INST. FÖR NEUROVETENSKAP
Nyhetsbrev nr 3, www.neuro.uu.se
Juni 2015
Ekonomi info
Prefekten har ordet
Forskningsstrategier
Styrelsen har haft sitt sista
möte inför sommaruppehållet. Vi behandlade en
rad frågor som vi inte hunnit med tidigare under terminen, kändes bra nu när
syrenerna står i full blom
och tagit över efter fina
häggen!
De alltid lika aktuella frågorna om institutionens
ekonomi inklusive overheadkostnader lades för
ögonblicket åt sidan för att
återkomma på dagordningen efter delårsbokslutet då vi får bättre underlag för analyser, överväganden och diskussioner
om riktlinjer för våra gemensamma stödkostnader.
Ett område som också är av
allra största vikt för oss är
strategier för att öka våra
forskningsanslag och vässa
våra förutsättningar att
uppnå ännu bättre forskning.
Ett miniinternat om detta är
planerat till den 26 augusti.
Cecilia Yates samlar ihop
uppslag till diskussionspunkter för detta evenemang.
alla på institutionen en trevlig
och rekreerande ledighet innan
vi på nytt drar igång full aktivitet i augusti!
Ted Ebendal
- Vid beställningar,
glöm inte att ange
ref kod till er grupps
administratör.
- Inköp ska göras
med faktura och inte
med egna utlägg.
Jag vill även tacka Lars
Oreland för den trevliga
guidningen han gjorde för
oss på institutionen på
Medicinhistoriska museet,
väldigt intressant!
Med mindre än två veckor
kvar till midsommar vill
jag passa på att tillönska
- Inköp, inkl resor
ska göras hos våra
avtalade leverantörer.
Ted Ebendal & Lars Oreland prof. emeritus i farmakologi vid hans mycket
- Sista dag för attest
uppskattade guidning på Medicinav leverantörsfaktuhistoriska museet för oss på
ror är 30/6 kl 16.00.
Institutionen i juni.
Utmärkelser, anslag, tillsatta uppdrag & tjänster
Kungliga vetenskapsakademin:
- Marina Frank, Genetisk
utvecklingsbiologi, Sensoriska kretsar
Systembolagets forskningsfond:
- Christina Nehlin Gordh,
Psykiatri
Konsul Th C Berghs Stiftelse:
- Malin Lagerström, Genetisk utvecklingsbiologi, Sensoriska kretsar
Årsrapport
Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare:
- Tianle Gao, Genetisk utvecklingsbiologi, Sensoriska kretsar
neurobiologi, professur i Molekylär Fysiologi vid Inst f Jämförande Fysiologi vid Tek/Natfakulteten från 1 juni
- Stéfano Pupe, Funktionell
neurobiologi
Nya docenturer:
- Erika Comasco, Neuropsykofarmakologi
Svenska sällskapet för medicinsk forskning:
- Marina Frank, Genetisk utvecklingsbiologi, Sensoriska
kretsar
Ny professur:
- Åsa Mackenzie, Funktionell
- Undvik nya inköp
och beställningar
under junis sista två
veckor, Sista dag för
inköp är 12 juni.
- Ulf Jonsson, Bup
Nyantagna doktorander:
- Sandra Löfving Gupta,
handledare Mimmi Willebrand, Psykiatri
Tack till er som
medverkat till
årsrapporten 2014.
Den har bl.a.
skickats till
högskolor och
Universitets
institutioner inom
neurovetenskap
samt internt inom
UU. Finns på
hemsidan, klicka här
Redaktör: Cecilia Yates
Har du tips till nyhetsbrevet eller
webbsidan, mejla:
[email protected]
eller ring 471 4771
Sida 1
Årets pristagare av Neuropriset för bättre lärande 2015
Caisa Öster, psykiatrin fick Neuropriset för bättre lärande 2015
för sina pedagogiska insatser av
Grundutbildningskommittén vid
Neurodagen i mars.
