Språkets historia

Språkets historia
Inspelningar av ljud på skiva och band är en
ganska ny uppfinning i människans historia. Så
hur människor pratade för tusen år sedan, eller
tidigare, får vi försöka lista ut genom att studera
de skrifter som finns kvar.
De äldsta bevarade skriftspråken, det sumeriska och det egyptiska, är närmare 5 000 år
gamla. Men människan kunde förstås tala långt
innan dess. Troligen har vår art, Homo sapiens,
alltid kunnat tala. De tidiga Homo sapiens hade
samma intelligens och talorgan som vi. Homo
sapiens har funnits i minst 200000 år, men det
finns inget som säger att inte tidigare märiniskoarter också kunde tala.
Hur många språk finns det?
Man räknar med att det talas omkring 5 000
olika språk i världen. De stora språken, majoritetsspråken, är ungefär 60 stycken, och de talas
av 80-90 procent av jordens befolkning. De
allra flesta språk är minoritetsspråk, de talas
bara av små folkgrupper. Vilka de största språken är kan du se i tabellen.
Att urspråken har utvecklats till så många
olika små språk beror på att många folkgrupper
genom årtusendena har levt utan kontakt med
varandra. Därför har de olika språken utvecklats åt olika håll. Urinvånarna i Australien,
aboriginerna, är ett exempel på detta. När de
första europeerna kom till Australien på 1700talet talade aboriginerna mellan 200 och 250
olika språk, men varje språk talades av bara
några tusen personer. Aboriginerna levde visserligen på samma kontinent, men i stammar som
hade väldigt lite kontakt med varandra.
254
SPRÅKEXPERTEN
DE TIO STÖRSTA
SPRÅKEN
I VÄRLDEN
-----------------------*
Språk
: Talas av cirka : Talas i
i
1. Mandarin
: 885 miljoner
2. Spanska
332 miljoner
: Spanien,
3. Engelska
322 miljoner
: USA,
Kina, Taiwan
: Latinamerika
: Storbritannien,
Irland, Australien,
: Nya Zeeland,
i
4. Bengali
189 miljoner
Kanada, m.fl.
: Bangladesh,
: delar av Indien
5. Hindi
182 miljoner
: Indien
6. Ryska
170 miljoner
i
Ryssland, delar
: av Kazakstan
: och Ukraina
7. Portugisiska: 170 miljoner
: Portugal, Brasilien
8. Japanska
i 125 miljoner
i Japan
9. Tyska
: 98 miljoner
: Tyskland,
: Österrike,
,
: delar av Schweiz
1O.Wu
: 77 miljoner
: Kina
Ökar eller minskar antalet språk?
Många av de små språken minskar eller håller
på att försvinna helt, medan majoritetsspråken
blir större. Genom historien har det skapats
stora och mäktiga länder som erövrat andra
länder och på det sättet spridit sina språk. Ett
exempel är Nordamerika där de engelsktalande
vita nästan helt förintade indianfolken. Där
talades tidigare hundratals indianspråk, men
DEN
INDO-EUROPEISKA
,sPRAKFA.M.ILcJEN
.•. Trädet visar hur de indoeuropeiska
språken är släkt med varandra.
Nästan alla europeiska språk tillhör den indoeuropeiska
språkfamiljen.
SPRÅKEXPERTEN
255
'NOO IR.AMKA
D
BALTISKA
D
ARMENISKt\
SLAV/Sr<A
~ALMNSKA
•
.•. Så här har de indoeuropeiska språken brett ut sig geografiskt.
256
SPRÅKEXPERTEN
r<EI..TI5KA
i dag talas nästan enbart engelska. Detsamma
gäller Australien. Där har nästan alla av aboriginernas språk försvunnit. I Latinamerika talas nu
huvudsakligen spanska och portugisiska, och
minoritetsspråken har trängts undan.
Hur är språken släkt?
Folkgrupper som har flyttat ifrån varandra och
som en längre tid varit åtskilda, talar alltmer
olika. På så sätt har det uppstått olika språk,
som fortfarande har vissa likheter. Man säger att
språken är släkt med varandra. Ibland går det
att följa en hel grupp av språk bakåt i tiden till
ett "urspråk", ett gemensamt språk som de
övriga språken har utvecklats ur. Ett sådant urspråk är det indoeuropeiska, som nästan alla
europeiska språk kommer ifrån.
