1. No category

Elcertifikat – återhämtning eller kollaps?
Några slutsatser
 Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg
kostnad.
 Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh väntas gå igenom den 21 oktober.
 Det kommer år 2016 att finnas drygt 14 TWh att bygga fram till 2020 för att inte
målet ska överskridas.
 Det finns med råge potential att nå målet och att dessutom överskrida det.
 Hur stora investeringarna blir beror bl.a. på priset på el och elcertifikat, utbyggnaden
av överföringskapacitet, transparens över planerade projekt, övriga stödsystem och
en eventuell förlängning av elcertifikatsystemet.
 Överskottet på drygt 16 TWh kommer med ny kvotkurva att minska från år 2016 och
falla till ca 1-6 TWh år 2020.
 Priset på elcertifikat väntas stiga kontinuerligt och i snabbare takt när överskottet ses
minska. Priser på över 200 SEK kan nås relativt snart och historiska priser på drygt
300 SEK är inte omöjligt.
 Det finns dock en risk att utbyggnadsmålet överskrids, framförallt om investeringar i
småskalig energi ökar (där transparens saknas). Händer det finns risk att priset
kollapsar.
Bakgrund och mål med elcertifikatsystemet
Ambitionen att bygga ut den förnybara energin utgår ifrån de energipolitiska målen till 2020 som
finns inom EU, där Sverige i ett av målen ska uppnå minst 49 % förnybar energi. Riksdagen höjde
ambitionen genom ett nationellt mål om minst 50 % förnybar energi till 2020. Under 2013 låg
Sverige över målgränsen med 52 % förnybar energi i systemet.
Syftet med systemet är att nå kostnadseffektiva investeringar. Det har också varit ett lyckat system
som har bidragit med mycket förnybar energi till en förhållandevis låg kostnad för konsumenterna
(jämfört med t.ex. feed-in tariffer). Under 2014 kostade det konsumenter 2,8 öre/KWh vilket är
mycket lågt jämfört med t.ex. Tysklands över 50 öre/KWh.
Producenter av förnybar el inom systemet får ett elcertifikat per producerad megawattimme. Detta
gäller i högst 15 år. Elcertifikaten kan sedan säljas när som helst fram till och med mars år 2035 (om
systemet inte förlängs). Detta är alltså utbudssidan i systemet.
När elcertifikatsystemet startade i Sverige år 2003 var målet att öka den förnybara produktionen
med 10 TWh från 2002 till 2010. År 2006 höjdes målet till 17 TWh till 2016 och sedan höjdes målet
ytterligare år 2009 till 25 TWh till år 2020.
År 2012 gick Norge med och vi fick ett gemensamt system. Detta för att på mest kostnadseffektivt
sätt nå förnybarhetsmålen. Detta gemensamma system gäller till och med år 2035 och målet är bidra
med 26,4 TWh förnybar produktion till år 2020 (före ev. ambitionshöjning). Anledningen till att det
blev just 26,4 TWh är att Sverige har kvar sitt mål om 25 TWh till år 2020 (jmf år 2002) och man
räknade ut att då skulle det saknas 13,2 TWh när det gemensamma systemet började gälla år 2012.
Norge skulle ha samma mål och därför blev målet från 2012 till 2020 just 26,4 TWh (13,2+13,2).
Utbyggnaden finansieras genom kvotplikt. Förbrukare (med vissa undantag) köper elcertifikat
kopplat till sin förbrukning. Denna kvotkurva kan justeras vid kontrollstationer för att styra mot
målet. Detta är alltså efterfrågesidan i systemet.
Ambitionshöjning
Riksdagen beräknas den 21 oktober att besluta om en ambitionshöjning om 2 TWh till år 2020. Målet
höjs då från ett mål om 26,4 TWh ny förnybar elproduktion jmf med år 2012 till 28,4 TWh ny
förnybar elproduktion. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna är emot utökningen. Även
Sverigedemokraterna är emot och anser dessutom att dagens elcertifikatsystem bör fasas ut snarast
möjligt. Centerpartiet ställer sig bakom förslaget (nu när skatteundantagsförändringen tas med i
höstbudgeten istället och inte i denna proposition). Vänsterpartiet ställer sig också bakom höjningen
(och vill dessutom undersöka den elintensiva industrins undantag från kvotplikt). Förslaget beräknas
gå igenom omröstningen.
