i Göteborg
• 6 maj, kl. 11:30-14:30 i Umeå
Läs mer i kalendariet på www.srat.se
Chefsnätverk
Under våren startar SRAT upp chefsnätverk tillsammans med några andra
Sacoförbund på följande orter:
• 18 mars i Linköping
• 24 mars i Umeå
• 25 mars i Göteborg
• 20 april i Malmö
• 27 april i Stockholm
• 28 april i Luleå
Du som har anmält till SRAT att du är
chef (anmäl detta på [email protected])
kommer att få inbjudan via e-post,
aktiviteterna finns också i kalendern på
www.srat.se
Personligt brev
FRÅGA: Jag söker jobb och tycker att
det är svårt att veta hur jag ska skriva
mitt personliga brev för att det ska
locka arbetsgivaren att vilja träffa mig
för en intervju. Hur ska jag tänka?
SVAR: Till att börja med är det viktigt att
tänka på att ditt brev inte blir en upprepning av ditt CV. Se din ansökan som två
delar; ditt CV som beskriver dina meriter
och ditt personliga brev som du kan
använda som en brygga mellan annonsen
för jobbet du söker och ditt CV. I det
personliga brevet är det bra om du inte är
alltför personlig, se det istället som ett
professionellt och säljande brev där du
beskriver varför du passar för tjänsten.
Försök undvika floskler som till exempel
”jag är flexibel” eller ”jag är glad och
positiv” genom hela brevet och försök
istället att skriva direkt ur hjärtat.
Undvik att börja brevet med ”Hej, jag
heter …” och inled istället slagkraftigt och
säljande. Har du funderat ut en säljande
mening om dig själv? Försök annars att
tänka utifrån arbetsgivarens perspektiv, vad
behöver de och vad kan du erbjuda?
Beskriv även gärna tidigare situationer
där du bidragit med resultat som inneburit
mervärde för tidigare arbetsgivare och
Utbildningsdagar
AkademikerKompetens
AkademikerKompetens erbjuder
rikstäckande utbildningsaktiviteter om
bland annat ledarskap, kreativitet och
kommunikation. Detta är en kostnadsfri
medlemsförmån för dig som är medlem i
SRAT. Du har också möjlighet att med
dig en person som inte är medlem i
förbundet.
Vårens kvarvarande datum
• 17 mars i Malmö
• 8 juni i Halmstad
Läs mer i kalendariet på www.srat.se
SRATs karriärstöd
www.srat.se/karriar
Fråga
försök gärna även
koppla detta till
de krav som finns
specificerade i
annonsen. Stäm
av kravlistan i
annonsen mot ditt
brev så att du får
med alla delar.
Avrunda med att
skriva ett par, tre
meningar om dig som person där du med
fördel till exempel kan beskriva ett
fritidsintresse. Vill du ha med en bild så se
till att det är en professionell bild, att det
bara är du på bilden och att den är av god
kvalité. Har du ingen sådan bild och inte
har möjlighet att ordna en så är det bättre
att låta bli att ta med någon bild alls.
Avsluta starkt med en uppmaning som till
exempel att du gärna tar nästa steg mot en
intervju. Håll ditt brev kort, max en A4 och
be någon korrekturläsa för att undvika
stavfel eftersom sådant drar ner helhetsintrycket. Sedan slutligen och viktigast av allt
är att du kommer ihåg att ta med dina
kontaktuppgifter. Lyckat till!
Mia Axelsson,
Förhandlare & Karriärcoach
Svar
Egenföretagare
&
SRAT
08-442 44 60
[email protected] | www.srat.se
Den goda dialogen
» Med
logopederna
företräder nu
SRAT fem
legitimationsyrken «
Det har gått ett år sedan Svenska Logopedförbundet, Slof, fattade beslut om att ingå i
SRAT. Sedan årsskiftet är övergången
genomförd och jag är glad och hedrad över
att kunna hälsa närmare 1700 logopeder
välkomna till förbundet.
Vi har förberett oss väl för att få
övergången att gå så smidigt som möjligt för
alla nytillkomna medlemmar. Jag tycker att vi
har lyckats bra. Vi kan vara mer än nöjda
med det effektiva och välfungerande
samarbetet mellan alla inblandande – från
DIK, som tidigare organiserat logopederna,
vårt eget förbund och förstås logopederna
själva. Alla har månat om att det ska bli så
bra som möjligt för medlemmarna och
samarbetet har varit befriat från prestige och
revirtänkande. Det kallar jag för ett modernt
fackligt ledarskap. Tack alla ni som har
bidragit till det!
Jag har haft förmånen att lära känna
logopedernas företrädare sedan tidigare,
bland annat under många års samarbete inom
Saco hälso- och sjukvård, och framför allt
under det gångna året då våra kontakter har
varit täta och givande. SRATs arbetssätt, att
integrera de professionella frågorna med de
fackliga, har varit framgångsrikt. Nu ska vi
dra nytta av de erfarenheterna i arbetet med
att stärka logopedernas ställning, visa
professionens samhälls- och patientnytta och
öka yrkets status. Med logopederna företräder
SRAT nu fem legitimationsyrken, och det ger
oss en än starkare ställning, särskilt inom den
landstingskommunala sektorn. Den goda
dialog som vi på förbundet har haft med
logopedernas företrädare har bäddat för ett
fortsatt bra samarbete med Slof, som alltså
numera är en av förbundets yrkesföreningar.
Det är just dialogen – både att lyssna på
och reflektera över andras erfarenheter och att
Ordförandeordet
Anitha Wijkström
[email protected]
uttrycka sin egen mening – som är grunden
för all positiv utveckling. Det gäller både i de
stora samhällsfrågorna och i de mindre
sammanhangen. Det är naturligtvis långt
mellan en terrorattack och våra vardagsproblem. Men vår grundlagsskyddade rätt att
yttra oss fritt är värd att uppmärksammas
också i vår, för det allra mesta, så trygga värld.
Det är därför manifestationerna för och
debatterna kring yttrandefriheten efter de
hemska händelserna i Paris berör oss alla, som
medborgare och demokrater. De väcker frågor
som vi också kan och bör ha med oss till
vardags, på våra arbetsplatser och i vår egen
fackliga organisation.
