Trots få kremationer: - Sveriges kyrkogårds
Trots få kremationer: ▲ FOKUS: KREMATIONSSATSNINGAR FRÅN NORD TILL SYD Sprillans nytt när Gällivare får bestämma 4 ■ KY R K O GÅ RD E N # 2 2 015 Installationsarbetena pågår för fullt vid Sveriges minsta krematorium. Här sker endast kring 100 kremeringar årligen. Ändå föll valet på en ny anläggning, när den gamla inte längre klarade kraven. – Vi vill skapa god arbetsmiljö och undvika långa transporter, säger Helena Lillbro. Men känslorna har också fått styra i Gällivare. Gravarna på Treenighetens begravningsplats i Gällivare göms än så länge under ett mjukt lager snö. Här sker i stort sett alla nya begravningar i Gällivare-Malmbergets pastorat. Pastoratspolicyn att inte återta några gravar gör att det finns ett ständigt behov av nya gravplatser. Hos Treenigheten finns det plats att växa. Några kilometer från centrala Gällivare har begravningsplatsen få grannar. – Vi har ett nytt område som ska tas i bruk 2016 och planer för ytterligare två områden. Bara i undantagsfall sker begravningar på Malmbergets kyrkogård. Gruvans expansion påverkar hela samhället och därmed också vår verksamhet. Det säger Helena Lillbro. I februari övertog hon chefposten vid Gällivare-Malmbergets kyrkogårdsförvaltning från Krister Nordmark som då arbetat inom förvaltningen sedan 1982. Han var med när beslutet togs om att satsa på en ny ugn i krematoriet på Treenigheten. Nu ska han finnas med i bakgrunden fram till dess att den nya krematorieanläggningen står klar att tas i bruk. är Gällivare kommun. Här dör cirka 210 personer om året. Andelen kremeringar är betydligt lägre än riksgenomsnittet och ligger på cirka 45 procent. Det betyder ungefär 100 kremeringar om året vid Treenigheten. KÖRDE PÅ DISPENS AVSTÅNDEN AVGÖRANDE – Det var 2013 som våra förtroendevalda bestämde sig för att byta ut ugnen. Vi hade vetat sedan 2008 att den inte uppfyllde länsstyrelsens miljökrav och hade sedan dess hankat oss fram med nya och förlängda dispenser, säger Krister Nordmark. Den gamla ugnen från 1987 hade ju ingen rökgasrening överhuvudtaget. Vi försökte göra egna mätningar och få igenom att kunna använda selenampuller för rening, men länsstyrelsen gick inte med på det. – Skulle man gå enbart efter den ekonomiska kalkylen borde vi kanske inte investera i en ny anläggning. Men direktiven var tydliga från våra förtroendevalda. Ett nytt krematorium skulle byggas. Det handlar nog en hel del om tradition och om attityden att Gällivare kan och ska klara sig på egen hand, tror Krister Nordmark. – Men vi gör investeringen utan att behöva höja begravningsavgiften eller ta lån. Genom att bygga upp en buffert under några år kan vi betala det hela med egna pengar. Krematoriets huvudsakliga upptagningsområde Kapacitetsmässigt skulle det alltså utan större problem gå att klara behoven med ett gemensamt krematorium i Malmfälten. Det var de långa avstånden som spelade en avgörande roll när Gällivare beslutade att bygga nytt. – Till Luleå är det 25 mil och till Kiruna tolv. Det känns inte försvarbart ur arbetsmiljösynpunkt att låta vår personal köra på farliga smala vintervägar. Sedan finns det också en etisk aspekt med att transportera kroppar så långa sträckor, säger Helena Lillbro. För befolkningen i Gällivare-Malmberget verkar dock inte transporterna till Kiruna under det gångna året ha varit särskilt problematiska. Under tiden som man använde sig av krematoriet i Kiruna hörde nästan ingen av sig med frågor. – Vi har inte hört något negativt alls, trots att folk måste ha varit medvetna om att transporterna ägde rum. Gällivare är ju en ganska liten ort och nyheter sprids snabbt. Den nya ugnen har placerats på samma plats ”Gruvans expansion påverkar hela samhället och därmed också vår verksamhet.” HELENA LILLBRO OVILJA MOT KREMATION – Det finns en ovilja i många av de kringliggande byarna mot att låta sig kremeras. Är det inte en kistbegravning så tycker man inte att det är riktigt gjort, säger Helena Lillbro. Att det hålls