1. No category

INST. FÖR NEUROVETENSKAP
Nyhetsbrev nr 2, www.neuro.uu.se
april 2015
Prefekten har ordet
Nu syns både tussilago, blåsippor och vitsippor i backarna runt Uppsala. En härlig tid
av året! Vi har genomfört
årets Neurodag, ett välbesökt och uppskattat inslag i
vårens verksamhet. Vi gratulerar pedagogiska pristagaren och mottagaren av det
särskilda hedersomnämnandet.
de olika grupperna får fylla
den är nu inledd.
på de pengar som saknas och
I övrigt närmar sig de pågående
inte längre kan förlita sig på
löneförhandlingarna fullbordan.
att vi gemensamt rycker in
Arbetsgivaren och facken är fortmed bidrag.
farande oense, men bara om ett
Den andra aspekten på vår
fåtal av medarbetarna inom ingemensamma ekonomi som
styrelsen valt att utreda gäller stitutionen. Vi bör kunna nå en bra
uppgörelse inom kort! Avslutningsstödkostnaderna. Här är det
alltså det vi betalar för service vis har också förslaget till ny prefekt förts framåt, mer om det i
från universitetet, fakulteten,
universitetsbibliotek men även nästa krönika inför sommaren..
Ett informationsmöte på Blå
Ted Ebendal
för det som institutionens ledKorset liksom styrelsemötet
ning, ekonomi-, personal- och
den 14 april har behandlat
kursadministration och infratvå aktuella frågor för instruktur kostar både för löner
stitutionen. Dels har vi fått
och drift. Den största delen
fram underlag för hur medfi- (runt 60 %) går till universitet
nansieringen, alltså påfylloch fakultet centralt men nu
ningen av pengar där exter- star vi på en detaljgranskning
na bidragsgivare valt att
av den del som vi kan påverka
inte finansiera hela vår kost- på institutionen. Det är viktigt
nad för stödverksamhet och
att klarlägga hur mycket olika
lokalkostnader, fördelats
forskargrupper betalar och
mellan våra olika forskarvad de får tillbaka i form av
grupper. Kanske måste vi
service. Den här analysen
Ted Ebendal med Caisa Öster som fick Neuronästa år fatta beslut om att
har styrelsen begärt och
priset för bättre lärande vid Neurodagen 2015.
Datum att
skriva in i
kalendern:
- Lärarhalvdag 24/8
kl 12-17, program och
info kommer inom
kort.
- Guidad tur Medicinsk historiska
museet 3/6 kl 10-12,
mer info kommer att
mailas ut.
- Blodomloppet 19/5
- Introduction meeting
for PhD students 26/5,
kl 10-11, C2:2 BMC
- Styrelsemöte 2/6
kl 12-16.30 i
Öbrinkrummet, BMC
Utmärkelser, anslag, tillsatta uppdrag & tjänster
Gustaf Adolfsmedaljen i
guld:
- Ted Ebendal, Medicinsk
utvecklingsbiologi
Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare:
- Sonchita Bagchi, Funktionell
Farmakologi
Martin H:son Holmdahlstipendiet:
- Abdulbaghi Ahmad, Bup
A Karlsson stiftelse för medicinsk forskning:
- Sonchita Bagchi, Funktionell
Farmakologi
Apotekaren Hedbergs priset:
- Janet Cunningham,
Psykiatri
Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF):
- Jonathan Cedernaes, Funktionell farmakologi
Stipendium Svenska Lund- - Jessica Mwinyi, Funktionell
farmakologi
beckstiftelsen:
- Robert Boden, Psykiatri
Neuropriset för bättre lärande:
- Caisa Öster, Psykiatri
Lönerevision
2015
Hederspris för bättre lärande:
- Annika Jordell Kylberg, Medicinsk utvecklingsbiologi
Årets lönerevision är
under förhandling med
fackförbunden med
förhoppning om att
det, enligt plan ska bli
klart till lönen i maj.
Nya professurer:
- Pernilla Åsenlöf, Fysioterapi
- Klas Kullander, Medicinsk utvecklingsbiologi
Nyantagna doktorander:
- Kristina Bondjers, Psykiatri
- Fanny Söderquist, Psykiatri
Redaktör: Cecilia Yates
Har du tips till nyhetsbrevet eller
webbsidan, mejla:
[email protected]
eller ring 471 4771
Sida 1
Ny spännande behandlingsmetod för depression och
negativa symptom vid schizofreni
Robert Bodén med sitt forskarteam
inom psykiatri och psykosforskning
håller på att bygga upp ett stor kliniskt
interventionsprojekt med en ny behandlingsmetod mot depression och
mot sk. negativa symptom vid schizofreni. Det handlar om TMS, transkraniell magnetstimulering, där strömmen,
med repetitiva kraftiga magnetstötar,
ges lokalt genom kraniet och stimulerar eller hämmar hjärnfunktionerna.