Ibland krävs både mod och tålamod för
att stå upp för sina värderingar, att protestera
och att slå larm om missförhållanden. När
patientgrupper kommer i kläm för att
organisationerna är för hårt slimmade. När
arbetskamrater mobbas på arbetsplatsen. När
fackliga företrädare eller yrkesutövare utsätts
för hot och hat.
Det är en viktig uppgift, för oss i de
fackliga organisationerna och för arbetsgivarna, att bidra till ett klimat där alla kan och
vill säga sin mening. Inom Saco har vi, i
likhet med en rad andra fackliga organisationer, länge krävt att privatanställda ska ha
samma rätt som offentliganställda att påtala
brister på arbetsplatsen och i arbetsorganisationen. Det arbetet fortgår förstås. Men jag
vet att många, också i den offentliga
förvaltningen, känner den mentala munkaveln. Rädslan för att uppfattas som obekväm
och hamna i onåd, att missgynnas i löneförhandlingar eller att inte komma ifråga för
karriärtjänster är mänsklig och begriplig. Men
den är verkligen inte bra!
”Alla vill ha rätten att säga och höra saker
som bekräftar de egna åsikterna. Men
yttrandefrihet kräver saker av dig också. Att
du ibland får höra, läsa eller se saker som du
inte håller med om.” Orden är Jonathan
Lundqvists. Han är ordförande för organisationen Reportrar utan gränser och han var en
av talarna vid manifestationen i Stockholm
efter terrordådet i Paris. Resonemanget är
användbart i vårt eget interna arbete i
förbundet och yrkesföreningarna! Det handlar
om hur vi informerar varandra. Hur vi kallar
till och organiserar medlemsmöten, så att alla
har möjlighet att delta och säga sin mening.
Hur vi hanterar obehagliga frågor och
personer som anses besvärliga. Hur vi hjälper
varandra, både professionellt och i sådant som
rör villkoren på arbetsplatserna.
Det är lätt att prata om yttrandefrihet.
När man bryter ner den till vardagsfrågorna
kan det krävas civilkurage. Då är det en styrka
att vara många tillsammans, som stöttar
varandra och som både lyssnar och talar. Så
låt oss göra det! n n n
SRAT-informationen nr 1 • 2015
17
Jobbar du deltid? Det kan få stora konsekvenser för din framtida pension. En privatanställd tjänsteman som går ner i tid med 25 procent kan gå miste om två tredjedelar av tjänstepensionen, visar en rapport från Saco som även producerat filmen
"Deltidsfällan" för att sätta fokus på pensionsfrågan.
Nästan hälften av alla kvinnor med barn i åldern 3-5 år arbetar deltid, enligt Statistiska Centralbyrån.
Deltidsarbetet fortsätter långt efter det att barnen lämnat förskolan och en tredjedel av mammorna jobbar
deltid efter det att barnen fyllt elva år. Det kan få stora konsekvenser på den framtida pensionen, visar Sacos
genomgång av de största kollektivavtalen på arbetsmarknaden.
Hårdast slår deltidsarbetet mot tjänstemän i privat sektor. En privatanställd tjänsteman med en
månadslön på 45 000 kronor som går ner i tid med 25 procent går miste om två tredjedelar av tjänstepensionen.
– Deltidsarbetet är förrädiskt eftersom det ofta får mycket större effekter på pensionen än vad som syns i
lönekuvertet, säger Ossian Wennström, pensionsexpert på Saco och författare till rapporten Föräldraledigheten och den framtida pensionen.
Saco lanserar även filmen Deltidsfällan för att informera
landets arbetstagare om de negativa effekter som deltidsarbetet
kan få på pensionen.
– Budskapet i filmen är angeläget. Det är viktigt att ha koll
på villkoren i kollektivavtalet. Inte minst för att slippa negativa
överraskningar den dagen du går i pension, säger Jenny
Rydstedt, kommunikatör på Saco och ansvarig för filmsatsningen.
Vill du veta mer om hur deltidsarbetet påverkar pensionen
och vad som gäller för anställda i olika sektorer? Länk till filmen samt till tips och råd finns på www.srat.se/
foraldraledig.
Källa: Saco
18
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Arbets
§
Rätt
Deltidsfällan slår
hårdast mot privatanställda
Vad händer
när 6 juni är
en lördag?
Sedan några år tillbaka är
nationaldagen den 6 juni en röd
dag och därför en ledig dag.
Samtidigt som detta infördes
togs Annandag pingst bort som
röd dag. Men eftersom
Annandag pingst alltid är på en
måndag och nationaldagen
ibland på helgen så har man i en
del kollektivavtal kompenserat
för detta.
För de som arbetar inom
kommun, landsting eller region
gäller att de som kompensation
får en ledig dag under 2015 att
lägga ut i samråd med sin chef.
För de som arbetar inom
statlig sektor skall de lokala
parterna ha kommit överens om
hur kompensationen skall ske.
Om de lokala parterna inte har
kommit överens skall de
anställda få ledighet motsvarande en arbetsdag. Ledigheten
förläggs under 2015 i samråd
med chef.
Liknande lösningar finns
även inom privat sektor på ett
flertal kollektivavtal, till exempel
för tandhygienister och
flygtekniker.
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
08-4123300
www.aea.se
Det senaste året har robotarna spökat i debatten om framtidens sysselsättning. Andra debattörer har talat
om tillväxten som hot. I historiens perspektiv är det mest trams. Rädslan för tillväxt och robotar är sällsynt
illa grundad.
Dagens tillväxtkritik har mycket lite med framsteg och reformer att göra. Tvärtom: tillväxten förlöste det
civiliserade samhället.
Även om idéhistoriker ibland kan spåra frihet, jämlikhet och broderskap långt tillbaka, så var det först
under 1800-talet som de började tillämpas i stor skala. Den franska revolutionens idéer har industrialiseringen att tacka för sitt genomslag.
Samtidigheten är ingen slump. Länge växte ekonomierna mycket långsamt, om ens något. Klimatförsämringar och epidemier slog sönder vad som gnetats ihop under årtionden och sekler. Det var långtifrån
säkert att nya generationer skulle få det bättre än de gamla.
Med industrialiseringen skedde en radikal förändring. Handeln, arbetsdelningen och rationaliseringarna fick produktionen att explodera. Varje nytt år
skapade den ekonomiska utvecklingen nya resurser som de berörda
länderna kunde förfoga över.
