KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs
Kort personal utbildning
KADkort
personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson
Region
Östergötland
Syfte och mål
Minimera skador på
urinblåsan
• Förebygga
urinretention
• Tidigt upptäcka
urinretention
Region Östergötland
Minimera andelen
vårdrelaterade
urinvägsinfektioner
• KAD-bara då det
behövs
• Rätt skötsel och
omvårdnad av
patienter med KAD
2015-01-12, Britta Larsson
Definition av urinretention
• Oförmåga att tömma urinblåsan
• Över 4-500 ml finns risk för blåsskada
• Över 40% av blåsans kapacitet när du
vet mikterad volym
Region Östergötland
2015-01-12, Britta Larsson
Allmän risk för urinretention
•
•
•
•
•
•
•
Hög ålder
Förstorad prostata
Kronisk alkoholism
Diabetes
TIA / stroke / neurologiska sjukdomar
Kognitiv nedsättning / förvirring
Tidigare urinretention / inkontinens / skada /
sjukdom i urinvägarna
Region Östergötland
, 2015-01-12, Britta Larsson
Allmän risk för urinretention… forts.
•
•
•
•
•
•
Urinvägsinfektion / prostatit
Kronisk smärta
Delvis imobilisering
Psykisk stress
Buksmärta / förstoppning
Läkemedel
Region Östergötland
2015-01-12, Britta Larsson
Tumregel, allmän risk
•
•
•
•
Resurin
Resurin
Resurin
Resurin
Region Östergötland
mätning snarast efter ankomst
< 200 ml = ingen mer mätning
> 200 ml = specifik risk
> 400 ml = urinretention
2015-01-12, Britta Larsson
Ansvarsordning
Läkare ansvarar för
dokumentation av
•
•
•
•
•
•
•
Ordination
Indikation
Katetertyp
Planerad behandlingstid
Öppen eller stängd KAD
Information om
diagnos/behandling
Överrapportering till annan
vårdgivare
Region Östergötland
Ssk/usk ansvarar för
dokumentation av
• Att katetern är satt och
på rätt sätt
• Antal ml i kuffen
• Ev. komplikationer vid
insättandet
• Muntlig och skriftlig
information till patienten
2015-01-01, Britta Larsson
Indikation för KAD
• Indikationen ska omprövas kontinuerligt
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Urinstämma, svag blåsmuskel, residualurin
Op > 2 timmar
Intensivvård/timdiures
Trauma – sänkt medvetandegrad
Spolning vid kraftig hematuri
Efter ingrepp i urinblåsa/prostata/uretra
Oförmåga att tömma i flaska eller toalett
I livets slutskede
Infektionsdränage
Region Östergötland
20150112, Britta Larsson
Steril och ren rutin
Steril rutin
•
Ren rutin
Alltid på
sjukhus/vårdinrättning och
första gångs -katetrisering i
hemmet
• I hemmet, vid RIK
• Engångstappning/
RIK är ett bättre
alternativ än KAD
Region Östergötland
2015-01-12, Britta Larsson
•Filmtime
Region Östergötland
2015-01-12, Britta Larsson
Kan ballongen fyllas?
Region Östergötland
11
Kan ballongen fyllas?
Region Östergötland
12
Praktiska tips
Katetervård
– God hygien – ökad sekretion, tvätta med tvål och vatten
dagligen, även katetern
Bra fixering av katetern
- Sängliggande patient – lång påse
- Uppegående patient – ventil eller kort tömbar påse
med benband
- över kalsong kanten på män
Extra dryck 1,5-2 liter
- lägre koncentration av bakterier, undantag
vätskerestriktion
Region Östergötland
2015-01-12, Britta Larsson
Stängd eller öppen kateter
• Stängd eller öppen
kateter
– Blåstränings-schema
används inte
– Sängliggande patient:
öppen kateter till full
mobilisering
Stängd kateter öppnas
med 3-4 tim. intervall
eller vid urineringsbehov
Region Östergötland
• Öppen kateter
– Feber som orsakas av
infektion i urinvägarna
– Vid hematuri
– Urinblåsan varit
utspänd
– Efter urologiska
operationer
– Av sociala skäl/demens
2015-01-12, Britta Larsson
Att spola en kateter
• Indikation: kontroll av kateterläge, grumlig urin, stopp i
katetern, misstänkt hinder i katetern.
• Vätska: Nacl spolvätska 9 mg/ml, Klorhexidin 0,2%
(i hemmet rent kommunalt vatten)
• 60 ml spruta, steril skål
• Spola in en mindre mängd – inte göra ont
– Aspirera med jämna mellanrum
– Håll kontroll på hur mycket du spolar in
Region Östergötland
2015-01-12 Britta Larsson
Att dra en kateter
• Fyll urinblåsan tills patienten får urinträngning (!) med
kroppsvarm NaCl spolvätska 9 mg/ml/vatten
• Töm kateterballongen med spruta
• Klipp aldrig av katetern
• Kontrollera att katetern är hel i samband med
uttagande
• Be patienten urinera och mät mängden, resturin
Region Östergötland
Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn
Katetern är inkörsport för
bakterier
• 3-10% bakteriuri tillkommer per dag
• 1-2% risk för bakteriuri vid enstaka tappning
Bakterier invaderar via lumen eller längs med
katetern.
• Akut sjuka eller kroniskt sjuka, dvs patienter
med nedsatt infektionsförsvar får KAD
• Slemhinneskada vid katetersättning eller av
katetern
Region Östergötland
Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn
Hur använda antibiotika vid
KAD-behandling?
• Aldrig profylaktisk antibiotikabehandling!
• Undvik antibiotikabehandling vid mindre
allvarliga besvär
• Aggressivare utredning, diagnostik och
behandling vid potentiellt allvarliga
symtom
Region Östergötland
Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn
Antibiotikabehandling vid
KAD
• All feber orsakas inte av KAD, trots att urinodlingen är
positiv. Bättre diagnostik
•
Avvakta och gör ny bedömning
– Vid sannolik djup infektion: välj tillräckligt
potent antibiotikum, antibiotika skall ha
vävnadskoncentration
– KAD-patienter bär ofta på resistenta bakterier, odla
alltid innan behandlingsstart -stor risk för resistens
mot Ciproxin, resp Trim-Sulfa!
•
Ompröva diagnos och behandling
Region Östergötland
Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn
Varför skall Du tänka Dig för
innan behandling ges till äldre?
• Svårt att säkerställa att UVI orsakar
symtom
• Vanligare med läkemedelsbiverkningar
hos äldre
• Generös antibiotikabehandling ökar
risken för utveckling av antibiotikaresistens
Region Östergötland
Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn
Bakterieväxt i urinen hos
patienter utan KAD i äldreboende
•
•
•
•
Kvinnor 25-50%
Män 15-40%
Symtomgivande infektion?
Asymtomatisk bakteriuri?
Region Östergötland
Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn
Kateterbehandling är riskfyllt
• Ökad mortalitet hos kroniska
KAD-bärare jämfört med ickekateterbärare
Region Östergötland
2015-01-12, Britta Larsson