Status idag - utbyggnad
Utbyggnadstakten är viktig för priset på elcertifikat då produktionen av förnybar kraft i systemet står
för utbudet av elcertifikat. Blir utbudet högre än efterfrågan (kvotkurvan) så ökar överskottet och
priset går generellt ner och tvärtom.
År 2002, före elcertifikatsystemet startade, så producerade Sverige 70,2 TWh förnybar energi.
Ungefär 90 % av detta kom från vattenkraft. Fram till Norge gick med år 2012 så bidrog systemet
med drygt 13 TWh ny förnybar produktion varav ca hälften kom från biokraft och ca en tredjedel från
vindkraft. Sedan starten på det gemensamma systemet med Norge har elcertifikatsystemet bidragit
till 10,3 TWh ny förväntad förnybar årsproduktion. Under 2014 byggdes det 3,3 TWh i Sverige och 0,8
TWh i Norge. Vindkraften stod för 67 % av ökningen under år 2014 och i Norge var det främst ny
vattenkraft.
Tilldelning elcertifikat per kraftslag (källa: Energimyndigheten)
Prognoser på utbyggnad
Det finns nu kvar (år 2015-2020) 16,1 TWh förnybar elproduktion att bygga i elcertifikatsystemet för
att nå målet på 26,4 TWh (= 18,1 TWh kvar om/när ambitionshöjning till 28,4 TWh går igenom).
Enligt Energimyndighetens årsrapport 2014 måste det byggas förnybar kraft med förväntad
produktion på 2,93 TWh/år för att nå målet på 26,4 TWh till år 2020. Se graf nedan.
Hur stor är då potentialen? Kommer vi klara målet? Finns risk att vi
till och med överskrider det?
De flesta är överens om att potentialen finns för att nå målen, även
med ambitionshöjningen. Vi har dock sett en tydlig minskning i
investeringar i främst vindkraft på grund av det låga priset på el och
elcertifikat.
Svensk vindenergi räknar med tillkommande effekt på 608 MW under 2015 eller 4 TWh
tillkommande årsproduktion. Det gör att det i så fall finns 14,1 TWh kvar i förväntad årsproduktion
kvar att bygga de fem åren mellan 2016 till 2020, alltså ungefär lika mycket som det har byggts de
senaste fyra åren 2012-2015 (inkl. prognosen). Då räknar jag med att ambitionshöjningen gått
igenom.
Norge
En av anledningarna till att utbyggnaden av vindkraft i Norge har gått så långsamt har varit att näten
inte varit tillräckligt utbyggda. Nu ska det investeras i näten och Statnett räknar med att den
förnybara produktionen ska kunna öka med 13,2 TWh till 2020. I Norge finns nu planerade
vindkraftprojekt på ca 33,3 TWh varav knappt 10 TWh är godkända (dock endast ca 20 GWh är i
konstruktionsfas ännu). När det gäller vattenkraft så finns nära 17 TWh projekt varav drygt 5 TWh är
godkända och man räknar med att åtminstone ytterligare 2 TWh ska kunna hinna godkännas och
byggas i tid.
Räknar vi med att bara hälften av godkända vind- och vattenkraftprojekt i Norge blir byggda i tid så
har vi 8,5 TWh ny förnybar produkton från Norge. Det lämnar 5,6 TWh kvar till Sverige (för att
komma upp i 14,1 TWh som vi kom fram till fanns kvar i systemet mellan 2016-2020).
