Foto: Lars Lingius Jerusalembrevet NYHETSBREV 1/2015 • MARS SWEDISH CHRISTIAN STUDY CENTRE (SCSC) WWW.BILDA.NU/SCSC En barmhärtighetens slöja A llt är inte politik, inte hela tiden, inte ens i Jerusalem. Och allt är inte religion, inte ens här. Det finns också väder. Under åtta av årets tolv månader är det stående skämtet hemma hos oss på morgnarna att ”det ser ut att bli sol i dag”. Det är aldrig annat än sol om da garna, större delen av året. Så i brist på väder att prata om, pratar vi här i stan politik och religion, gärna samtidigt. Men det händer att vädret erbju der oss en stunds glömska från denna situation som ständigt tycks röra sig åt fel håll, där alltmer palestinskt land konfiskeras. Den senaste nyheten är att en bit i utkanten av den så kallade E1, öster om Jerusalem, ska tas i an språk som dumpningsplats för bygg avfall under de närmaste tjugo åren. Det mesta av marken ägs av de arabis ka invånarna i Shua’fat, och de bedui ner som bor i skjul på plätten sedan de fördrevs från Negev för flera decennier sedan, tvingas flytta med kommunens motivering att ”människor som sak nar bygglov kan inte räkna med att få bo kvar”. Och det ska ju, påpekar kommunen, anläggas en park på stäl let sedan, när dumpningen är avslutad. Om tjugo år. En park som de nuvaran de markägarna misstänker knappast kommer dem till godo. Så i denna ständiga ström av dåliga nyheter är det skönt att för en stund få bli vädrets fånge. Att stänga studie centret för en dag eftersom allt annat är stängt eftersom nästan ingen utom några roade och besvikna turister pul sar runt i blötsnön. Idag, den 20 febru ari, har snön vräkt ner i ett halvt dygn. Från trappan till Citadellet, där gene ral Allenby i december 1917 förklarade att Jerusalem var befriat, ser studiecen tret rent insnöat ut. (Den första av tre befrielser av denna stad under 1900talet. Alla befriar numera, ingen eröv rar. Men nu var det inte politik vi skulle prata om, utan väder.) Och uppe på centrets tak ligger snön tre decimeter djup, medan det mesta av den har halkat av de båda Jerusalembrevet är ett nyhetsbrev från Bildas studiecenter i Jerusalem där vi berättar om verksamheten och kort kommenterar aktualiteter i det heliga landet. Vill du ha kommande nyhetsbrev kan du sända din e-postadress till [email protected] grå kupolerna på Heliga gravens kyr ka ett par hundra meter bort. Jag ser att sandstormen som drog fram en vecka tidigare och blästrade hela lan det, delvis har slitit bort några plåtar på det lilla förrådsskjulet som SCSC har på taket, men det ska nog gå att ordna bara snön försvinner. När detta land väl får väder, blir det ofta väldigt mycket av det. Utanför Erlöser Kirche har några pa lestinska killar i tjugoårsåldern fattat vad man har blötsnö till, på gatan mel lan kyrkan och Johanniternas minnes märke pågår ett intensivt snöbollskrig. I det judiska kvarteret visar sig någ ra butiker hålla öppet, kanske så illa tvungna eftersom de på grund av den annalkande sabbaten inte kan öppna i eftermiddag, när vädret ska lätta. Då när snökaos inte längre är det heta samtalsämnet, utan vi kan få återuppta kallpratet om religion och politik. Lars Lingius Direktor Vandring för fred och försoning Vi behöver vandra för fred och försoning, här och där. Det skriver Charlotte Thaarup, regional kyrkoledare i Equmeniakyrkan. I november deltog hon i en pilgrimsvandring från Nasaret till Betlehem. Denna berättelse skrev hon dagarna efter attentaten i hemstaden Köpenhamn. Noomie och Owe Blidelius Nya volontärer Möjligheten att vara volontär på SCSC väcker stort intresse bland seniorer. Våren 2015 rymmer två volontärsperioder. Under en månad i vinter har Kerstin Vinterhed, Stockholm, varit volontär, och hon efterträddes i slutet av februari av Noomie och Owe Blidelius, Mantorp. Sista datum för att ansöka om att vara volontär på SCSC under hösten, sannolikt under perioden september–november, är den 14 april. Studenter besöker Jerusalem i vår Nativity