hårt på traditionerna kan man också utläsa av den nya minneslunden i Hakkas. Där har ännu ingen fått sin sista vila trots att den anlades för några år sedan. – Nu har andelen kremationer dock stigit under flera år, fortsätter Helena Lillbro. När krematoriet först byggdes låg den på 20–22 procent. Om Jokkmokk och Pajala åter börjar använda sig av vårt krematorium kommer vi kanske upp i 120–130 kremationer om året. Under det senaste året har både de och vi använt oss av krematoriet i Kiruna. Bitarna faller på plats. Här läggs sista handen vid installationen av den omfattande anläggningen för rökgasreningen. Känslor och tradition betydde mer än ekonomiska kalkyler när Gällivare bestämde sig för att satsa på ett nytt krematorium. ▲ #2 2 015 KY RKO G Å RD E N ■ 5 ”Jag hoppas att grabbarna inte upplever de nya lokalerna som för små.” KRISTER NORDMARK ▲ FOKUS: KREMATIONSSATSNINGAR FRÅN NORD TILL SYD där den gamla stod. Ett datorrum för att övervaka processen, bredare dörrar med fönsterparti där anhöriga kan ta ett sista farväl när kistan förs in i ugnen och ett rum för den omfattande utrustningen för rökgasrening är några av nyheterna. Totalt har 60 kvadratmeter lagts till de ursprungliga lokalerna. För att spara pengar var ambitionen att bygga ut krematoriet så lite som möjligt. – Vi fick in två offerter och valde det lägsta anbudet. Vi har inte samma ugnstillverkare som i Kiruna, vilket innebär att vi går miste om vissa möjliga synergieffekter, säger Krister Nordmark. – Vi gjorde kanske också ett misstag när vi byggde ut lokalerna innan det var klart vilken leverantör vi skulle använda oss av. Vi tog hjälp av SKKF för att beräkna storleken på de nya lokalerna, vilka håltagningar som var nödvändiga och så vidare. Men nu har vi fått sänka golvet i rummet för rökgasreningen med nära en meter för att all utrustning skulle få plats. Behovet för håltagning blev också större än beräknat. – Jag hoppas att grabbarna inte upplever de nya lokalerna som för små. Även om de kommer att hantera kremeringar högst två dagar i veckan är det viktigt att de har en bra arbetsmiljö, säger Krister Nordmark. TEKNISKT AVANCERAD Den gamla ugnen hade kunnat fortsätta att användas ett bra tag till. Den hade bara använts vid uppskattningsvis 2 500 kremeringar när den togs ur bruk i april förra året. – Vi hade väldigt få driftstörningar. Ugnen var relativt enkel tekniskt sett, förklarar Krister Nordmark. Den nya ugnen är betydligt mer tekniskt komplicerad, med avancerad rökgasrening och styrsystem som med automatik ska sköta det mesta av driften. Processen kan övervakas med dator eller surfplatta. Den kan till och med fjärrövervakas från Italien, där den tillverkats. Provdriftsdags i Lund Slutarbetena pågår för fullt vid nya krematoriet på Norra kyrkogården i Lund. Det ligger i en byggnad som placerats på samma plats som det tidigare krematoriet och bland annat även innehåller administration och personallokaler. – Till midsommar hoppas vi kunna starta provdriften av den nya anläggningen, säger krematoriesamordnare Thomas Carlsson. Maxkapaciteten ligger på 3 200 kremeringar om året, men vi räknar med att genomföra 1700–1800. – Vi hade upprepade allvarliga problem med den förra 6 ■ KY R K O GÅ RD E N # 2 2 015 anläggningen, som inte hade varit i drift i mer än drygt tio år. Till slut såg vi ingen annan utväg än att bygga nytt och samtidigt investera i en anläggning som bättre klarar miljökraven. Ibland får man helt enkelt acceptera att vissa saker är måndagsexemplar och den gamla anläggningen var en sådan. Det var många samverkande orsaker som låg bakom problemen, bland annat den gas som användes som bränsle. Inledningsvis fanns också vissa brister i skötseln. – Inför den nya anläggning- en har vi satsat på utbildning och planering för att undvika den här typen av problem, säger Thomas Carlsson. Trångt både här och där. Gällivare byggde om sina lokaler innan ugnsleverantören var bestämd. Nu har golvet fått sänkas för att rökgasreningen ska få