Därmed fick även staterna större ekonomiskt svängrum. Alla skatter och
tullar som vilade på handel och produktion växte i värde. Nya resurser gick
enklare att omfördela än gamla. Pengar som ingen ännu hade haft i sin hand
var lättare att lägga beslag på för gemensamma ändamål än de som ägarna
redan hade vant sig vid.
I de nya parlamenten dök det upp politiska liberaler. Tack vare de herrelösa
skatteintäkterna kunde de omsätta de revolutionära idéerna praktiken. Obligatorisk folkundervisning, vaccinationer, sjukhus, socialförsäkringar, renhållning,
avlopp och rent vatten gjorde verklighet av friheten, jämlikheten och broderskapet.
Sambandet förstärktes under 1900-talet. När ekonomierna växte
kunde de stora reformerna tänkas, utformas och genomföras. Under
recessioner och kriser stannade reformerna av, men högkonjunkturer
blev välfärdsstaternas skördetid.
Inget talar för att det skulle vara annorlunda nu. Kraftfulla
klimatinsatser, en värdig ålderdom, kortare arbetstid: allt
förutsätter tillväxt. Om tillväxten stannar av, bits hästarna i
krubban – och då tar de civiliserade värdena stryk. Det är
viktigt att styra hur tillväxten utformas – men utan nya
resurser kan nog både jämställdheten och järnvägarna
hälsa hem.
Lika egendomlig är återkommande rädslan för
robotar. Visst – nya språng i den tekniska utvecklingen betyder att många jobb förstörs och
försvinner. I min samhällskunskapsbok på
1960-talet hörde stansoperatriser till de tio
vanligaste yrkena. Idag finns de inte ens på Skansen.
Om fotomodellerna skulle försvinna handlar det
om långt färre. Det är lika ointressant. Rationaliseringen
betyder dels att våra löner köper mer, dels att vi unnat oss att
jobba minde – kortare arbetstid, pension, semester och
föräldraförsäkring. Den frigjorda köpkraften har blivit de nya
branschernas viktigaste näring, och skapat jobb som vi för tjugo
år sedan inte kunde föreställa oss.
Det handlar inte bara om det privata näringslivet. En stor del
av de frigjorda resurserna har vi använt för att förstärka välfärden,
med många nya yrken och arbetstillfällen som följd. Det var inte
många som förstod hur viktiga logopederna skulle bli på en rad
olika områden, när den svenska utbildningen började 1964.
Ingenting talar för att den utvecklingen skulle brytas framöver
– uppblåsta spådomar om att teknisk utveckling skulle slå ihjäl
sysselsättningen har hittills alltid kommit på skam. n n n
Krönika
Tillväxt
& robotar
GÄST
Gunnar
Wetterberg,
författare och
föreläsare
gunnar
@wetterberg.org
SRAT-informationen nr 1 • 2015
19
Värva en
kollega
Hjälp oss att
växa och bli
ännu starkare!
Du kanske har en kollega som är
intresserad av att bli medlem i SRAT
men inte gjort slag i saken?
Som tack får du som värvat, ett
presentkort på 500 kronor*/värvad
medlem att använda på Bokus.
Information om kampanjen finns på
www.srat.se/varva_kollega
Dina
medlemsförmåner
Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna
har du en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig
(lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp,
lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår
dessutom i medlemsavgiften.
Försäkringar som ingår i medlemsavgiften
4 SRAT Hälsoskydd
4 SRAT Inkomstförsäkring
4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader
4 Loss of License – för flygtekniker
4 Sjukkapital – för studenter under studietiden
Försäkringar du kan teckna
4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA)
4 Inkomstförsäkring, tillägg
4 Företagsförsäkring
4 Patientförsäkring – för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister
4 Hem- och personförsäkringar
4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter
4 Pensionsförsäkring
Karriärstöd
4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal
Lönestatistik
4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!
Seminarier
4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs
webbplats
Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad
4 SRAT-informationen
4 Föreningstidning, medlemsblad
Övrigt – till rabatterade priser
4 Medlemslån & bolån
4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av
kostnadsfria avtal genom Avtal24
4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare
4 Ledarskapslitteratur
4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap
4 Prenumerationserbjudanden via IDG
4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer
4 Saco EL
4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar
* Max 2.000 kronor/värvare
20
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Läs mer på
www.srat.se/formaner
Mycket att vinna
på samboavtal
ANNONS
Som nykär kan det kännas svårt att prata om samboavtal, men om ni tänker flytta ihop kan det vara ett smart
drag av flera anledningar.
Du vet vem du flyttar ihop med, men inte vem du separerar ifrån,
brukar familjejurister säga. Men om man inte är gifta utan bara
sambor är det åtminstone enkelt, eller hur? Då går man bara åt varsitt
håll.
Icke. Enligt sambolagen ska bostad, möbler och husgeråd som
parterna har köpt som ett par delas lika. Emma Wasberg, jurist på
Avtal24, reder ut begreppen.
Vad är det första man ska tänka på?
– Först måste ni reda ut om ni är sambo enligt lagens mening eller
inte.
Bestämmer man inte det själv?
– Socialt får man bestämma själv, men juridiskt är samboskap noga
specificerat. Man ska ha ett parliknande förhållande. Två kompisar
som flyttar ihop är alltså inte sambor.
Vad är ett samboavtal?
– En juridiskt bindande överenskommelse om att vissa ägodelar inte
ska ingå i en bodelning ifall ni separerar och flyttar isär.
Vad är en bodelning?
– Förenklat kan man säga att det är precis vad det låter som – att det
gemensamma i det ”bo” som ni har tillsammans delas i två lika stora
delar. Det som ska delas kallas samboegendom. Som samboegendom
räknas egendom i form av bostad och bohag (möbler och husgeråd)
som ni har köpt för att använda gemensamt. Det kan alltså vara allt
från stekpannor och kastruller till själva bostaden i sig. Sådant som ni
har haft sedan innan relationen påbörjades kan dock aldrig bli
samboegendom.
Vad händer om det var ena parten som köpte hela huset?
– Om det gjordes innan ni träffades räknas det inte in i samboegendomen. Men om köpet gjordes när ni redan blivit ett par, med avsikten
att båda skulle bo i huset tillsammans, då räknas det som samboegendom och ska delas lika.