Trail Vi var 12 personer med olika bakgrund och motiv för vandringen. Flera hade aldrig varit i Israel och Palestina tidi gare, somliga hade levt där längre perioder, och andra hade, som jag och min man, besökt landet och guidat församlingar i ”Jesu fotspår”, vilket inneburit: bussresa. Vi ville nu vandra längs pilgrimsle den ”Nativity Trail”. Vandringen tog oss från Nasaret till Betlehem på sex dagar. Vi gick 90 km och åkte några kilometer med mini bussar. Kaplan var Lars Lingius, direktor på Swedish Christian Study Center i Jerusalem och resepedagog Elisabeth Lindgren. Lars berättade anekdoter, och om sina erfarenheter från livet i Som en församling På slutet av den svåraste dagens vand ring, den i Wadi Auja, lämnade Nedal oss en kort stund och gick i förväg. Vi skulle bara följa markeringarna som vi hela tiden hade sett, målade på ste nar. Vad hände? Jo, ganska snart höll vi på att gå fel! Tack och lov var det någon i gruppen som upptäckte miss taget och fick oss på rätt kurs. Detta blev för mig en bild av skillnaden mel lan att följa en levande Herre och att följa utstakade riktningar och budord. Gruppen av medvandrare blev som församling på vandring. Vi kom från olika kyrkofamiljer och var spridda i ålder. Men gemenskapen kring tro och vandring, övernattningarna i beduin tält och kloster, samtal, skratt och för Foto: Charlotte Thaarup Foto: Magnus Stenberg Under våren 2015 genomför Bilda fyra studieresor tillsammans med folkhögskolor och högskolor. Teologiska Högskolan Stockholm arrangerade en resa i februari inom ramen för kursen Christian Churches of the Middle East. Södra Vätterbygdens folkhögskola reser i april med både sin musiklinje och bibellinje. Och Katolska prästseminariet i Uppsala genomför en studieresa med sina präststudenter i juni. Jag sitter i Köpenhamn och tänker till baka på veckan som har gått. Lördag eftermiddag och söndag natt sköts två människor till döds här staden. En filmregissör som deltog i ett möte om yttrandefrihet och en ung judisk man som vaktade vid en bat mitzva i syna gogan i Krystalgade en kilometer häri från. Söndag morgon sköt polisen den unge mannen som begått attentaten. Vad har detta att göra med en pil grimsvandring med Studieförbundet Bilda? detta fantastiska land. Han ledde oss i tidebön med växelsång och delade nattvard med oss under träd, i bedu intält och i kloster. Elisabeth ordnade med allt det praktiska. Också hon de lade erfarenheter från besök och vand ringar i landet och ledde våra samtal. Den lokala guiden Nedal Sawalmeh betydde oändligt mycket för oss alla. Leende tog han emot oss när vi passe rat den stora checkpointen Al Jala ma med burar och tungt beväpnad israelisk militär. Nedal delade liv och gemenskap med oss. Han ledde vand ringarna, men oftast gick en eller flera av oss vid hans sida i samtal om poli tik, historia, tro, hans egen livsberät telse och tanker om fred, försoning och framtid. Nedal är troende muslim och genom att uppleva hans praxis och genom samtal har jag lärt mig mer om islam än vad jag har läst och fått förklarat. Dandanat i september Musik- och dansfestivalen Dandanat genom förs i år för tionde gången i Betlehem, i ett samarrangemang mellan Bilda och International Center of Bethlehem. Fyra svenska musik- och dansgrupper kommer att delta, tillsammans med fyra palestinska grupper. Nytt i år är att festivalen genomförs i september, nämligen den 10–12. Foto: Charlotte Thaarup Underbara kyrkor och kloster har vi besökt och bott i. I fader Firaz, präst i den melkitiska kyrkan i Zabab deh, mötte vi en människa med gans ka svart humor. Han vek åt sidan sin prästdräkt och visade att han inte bar några bomber: ”Även om jag är arab.” Ödsligheten och de karga omgivningarna gjorde oss betagna. undran, allt gjorde något gott med oss. I samtal framkom insikten om att vi ser olika på den komplexa situationen i området, och det står fullkomligt klart att enkla svar eller lösningar inte är möjliga. Landskapet, ödsligheten