plats. Kring ugnen finns det inte heller mycket svängrum. När Kyrkogården besöker Treenigheten pågår en utbildning av personalen som ska sköta krematoriet. Det är tillverkaren GEM/Matthews som under två dagar ger en teoretisk orientering kring anläggningen. En mer praktisk del ska genomföras när krematoriet är färdigt att provköras. – Inkörningsperioden för den här anläggningen kommer nog att bli längre än för andra kremato- rier, helt enkelt för att antalet kremationer är så få, säger GEM/Matthews svenske representant Tobias Helmer. Lars-Göran Grelsson ska tillsammans med Jimmy Wallgren arbeta i det nya krematoriet. Efter den teoretiska genomgången av den nya utrustningen ser han en klar skillnad jämfört med den gamla ugnen. – Man får tillgång till mycket mer information från processen. Det blir mycket mer data att läsa av och hålla reda på, trots att processen är mer automatisk. Den gamla ugnen registrerade ju i princip ingenting. Där fick man gå lite på känsla. TEXT OCH FOTO: HÅKAN HELLSTRÖM SATSNINGAR PÅ GÅNG Orter där nya anläggningar togs i bruk, om-/tillbyggnader påbörjades eller beslut om nyinvesteringar togs under 2014: • Kiruna • Gällivare • Stockholm • Visby • Göteborg • Borås • Jönköping • Kalmar • Lund Tekniken talar för Borlänge Krematoriet i Borlänge slog igen 1999. Orsaken var att det inte fanns plats i de befintliga lokalerna för den rökgasrening nackdelar ur både miljö synpunkt och etisk synvinkel, säger Erik Belin. Om ett nytt krematorium blir verklighet är planen att placera det i de befintliga lokalerna. – Lokalen är ju redan anpassad för detta. Det finns plats, även för utrustningen för rökgasrening. Det har hänt mycket på 15 år när det gäller teknikutvecklingen. ▲ som var nödvändig. Nu har man just lämnat in ansökan om miljötillstånd för att åter kunna öppna verksamheten. – Under tiden utan krematorium har vi använt oss av anläggningen i Falun. Men under senare tid har vi också fått vända oss till krematoriet i Ludvika för att klara behovet, säger Erik Belin, kyrkogårdschef i Borlänge. Avsaknaden av eget krematorium har medfört omkring 250 årliga transporter till Falun och senare också 200 till Ludvika varje år. – Transporterna innebär #2 2 015 KY RKO G Å RD E N ■ 7 REPORTAGE FOKUS: KREMATIONSSATSNINGAR & NYTT ■ FRÅN NORD TILL SYD ■ Förbundsrådgivare Torbjörn Samuelsson: Investeringskalkyl viktig men traditionen spelar roll På flera håll i landet sker nybyggen och uppgraderingar av existerande krematorier. – Kapacitetsbehov, miljökrav och arbetsmiljöaspekter är faktorer som spelar in i beslutet att bygga om och bygga nytt, säger Torbjörn Samuelsson. FAKTA RME – BIODIESEL RME kallas också biodiesel. Det görs av rapsolja och kan användas i vissa dieselmotorer. Förkortningen RME står för rapsmetylester. RME framställs genom så kallad omförestring, då glycerolen i rapsoljan i en kemisk process byts ut mot metanol. Jämfört med konventionell diesel ger RME lägre utsläpp av koldioxid och sotpartiklar, men något högre utsläpp av kväveoxider. Sveriges största tillverkningsanläggning finns i Stenugnsund där det sedan 2009 årligen produceras 160 000 ton RME. I dag finns i Sverige 59 krematorier hos 58 huvudmän från Kiruna i norr till Ystad i söder. – Varje krematorium har sina egna unika förutsättningar. Variationen är mycket stor mellan de olika huvudmännen, inte minst när det gäller antalet kremationer, säger Torbjörn Samuelsson, förbundsrådgivare i krematorieteknik på SKKF. Krav på rökgasrening, kapacitetsbrist eller brister i arbetsmiljön är de vanligaste orsakerna till att huvudmannen väljer att satsa på investeringar, enligt Torbjörn Samuelsson. – Dessutom har traditioner och känslomässiga argument ofta en rätt stor tyngd när frågan diskuteras i kyrkofullmäktige, säger han. Men ibland bedöms kostnaden för att anpassa verksamheten vara alltför stor. – Under 2014 lades krematorieverksamheten i Höganäs, Nynäshamn och Karlshamn ner. Men det finns också diskussioner och planer på att åter öppna stängda krematorier, till exempel i Borlänge. terna vid nedläggning så stora som man tror? – Att använda sig av ett krematorium hos en annan huvudman innebär ett ökat transportbehov. Det är också möjligt att avsaknaden av ett eget krematorium ökar efterfrågan på jordbegravning, vilket också leder till ökade kostnader för huvudmannen. I Borlänges fall är det till exempel såväl ökade transportkostnader som kapacitetsbrist som ligger bakom beslutet att efter 16 år på nytt söka om miljötillstånd för krematorieverksamhet. KAPACITETSBEHOV Vissa delar av landet har ett överskott och andra ett underskott av kremationskapacitet. Många huvudmän som bygger nytt räknar dock med att behovet av kremationer kommer att fortsätta öka. Det gör man bland annat i Göteborg. Cirka 5 600 stoft kremeras varje år i krematoriet på Kvibergs kyrkogård. Nu inväntas ett formellt beslut för att komma igång med utbyggnaden som ska öka kapaciteten med cirka 50 procent. – I Västsverige har krematoriekapaciteten varit underdimensionerad under lång tid, menar Torbjörn Samuelsson. På flera orter i närheten finns ett klart underlag för att starta egen krematorieverksamhet. Jag har en känsla av att många huvudmän har väntat in Göteborgs beslut. KALKYLERNA VIKTIGA Enligt Torbjörn Samuelsson gäller det att göra en noggrann kostnadskalkyl kring alternativen att behålla eller lägga ned krematoriedriften. Blir vins BIODIESEL LOCKAR Så kallad biodiesel (rapsmetylester, RME) är mer miljövänligt än vanlig dieselolja och används som Göteborg – fyrtal i ugnar På Kvibergs kyrkogård i Göteborg planeras för en utbyggnad för att klara av en allt större efterfrågan på kremationer. Miljötillstånd har inhämtats och de första byggprojekthandlingarna finns på plats. Arkitektuppdraget har tilldelats Erséus Arkitekter. Nu pågår förberedelserna för 8 ■ KY R K O GÅ RD E N # 2 2 015 en villkorad upphandling av ugnarna. – Vi inväntar nu det formella politiska beslutet för att kunna gå vidare med utbyggnaden. Det väntas komma i början av sommaren, säger Johan Olsson, krematoriechef på Kvibergs kyrkogård. Tillbyggnaden av kremato- riet ska i ett första steg rymma fyra nya ugnar, som ska komplettera de existerande fyra gamla ugnarna. – Sedan är planen att inom fem–tio år utrusta krematoriet med ytterligare två ugnar för att helt ersätta de gamla ugnarna, säger Johan Olsson. Det nya miljötillståndet gör det möjligt att utföra 10 000 kremationer om året, jämfört med tidigare 7 000. – Behovet av en högre kapacitet är stort i Västsverige. Kviberg täcker in större delen av Västkusten i dag. Ungefär 40 procent av våra kremeringar kommer från andra huvudmän. FOTO: JOHAN NILSSON stödbränsle vid tio krematorier i Sverige. – RME hade ett ganska dåligt rykte ett tag, men miljöfördelarna gör att allt fler huvudmän nu visar intresse för bränslet, säger Torbjörn Samuelsson. Torbjörn Samuelsson. ÖREBRO HAR BYTT Sedan sex år tillbaka använder Örebro RME i en kremationsanläggning från 2002. – Den stora fördelen är minskningen av kol dioxidutsläpp, som sjunker till 65 procent av utsläppen från den fossila eldningsoljan. Det känns betydligt bättre att använda ett bränsle med mindre miljöbelastning, säger Torleif Örn, kyrkogårdschef i Örebro. – Den enda nackdelen är att man får rengöra brännarna något oftare. För vår del innebär det att vi lägger i genomsnitt en halv timme mer i veckan på rengöring. Men det här beror till stor del på vilken typ av anläggning som används. – Och eftersom energiinnehållet i RME är något lägre än i fossil eldningsolja, borde det gå åt mer biodiesel. Vi märkte dock ingen större skillnad i våra parallella försök som avslutades 2014, men teoretiskt borde det ge en något högre kostnad, säger Torleif Örn. Vi lyfter Dig till ett högre plan Perfekt för trädvård/ trädbeskäring TEXT: HÅKAN HELLSTRÖM www.malarlift.se FOTO: WIKIMEDIA COMMONS Västerås: 021-81 07 20 • Stockholm: 08-19 40 00 Gävle: 070-631 09 99 • Uppsala: 070-626 32 21 #2 2 015 KY RKO G Å RD E N ■ 9
© Copyright 2024