Trots att den ena stod för hela kostnaden?
– Ja. Det finns dock en jämkningsregel som man kan åberopa om
förhållandet varat en kort tid. Det är dock ingen regel man kan förlita
sig på då den som sagt enbart är tillämplig en viss tid in i relationen
och normalt sett heller inte helt tar bort effekten av bodelningsreglerna.
Hur undviker vi det här som sambor?
– Genom att skriva ett samboavtal. Vi på Avtal24 kan hjälpa till så att
allt blir rätt.
Vad är det som regleras i ett sådant?
– I ett samboavtal bestämmer ni i förväg vad som inte ska delas i en
bodelning utan behållas av var och en av er.
Vad händer om två sambor köper ett hus ihop men betalar olika
mycket i kontantinsats?
– Samma regler gäller även då. Om paret inte har ett samboavtal ska
bostadens värde delas i två lika stora delar. Det spelar ingen roll om ena
parten har betalat en större del av kontantinsatsen.
Räcker det med ett samboavtal i en sådan situation?
– Nej, här behövs även ett skuldebrev för att säkra att fördelningen ska
bli rättvis vid en separation. Skuldebrevet behövs för att jämna ut den
ekonomiska ojämlikheten mellan parterna.
Känner folk till det här?
– Nej, det är ett vanligt misstag att sambor bara skriver ett av dessa
avtal, alltså antingen bara ett samboavtal eller bara ett skuldebrev.
Samboavtalet behövs för att förhindra att den sambo som betalat minst
vid bostadsköpet får göra avdrag för skulden till den andra vid en
eventuell bodelning. Med ett samboavtal kan man helt enkelt avtala
bort reglerna om bodelning i sambolagen.
Vad borde vi mer känna till som sambor?
– Att sambor inte ärver varandra. Det brukar många missa. Man kan
ha levt ihop i många år och ha gemensamma barn men ärver ändå
inget. Om det inte finns barn till den avlidne ärver den avlidnes
föräldrar eller syskon.
Hur fixar man det?
– Det kan ni ordna genom att skriva ett testamente där var och en av
er redogör för vem som ska få vad när ni avlider. Vi kan hjälpa till med
det också.
Som medlem i SRAT kan du skriva såväl samboavtal, skuldebrev som
testamente kostnadsfritt. För mer information gå in på www.srat.se/
formaner.
Ricard Stiller,
Avtal24
Avtal24 är en ny samarbetsparter till SRAT sedan den
1 januari 2015. Som yrkesverksam medlem har du
möjlighet att exempelvis upprätta samboavtal,
skuldebrev och testamente kostnadsfritt. Viss
juridisk rådgivning ingår också. Studentmedlem kan
upprätta sambo- och/eller hyresavtal. Läs mer på
www.srat.se/formaner.
SRAT-informationen nr 1 • 2015
21
Avgiften till AEA är oförändrat 90 kronor för 2015.
AEAs arbetslösa medlemmar kommer att få sina
pengar samma vecka, om medlemmen fyller i sitt
kassakort senast måndag kväll.
Källa: AEA
Onödiga arbetsuppgifter
en hälsorisk
En ny dansk studie visar att arbetsuppgifter som
upplevs som onödiga både kan orsaka stress och leda till
psykisk ohälsa. Störst konsekvenser får det för personer
som redan från början upplevde sig må sämre psykiskt.
Källa: Prevent
Ny vikarierande
generaldirektör för
försäkringskassan
Regeringen har utsett Ann Persson Grivas till vikarierande generaldirektör för Försäkringskassan från och
med 1 januari 2015. Förordnandet gäller fram till dess
att rekryteringen av en ordinarie generaldirektör har
genomförts.
Källa: Försäkringskassan
Sacos förbund fortsätter
att växa
Medlemsantalet i Sacos 22 medlemsförbund uppgick
vid årsskiftet till över 650 000, antalet yrkesverksamma
medlemmar var nära 500 000. Totalt hade Sacoförbunden tillsammans 652 966 medlemmar. En ökning med
1,1 procent jämfört med årsskiftet 2013/2014. Antalet
yrkesverksamma ökade mer än dubbelt så mycket till
499 111 medlemmar, en ökning med 2,3 procent.
SRAT ökade med 0,5 procent.
Källa: Saco
Stressen smittar
Pl
oc
ka
t
Avgiften till AEA och utbetalning av ersättning
Billig investering att
utbilda invandrade
akademiker
Investeringen för att komplettera en invandrad
akademikers utbildning är försumbar jämfört med att
utbilda en svenskfödd akademiker. Ändå tas inte de
invandrade akademikernas kompetens tillvara. 2014
avsattes endast 70 miljoner kronor till kompletterande
högskoleutbildningar. Det ger bara en bråkdel av de
akademiker som invandrar till Sverige varje år chansen
till komplettering. Det är ett resursslöseri.
Mer än en femtedel av alla Sveriges akademiker är
utlandsfödda. Alltför få arbetar med något som
motsvarar deras utbildningsnivå. En svenskutbildad
akademiker som har en 4,5 år lång högskoleutbildning
kostar i snitt cirka 450.000 kronor. Om förskola till
och med gymnasium räknas in uppgår summan till
nära 2,5 miljoner kronor. En svenskutbildad läkare,
som är en av de längre och dyrare utbildningarna,
kostar mer än 3,2 miljoner kronor. Sacos beräkningar
visar att en invandrad läkare genom validering och
komplettering kostar drygt en tiondel. Liknande
beräkningar finns för till exempel civilingenjörer,
ekonomer och arkitekter som alla visar på stora
skillnader.
Saco föreslår att:
• Regeringen satsar rejält på de kompletterande
högskoleutbildningarna både utifrån arbetsmarknadens
och utifrån individernas behov.
• De kompletterande högskoleutbildningarna måste
bli en del av den reguljära utbildningspolitiken och få
en långsiktig finansiering.
Investeringar i utbildning förväntas ge innovativa
och produktiva arbetstagare som bidrar till tillväxt och
ökade skatteintäkter. En ökad satsning på att validera
och komplettera invandrade akademikers utbildning är
ett sätt att uppnå flera politiska mål, såsom arbetsmarknadspolitikens mål om en väl fungerande
arbetsmarknad med god matchning, utbildningspolitikens mål om en framstående kunskapsnation och
integrationspolitikens mål om lika rättigheter och
möjligheter. Integrationsfrågan är vår tids ödesfråga.