och de karga omgivningarna av sten och berg gjorde oss betagna. Att se solupp gången över Jordan, med tandborsten i munnen och morgonbönen och den annorlunda frukosten väntande i täl tet bakom en, det var en upplevelse. Vi vandrade genom landskap där vägen inte fanns, bara vägvisaren. Där det blev farligt och svårt blev alla ganska tysta, men hjälpte varandra, bar, höll och väntade. Och plötsligt var vi omgivna av hundratals får och getter och deras herdar! Vi besökte palestinska hem. Några var rika, med sommarhus på Västban ken och hus i USA. Andra var vanligt folk i flyktingläger, där husen byggs högre och högre för varje generation eftersom man inte får bygga utanför flyktinglägret. Vi lyssnade på berättel ser från gamla män om drömmen att få tillbaka föräldrahemmet nära Medel havet, och förstod att ungdomarna vet att detta inte är möjligt, eftersom där ligger nu en israelisk storstad. Deras frustration var lika stor. Vi är inte farliga – Mina förfäder var med på första Pingstdagen, förklarade fader Firaz. Då samlades de kristna bakom stängda dörrar av rädsla för judarna, det gör vi än idag. Vi är inte farliga människor, ingens fiende. – Om ni vill göra något gott, hjälp oss att bygga broar, låt er bli involve rade. Get dirty hands! I den underbara nybyggda kyrkan vid Sykars brunn drack vi vatten ur djupet – 32 meter! Och jag köpte en ikon. I Betlehem bodde vi hos Birgitta systrarna i deras underbara hus och mötte vänlighet och godhet och levde som i en oas. Svensktalande syster Bir gitta berättade om livet i den lilla sta den där alla känner alla, och om den långa svåra tiden under belägringen år 2002 och vid senare konflikter. Attentat där och här En morgon åkte vi buss, och vägen gick mellan två kullar. Nedal berät tade att natten innan hade judiska bosättare från den ena kullen stuck it moskén på den arabiska kullen i brand. Ja, spänning fanns. Men ingen hemma i Sverige eller Danmark hade hört något om detta. Men några da gar senare, på resans sista dag, vak nade vi i Jerusalem till nyheten om ett attentat i en synagoga där två mus limska män hade stuckit ihjäl flera ju dar samlade till morgonbön. Sitter i Köpenhamn och tänker på attentatet i lördags. En ung man med palestinsk bakgrund dödar en ung ju disk man. Båda var danskar. Vi behö ver vandra för fred och försoning, här och där – bygga broar, be och arbeta. Charlotte Thaarup Regional kyrkoledare, Equmenia kyrkan, Region Syd Helg och söcken 15 mars • Heliga korsets upphöjelse, eller Heliga korsets tillbedjan. Ortodox. Denna den tredje söndagen i fastan får de troende hjälp att ytterligare förbereda sig inför påsken genom att Kristi kors placeras centralt i kyrkan och får vara kvar där under midfastoveckan. 25 mars • Jungfru Marie bebådelsedag 29 mars • Palmsöndag. Katolsk och protestantisk. Varje år arrangerar det Latinska patriarkatet i Jerusalem en palmsöndagsvandring med 50.000—100.000 deltagare. Start kl 14.00 uppe på Olivberget. 2—5 april • Skärtorsdag—påskdag. Katolsk och protestantisk. 6 april • Annandag påsk. Då uppmärksammas Jesu möte och vandring med två lärjungar till Emmaus. Det finns fyra bud om var Emmaus låg: Abu Ghosh, Nicopolis, Qubeibeh på Västbanken och Qalunya som var en av de byar i Jerusalems närhet som förstördes 1948. 4—10 april • Pesach. Judisk påsk. 5 april • Palmsöndag. Ortodox. 9 april • Skärtorsdag. Ortodox. 10 april • Långfredag. Ortodox. 11 april • Heliga ljusets högtid. Ortodox. Omkring kl. 14.00 denna bekräftar Gud uppståndelsens under genom att låta eld uppstå inne i Kristi grav. Den sprids sedan över hela världen. 12 april • Påskdagen. Ortodox. 16 april • Yom HaShoa. Judisk. Den dag då Israel särskilt högtidlighåller minnet av offren för Förintelsen, på hebreiska Shoa. 22—23 april • Yom HaZikaron. Judisk. Sedan 1963 nationell israelisk minnesdag över judiska fallna soldater och offer för terrorism. 3 maj • Samaritansk påsk. 14 maj • Kristi himmelsfärdsdag. Katolsk och protestantisk. 15 maj • Miraj. Muslimsk. Firar profeten Muhammeds himmelsfärd från den klippa i Jerusalem som nu täcks av Klippmoskén. 21 maj • Kristi himmelsfärdsdag. Ortodox. 24 maj • Pingst. Katolsk och protestantisk. 24 maj • Shavout. Judisk. Firas till minne av lagens mottagande. 31 maj • Pingst. Ortodox. Returadress: Studieförbundet Bilda Box 79 125 22 Älvsjö B Folkmordet får inte glömmas bort ”Så länge vår historia är smärtsam för oss kan vi inte glömma den.” Det menade historikern Klas-Göran Karlsson vid en konferens på Bildas studiecenter i Jerusalem i januari. Konferensen hölls den 14–15 januari med anledning av att det i år är hundra år sedan folkmorden mot armenier och syrianer ägde rum. Att Bilda arrangerar en konferens kring folkmorden mot armenier och syrianer 1915 är naturligt av två anled ningar, menar biträdande förbundsrek tor Samuel Gustafsson. – Tack vare vårt studiecenter i Jeru salems gamla stad har vi nu levt 25 år i närhet av och gott samarbete med de gamla östra kyrkorna och en djup vän skap har vuxit fram. – I Sverige finns dessutom stora grup per av människor för vilka händelserna i det Osmanska imperiets sönderfall för hundra år sedan än i dag spelar en mycket stor roll, både i det privata och det gemensamma medvetandet. Den Syrisk-ortodoxa och Armeniska kyrkan utgör sedan många år självklara med lemmar i Bilda och deras verksamhet är omfattande. Till konferensen fanns flera av de främsta svenska forskarna på folk mord i allmänhet och skeendena i det Osmanska imperiets sönderfall i syn nerhet inbjudna, bland dem Klas-Göran Karlsson, professor vid historiska insti tutionen i Lund och David Gaunt, pro fessor vid Södertörns högskola. Gaunt har särskilt intresserat sig för vad som brukar betecknas seyfo, om hur syrianerna drabbades i det drama tiska och våldsamma skeendet mitt un der första världskriget, när den så kal� lade ungturk-rörelsen ville skapa en ny turkisk nation och identitet, i vilken de kristna minoriteterna inte fick någon plats. Kopplingar med Sverige Skeendena för hundra år sedan, i vad som idag utgör de östra delarna av Tur kiet, kan tyckas avlägsna i ett svenskt perspektiv. Men det finns förvånande många kopplingar som fångar svenska forskares särskilda intresse. Maria Småberg, historiker i Lund, har studerat hur svenska missionärer fick en betydelsefull roll som ögon vittnen till de blodiga massakrer som ägde rum, och som genom sina brev och rapporter hem spelat en viktig roll för att dokumentera vad som hände. Alma Johansson, som var utsänd av den svenska organisationen Kvinnliga Missionsarbetare, KMA, är ett centralt exempel. Hon och hennes kollegor en gagerade också många svenska kvinnor i insamlingar till och informationskam Den armeniske ärkebiskopen Aris Shirvanian i samtal med SCSC:s direktor Lars Lingius vid folkmordskonferensen i januari. panjer om hur utsatta de armeniska kristna systrarna och bröderna var. Doktoranderna Maria Karlsson och Vahagn Avedian, båda knutna till Lunds universitet, och den svensk-arme niska filmaren Suzanne Khardalian Holmquist, medverkade också vid kon ferensen. Text och foto: Magnus Stenberg SCSC-kalendarium • mars – maj 2015 15–22 mars 12–22 april 17–24 april 18–29 april 19–27 april 6–11 maj 7–17 maj Skrivarkurs med Anita Goldman. Resepedagog: Magnus Stenberg. Kristna Fredsrörelsen. Resepedagog: Thomas Magnusson. Södra Vätterbygdens folkhögskola, bibellinjen. Resepedagoger: Anders Linsmo, Cecilia Björnlinger. Riksförbundet Pensionärsgemenskap Oskarshamn. Resepedagog: Eva Danielsson. Södra Vätterbygdens folkhögskola, musiklinjen. Resepedagog: Lars-Inge Claesson. Bildas arbetsgrupp för Katolsk bildning och kultur. Resepedagog: Antonius Almaleh. Barnarps frikyrkoförsamling. Resepedagog: Marianne Claesson. KONTAKTA OSS GÄRNA! | Besöksadress Innanför Jaffaporten i Gamla stan Tel +972 2 626 42 23 | Direktor Lars Lingius, mobil +972 (0)54 730 5796 Koordinator Hania Kassecieh, mobil +972 (0) 545 315 739
© Copyright 2024