Robert Bodén berättar:
– Vi har valt en ingång mitt på framloberna till ett av hjärnans nätverk för att
behandla specifika symptom som är
gemensamma vid depression och schizofreni. Det är negativa symptom som
handlar om bristande motivation och om
oförmågan att känna tillfredställese och
glädje i livet. Att försöka behandla gemensamma symptom vid depression och
schizofreni med TMS, är speciellt för
vårt projekt jämfört med de projekt som
har gjorts tidigare.
För depression så är det här en redan
etablerad behandling internationellt, i
USA har 40 000 patienter behandlats
och den har varit godkänd där i 5 år.
Socialstyrelsens ser för närvarande
över riktlinjerna för depressionsbehandling och vi får se om TMS även blir godkänt i Sverige efter denna översyn, säger Robert som är faktagranskare för
just TMS. Robert fortsätter:
TMS istället för ECT
– Vi är nu i uppstarten av projektet, som
är samfinansierat från Landstinget och
Universitetet, och har ett tätt samarbete
med kliniken och akademin. Genom att
vi börjar använda en ny teknik som stimulerar hjärnan så byter vi även namn
på ECT enheten till ”Motagningen för
hjärnstimulering och klinisk psykiatrisk
prövning”. Vi kommer köra elbehandling, ECT, i ena rummet och TMS i andra.
Jämfört med ECT, som ges framförallt
mot djupa depressioner, där patienten
blir sövd och får en kraftig elstöt som
drar igång en kramp, så är man helt
vaken under TMS stimuleringen. Vi
planerar att ge TMS stimulering i ungefär 15 min medan det protokoll som
finns godkänt i USA tar 40 min per
behandlingsomgång. Så vårt projekt
syftar delvis till att prova om det här
nya protokollet, som ger mycket mer
stimuleringar på kort tid, fungerar lika
bra och om patienterna tolererar det.
För 15 min jämfört med 40 min är stor
skillnad. De kommer få behandling en
gång om dagen, mån- fre under två
veckor.
Framtida förhoppningar
– Mina förhoppningar är att vi ska få
lika bra effekt som vid tidigare studier
fast vi har kortare stimuleringstid. När
det gäller depression så vet vi att det
här är en verksam behandling. Men
när det gäller de negativa symptomen
vid schizofreni, har flera mindre studier tidigare visat på en bra effekt
men nyligen kom en stor studie som
istället visade att det inte hade så stor
effekt. Skillnaden var dock att de
stimulerat på ett annat ställe i hjärnan
än vi kommer att göra. Vi tror just att
mitt fram över pannloberna är viktigare att stimulera för just de här
symptomen.
– Som ytterligare mål vill vi utvärdera
behandlingseffekten och titta på förändringar med
olika neurobiologiska mått. Dels hur
retbar hjärnan är,
gällande gas och
broms, före och
efter behandlingen.
Då använder vi
neurofysiologiska
tester för GABA
och glutamatsystemet. Sedan kommer vi även titta
på kognitiv funktion
före och efter behandlingen. Bland
annat med minnestester och tester för
hur snabbt patien-
ten är på att lösa uppgifter. För att ha
koll på om patienterna får biverkningar. Vid ECT har man sett att det finns
en del minnesstörningar.
Lundbecksstiftelsen
Robert har nyligen glädjande fått
stipendium från Lundbecksstiftelsen.
– Stipendiet från Lundbecksstiftelsen
ska gå till ersättningen till studiedeltagarna för att de ställer upp i studien,
det är roligt att vi kan ge en symbolisk
ersättning eftersom det är många
tidskrävande undersökningar som görs
före och efter behandlingen.
– Det är även väldigt stimulerande att
få Lundbecksstiftelsens stipendium, som
så många söker, för det visar att de
tror på det här projektet och det är en
rolig och positiv återkoppling!
– Inom psykiatrin i Uppsala pågår det
annars lite behandlingsforskning så
förhoppningen är att det ska bli mer
av det. Att sammanföra klinik och
forskning, tror jag det finns ett stort
värde i så vi lättare och snabbare
börjar använda nya forskningsrön i
klinisk praxis, avslutar Robert Bodén.
Läs mer här om Robert Bodéns
forskning på hemsidan.
Läs mer om fler forskningsområden inom
Psykiatrin, Inst för neurovetenskap.
Robert Bodén, forskare & överläkare Psykiatri
Sida 2