Modulbyggande i stål – en lösning för den svenska bostadskrisen
2 Nummer 15 • oktober 2015 FÖLJ BYGGVÄRLDEN PÅ TWITTER: TWITTER.COM/BYGGVARLDEN …OCH MISSA INTE BLOGGEN: BYGGVARLDEN.SE/BLOGS DEBATT Modulbyggande i stål – en lösning för den svenska bostadskrisen Hur utvecklar vi det svenska bostadsbyggandet? Idag är den svenska byggmarknaden låst i traditionellt tänkande, höga priser och brist på innovationer. Sverige har aldrig varit i större behov av nya produktionsmetoder och nya material som just nu. Sedan Ivar Kruger tog den armerade betongen till Sverige i början på 1900-talet har det inte skett några större utvecklingssteg. Genom att använda mer stål i bostadsbyggandet kan vi krympa byggtiderna, minska kostnaderna och öka kvaliteten i bostadsbyggandet. M E D STÅ L S K A PAS nya möjligheter till kontrollerade prefabricering i fabrik vilket först och främst ger lägre FOTO: LARS HAMREBJÖRK I Sverige har vi idag behov av att bygga fler bostäder – och nu börjar det bli bråttom! Bostadsbehovet ökar. Tyvärr är risken för överhettning påtaglig. Vi har inte resurser att bygga på samma sätt som tidigare. Idag saknas det över en halv miljon bostäder och varje år ökar bostadsskulden med mellan 35 000 - 40 000 bostäder. Det innebär att det skulle behöva etableras tio stora bostadsbyggare (JM påbörjade 3445 nya bostäder 2014) för att inte bostadsskulden ska öka. Det kommer att bli mycket svårt för de befintliga bostadsproducenterna att klara av utmaningen. Vi har redan idag en resurs- och kompetensbrist inom bygg- och anläggningssektorn. Så det är dags att tänka nytt. Bostäder av stålmoduler skapar nya möjligheter. Stål är starkt. Det ger möjligheter och arkitektonisk frihet. Med hjälp av stål kan man skapa attraktiva byggmoduler som är styva vilket ger möjligheter för stora öppna ytor. Konstruktionerna blir lätta, våningshöjder och bjälklagstjocklekar kan hållas till ett minimum. Man får plats med ett stort antal lägenheter på en begränsad yta. Det leder till ett effektivt byggande. produktionskostnader men även en produkt var kvalitetskontrollerna blir en naturlig del av produktionsprocessen. Den industriella byggprocessen ger lägre materialomkostnader, minskat spill och möjlighet till lagring och optimala leveransstorlekar. Problemet med attraktiva och byggbara tomter i våra städer är också en begränsande faktor för bostadsproduktionen. Genom att utnyttja stålets styrka och relativt låga vikt kan vi idag skapa lätta konstruktioner. Det öppnar för förtätningsmöjligheter som fram tills idag inte har varit möjliga. Vi kan till större del använda befintliga tak, eller områden med svårare grundläggningsförhållanden. Genom att vi bygger lättare kommer vi kunna förtäta och ändå ta mindre mark i anspråk. M O D U L BYG G A N D E Ä R I DAG inte bara ett koncept för temporära bostäder eller lokaler. Kvaliteten på det som byggs är klart jämförbar med det övriga bostadsbyggandet. Man ska inte utgå att en modulbyggnad är en tillfällig konstruktion. Genom ny teknik och god arkitektur kan moduler i stål ge ett attraktivt boende med lång livslängd. Flexibiliteten är också en möjlighet. En modulbyggnad som måste rivas, behöver inte skrotas utan kan återanvändas. Det sverige under de kommande åren. Det finns idag god kunskap om hur man kan producera moduler i stål på ett effektivt sätt. I Göteborg utvecklar bland annat HSB sitt Living Lab som bygger på stålmoduler. Det finns också flera företag som arbetar med utveckling av bostadsmoduler. Men nu behöver vi fler byggherrar och producenter som är beredda att utveckla detta vidare! stål som inte återvänds kan återvinnas oändligt antal gånger utan att det görs avkall på kvaliteten. Detta gör stålbyggandet till en hållbar lösning för byggindustrin. VI PÅ STÅ L BYG G N A D S I N ST I T U T E T tror att det finns mycket att göra för att utveckla modulbyggandet i stål. Detta kommer att vara ett viktigt utvecklingsområde för Stålbyggnads- Det finns en oskriven regel bland arkitekter som säger att ”ornament is crime”, men måste dagens hus se ut som anonyma kuber? Jag tror att man från Skatteverket har missbedömt komplexiteten i byggbranschen. Den stora utmaningen blir nu att hinna klart i tid. Daniel Monsén, arkitekt Peter Löfgren, utvecklingschef BI Polygonvägen 19, 187 66 Täby 08-630 24 00 JOHAN LÖW VD SBI-Stålbyggnadsinstitutet De senaste åren har vi valt att sprida oss mer geografiskt och inte lägga alla ägg i samma korg. Rich Cavallaro, vd Skanska US Platsannonsering Lasse Sundberg, Annonskraft AB, [email protected], 0651–169 52 Produktionsansvarig: n Isak Andersson [email protected], 0651-76 04 39 Annonsförsäljning: n Roger Nilsson, Annonskraft AB, [email protected], 0651–169 81 n n Göran Cavallin, Annonskraft AB, [email protected], 0651–169 82 Annonstraffic n Helena Järveryd [email protected] 0651-69 90 08 Chefredaktör: n Susanne Bengtsson [email protected] Nyhetschef: n Anna Sjöström [email protected] Webb: www.byggvarlden.se Ansvarig utgivare: n Mikael Sagström [email protected], 0651-76 04 12 Reportrar: Jenny Marcuson n Susann Engqvist Henrik Fitinghoff | 08-630 24 00, 0651-150 50 Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00-10.00 n 0651-69 90 90, [email protected] E-post: [email protected] Hans Engblom, Annonskraft AB, [email protected], 0651–169 83 n n Byggvärlden ges ut av Nordic Construction Media AB, ett företag i Docu nordic-koncernen. Tidningen produceras av Svenska Media Docu AB. n Tryck: V-TAB Västerås 2015, Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material.
© Copyright 2024