Indoeuropeiska
språk
På 1l00-talet uppmärksammade forskare att
många europeiska språk hade stora likheter.
Dessutom upptäckte europeer som lärde sig det
gamla indiska språket sanskrit att det fanns likheter mellan de europeiska språken och sanskrit. Språkforskarna förstod att det fanns ett
bakomliggande gemensamt språk. Detta urspråk gavs namnet indoeuropeiska. Här kan
du se vad foder och moder heter på några olika
indoeuropeiska språk.
Svenska
Latin
Forngrekiska
Sanskrit
Fornengelska
Fornpersiska
fader
moder
pater
mater
pater
meter
pitar
matar
feeder
modor
athir
mathir
Den indoeuropeiska
folkvandringen
I dag tror forskarna att det fanns ett folk, eller
flera grupper av folk, som levde i ett område
norr om Svarta havet och Kaspiska havet för
4 000- 5 000 år sedan. De kallas indoeuropeer,
och det var de som utvecklade jordbruket och
boskapsskötseln. Den indoeuropeiska befolkningen växte, och omkring år 2000 f.Kr.
började de sprida sig mot väster, söder och sydöst. Indoeuropeerna tog sig till Indien i öster,
till Italien och Grekland i söder, och ända bort
till Atlanten i väster. Och de förde naturligtvis
med sig sitt språk.
Svenskan, som tillhör de indoeuropeiska
språken, är närmast släkt med de andra nordiska
språken, t.ex. danska och norska. De är svenskans syskon. De språk som vi därefter är mest
släkt med är de övriga germanska språken, t.ex.
tyska och engelska, de är svenskans kusiner.
Sedan har vi en hel rad ännu mer avlägsna
språksläktingar, som t.ex. spanska, ryska och
hindi. Hur språken är släkt kan du se på s. 255.
Varför låter finskan så annorlunda?
Det finns också europeiska språk som tillhör en
helt annan språkfamilj än den indoeuropeiska.
Finskan är inte alls släkt med svenskan, trots att
Finland är en av våra närmaste grannar. Finskan
tillhör den uraliska språkfamiljen. Till den hör
också samiska, estniska och ungerska. De här
språken kom till Europa med en folkvandring
österifrån.
SPRÅKEXPERTEN
257
Ringen - en resa i det
svenska språkets historia
Ebba var fortfarande arg när hon klev på bussen
utanför skolan. Femtio sidor i läxa i den där
tråkiga boken Löwensköldska ringen av Selma
Lagerlöf. Hon som hade tänkt rida i kväll.
Bussen lämnade Visby och rullade ut på landet.
Hemma plockade hon upp Löwensköldska
ringen ur skolväskan och la sig på sängen. Lika
bra att
det avklarat på en gång. Men redan
efter några sidor var hon fångad av ringens
magiska historia, och hon försvann in i en helt
annan värld.
Innan Ebba gick och la sig den kvällen, hämtade hon sin egen ring ur den lilla asken av körsbärs trä, där den förvarades. Ringen hade hennes
pappa hittat när de grävde för utbyggnaden. Den
var sällsynt vacker, kanske arabisk. På Gotland
hade tusentals arabiska silvermynt, smycken och
annat från vikingatiden grävts upp. Ringen passade perfekt på hennes långfinger. Nu kunde
hon fortsätta på den kusliga berättelsen om den
Löwensköldska ringen. Hon var helt fångad av
ringens magi, och det dröjde innan hon somnade ifrån boken och började drömma ...
ra
Ebbas första dröm
Ebba stod uppe på klippan och såg hur den stora
båten närmade sig stranden. Hon kände sig konstig
på något sätt. Hennes fingrar och händer var annorlunda, liksom de nakna fötterna
och de grova stela
kläderna. Men hon visste varför hon stod där. Hon
väntade på sin pappa.
Hjärtat började bulta medan hon iakttog hur
skeppet roddes in mot land. Männen fick vada in
den sista biten, och de drog skeppet efter sig med
rep. De var klädda i mantlar, som var fästa vid höger
axel, och hade läderbälten
med stora spännen. Hon
hörde hur de ropade och skrek åt varandra medan
de bar i land skeppets last. Men vad sa de? Det måste vara en ålderdomlig
svenska de pratade, enstaka
ord kunde hon gissa sig till, men annars var det som
ett främmande språk.