Sverige
Det finns över 18 TWh tillståndsgiven förnybar kraft i Sverige och ytterligare drygt 30 TWh
planerat/ansökt. Det är främst vindkraft men även ca 1,5-2 TWh bio (t.ex. Värtanverket). Potentialen
finns alltså där med råge! Det är dock många projekt (främst vindkraft) som ligger på is och det är till
stor del en prisfråga om och när dessa projekt kommer startas upp. Solkraft finns inte med här då
utbyggnaden hittills varit så långsam. Med den nya höstbudgeten i Sverige så ökar dock
sannolikheten för en kraftigare utbyggnad av solkraft i Sverige. Bl.a. har analysföretaget Nena ökat
sin prognos för solenergi betydligt och menar att denna småskaliga solcellsutbyggnad kan vara svår
att hålla reda på då det inte finns några tydliga register över vilka certifikatberättigade
produktionsvolymer som är på väg in i systemet.
Totalt
Totalt sett finns alltså med råge potentialen att nå målet och att dessutom överskrida det. Hur stora
investeringarna kommer att bli beror dock på flera faktorer som bl.a. priset på el och elcertifikat,
utbyggnaden av överföringskapacitet från norra till södra Sverige och inom Norge, transparens över
planerade projekt, övriga stödsystem samt en eventuell förlängning av elcertifikatsystemet.
Balans i systemet
Det är ett stort överskott i elcertifikatsystemet. Överskottet ökar konstant vilket beror på att
produktionen är högre än förväntat (som kvotkurvan är beräknad efter). Tilldelningen sker ju inte
efter installerad effekt utan efter faktiskt produktion vilket gör att väderfaktorer spelar stor roll.
Under 2014 annulerades 17,8 TWh elcertifikat medan det producerades drygt 18,5 TWh. Det ledde
alltså till ett ytterligare ökat överskott. Överskottet idag beräknas till ca 16 TWh. Med ny föreslagen
kvotkurva kommer dock efterfrågan/annulleringen av elcertifikat att öka kraftigt och överskottet
beräknas minska snabbt. Då gäller dock att utbyggnadsprognoser som leder fram till att målet precis
nås i tid stämmer.
Modeller vi har tagit del av visar att med den nya kvotkurvan så kommer överskottet att börja minska
från år 2016 och totalt sett falla med ca 10-15 TWh från 2015 till 2020. Överskottet kommer alltså år
2020 ha gått ner från dagens 16 TWh till ca 1-6 TWh. Sedan bör det ackumulerade överskottet ligga
här tills vi närmar oss 2035 då vi bör komma ner till balans (0 i överskott/underskott) om vi precis når
målet. Om det installeras så mycket att målet på 28,4 TWh överskrids så försvinner efterfrågan och
elcertifikaten blir inte värda något vilket drabbar alla i systemet som då sitter med värdelösa
certifikat och/eller som har räknat med den intäkten i sina kalkyler.
Prisutveckling historiskt och prognos framåt
Priset på elcertifikat är nu det lägsta någonsin (genomsnittspris per år). Det ackumulerade
överskottet är samtidigt det högsta någonsin. I grafen nedan syns tydligt korrelationen mellan
överskott och pris på elcertifikat. Priset var som högst år 2008 och 2009 (över 300 SEK/MWh) och då
var den ackumulerade balansen drygt 4 TWh.
16000
350
14000
300
12000
250
10000
200
8000
150
6000
4000
100
2000
50
0
Ack. överskott
Pris elcert
0
2003200420052006200720082009201020112012201320142015
Vi kan redan nu se att priserna har börjat stiga (se graf på nästa sida för de senaste 12 månaderna)
vilket till stor del beror på förväntan inför beslut om kvotpliktshöjningen den 21 oktober. Sedan
mitten av augusti har priset stigit med drygt 20 SEK. Det är dock flera aktörer, t.ex. energibolag, som
ännu inte har köpt in elcertifikat enligt den nya kvotpliktskurvan (för sina fastpriskontrakt) och därför
tror vi att efterfrågan kommer öka ytterligare efter att beslut är taget och därmed bör även priserna
kunna stiga ytterligare de närmaste månaderna.
Elcert spotpris
200
190
180
170
160
150
140
130
120
Från år 2016 och framåt tror vi sedan att prisuppgången kan bli skarpare, så fort den nya kvotkurvan
är i bruk och överskottet därmed börjar minska i verkligheten. Vi kan nå över 200 SEK inom något år.
Stämmer sedan antaganden i tidigare avsnittet om balans att vi åter från ca 2020 kommer ha en
balans på ca 1-6 TWh under flera års tid så kan alltså mycket väl priset på elcertifikat åter komma upp
i nivåer runt 300 SEK från ca år 2020 och ligga där i flera år framåt. Hur långt upp priserna når beror
bland annat på hur lång tid det tar innan investeringarna som nu har avtagit kommer igång igen. Vi
har nyligen sett en kraftigt avtagande investeringstakt och det tar ett par år innan en nedgång i
investeringsbeslut får genomslag i utbyggnadstakt. Om det sedan dröjer innan investeringar kommer
igång igen så finns risk att priserna når upp mot 300 SEK redan innan 2020. Om vi istället fram mot
2020 ser att vi har en mycket kraftig utbyggnadstakt så såg vi tidigare att det finns potential att
närma oss målet i snabb takt vilket skulle göra att prisutvecklingen kanske vänder runt 200 SEK
istället. Då kan priserna till och med falla ner mot 0 SEK så småningom. Mer om detta i senare stycke.
Utfallsrummet är alltså mycket stort längre fram och beror främst på hur utbyggnadstakten ser ut i
förhållande till målet när vi närmar oss 2020.
Några externa prognoser som komplement
Vi har tittat på flera externa analyser kring elcertifikat och de flesta håller med vår syn på priser i
framtiden med den nya kvotkurvan. Bergen Energi skriver bl.a. att när överskottet överstiger 10 TWh
så sjunker priserna under 200 SEK/MWh och tvärtom. De menar också att överskottet kommer falla
kraftigt de närmaste åren på en kombination av minskade investeringsbeslut och ökade kvotkurvor.
Marketskraft menar att mars-16 kontraktet kan stiga till över 180 SEK innan kontraktet går i leverans.
På längre sikt säger de att det finns en möjlighet att priset når upp till 270 SEK för Mars-18
kontraktet.
Analysinstitutet SKM Syspower ser också priser på över 200 SEK från år 2019 och framåt.
Kan elcertifikat bli värdelösa – priset nå ner till 0 SEK?
Ja, detta är en risk. Det är mycket viktigt att investerare har en bra överblick över vilka projekt som
planeras och hur mycket som ”finns kvar” inom systemet. Det finns nu betydligt bättre statistik över
de större projekt som planeras och startas än tidigare vilket gör det lättare. Allt finns dock inte med,
speciellt när det gäller mer småskaligt. Om målet överskrids förstör det för alla då efterfrågan
försvinner och certifikaten i systemet blir värdelösa.
Efter regeringens förslag om nytt investeringsstöd för solceller som väntas gå igenom så har det
skrivits flera debattartiklar om risken för priskollaps för elcertifikat. Bl.a. Nena bedömer att den
småskaliga solcellsutbyggnaden i Sverige kan ta fart på allvar från 2018. Denna småskaliga utbyggnad
kan dessutom bli svår att hålla reda på då de inte registreras på samma sätt och därför ökar risken
för att elcertifikatpriset kollapsar efter år 2020 menar de. De menar att samtidigt som
investeringsstödet sätts in så minskar också investeringskostnaderna. Det gäller då att
vindkraftsinvesterarna håller reda på detta och minskar sin utbyggnad med lika mycket.
Med den ambitionshöjning som det troligen tas beslut om i oktober så minskar dock risken för
överutbyggnad och basscenariot är ändå fortfarande att det inte kommer gå så långt och att vi
kommer få se betydligt högre priser på elcertifikat de närmaste åren.
Vi kommer den 13 november att anordna ett seminarium i Malmö kring ”Hur kommer vindkraften
utvecklas i nuvarande marknad”. Håll ögonen öppna efter inbjudan och kontakta
[email protected] om ni är intresserade!
Författare: Mia Bodin
Analytiker
[email protected]