Till en låg kostnad har vi chansen att investera i en
förkortad väg till svensk arbetsmarknad för invandrade
akademiker och samtidigt säkra arbetsmarknadens
behov av kvalificerad arbetskraft.
Källa: Saco
Om en medarbetare känner sig stressad och bekymrad
över den egna arbetssituationen kan det leda till
kollektiv stress på arbetsplatsen om inte chefen lyssnar
eller försöker lösa situationen. Det visar en dansk
forskningsstudie.
Nyheter om EU
och Europa. Vad
är på gång, vad
påverkar oss.
Du kan också
prenumerera på
nyhetsbrev.
Källa: Prevent
Underskatta inte
småpratet
Att mingla kan te sig oöverstigligt jobbigt. Men faktum
är att en stunds trevligt småprat gör skillnad och kan
stärka relationerna på jobbet.
Källa: Prevent
22
SRAT-informationen nr 1 • 2015
SRAT är medlem i Europaportalen sedan februari 2014.
europaportalen.se
Nu har kommunala sektorn enats om ett nytt
studentmedarbetaravtal. Avtalet ger studenter en chans
att tidigt få erfarenhet av arbete inom kommuner och
landsting.
AkademikerAlliansen – där SRAT ingår – Sveriges
Kommuner och Landsting och OFRs förbundsområde
Allmän kommunal verksamhet har tecknat det nya
avtalet, som träder ikraft och kan användas från den 1
januari 2015. Avtalet riktar sig till personer som
studerar vid universitet, högskola eller eftergymnasial
utbildning.
Kommuner och landsting behöver rekrytera ett
stort antal nya medarbetare under de kommande tio
åren. Undersökningar visar att sex av tio unga är
intresserade av att arbeta inom sektorns verksamheter.
Det nya studentmedarbetaravtalet ger landets studenter
möjlighet att redan under studierna kunna arbeta inom
sektorn under ordnade former.
En studentmedarbetare kommer att arbeta upp till
15 timmar/vecka och anställs en termin i taget. Under
den tiden ska studentmedarbetare ha en mentor.
Källa: AkademikerAlliansen
Debattartikel i DN:
Öka resurserna genom
kortad utbildningstid
Vi välkomnar Bo Beckers inlägg i DN Debatt den 24
september 2014 eftersom det sätter fingret på ett
klämmande problem: den bristande kvaliteten i högre
utbildning. Becker kommer dessutom med ett konkret
och genomförbart förslag på hur problemet kan lösas.
Avgifter är dock inte vägen framåt, skriver Saco
studentråds ordförande Johannes Danielsson.
Vi som dagligen är i utbildningen känner igen oss:
Sju timmar lärarledd tid i veckan, två handledningstillfällen för en hel C-uppsats, frånvarande kontakt med
arbetsmarknaden. Det är svårt som studentföreträdare
att acceptera.
Om vi tror att resurser påverkar kvaliteten i
utbildningen – annars kunde vi väl lika gärna skära ner
– måste högskolans finansiering få diskuteras som en
del av lösningen.
Problemet är att när ingenting görs riskerar
kvaliteten att urholkas ytterligare. Detta har skett under
20 år och har sin grund i att undervisningen får färre
resurser i takt med att lärarlöner och lokalkostnader
ökar. Även att inte agera får alltså konsekvenser.
Ökade resurser kan visserligen komma från staten.
Men hur många slipade lobbyister skulle inte krävas för
att säkra miljarder till högskolan, samtidigt som vi har
en skola i kris, ett nedmonterat försvar, stillastående
tåg, med mera?
Avgifternas attraktivitet ligger i att de är genomförbara samt att en relativt blygsam avgift kan ge drastiskt
ökade intäkter för lärosätena. Vi ser dock två skäl att
ifrågasätta om avgifter på sikt skulle få den önskade
effekten. Dels att det inte är självklart att statens
tillskott till utbildningen då skulle vara oförändrat – en
överflödande universitetssektor skulle vara attraktiv i
politikernas jakt på finansiering till andra reformer.
Dessutom kan små avgifter som ser ofarliga ut när de
införs sakta höjas, som i England, där avgiftsstorleken
nära tiodubblats på 15 år.
Effekterna för jämlikheten är lätta att spekulera
över men svåra att belägga. Tyskland hann på tio år
införa och avskaffa avgifter med sociala konsekvenser
som motivering. Men trots avgifterna ökade studentpopulationen i Tyskland med en halv miljon från 2006.
Exempel från England tyder inte på att den breddade
rekryteringen påverkats av avgifterna. Man kan också
ifrågasätta jämlikheten i att den som läser till läkare
eller ekonom på Handelshögskolan ska få bidrag samt
hela sin utbildning finansierad av resten av samhället.
Saco studentråd anser att kvaliteten i den högre
utbildningen på sina håll är så bristfällig att något måste
göras. Innan vi överväger avgifter vill vi pröva andra
lösningar.
Det finns nämligen en ytterligare potentiell källa till
ökade resurser: att korta tiden i utbildning. Förbättra
genomströmningen och satsa stort på koppling till
arbetslivet. Om fler studenter går ut i jobb efter tre års
studier i stället för fem eller sex år kan de sparade
resurserna gå direkt in i undervisningen.
Därtill kan man ytterligare effektivisera genom att
satsa på stordriftsfördelar och internetföreläsningar. Vi
kan också diskutera om det finns möjlighet att låta
näringslivet finansiera delar av universitetens verksamhet, exempelvis karriärcentrum och annan arbetsanknytning vilket kan frigöra resurser för undervisning.
Vi faller inte i fällan att tycka att en avgiftsfri
utbildning är ett heligt mål som inte får diskuteras.
Men även som medel är det inte den bästa lösningen på
ett angeläget problem.
Källa: Saco Studentråd
Student
Nytt avtal ger studenter
jobb
Ny ordförande
Saco Studentråd
Kristin Öster, psykologstudent vid Karolinska Institutet
och medlem i Psykologförbundet, har blivit vald till
ordförande i Saco Studentråd under 2015. Det innebär
att hon representerar de 100 000 studenter som är medlemmar i Sacoförbunden.