Caisa undervisar blivande sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i psykiatrisk omvårdnad
och psykiatri och har varit lektor
med klinisk anknytning sedan
1999. Hennes grundprofession är
specialistsjuksköterska och hon
arbetade även under 90-talet
som chef på en vårdavdelning,
vilket många gånger har varit en
fördel för att kunna se sammanhang på ett tydligare sätt. Utbildning för både personal och patienter men även kvalitetsutveckling, har alltid varit ett centralt
tema både inom hennes undervisning och forskning. Caisa berättar:
Vårdvetenskap
– Mitt ämne är ju vårdvetenskap,
och det är bara jag och Kristina
Haglund som arbetar med det på
Inst för neurovetenskap. Vi är
med i många utbildningsprogram
och en fördel här i Psykiatrins hus
är att vi är nära kopplade till
kliniken. Jag arbetar i nästan alla
inriktningar med bland annat arbetsledning och organisation, annars är mitt huvudämne
”omvårdnad i samband med psykisk ohälsa”. När det handlar om
vårdutbildningar har jag i många
år även arbetat med samma frågor på uppdrag av kommunen
dvs. att arbeta med utbildning av
personal. En ny utmaning har varit
att utveckla och ansvara för en
webbaserad kurs i ”Psykiatri” där
studenter från hela landet på
grundnivå lär mer om psykiska
sjukdomar.
ende och vård”, men det kan ske
på väldigt många olika sätt.
– Det främsta som man tänker på
är patienters upplevelse av vård,
och utifrån de resultaten kunna
förbättra vården. Dessutom även
kopplat till att skapa ett bättre
resursutnyttjande. Men förstås
även personalens upplevelser av
sitt sätt att arbeta för att vård och
omvårdnad ska kunna förbättras.
Det är spännande men också en
svårighet i att det inte är ett
renodlat ämne. När det gäller all
klinisk forskning är det osäkra förhållanden, vad påverkar vad?
Variablerna är ibland oändliga,
tex personlighetsstrukturer eller
hur det var just den dagen. Det
finns ingen tydlig forskningsmiljö
med kontrollerande förhållanden.
Instrumentutveckling
– Under senare tid har mitt intresse flyttats mer till utveckling
och validering av olika instrument
och, metoder för lättare kunna
identifiera faktorer som har betydelse för en bra vård. Det gäller
faktorer både under vårdtiden
och vad som påverkar återhämtning på längre sikt. Detta var
även en del i mitt avhandlingsarbete där jag fick förmånen att resa
runt i landet och med enkäter och
intervjuer samla data om hur människor klarar återhämtning efter en
stor brännskada. Det kan vara svårt
i en vårdsituation att möta en patient som har det besvärligt men i en
forskningssituation kan det vara än
svårare. Fd. patienter kan ha stora
behov av kontakt och sjukvård eller
kan vara missnöjda med något och
att då möta dom utifrån sin roll som
forskare och kunna säga tack och
gå ifrån utan att göra något mer
kan vara en utmaning. Sedan jul är
jag även engagerad i KCKP och i
ett forskningsprojekt om branden i
Västmanland. Vi undersöker hur
människor mår efter en sådan händelse.
Psykiatrins hus
– Det här huset är en bra bild och
exempel över hur viktigt samspelet
är mellan undervisning, klinik och
forskning. Där är vi som forskare
och lärare så att säga inbyggda i
vården, även om det kommer att ta
några år för att det ska sätta sig.
Forts. på sid 3
Inom vårdvetenskap forskar Caisa
bland annat om ”interaktionen
mellan personal, patient, närståCaisa Öster, klinisk lektor i Psykiatri
Sida 2
Det är så positivt att alla delar
finns nära varandra, tex att personal och studenter, när de är här i
sin verksamhetsförlagda utbildning
kan knacka på och fråga efter
referenser, det en ögonblicksbild
över hur allt knyts ihop.
Tillvaratagande av kunskaper i
vården & samhället
– Många glömmer att specialistsjuksköterskeprogrammet är på en
avancerad nivå och det är viktigt
att studenterna får med sig kunskaper som är dagsaktuella och
hållbara men även att de får med
sig alla tvivel och forskningsfrågor.