Ebba drog efter andan. Nu bar de i land en död
man. Hon sprang nerför slänten, skräckslagen. Var
det han? Männen skrek något, och en av dem gick
henne till mötes. Hon såg det i hans ansikte. Hennes
pappa var död! Hon sprang fram till den döde och
försökte se på hans ansikte, men klarade det inte.
I stället drogs hennes blick till något annat. Han
hade RINGEN på handen. Den spred ett svagt blått
sken omkring sig. I samma ögonblick vaknade hon,
alldeles svettig och med bultande hjärta.
258
SPRÅKEXPERTEN
Runstenen
RUNSVENSKA
(CA 800-1225)
-------------*
Av de äldsta runorna framgår att Sverige, Norge,
Danmark och Island i stort sett hade ett gemensamt språk fram till vikingatiden. Detta språk
kallas urnordiska. På BOD-talet splittrades
ur-
nordiskan och de nordiska språken började
alltmer skilja sig från varandra. Men ännu på
1000-talet
var likheterna i språken så stora att
man utan svårigheter förstod varandra. Island är
det land som mest bevarat det urnordiska språket. En islänning kan än i dag läsa en saga från
l200-talet
med samma lätthet som en tidning.
Nästa morgon frågade hon sin pappa om runstenen som fanns på deras gård. Han trodde att
stenen var en vikingagrav, men han visste in te
riktigt vad som stod på den.
Och flickan i drömmen! Hade hon bott här?
Var det hon som hade tagit hit ringen? Vad står
det på den där runstenen? Hon ville ha reda på
det i dag. Ebba skyndade ut och sprang bort till
runstenen.
Den första delen av runskriften hade blivit
förstörd, men hon skrev av resten och tog med
sig papperet till skolan. Kanske kunde Åke,
historieläraren, ta reda på vad som stod där?
Arvord
Runsvenskan består framför allt av arvord, ord
som gått i arv från urspråket och som är ganska
lika i de flesta germanska språk, som tyska och
engelska. Många av dessa ord finns fortfarande
~kltx~Ittxt rtl kxkt~rt~
~h~Xflt IBltx~Itlxkt~rt{l
kvar, och de tillhör främst områden som rör
djur, mat, kroppen, familjen och naturen.
Exempel på arvord är ko, häst, mjölk, salt,
huvud, ben, man, kvinna, barn, hus, åker och sol.
Lånord
Låneorden var ord som svenskan fått genom
vikingarnas handelsresor
och genom de präster
som kristnade landet på 1000- och 1l00-talen.
Från den första kristna tiden har vi fått ord som
kyrka, präst, djävul, biskop, altare och klocka.
Namn
Många av våra förnamn är gamla och härstammar från runsvensk tid eller ännu äldre tider.
Det finns namn med ursprung i asagudarnas
namn, som Tore som kommer från guden Tor. Det
finns också många namn som härstammar från
äldre djurnamn. Ulf kommer från ulv, varg, och
Arne kommer från arn, örn.
260
SPRÅKEXPERTEN
Nordens äldsta bokstäver
Ebba knackade på och klev in i Åkes arbetsrum.
Han blev minst sagt förvånad över hennes
plötsliga intresse för runskrift. Hon satte sig vid
arbetsbordet, medan Åke plockade ner en bok
från bokhyllan. "Här Ebba. Läs det här först, så
att du förstår lite mer om runskrift."
Ebba läste: "Runorna är Nordens äldsta skrivtecken. I tusen år, från 200-talet till ca 1225,
skrev vi i Sverige inte med några andra bokstäver
än runor. Ordet bokstav betyder stav (= runa)
inskuren i bok (bokträ). Runornas form tyder
på att de från början skars in i trä med kniv.
Runorna består mest av raka streck som var
lättast att skära.
Under hela medeltiden användes runskriften
vid sidan av de lärdes latinska bokstäver. I vissa
delar av landet, som i Älvdalen i Dalarna, användes runskrift ända in på 1800-talet!
Under den runsvenska tiden (ca 800-1225)
användes en runskrift med 16 tecken. Den
tredje runan, th, var ett läspljud som i engelskans their (tonande) eller thing (tonlöst).
Detta ljud har försvunnit från svenskan, liksom
den sista runans ljud, R, ett r-ljud som påminner om ett sje-ljud.
Eftersom det bara fanns 16 runor, men
många ljud, så kunde några runor användas för
Hera ljud.
Mellan orden brukade ett litet kors ristas in
för att det skulle bli lättare att läsa. Runorna är
ofta huggna i en slinga i form aven orm.
I Sverige finns det omkring 3 500 runinskrifter i sten. De Hesta finns i Uppland,
ca 1 000 stycken. Uppland är Europas runtätaste område. Runstenarna är inte gravstenar
utan minnesmärken över personer."
Ebbas runskrift
Ebba tog fram lappen med runorna och visade
den för Åke. Det tog inte lång tid att få fram en
översättning av runskriften till bokstäver:
thria
thina
kuth
hielbin
eftir
sial
vag
o
y
ö
g
ä
rothfoaR
Ebba förstod inte ett ord, så Åke skrev ner
förklaringen:
Denna sten efter Rodfos. Gud hjälpe Rodfos själ.
Rodfas! Kan det ha varit den döde från vikingaskeppet? Hade han och Hickan bott på deras
gård för 1 000 år sedan? En sak visste hon i alla
fall. I kväll skulle hon sätta på sig den magiska
ringen när hon la sig. För hon ville drömma
vidare ...
f
u
th
O
r
k
h
n
a
s
t
------------------------------------------------------------------------------
v
rothfos
e
ä
ä
e
d
b
P
m
R
e
y
J
.•.Runalfabetet.
SPRÅKEXPERTEN
261
Ebbas andra dräm
Ebbas medeltidstext
Hon stod på ringmuren, det var ingen tvekan om
Nästa dag efter skolan sökte Ebba åter upp en
något förvånad Åke på hans arbetsrum.
"Tror du att det går att lista ut vad som står
på lappen?" frågade hon ivrigt.
Han tittade på hennes skrivna lapp. "Det ser
ut som några rader ur Gotlandsvisan. Den är
skriven på medeltidssvenska. Du vet att efter
att kristendomen erövrat Sverige började det
latinska alfabetet användas jämsides med runskriften."
Åke skrev flitigt några minuter, innan han
belåtet lutade sig tillbaka och visade resultatet:
saken. Hon kände igen den och mycket av Visby stad
som låg innanför. Men utanför muren såg det ut som
rena landet. Det var ett fruktansvärt
oväsen inifrån
staden av gnisslande kärror och av hantverkare,
gatuförsäljare
och handelsmän. Och lukter! Det luk-
tade så annorlunda
mot det som hon var van vid.
Skillnaden mellan fattig och rik var lätt att se på
kläderna. De flesta av de enkelt klädda stod i grupper för sig och pratade något gammalt gutamål, det
kunde hon höra. Men de bättre klädda talade andra
språk. Det lät som tyska och kanske också danska.
En soldat stannade
och betraktade
några meter nedanför henne
ett handskrivet meddelande
som
satt på en trädörr. Soldaten rev ner det och kastade
det på marken. Ebba skyndade sig ner från muren
och tog upp meddelandet.
Var det något som solda-
ten inte gillade? På papperet
var en gris med kunga-
krona ritad, och så stod det en vers bredvid.
Skorpio pläghar lekia
Skorpionen brukar leka
medh tungone smekia
med tungan smeka
medh stiärtenom
med stjärten stinga
stinga
så göra the danske
så gör de danske
Wij klaghe thedt alle
Vi protesterar
hwadh Swerighe är skedt
mot vad som med
Sverige har skett
Skorpio pläghar lekia
med h tungone smekia
medh stiärtenom
alla
med h sweck och falskheet
med svek och falskhet
stinga
så göra the danske
Wij klaghe thedt alle
hwadh Swerighe är skedt
medh sweck och falskheet
Solen lyste på ringen hon bar, och i samma ögonblick
tog någon ett fast grepp om hennes handled. Hon
försökte slita sig loss, men det var för sent. Ringen
drogs av henne finger och försvann med tjuven i folkvimlet. Hon försökte springa efter, men det var trångt
Åke förklarade: "Danskarna var lika svekfulla
som skorpionerna. Så tyckte i alla fall 'de svenske' efter att ha förlorat Gotland till danskarna."
Oj, medeltiden! Ebba kände sig otålig av nyfikenhet. Hon planerade redan att skynda sig
hem, äta och rida sig trött så att hon kunde
somna tidigt och fortsätta på ringens historia.
Men nu hade ju ringen blivit stulen, hur kunde
den då ha hamnat hemma på gården? Ebba sa
hej då till Åke och satte fart mot busshållplatsen.
och hon knuffades hit och dit. Några barn stod i en
cirkel och sjöng. Sången snurrade runt, runt i huvudet
på henne och hon blev yr och illamående. "Denna
ringen, den ska vandra, från den ena till den andra. Låt
den gå, låt den gå, låt den aldrig stilla stå ..."
Precis som efter den första drömmen vaknade
hon svettig och uppjagad.
SPRÅKEXPERTEN
263
Ebbas tredje dröm
MEDELTIDSSVENSKA (1225-1526)
------------*
Hon stod på ett torg omgivet av pampiga stenhus.
Det var kvällsljus och folk stod i små grupper fram-
Västgötalagen
för ingången till ett av husen. Kvinnorna var klädda
Den äldsta svenska text med det latinska alfabe-
i eleganta långa klänningar och männen hade peru-
tet som finns bevarad är Västgötalagen från 1225.
ker. Många bar masker för ansiktet. Ebba gick närmare och kunde på det palatslika huset läsa Kongligo
Operan i guldbokstäver.
Tyskan och danskan
Ordförrådet
i svenskan förändrades
utökades under medeltiden.
behärskade
mycket och
Den tyska Hansan
handeln i Östersjön, och tyska
köpmän och hantverkare
Ett tag på BOa-talet
invandrade till Sverige.
hade vi en tysk kung med
Operan i Stockholm. Var
det inte på en maskerad på operan som Gustav III
blev skjuten? Hon kunde höra att de uppklädda
damerna och herrarna pratade med varandra på
franska. Var det inte så på Gustav III:stid?
Hon avbröts i sina tankar aven känsla som hon
tyska skrivare och rådgivare vid sin sida. I många
kände igen. Känslan av att RINGEN var i närheten.
städer fick språket starka inslag av tyska.
Hon vände sig om och såg en välklädd man på väg
Ekonomi, handel, hantverk och politik domi-
att korsa gatan. Hon såg det svaga blå skenet och
nerades av tyskarna och deras språk. Några ex-
försökte tränga sig förbi ett par som skymde sikten.
empel på tyska lånord är stad, fröken och mynt.
Just i det ögonblicket
Även det danska inflytandet
var stort under
kom en hästskjuts farande i
full fart. Mannen såg den inte utan stegade ut i gatan. Ebba var nästan framme vid honom, då hon för-
medeltiden.
stod vad som höll på att hända. Hon kastade sig
fram och knuffade undan mannen. Förvånad ramlade
Namn
I och med kristendomens
erövring av vårt land
blev bibliska namn och helgonnamn
under hela medeltiden.
populära
Vanliga namn var t.ex.
Katarina, Kristina, Andreas och Mikael.
Även tyska och danska namn blev vanliga,
t.ex. Ebba, Henrik, Axel och Stig.
mannen bakåt, medan hästskjutsen
dundrade förbi.
Mannen med ringen reste sig upp. Han omfamnade henne och frågade om det fanns något sätt han
kunde tacka henne på. Trots att hon var omtumlad
märkte hon att han pratade gotländska. Hon stirrade
på ringen och sa högt: "Ringen!" Mannen log, tog av
sig ringen och gav den till henne. Han omfamnade
ÄLDRE NYSVENSKA (1526-1732)
------------*
Gustav Vasas bibel
Efter det att Gustav Vasa besegrat danskarna
och tagit makten, enade han landet. Då behövdes en bibel på svenska, och år 1541 var Gustav
Vasas bibel klar. Med den började ett modernare skriftspråk utvecklas, nysvenska. Tack vare
boktryckarkonsten
kunde bibeln tryckas i flera
exemplar som skickades ut över landet.
264
SPRÅKEXPERTEN
henne igen och fortsatte
över gatan.
Fransk kultur
Åke var inte förvånad längre. Han hade till och
med ställt dörren öppen. Även han var spänd
på att höra fortsättningen. Ebba berättade.
"Gustav III mördades 1792", sa Åke.
"Kungen var en stor beundrare av 1700-talets
franska kultur. Han tyckte att svenskarna var
obildade och att kulturen behövde utvecklas här
uppe i Norden. Därför grundade han Operan,
Dramatiska teatern och Svenska Akademien.
Han älskade musik och teater, och var gärna
med själv och spelade teater. Och så uppmuntrade han konstnärer och diktare.
Det var nu som Carl Michael Bellman skrev
sina visor. Svenska Akademien fick som uppgift
266
SPRÅKEXPERTEN
'att arbeta uppå Svenska Språkets renhet,
styrka och höghet'. Resultatet blev bl.a. en
ordlista som hela tiden förnyas och finns kvar
än i dag."
Ebba tittade Åke beslutsamt i ögonen. "Jag
tänker skriva ner mina drömmar om ringen.
Och sen ska jag skriva en bok om tjejer som har
bott på vår gård och som får ärva en magisk
ring. Och de tjejerna kan mötas i sina drömmar. Jag ska bli författare, Åke, en ny Selma
Lagerlöf Men först måste jag släktforska, för att
ta reda på vilka de här tjejerna var. Och du ska
hjälpa mig, Åke."
"Öh, jaha", sa Åke. Han kom inte på något
annat att säga.
YNGRE NYSVENSKA (1732-CA 1900)
NUSVENSKA ORD
--------------------------*
------------------------*
Under 1700-talet hade läs- och skrivkunnig-
Lånord på 1900-talet
heten ökat så mycket att tidningar och tidskrift-
De ord som i dag, och under hela 1900-talet,
er började ges ut. Mest känd är veckotidningen
har utökat vårt ordförråd är främst engelska
Then Swänska Argus, vars första nummer kom
ord, mest från USA. Det är nya ord inom teknik,
ut 1732. Genom att skriva med ett enklare och
vetenskap, mode, sport, reklam och annan
modernare
företagsverksamhet.
språk skilde sig Argus tydligt från
Exempel på nya engelska
tidigare litteratur. Tidningen Argus inleder en
ord i svenskan är jumbojet, kärnkraft, turbo-
period i språkhistorien
motor, sexig, gym, såpopera och hamburgare.
som kallas yngre
nysvenskan.
För en del ord går det att hitta svenska
motsvarigheter,
och för andra ord går det att
Lånord på 1100-talet
försvenska stavningen. Men många ord har fått
Under 1600- och 1700-talen var Frankrike
behålla både sitt uttal och sin ursprungliga
Europas stormakt. Vid Europas alla hov, och
stavning. För ordet monitor har det svenska
bland adeln, försökte man på alla sätt att efter-
ordet bildskärm accepterats,
men för scanner
likna Frankrike. Överklassen var tvåspråkig och
har det varit svårare. Det är inte många som
talade både franska och svenska. Framför allt
säger bildläsare i stället. För ordet chips finns
konst, vetenskap, musik, kläder
inte ens något svenskt ord. Engelskans mail kan
och mat var den franska påverkan stor. Exempel
inom områdena
vi försvenska stavningen på, till mejl, på samma
på franska ord som införts i vårt språk är garde-
sätt som vi försvenskat tape till tejp. Men vissa
rob, parfym, choklad, karamell, kuliss, biljett,
försvenskningar, som jos i stället för juice, har
paket och industri.
inte slagit igenom.
Namn
Namn
Franska namn blev på modet på 1700-talet
Film, tv och tidningar har varit viktigast för
och då främst kvinnonamn. Först var det adels-
spridningen av de engelska namnen under
flickorna som fick namn som Charlotte, Louise,
1900-talet.
Exempel på engelska och amerikan-
Christine, Marianne och Sophie, men snart
ska namn är jenny, Fanny, Kent, Roger, john,
spred sig namnen till alla samhällsklasser.
johnny, Robert, Dennis och Tommy.
Tio procent av Sveriges befolkning är
invandrare eller barn till invandrare. Säkert
kommer många av deras namn att tas upp i det
svenska språket och upplevas som "svenska"
om hundra år.
SPRÅKEXPERTEN
267
Dialekter
Ordspråk
När Sveriges befolkning växte och spred sig
över landet hände saker med språket. De olika
delarna av landet skildes åt av skogar, berg och
vatten, och olika dialekter växte fram. Lite grovt
kan dialektområdena i Sverige delas in i följande områden:
Ord förändras, ord försvinner och nya ord
kommer till. Men vissa uttryck har behållit sin
ursprungliga form genom tiderna. Det är ordspråken och talesätten. Bättre fly än illa flkta,
säger vi än i dag, även om folk som är osams
inte utmanar varandra på duell med värja längre. Vi förstår innebörden, även om vi inte alltid
vet varifrån uttrycken kommer eller vilken deras
ursprungliga betydelse var.
Ett ordspråk måste vara så kort att det går
att komma ihåg, och så fyndigt att det inte
glöms bort.
Många gånger är det oklart var ordspråken
kommer ifrån. Många ordspråk finns spridda
över hela världen i liknande former. Man ska
inte väcka den björn som sover, säger vi svenskar.
Väck inte den hund som sover, tycker tysken.
Fransmannen varnar för katten, engelsmannen
för lejonet, och indiern för ormen. Många av de
ordspråk som fortfarande används har ett
mycket gammalt ursprung, och kommer t.ex.
från antiken och Bibeln:
De svenska dialekterna håller på att jämnas ut
genom radio, tv och andra massmedier, men
också genom folkomflyttningar. Det är tråkigt
om dialekterna försvinner, för de är en krydda
i språket och en del av vår personlighet. De skapar även tillhörighet med vår hembygd.
Hur mycket av dialekterna finns kvar i dag?
Projektet SweDia 2000 har samlat in talprover
på över 100 svenska dialekter. För varje dialekt
har äldre kvinnor, äldre män, yngre kvinnor
och yngre män spelats in. Om du går in på projektets hemsida kan du själv lyssna på hur de
olika dialekterna låter. Här finns också fakta om
dialekter. Adressen är swedia.ling.umu.se (obs!
inget www i webbadressen).
268
SPRÅKEXPERTEN
Friskt vågat är hälften vunnet
Al/ting har sin tid
Själv är bästa dräng
Bränt barn skyr elden
I nöden prövas vännen
Bättre sent än aldrig
Hungern är bästa kryddan
Ordspråken
ger även goda råd:
Ärlighet varar längst
Bättre brödlös än rådlös
Den som spar han har
Som man bäddar får man ligga
Bättre tiga än illa tala
Det finns också många ordspråk som är folkliga
och som har gått som muntlig tradition från
generation till generation. Andra visdomsord
har hämtats från litteraturen, t.ex. från Hamlet
och andra pjäser av Shakespeare.
Talesätt
Skillnaden mellan ett ordspråk och ett talesätt
är att ett ordspråk alltid används ordagrant,
medan ett talesätt anpassas till den mening det
ingår i. Om talesättet "ha huvudet på skaft"
sätts in i en mening kan det bli så här Han har
verkligen huvudet på skaft. Han är duktig i alla
ämnen.
Talesätten kommer ofta från Bibeln eller
från annan känd litteratur. Ibland finns en särskild historia bakom talesättet.
Det ger jag katten i
- det struntar jag i. Ursprungligen
"Det ger jag åt katten".
hette det
Det hänger på ett hår
- det är farligt nära att misslyckas. Från en grekisk berättelse där en man åt en måltid med ett
svärd hängande i ett tagelhår ovanför huvudet.
Först till kvarn får först mala
Bättre fly än illa fäkta
Allt är inte guld som glimmar
Slutet gott allting gott!
Liten tuva välter ofta stort
Fara som ett torrt skinn
- skynda fram och tillbaka. Efter ormarnas
ömsade skinn som flyger omkring i vinden.
1055
Göra någon en björntjänst
- försöka hjälpa någon men bara förvärra situationen. Efter en fabel om en man som hade en
tam björn. Björnen ville slå ihjäl en fluga som
satt på mannens näsa, men slog ihjäl mannen
i stället.
SPRÅKEXPERTEN
269