Källa: Saco Studentråd
1 januari 2014
SRAT:s
Studentförsäkringar
i samarbete med Folksam
Sjukkapital:
kostnadsfritt
för SRATs
studentmedlemmar
Du som är studentmedlem i SRAT får
– utan kostnad – Sjukkapital Student
under hela din studietid (max 60
månader).
Läs mer om villkoren i försäkringen
och om andra försäkringar på vår
webbplats www.srat.se/formaner
SRAT-informationen nr 1 • 2015
23
Fackets roll ökar
på hemmaplan
Det ska vara enkelt att komma till tals och att engagera
sig. Beslut som rör den egna arbetsplatsen ska fattas
nära dem som berörs, inte över huvudet på dem.
– Det är utgångspunkten för vårt arbetssätt i SRAT.
Det är också grundtanken i vår satsning på det lokala
fackliga arbetet, säger förbundsordförande Anitha
Wijkström.
Därmed har lokalföreningarnas roll blivit allt viktigare.
Tyngdpunkten i det fackliga arbetet har alltmer flyttats till den lokala
nivån, på eller nära arbetsplatsen.
– Det är en mycket medveten satsning, säger SRATs ordförande
Anitha Wijkström. Vi har sett hur bra det kan bli när de som berörs av
olika frågor också har inflytande över dem. Ju närmare arbetsplatserba
vi finns, desto lättare är det att fånga vars och ens behov och idéer. Och
ju mer detaljkunskap vi har – om hur det fungerar på arbetsplatserna,
hur de anställdas situation ser ut och vad som bör och kan förändras
– desto större är våra möjligheter att flytta fram positionerna. Det är
därför idén att samlas i en lokalförening är så bra.
Att allt fler fackliga frågor ska lösas på medlemmarnas hemmaplan
betyder inte att de och deras företrädare lämnas utan stöd från centralt
håll.
– Det är tvärtom, säger Anitha Wijkström. Med fler lokala och
individuella lösningar ökar också kraven på oss som arbetar centralt. Vi
finns hela tiden tillhands för att stötta enskilda medlemmar och
företrädare, både med snabba svar i telefon och med hjälp på plats när
det behövs.
Medlemmarnas behov styr
En lokalförening ska företräda, samordna och stödja medlemmarna på
arbetsplatsen eller i den egna professionen. Utifrån den vida ramen kan
varje förening forma både arbetssätt och innehåll. Några av föreningarna bygger på att man har samma arbetsgivare. Så är det på flera
statliga arbetsplatser, som UD, Posten och Arbetsförmedlingen till
exempel. Andra har i stället professionen och den geografiska närheten
som grund.
Föreningarna har också valt att arbeta på olika sätt och med olika
frågor, också det utifrån lokala och professionella förutsättningar.
Tandhygienistföreningen på Gotland är den minsta av alla
lokalföreningar. Karin Palmenfelt är föreningens ordförande. Hon
ingår också i regionens samverkansgrupp och blir alltså en naturlig
länk för att föra medlemmarnas frågor vidare till arbetsgivaren.
– Gotland är ett så avgränsat område och vi är bara 26 medlemmar
i föreningen, säger hon. Det gör att vi känner varandra väl. Vi
uppskattar yrkesgemenskapen och tycker att det är roligt ses. Alla
24
SRAT-informationen nr 1 • 2015
pratar med alla och vet ganska väl hur det ser ut på de olika arbetsplatserna.
– Den trivsamma samvaron är en bra grund för samarbete både i
professionella och fackliga frågor.
Uppslutningen är också god på de tre eller fyra möten som
föreningen anordnar varje år.
Dagordningen formas efter förslag från medlemmarna och en titt i
backspegeln visar bredden på de frågor som tas upp. Ofta medverkar
särskilt inbjudna experter i mötena. Ingela Jägestrand, vice ordförande
i STHF, har varit där och pratat om arbetet i tandhygienistföreningen.
Ann Garö, förhandlare på SRAT, kom för att prata om pensioner.
Och Jane Lindell Ljunggren, känd från TV-serien om Sveriges bästa
äldreboende, har delat med sig av sina tankar om bemötande.
En stark gemensam röst
SkåneAudionomerna har funnits i fem år. Den senaste tiden är det
framför allt en fråga som har dominerat. Det är oron över vissa effekter
efter införandet av det fria val som infördes i region Skåne för ett par
år sedan.
– Det är vår enda högprioriterade fråga just nu, säger Sofie Lood,
som är föreningens ordförande.
Det man framför allt bekymrar sig för är den, som man menar,
alldeles för låga ersättningen från landstinget till de privata mottagningarna.
– Många audionomer känner sig klämda mellan kravet på god
vård och ägarnas behov att få verksamheten att gå ihop. Oron är stor
för att tighta scheman på sikt ska försämra kvalitén på arbetet. Många
känner en ökad press på jobbet och blir stressade.
En av SkåneAudionomernas målsättningar är att ”stärka den
gemensamma rösten”. Just nu använder man den för att informera och
försöka påverka politiker och andra beslutsfattare. De formulerar sina
ståndpunkter i skrivelser till Region Skåne och andra arbetsgivare,
planerar in möten med lokala politiker och talar med journalister.
– Vi passar på nu, när vi har så nytt styre och nya landstingspolitiiker, säger Sofie Lood.
Anitha Wijkström menar att den här typen av utåtriktat opinionsbildningsarbete kan vara en viktig uppgift för lokalföreningarna.
– Det är nästan alltid en fördel att ha personkännedom när man
vill föra fram ett budskap. Det är en av styrkorna med att påverka
utifrån ett lokalt perspektiv
Hon påminner också om att det finns mycket att vinna på ett ökat
lokalt samarbete över yrkes- och arbetsplatsgränserna.
– Ibland har vi tydliga beröringspunkter med och samma intressen
som andra grupper, säger hon. Det blir en extra tyngd bakom orden
när de kommer från flera håll.
Birgitta Jakobsson,
Foto: Colourbox
Det är inte svårt att
starta en lokalförening
på din arbetsplats!
Extra viktigt med
struktur i en rörlig
organisation
• Undersök behovet och intresset hos dina
arbetskamrater om att kunna öka inflytandet på den
egna arbetsplatsen och att kunna lyfta generella och
specifika yrkes- och villkorsfrågor som är viktiga för
er lokalt.