Det är viktigt att komma ihåg att
det är inte svar som vi servererar,
vilket kan vara lätt att tro, utan det
är frågor som studenterna får med
sig ut när de är klara. Framförallt
att studenterna har vetskap om de
olika motsättningar som finns i
forskningsresultaten. För det andra
bör studenterna få med sig nyfikenhet över sin arbetssituation. Hur
ser det ut där jag befinner mig?
Vad kan jag göra för att fortsätta
utveckla och förbättra arbetssituationen? I samhället tror jag kunskapen är låg om skillnaden mellan
högre yrken och gymnasieyrken.
Det krävs i sjukvården att vara
kunskapsbaserad men även kreativ
och komma med nya idéer. Här i
utbildningarna arbetar vi med metod, kunskapsinnehåll och den kritiska blicken och då behövs koppling mellan undervisning, klinik och
forskning.
– Det finns dock en svårighet med
de kombinerade tjänsterna som
många erfar och det är att den
akademiska kompetensen inte alltid tas tillvara i klinisk verksamhet.
Tex för de som är disputerade
sjuksköterskor, men arbetsterapeuter och fysioterapeuter, de förväntas många gånger arbeta som
vanligt i sitt yrke och möter patient
efter patient. Men det ger ingen
generellt ökad kvalitet i vården.
Istället tror jag att de skulle kunna
arbeta på ett mer övergripande
plan och föra ut kunskaper som på
sikt verkligen gynnar patienter,
personal och hela organisationen.
Det finns mycket att jobba för och
jag tror att vi är på väg. Ett bra
exempel på detta är Uppsala
kommun som har förstått att utnyttja akademisk kompetens men
det har tyvärr inte alla delar av
Akademiska sjukhuset gjort i
samma utsträckning.
Bättre lärandemiljö
– För att få bättre hälso- och sjukvård skulle jag önska att vi hade
en bättre lärandemiljö i vården. En
lärandemiljö för patienter och närstående, för personal och naturligtvis för studenter. Vi måste arbeta
mer tillsammans i utvecklingsprojekt
och i forskningsprojekt och inte
bara använda ordet klinisk forskning utan mer samarbetsprojekt
mellan alla tre delar klink, forsk-
ning och utbildning. Rent praktiskt
för studenterna, skulle nya pedagogiska modeller kunna förbättras och läras ut mer till handledarna. Olika metoder för att förbättra utbildningen är något som
framöver vill undersöka och studera mer genom bland annat
forskningsstudier.
– När det gäller framtiden för
professionsutbildningar i vården
skulle jag önska att vi hade mer
pedagogisk kompetens i lärande
akademisk miljö. Att tänka nytt
och att vi tog till oss nya pedagogiska idéer som finns ute i världen
fortare. Både för att höja kvaliteten på utbildningen men även
för att kunna använda resurserna
bättre. Våra utbildningar kommer
bara att bli större och behovet av
kompetent och kunnig arbetskraft
ökar i vården, avslutar Caisa Öster.
Läs mer om Caisas forskning på
vår hemsida, Vårdforskning,
under psykiatri.
Läs mer på hemsidan om
Grunutbildningskommittén som
instiftat Neuropriset för bättre
lärande 2015. GUK välkomnar
alla som arbetar med
undervisning till lärardagen den
24 aug 2015, klicka här för länk
till information om dagens
program samt anmälan.
Motivering till Caisa Öster för Neuropriset för bättre lärande 2015
”Caisa är en mycket uppskattad lärare av både studenter och kollegor. Hon har med
stort engagemang och kunnande bl.a. utvecklat nya examinationsformer. Hon har dessutom
nyligen drivit utvecklingen av det interprofessionella lärandet med utbyte mellan
sjuksköterska- och läkarutbildningarna. Hon har också utvecklat och är ansvarig för
fakultetens mest sökta fristående kurs som dessutom är helt nätbaserad.”
Grundutbildningskommittén via bitr. prefekt Finn Hallböök
Sida 3