1. No category

1
Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors
2015-03-18
Befolkningsprognos 2015-2018
Inledning
Sveriges befolkning ökade med 102491 personer 2014. Folkökningen är den största
någonsin. Främsta skälet är en rekordhög invandring. Tre fjärdedelar av
befolkningstillväxten under året berodde på migrationsnettot. Den enskilt största
invandrargruppen var personer födda i Syrien. Närmare 114 900 föddes under 2014 och
ca 89 000 avled och migrationsnettot var 75 700 personer. Invandringen till Sverige är
den huvudsakliga förklaringen till att folkmängden ökade i så många som 248 av landets
290 kommuner.
Stockholms län befolkning ökade med 35002 personer 2014. Alla kommuner i länet
ökade sin befolkning. Störst procentuell folkökning hade Sundbyberg med 3,4 procent
följt av Nykvarn med 3,1 procent. Ett tydligt mönster framträder där stora delar av
kommunerna i södra Sverige ökar medan vissa kommuner i framförallt Norrlands inland
och Dalarna minskar sin befolkning.
Befolkningen i Tyresö har under 2014 ökat med 2,5 % eller 1109 personer till 45 390
invånare vilket är 504 personer eller 1,1 % högre än prognosen. Folkökningen är den
högsta sedan 1970. Befolkningsökningen i Tyresö har varit en av de lägsta i Stockholms
län men under 2014 var det enbart två kommuner Sundbyberg och Nykvarn som hade en
högre befolkningsökning än Tyresö. En stor inflyttning av barnfamiljer till framförallt
Trollbäcken har skett. Antalet födda uppgick till 486 medan 280 personer avled under
året.
Kommunprognos.
En stor del av kommunens tjänster riktar sig till vissa åldersgrupper. Att göra prognoser
om befolkningsförändringar i olika åldrar ger därför en ganska god bild av vilka krav
som i framtiden kommer att ställas på kommunen. Bostadsbyggandet har varit lågt
under de senaste åren men beräknas åter kommer i gång. Bostadsbyggandet varierar
mellan 300 och 650 lägenheter om året under de närmaste åren. Under de närmaste tio
åren beräknas ca 4000 lägenheter tillkomma i Tyresö. Förutom byggnationen har hänsyn
tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra Tyresö.
Tyresö beräknas öka sin befolkning i något snabbare takt änlänsgenomsnittet. Antalet
invånare ökar från 45400 invånare 2014 till 50800 år 2020 och 53700 år 2024.
Enligt befolkningsprognosen kommer antalet förskolebarn att öka från 3480 barn till
3900 barn år 2018. Antalet elever på grundskolenivå ökar från 6500 till 6900 år 2018
framförallt på högstadiet. Ungdomarna 16-18 år har nått sin lägsta punkt och ökar åter.
Antalet äldre i Tyresö ökar framförallt över 80 år. Den förvärvsarbetande gruppen, 19-64
åringarna, ökar 3200 personer fram till 2020 och med 4800 fram till 2024.
Osäkerheten i prognosen är störst för förskolan medan prognosen för elever och äldre är
betydligt säkrare. Att prognosen för förskolan är mer osäker beror dels på att prognosen
bygger på antaganden om antalet födda men också på att familjerna är mer rörlig medan
barnen är yngre.
2
Delområdesprognos.
För att få en uppfattning om befolkningssammansättningen i olika områden har en
prognos gjorts för tre områden, Trollbäcken, Bollmora och Tyresö Strand inklusive
Östra Tyresö. Det finns ibland inga naturliga gränser mellan olika delområden
framförallt uppkommer ofta diskussioner till vart Lindalen och Öringe skall höra. I
delområdesprognosen tillhör Lindalen (Trollbäcken) och Öringe (Bollmora). Vid
beräkningarna har hänsyn tagits till omflyttningar samt planerat bostadsbyggande.
Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i Östra
Tyresö.
Befolkningen beräknas till år 2024 öka med 4700 invånare i Bollmora, med 2700
invånare i Tyresö Strand och med 900 invånare i Trollbäcken. Antalet förskolebarn ökar
i alla kommundelar. Antalet elever på låg och mellanstadiet ökar i Trollbäcken och
Bollmora och är oförandrat i Tyresö Strand. På högstadiet ökar antalet elever i alla
kommundelar. Ungdomarna 16-18 år minskar i Trollbäcken är oförändrat i Bollmora och
ökar i Tyresö Strand. När det yngre äldre är de oförändrade i Trollbäcken och Bollmora
men ökar i Tyresö Strand. Äldre över 80 år ökar i samtliga kommundelar. Den
förvärvsarbetande gruppen, 19-64 åringarna ökar i framförallt Bollmora och Tyresö
Strand.
Osäkerheten i delområdesprognosen är större än i kommunprognosen. På grund av
osäkerheten bör man vara försiktig då man använder prognosen på delområdesnivå för
längre perioder än de närmaste tre åren.
Barnafödandet och dödligheten
Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas
högsta, 2,1 barn per kvinna till en för Sverige rekordlåg nivå om 1,5 barn år 1999. År
1990 föddes 124 000 barn under 1999 som lägst 88 000. Faktum är att så få barn har det
inte fötts sedan 1820 talet. En viss nedgång var väntad eftersom vi jämför oss med en tid
i slutet på 1980 talet och början av 1990 talet, då det föddes betydligt fler barn än
vanligt. Under de följande tio åren ökade barnafödandet och år 2010 föddes 115 600
barn. Under 2014 föddes 114900 barn.
Inte ens under åren med rekordlåg nivå 1,5 barn per kvinna hade Sverige en extremt låg
fruktsamhet. År 2013 var det bara ett fåtal länder i Europa med högre fruktsamhetstal,
däribland Frankrike och Island. Idag är barnafödandet lägst i Östeuropa, Sydeuropa och
Mellaneuropa. Norra och Västra Europa har högre födelsetal. I Östra Europa påbörjades
en dramatisk nedgång i början av 1990-talet efter kommunist regimernas fall.
Barnafödandet senarelagt
Fram till omkring början av 1900 talet har mammornas medelålder legat kring eller strax
över 30 år varpå den minskade till omkring 26 år under 1960 och 1970 talet. Sedan dess
har medelåldern åter ökat. Sedan 2004 har dock medelåldern i riket vid första barnets
födelse legat kring 29 år.
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet gjorde att speciellt yngre kvinnor och män fick
allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera. De flesta
väntar med barn tills de är fast förankrade på arbetsmarknaden. Föräldraskapet har med
tiden skjutits allt längre upp i åldrarna under de senaste åren har föräldrarnas medelålder
vid första barnets födelse varit oförändrad. År 1970 var förstföderskorna i Sverige 24,1
år. Idag är hon 29 år. Sedan 1980talet ser vi en kraftig minskning av barnafödandet för
kvinnor upp till 30 år och en lika tydlig ökning för kvinnor över 30 år. Det finns en
3
bortre parentes för kvinnors möjligheter att få barn. Skjuter man upp barn alltför länge
minskar möjligheterna att bli gravid. Förr trodde man att barnafödandet skulle påverkas
av att förstagångsföderskorna blir äldre och inte skulle hinna få de barn de vill ha. Men
det har visat sig att det inte har så stor betydelse.
De prognoser som SCB gjort om födelsetalen under kommande år bygger på att
fruktsamheten kommer att uppgå till 1,94 barn per kvinna. För att nå full reproduktion
behöver den summerade fruktsamheten överstiga 2,1. Senast det hände var 1991 då
föddes 123 700 barn. Kvinnor födda under perioden 1915-1966 har fött två barn i
genomsnitt. Däremot är det osäkert om sjuttiotalisterna skall lyckas komma ikapp
tidigare generationer.
Antalet födda i Stockholms län var 2014 29 496 barn. Bostadsbeståndet i kommunerna
skiljer sig kraftigt vilket har betydelse för fruktsamheten. Kommuner med högst
fruktsamheten är utpräglade småhuskommuner. I befolkningsprognosen har jag räknat
med att fruktsamheten även fortsättningsvis skall vara högre i Tyresö än i riket.
Medellivslängden fortsätter öka
Medellivslängden för kvinnor i Västeuropa var år 1900 48 år. År 1950 hade det stigit till
69 år och är idag 83 år. För män var medellivslängden vid motsvarande tidpunkter 46,65
respektive 79 år. Den stigande medellivslängden 1900-1950 förklaras främst av
förbättrade levnadschanser bland barn och unga. Sedan 1950 är risken att dö bland barn
och ungdomar mycket låg och det är istället de ökade levnadschanserna bland äldre som
förklarar att medellivslängden fortfarande ökar. Med en åldrande befolkning kommer de
som är i arbetsför ålder att få allt fler att försörja. I flera länder pågår en höjning av
pensionsåldern.
Medellivslängden har ökat under lång tid, både för män och för kvinnor.
Medellivslängden i Sverige är 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män. Sverige är ett av
de länder som har högst medellivslängd i världen. Statistiska Centralbyrån antar i sina
prognoser att ökningen av medellivslängden kommer att fortsätta. Framförallt är det
männen som blir äldre. Under de senaste åren är det minskad dödlighet från hjärt- och
kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke som har bidragit till ökad medellivslängd.
Medellivslängden beräknas öka till 88,8 år för kvinnor och 86,7 år för män år 2060.
Trots större folkmängd och fler äldre har antalet döda i Stockholms län legat på en stabil
nivå i länet på drygt 15 000 under de senaste 25 åren. Männens medellivslängd har ökat
med 6 år och kvinnornas med 4 år under den senaste 25 årsperioden. I Tyresö var
medellivslängden 2009-2013 85,5 år för kvinnor 81,1 år för män. Dödsrisken i Tyresö är
för såväl män som kvinnor något lägre jämfört med riket.
Flyttningar
Enligt Regionplanekontorets senaste befolkningsprognos förväntas en fortsatt
befolkningsökning i Stockholms län. Befolkningen beräknas öka från dagens 2,2
miljoner till 2,7 miljoner 2030 och 3,0 miljoner år 2045. Ett fortsatt födelseöverskott
samt utrikes inflyttning förväntas stå för huvuddelen av befolkningsökningen. Inrikes
inflyttning förväntas bidra till befolkningstillväxten i betydligt mindre utsträckning.
Samtliga kommuner i Stockholms län beräknas öka sin befolkning.
Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning
som faktiskt var mer sann för 50 år sedan än den är idag. Denna utveckling bröts i
samband med den så kallade ”gröna vågen” under 1970 talet. Det är ett väl känt faktum
4
att personer som flyttar in till Stockholm ofta lämnar länet när första eller andra barnet är
fött. Idag har länet även ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga landet i åldrarna
över 65 år. Inflyttningen väntas under de kommande åren öka och nå en topp 2016, till
stor del beroende på att de stora barnkullarna födda på 1990talet kommer upp i
flyttningsbenägna åldrar.
Utrikes födda svarar för flyttningsöverskottet
En annan förändring de senaste decennierna är en ökad andel utrikes födda. In och
utvandringen till Sverige har varit högre än någonsin under de senaste åren.
Förändringar i migrationen är svåra att förutse och kan ske både snabbt och utan
förvaring.
Från att under 1980 talet och 1990 talet ha växlat i betydelse är det under de senaste tio
åren det utrikes flyttnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttnettot
bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Sverige föddas flyttningar är mer
koncentrerade till Stockholms kommuns inre delar och utrikes föddas flyttningar är mer
koncentrerade till miljonprogramsområdena i Södertälje, Botkyrka, Haninge, Huddinge,
Skärholmen och Järvafältet. Invandringen från utlandet till länet påverkas i hög grad av
situationen i omvärlden. Under det senaste decenniet har flyktinginvandringen från Irak
och den därpå följande anhöriginvandringen påverkat invandringen till länet. Den största
inflyttningsgruppen är återvändande svenska medborgare. Den enskilt största
invandragruppen förra året var personer födda i Syrien.
Stockholm navet i svensk ekonomi
Antalet invånare i Östra Mellansverige kommer att öka med 680 000 till år 2030. Av
dessa beräknas Stockholms län stå för 530 000 mot 150 000 i övriga län. Ökningen av
antalet förvärvsarbetande drivs nästan enbart av Stockholms läns expansion. I
Stockholms län där den största sysselsättningsexpansionen sker, är det främst
tjänstebranscherna som växer.
Stockholmsregionen kännetecknas av en stor och kunskapsintensiv arbetsmarknad.
Stockholm fungerar som navet i den svenska ekonomin och konkurrerar med andra
regioner i Europa, Nordamerika och Asien när det gäller att attrahera företag, forskning
och kompetens. I storstäderna med en ung befolkning ökar befolkning även utan
inflyttning. I regionplanen för Stockholms län utgår man ifrån att tillväxten under de
kommande 30 åren i första hand sker genom förtätning. Samtliga kommuner i
Stockholms län beräknas öka sin folkmängd under den närmaste tioårsperioden. Den
relativt största befolkningstillväxten förväntas för Sundbyberg och Solna.
Ökad pendling
Boendet tenderar att bli allt viktigare för medborgarna. Prioriteringen av ett attraktivt
boende med faktorer som trygghet, god livsmiljö och god service får bland annat till
följd att arbetspendlingen ökar. Den planerade satsningen på tågtrafiken i Mälardalen,
framförallt Citybanan, ökar tillgängligheten och kommer sannolikt att medföra att
arbetsmarknadsregionen växer geografiskt. Arbetspendlingen har ökat i snabb takt sedan
1990 talet. Drygt 60000 personer boende i kringliggande län har sin arbetsplats i
Stockholms län. Ungefär hälften av inpendlarna arbetar i Stockholm och Solna. Omkring
en ¼ av inpendlarna från de angränsande länen jobbar i gränskommunerna. De
förbättrade kommunikationerna gör att gränsen mellan pendling och flyttning blir mer
och mer diffus. Flera gränskommuner i Uppsala och Södermanlands län har likheter med
förortskommunerna i länet. De har betydande inflyttning från Stockholms län samtidigt
som en hög andel av de förvärvsarbetande har sitt jobb i länet.
5
Korta flyttningar dominerar
Huvuddelen av flyttningarna sker på mycket korta avstånd. I Tyresö sker drygt 50
procent av flyttningarna inom kommunen. Tyresö har en nettoinflyttning från
Stockholm, Nacka och utlandet medan vi har en nettoutflyttning till Haninge och övriga
riket. Den kraftiga inflyttningen under år 2014 har framförallt skett från Stockholm. I
Stockholmsområdet flyttar barnfamiljerna från regionens centrala delar Stockholm,
Solna och Sundbyberg, med stor andel små lägenheter till förorterna när de får barn.
Flyttningen är starkt åldersberoende, högst är rörligheten för ungdomar i åldern 20-29 år.
I hyresrätter är boendetiderna relativt korta medan boendetiderna i egna hem är långa.
Ökad försörjningsbörda
År 2017 beräknas Sveriges folkmängd passera 10 miljonersgränsen. I slutet av
prognosperioden, år 2060 är folkmängden nästan 11,8 miljoner. I framtiden förväntas en
något förändrad befolkningsstruktur där andelen äldre ökar, andelen barn och unga blir
oförändrad och andelen förvärvsaktiva minskar. Som en följd av detta ökar den
demografiska försörjningskvoten från 0,73 år 2013 till 0,92 år 2060.
Stockholms län har i likhet med mångas andra län en utveckling framöver med en allt
äldre befolkning. Till och med 2020 ökar antalet pensionärer kraftigt samtidigt som
andelen personer i arbetsför ålder minskar. Antalet personer över 65 år beräknas öka den
närmaste tioårsperioden. Efter år 2030 kommer antalet och andelen 85 år eller äldre växa
mer kraftfullt. Detta får konsekvenser för efterfrågan på bostäder anpassade för äldres
behov.
Bostadsbyggande
Under 2000 talet har länets befolkning ökat med en 395000 invånare. Denna
befolkningsökning har inte matchats med en motsvarande ökning av bostadsbyggandet.
Enligt de senaste planerna beräknades bostadsbyggandet öka. Under de kommande tio
åren planeras 187 000 bostäder i Stockholms län. Generellt är bostadsbyggandet
överskattat i planerna.