Det behövs ordning, struktur och långsiktighet i allt
fackligt arbete. Det gäller särskilt i organisationer
som vår, där rörligheten är stor, verksamheten styrs
av politiska beslut och påverkas av en föränderlig
omvärld och återkommande sparbeting.
Det säger Magnus Nordström, ordförande i
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF.
• Ta kontakt med din yrkesförening eller SRATs kansli
och berätta om era tankar och behov. Självklart får ni
råd och stöd om hur ni ska gå vidare i processen.
• Bjud in era medlemmar till ett uppstartsmöte.
Informera på lämpligt sätt och försök få en bra
spridning på informationen. Yrkesföreningen och/
eller SRAT kan medverka på ett sådant möte.
• På mötet kan ni anta föreningsstadgar samt välja
en styrelse med förtroendevalda. Men det kan också
vara så att ni behöver fortsätta dialogen kring hur en
lokalförening skulle kunna se ut. Det finns flera sätt
att närma sig en lokalförening med full demokrati
och väl utarbetade stadgar.
• Skicka stadgar och uppgifter om utsedda
förtroendevalda till er yrkesförening eller direkt till
SRATs kansli.
• Anmäl fackliga förtroendemän till arbetsgivaren.
• Planera er föreningsverksamhet utifrån era
behov. Exempel på aktiviter är medlemsmöten,
styrelsemöten och rekrytering. Självklart har ni också
en mer eller mindre frekvent relation med er lokala
arbetsgivare.
SRAT är alltid nära er
lokalförening!
Magnus Nordström liknar utrikesförvaltningens organisation vid
ett roterande cykelhjul. När medlemmarna flyttar runt ute i
organisationen behövs det kraftiga ekrar och ett stabilt nav – annars
är risken stor för att man tappar stabilitet och styrning.
Den rotationsordning som gäller, både för utlandsstationerade
och UD-tjänstemän här hemma, innebär att mellan två och
trehundra anställda byter arbetsplats inom utrikesförvaltningen
varje år. Det betyder också att det blir många byten på chefsposterna tidigt på hösten, när de flesta tillsättningarna sker.
Ett problem, som UPF har brottats med, är att cheferna har
haft kort förberedelsetid för det lönesättande arbetet när de eller
medarbetarna är nya på enheten eller utlandsmyndigheten.
– Medlemmarnas löneutveckling ska inte påverkas negativt när
medarbetare och chefer byts ut. Vår utgångspunkt har därför varit
att hitta rutiner som skapar stadga och kontinuitet i lönearbetet, så
att cheferna både hinner ha ordentliga samtal med medarbetarna
och möjlighet att påverka löneutrymmet i resursdiskussionerna,
säger Magnus Nordström.
Den nya ordningen, som UPF har fått gehör för, innebär att
chefer erbjuder ett extra förberedande lönesamtal med sina
medarbetare. Syftet är att man ska säkra kontinuiteten i lönearbetet. Därför är det viktigt att man inte dröjer med det här samtalet
utan att det hålls så snart som möjligt när nya chefer och medarbetare är på plats.
För att underlätta både för medarbetare och chefer och för att
säkra kvalitén i lönesamtalen har UPF också tagit initiativ till en
checklista för lönesättande samtal. Det resulterade i den vägledning
för lönesättande samtal som används i regeringskansliet.
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF, är med sina drygt
600 medlemmar en av SRATs största föreningar. Föreningen har ett
eget kansli med två heltidsanställda förtroendevalda. UPF ska styras
av de strategiska ledorden öppenhet, förutsägbarhet och hållbarhet.
Föreningen deltar i samverkansrådet på departementet. Man har
också en ledamot i Saco-S/RK (vice ordförande), som är lokal part i
frågor som är gemensamma för hela regeringskansliet. UPF har
också en representant i SRATs förbundsstyrelse.
Birgitta Jakobsson
SRAT-informationen nr 1 • 2015
25
Föreningarna
Kallelse
Kallelse
Ny styrelse
Föreningsmöte
SRAT-Posten
Sektionsmöte
SRAT-A
Lotsförbundet
Alla medlemmar i Sacos medlemsförbund
SRAT som är anställda inom PostNordkoncernen, hälsas välkomna till årets
föreningsmöte måndagen den 16 mars
2015 kl 17.00 i SRATs lokaler på
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr i Stockholm.
Medlemmarna i SRATs Allmänna
Sektion, SRAT-A, kallas härmed till
sektionsmöte tisdagen den 17 mars 2015
kl 17.00.
Du ingår i SRAT-A om du arbetar på
en arbetsplats som inte har någon egen
SRAT-förening.
Mötet hålls på SRATs kansli på
Malmskillnadsgatan 48 i Stockholm.
Efter mötet bjuder SRAT på en lättare
måltid. Detta brukar vara ett bra tillfälle
att träffa ombudsmän, styrelseledamöter
och övriga medlemmar i sektionen.
Förhandlare från SRAT informerar om
aktuella frågor.
Ordförande
Patrik Wikand
Program
Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar (dagordning och verksamhetsberättelse delas på mötet) kommer SRATs
förhandlare Anders Berndt att redogöra
för aktuella frågor. Givetvis finns också tid
för egna frågor.
Val av ny styrelse och nominering
När det gäller val till styrelsen går
mandatperioden ut för ordföranden Roger
Larsson som lämnade PostNord i höstas
och gick in i Futurum. Mandatperioden
går ut även för ledamöterna Ulf Ohlsson
och Eva Lind medan Tomas Maxe och
Bengt Krantz har ett år kvar på sina
mandat.
Förslag på kandidater till styrelsen ska
senast fredagen den 27 februari lämnas till
valberedningens ledamot Ann Wastesson
på e-post [email protected] eller
telefon 0730-277284.
Anmälan
Anmälan om deltagande i föreningsmötet
görs senast onsdagen den 11 mars till
Roger Larsson på e-post rolelarsson@
hotmail.com eller telefon 070-9804495.
Efter årsmötet bjuder SRAT till
samkväm med mat & dryck.
Varmt välkommen!
