1. No category

Drift och underhåll för
cyklisters säkerhet
Anna Niska
NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015
Nollvisionen
En ”förlåtande” vägmiljö
Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger)
Foto: Krister Isakssons blogg ”Titta en cykelbana, vad kan vi
använda den till?”
Olyckstyp – svårt skadade
Pedestrian; 1%
Moped; 1%
Cyclists; 6%
= Risk att omkomma (ISS 9+)
Other; 3%
Bicycle Pedestria
n; 2%
Bicycle Moped;
4%
singlebicycle;
16%
Bicycle Bicycle;
8%
Motor vehicle;
18%
Bicyclevehicle;
68%
Single; 71%
STRADA, 2007-2011 (N=1 836)
Bicycle Other; 2%
Drift och underhåll – allvarligt skadade cyklister
Sopsaltning i Linköping och Stockholm
Friktionsmätningar
Slutsats om platser med låg friktion
• Där beläggningen är skadad eller ojämn
• Där osaltade stråk korsar eller ansluter till de
saltade cykelstråken
• På brunnslock som ligger i eller intill cykelbanan
• På ”cykelmyror”, smågatsten etc.
• Där cykelbanan korsar bilväg.
• På röd massa som markerar cykelöverfart
Frågeställningar kring friktion på cykelvägar
• Vilka friktionskrav ska vi ha på en cykelväg?
• Vad är egentligen halka för cyklister?
• Hur stor behöver en hal fläck vara för att kunna
resultera i en omkullkörning för en cyklist?
Medelvärde
Gränsvärde?
Frågeställningar kring friktion på cykelvägar
• Vilka friktionskrav ska vi ha på en cykelväg?
• Vad är egentligen halka för cyklister?
• Hur stor behöver en hal fläck vara för att kunna
resultera i en omkullkörning för en cyklist?
• Hur ska vi mäta friktion på cykelvägar?
• Hur väl representerar de mätningar vi gör med
PFT:n det man upplever som cyklist?
•
•
•
Olika ytor
Olika cyklar
Olika däck
Cykeldäcks friktionsegenskaper på olika väglag
Slutord
• Väghållaren har ett stort ansvar för cyklisters säkerhet!
• Drift och underhåll
• ”förlåtande trafikmiljö”
• Cykelns status!
Tack för mig!
[email protected]
www.vti.se/publikationer
VTI rapport 779 och 801
Slipkurvor för cykeldäck
Dubbat däck:
Odubbat däck:
Bromskraft däck D3
0.2
0.18
0.18
0.16
0.16
0.14
0.14
0.12
0.12
Friktion: mux
Friktion: mux
Bromskraft däck D5
0.2
0.1
0.08
0.1
0.08
0.06
0.06
0.04
0.04
0.02
0.02
0
0
10
20
30
40
50
Slip [%]
60
Peak och låsthjul-värden
Bromsstabilitet = låst hjul / peak
70
80
90
100
0
0
10
20
30
40
50
Slip [%]
60
70
80
90
100
Cyklister: flest svårt skadade vägtrafikanter
• 1/3 av alla trafikanter på sjukhus är cyklister
5000
Antal
4500
4000
3500
3000
Cyklist
Personbil
MC-moped
Fotgängare
Annat/okänt
Lastbil/buss
2500
2000
1500
1000
500
0
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Källa: Antal inskrivna på sjukhus minst 1 dygn fördelade efter färdsätt, enligt PAR
Stort medialt intresse - Ökar cykelolyckorna?
Källa: STRADA-sjukvård
Halkrelaterade orsaker till singelolyckor
per månad
Kommuner, endast DoU-faktorer
100%
15%
90%
28%
5%
80%
70%
16%
24%
9%
0%
7%
5%
19%
16%
2%
18%
Annat
60%
12%
Har Spårvägs-/Järnvägsspår
12%
10%
50%
12%
Ojämnt/hål/gropar
Hal pga övrigt
40%
20%
Löst grus
9%
18%
30%
50%
20%
36%
29%
26%
10%
0%
Umeå
N, as
n, alla
155
907
Stockholm
167
816
Göteborg
Malmö
154
769
116
618
Hal pga snö/is
Cykel singel – potential åtgärder
2 (2)
PMI 1%
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
4%
2%
0%
PMI 1%
Vidare analyser av allvarligt skadade cyklister
Cyklister inrapporterade i STRADA-sjukvård, 2007-2012
Alla skadade (MAIS1+):
44 146 personer
1% invaliditet, RPMI1:
8 420 fiktiva personer
10% invaliditet, RPMI10:
1 099 fiktiva personer
Definitioner
• MAIS= Maximal AIS, anger den högsta AIS-graden för skadorna
hos en person
• SS= Svårt skadad= Risken att dö vid olyckstillfället
• AS= Allvarigt skadad= Risken att få framtida medicinsk invaliditet
• RPMI= Risk of Permanent Medical Impairment
Viktigaste resultaten från intervjuerna
•
•
•
•
Mycket mer komplext än vad som framgår av STRADA
Sällan en orsak till olyckan – händelsekedjor
Inte alla minns olycksförloppet
Upplevd säkerhetsrisk (trygghet)
• Andra cyklisters trafikvett
• Oaktsamma och hänsynslösa bilister
• Dåligt bemötande från väghållare
• Många tar själva på sig ansvaret för olyckan
• Sällan rapporterat till polisen
Möjliga förbättringar av olycksstatistiken:
 Bestäm parametrar/indikatorer som är viktiga att få med
och följa upp (”kryssrutor”):
●
●
●
●
olycksorsaker
alkohol
mörker
hjälmanvändning
 Dialog för att förbättra kvaliteten på inrapporteringen
 Identifiera åtgärder för att förbättra cyklisternas
säkerhet – gör upp en plan för åtgärderna
 Följ upp olycksutvecklingen på ett konsekvent sätt –
samma indikatorer
● Trender
● Effektsamband
Data från Trafikverkets djupstudier
(ej sjukdomsfall)
119 olyckor med 120 dödade cyklister, varav
• 88 dödade cyklister i cykel-motorfordons-olyckor (87 olyckor)
• 2 dödade cyklister i cykel-moped-olyckor
• 4 dödade cyklister i cykel-cykel-olyckor
• 3 dödade cyklister i cykel-gående-olyckor
• 23 dödade cyklister i cykel-singel-olyckor
• Följande fanns inte med i djupstudierna:
• 1 död cyklist i cykel-motorfordons-olyckor
• 4 dödade cyklister i cykel-singel-olyckor
Dvs. totalt dog 125 cyklister under åren 2007-2011
Dödade cyklister 2007-2011, totalt 125
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2007
2008
2009
2010
2011
Dödade i singelolyckor cykel 2007-2011
• Totalt 27 personer
• varav 23 finns med i Trafikverkets djupstudier
• Flest män
• 20 av totalt 27 döda (74%)
• Äldre
• medelålder 77 år, min 29 år, max 87 år
• Skallskador
• Endast 3 vet vi hade hjälm (16 hade inte + 8 okänt)
• Alkoholpåverkan
• 7 cyklister (1,05 – 3 promille), 9 ej alkohol, 11 okänt
• OBS! Polisen ofta inte på plats - dokumentation i efterhand för
att olyckan ska komma in i STRADA
Skadepanorama, fördelat per kroppsdel och
uppdelat på ”alla”, RPMI1, RPMI10
100%
1%
8%
15%
90%
28%
80%
70%
23%
8%
0%
External (Skin) and Thermal Injuries
57%
19%
60%
6%
1%
28%
Lower extremity and pelvis
Spine
50%
40%
30%
20%
10%
6%
7%
3%
3%
Thorax
8%
11%
Upper extremity
48%
8%
Face
8%
Head
20%
4%
39%
21%
5%
9%
6%
0%
MAIS1+ "alla"
MAIS 3+
RPMI1
RPMI10
Svåra skador i singelolyckor
Cykelhjälmsanvändning uppdelat på ålder
Andel som hade cykelhjälm vid olycka
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Ja
40%
30%
20%
10%
0%
<16 år
Ålder
Bortfall
16-24 år
<16 år
19%
25-49 år
16-24 år 25-49 år 50-64 år 65+
22%
20%
22%
23%
50-64 år
65+
Förbättringspotential drift och underhåll
 Cyklistanpassade standardkrav
→ Effektsamband
→ Rätt prioritering
● Metoder och utrustning
 Planering och strategi
 Tid och plats
 Samordning och kommunikation
Åtgärdsanalys, sammanfattning av viktiga potentialer
Drift och underhåll
Ca 40 %, större potential för AS än för MAS
•
Bra halkbekämpning
15% 20% AS
•
Bortagande av lösgrus
15% 10%AS
•
Bra barmarksunderhåll (gropar/sprickor)
10% 8% AS, 7% D
Säker användning
Kanske 30 % om det går att få bra skydd för armar och ben
•
Användning av cykelhjälm
10% AS, 35% MAS, 25% D
•
Skyddsjacka och byxor
30% AS (brister i effektsamband)
•
Nykter cykling
3% ISS9+ 12% D
Infrastruktur
Ca 15 % AS, dock troligen en underskattning
•
Flytta över till separerade cykelbanor
5% AS, 25% D
•
Säkra cykelöverfarter
3% AS, 6% D
•
Ta bort tillfälliga föremål
2% 3% AS
•
Säkra spårvagnsspår
2% AS (samma)
•
Vägbelysning för synbarhet
2% AS
Säkra cyklar
Ca 10 % AS, större på omkomna, stora osäkerheter
•
Vinterdäck
13% AS
•
ABS-bromsar
7% 5% AS
•
Säker av/påstigning
4% 6% AS
•
Cykelbesiktning (inga sönderfallande cyklar)
5% AS (samma)
•
Cykelbelysning och reflexer för synbarhet
2% AS
Säkra motorfordon
•
Ca 5 % AS, betydligt större på omkomna
Kombination av nödbroms och krockkudde
3% AS 20% D
Potentialen avser samtliga AS/D
och baseras på ett teoretiskt
antagande att åtgärder vidtas
som adresserar alla skador vid en
viss fas i händelsekedjan.
Möjligheten att genomföra detta
praktiskt varierar stort mellan
olika typer av åtgärder
Cykel singel – potential åtgärder
PMI 1%
20%
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
6%
11%
10%
9%
9%
8%
7%
7%
6%
6%
5%
5%
5%
4%
2%
0%
PMI 1%
Summeras till 145%, en
person kan ha fler orsaker
till att olyckan inträffade
Cykel singel – potential 8 %, nr 6 ojämnt
Vägarbete på
cykelvägar