Kris påverkade bostadsbyggandet
Bostadsbyggandet påverkades av den ekonomiska krisen. Under 2009 och 2010 skedde
inget planerat bostadsbyggande i Tyresö utan endast ett antal friliggande villor. Även
under åren 2011- 2013 blev bostadsbyggandet lågt. Under 2014 har 400 lägenheter
färdigställts. Bostadsbyggandet varierar mellan 300 och 650 lägenheter om året under de
närmaste åren. Under de närmaste tio åren beräknas ca 4000 lägenheter tillkomma i
Tyresö. Förutom byggnationen har hänsyn tagits till permanentbosättning i fritidshus i
Östra Tyresö.
6
Tabell 1
Bostadsbyggande i Tyresö 2015-2018 (inflyttning)
2015
Strandängarna
36fh
Siklöjevägen
51fh
Hasselbacken
Njupkärr UR tomten
64fh
Tyresö trädgårdar
114fh
Krysmyntan(äldreboende)
Tegvägen
Bollplan Njupkärrsvägen
Malmstigen
Videvägen Grindstolpen
Järnet 7
Kryddvägen
Norra Centrum etapp 1
Fornudden(äldreboende)
Södergården
Bäverbäcken
Apelvägen
Enskilda villor
40sh
Summa
265fh
40sh
2016
35fh
2017
40fh
2018
50fh
86fh
125fh
40fh
22fh
76fh
10sh
50fh
76fh
50fh
11sh+ 39fh
100fh
20fh
40sh
434fh
50sh
40sh
325fh
51sh
37fh
209fh
40fh
70fh
50fh
150fh
40sh
606fh
40sh
Vid mitten av 1960-talet hade vi en stor bostadsbrist i länet, främst beroende på en snabb
befolkningsökning. Under sex år producerades mellan 20000-25000 bostäder om året.
Under början av 1970-talet minskade befolkningsökningen kraftigt. Vid mitten av 1970talet uppstod stora överskott på bostäder i många kommuner. Från mitten av 1970-talet
till några år in på 1990-talet byggdes mellan 6000-10000 lägenheter om året i
Stockholms län. Under senare delen av 1990 talet var bostadsbyggandet mycket lågt
cirka 4000 lägenheter om året. Under 2000talet ökade produktionen av bostäder kraftigt
i jämförelse med 1990talet. 2008 var ett rekordartat år med 10300 färdigställda
lägenheter, 2009 färdigställdes 8500 lägenheter, 2010 6400 lägenheter 2011 7300
lägenheter, 2012 7500lägenheter och 2013 9700 lägenheter.
Bostadsbyggandet i Sverige minskade kraftigt under 1990-talet. Huvudorsaken var att
boendekostnaderna ökat dramatiskt och att subventionerna till boendet minskade. Den
tidigare positiva ekonomiska utvecklingen, det generösa stödet till byggandet och
boendet, samt den omfattande bostadsproduktionen ledde till en utglesning. Under de
senaste 20 åren har vi istället gått från utglesning till förtätning.
Avskaffandet av subventionerna för bostäder som genomfördes i samband med
saneringen av statsfinanserna har lett till ett historiskt lågt bostadsbyggande. I ett system
med stora statliga subventioner tog staten en betydande ekonomisk risk. Den risken tar
idag kommuner, byggföretag och kreditgivare, vilket påverkar vad som byggs och hur
mycket som byggs. Det är byggherrens risk- och lönsamhetsbedömning som ytterst
avgör om bostadsbyggandet kommer till stånd. En stor del av befolkningstillväxten
utgörs av grupper med begränsade möjligheter att efterfråga nyproducerade bostäder. De
saknar eget kapital och kan inte betala inträdesbiljetten.
Befolkningsökningen i Stockholms län på en halv miljon människor fram till år 2030
ställer krav på 300000 nya bostäder. Det innebär att kommunerna i länet behöver bygga
uppåt 16000 lägenheter per år. Nästan samtliga kommuner i länet uppger att de har brist
på bostäder och störst är bristen på hyreslägenheter.