Styrelsen
Grattis till följande korsordslösare i nr 5/2014:
Georg Larsson, Sköndal
Marianne Axklo, Malmö
Ulf Jonsson, Österfärnebo
Stefan Wuolikainen, Härnösand
Ann-Marie Malm, Onsala
En penninglott är på väg!
Korsordslösning finns på
www.srat.se/sratinformationen
26
SRAT-informationen nr 1 • 2015
Resor med mera
Eventuella kostnader för resa (2a klass tåg)
för dem som bor utanför Storstockholmsområdet betalas av SRAT-A. Den som vill
få ersättning för resa ska kontakta förbundskansliet i förväg för godkännande.
Anmälan senast den 6 mars 2015 till
[email protected]. Ange e-post och telefonnummer för information om eventuellt
byte av lokal.
Välkommen!
Styrelsen
Kallelse
Årsmöte
Audionomerna
Årsmötet för Audionomerna 2015
kommer att hållas i samband med Tema
Hörsel i Malmö den 25 mars kl. 17:30.
Kallelse kommer att skickas ut till
samtliga medlemmar via e-post/brev
senast två veckor före mötet.
Vid Lotsförbundets kongress den 26
november 2014 valdes följande styrelse:
Vice ordförande och sekreterare
Peter Rhodin
Kassör
Anders Hellgren
Ledamöter
Fredrik Johansson
Anna Laurell
Robert Olofsson
Kallelse
Årsmöte Svensk
Optikerförening
Datum: Söndagen den 22 mars
Plats: SRATs kansli, Malmskillnadsgatan 48, Stockholm
Program:
11.30-12.30
Mingel med mat och information från
SRAT av förhandlare Anders Berndt.
12.30-13.30
Föreläsning om torra ögon.
Universitetslektor Fredrik Källmark
13.30- ca 14.30
Årsmöte
Anmälan till Anders Berndt på e-post
[email protected] senast den 16 mars.
Välkommen!
Styrelsen
Välkommen!
Styrelsen
SRATs ordinarie förbundsmöte
22 maj 2015, Djurönäset
Motioner (som lämnas via föreningen) ska vara
inkomna till [email protected] senast den 13 mars.
Föreningarna
Kontakter
AEAs personalförening
Ordförande
Maria Ängsås
Tfn arb 08-56644567
[email protected]
Audionomerna
www.audionomerna.nu
Ordförande
Ann-Marie Andela
Tfn arb 031-343 21 03
[email protected]
Föreningen FRA-tjänstemän
Ordförande
Mattias Wåhlén
Tfn 084714600
[email protected]
Föreningen Statens Justerare av mått och vikt
Ordförande
Martin Nyström
Tfn arb 010-516 61 10
[email protected]
Medlemsregister
Staffan Lundin
Tfn arb 033-16 56 31
[email protected]
HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
www.halsoakademikerna.se
Ordförande
Andreas Lövdahl
Mobil 0704-40 90 44
[email protected]
Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, LKR
www.kiropraktik.se
Ordförande
Tobias Lauritsen
Mobil 076-0505134
[email protected]
Kansli
Ellinore Andersson
Mobil 070-6891179
[email protected]
Lotsförbundet
www.lotsforbundet.se
Ordförande
Patrik Wikand
Mobil 0708-63 39 12
[email protected]
Medlemsregister/kassör
Anders Hellgren
Tfn arb 010-478 5391
anders.hellgren
@sjofartsverket.se
Riksförbundet för Podiatrisk Medicin
www.podiatri.eu
Ordförande
Ulf Sundberg
[email protected]
Sacoförbundens personalförening, SFP
Ordförande
Agneta Östlund
08-567 061 18
[email protected]
Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR
Ordförande
Åsa Rundquist
Tfn bost 08-836777
[email protected]
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
070-5537039
[email protected]
SRAT Arbetsmarknad
Ordförande
Anders Jansson
Tfn arb 010-4864753
Mobil 070-247 08 53
[email protected]
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
Tfn arb 010-44 44 220
[email protected]
Svensk Flygteknikerförening, SFF
www.flygtekniker.se
Ordförande
Ola Blomqvist
Mobil 070-574 43 53
[email protected]
Medlemsregister
Niclas Roos
Tfn arb/fax 0150-519 55
Mobil 0768-55 24 90
[email protected]
Svensk Optikerförening
Ordförande
Unni Rosengren
Mobil 076-3110554
E-post [email protected]
Svensk Perfusionistförening
Ordförande
Maria Tellin
Tfn arb 031-3427736
Mobil 072-3066343
[email protected]
Svenska Logopedförbundet , SLOF*
[email protected]
www.logopedforbundet.se
SRAT-föreningen vid Kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
[email protected]
Ordförande
Ulrika Guldstrand
Mobil 07056-79 67 37
[email protected]
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR
Ordförande
Hans Fotmeijer
Tfn arb 011-191083
Mobil 0734-321083
[email protected]
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
www.tandhygienistforening.se
[email protected]
Medlemsregister
Kjell Johansson
Tfn arb 011-19 12 05
[email protected]
SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL
Ordförande
Christer Nilsson
Tfn arb 040-661 31 61
Mobil 070-350 08 22
Fax 040-661 31 76
[email protected]
SRAT-Posten
Ordförande
Roger Larsson
Tfn arb 070-9804495
[email protected]
Statens kriminaltekniska lab.
SRAT-förening, SKL-SR
Ordförande
Helene Andersson
Tfn arb 010-5628411
[email protected]
Ordförande
Yvonne Nyblom
Mobil 0733-666399
[email protected]
Kontaktperson
Ingela Jägestrand
Mbt 0701-44 32 74
08-442 44 73 (tis-ons)
[email protected]
Trafikflygarhögskolans
SRAT-förening
Ordförande
Björn Hopen
Tfn arb 0733368285
[email protected]
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
[email protected]
Kansli
Agneta Malmsten-Otte
Tfn arb 08-405 5140
[email protected]
Svensk Flygpersonalförening, SFPF
Magnus Nordström, se ovan.
Ordförande
Lisbeth Nilsson
Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller telefon
Tfn bost 08-651 13 71
08-442 44 60.
Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar
På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-Sförening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar
på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna.
SRAT-informationen nr 1 • 2015
27
POSTTIDNING B
Konstruktör: Daniel Svensson
Avsändare:
SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 23 mars 2015.
Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till:
SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM