1. No category

SKOLOMRÅDE VÄST
Hultsbergs Förskola
LIKABEHANDLINGSPLAN
2015-2016
Innehållsförteckning
sida
Inledning
3
Vision
3
Förebyggande arbete
6
Främjande arbete på förskolan
8
Hur blir alla delaktiga och informerade om
förskolornas likabehandlingsplan
9
Ansvarsfördelning
10
Rutiner och dokumentation vid händelse
11
Vad står i lagen och våra styrdokument
12
Vad står begreppen för
14
Diskrimineringsgrunder
15
Utvärdering från föregående år
17
2
Inledning
Denna likabehandlingsplan gäller från oktober 2015 till oktober 2016. Det prioriterade målet
för året tas fram i början av varje hösttermin då grupperna i förskolan är nya och en aktuell
kartläggning av behoven är möjlig att genomföra. Framtagandet sker i samråd med barn och
föräldrar och därefter fattas beslutet om det prioriterade området av pedagoger i samråd med
förskolechef. Planen följs upp kontinuerligt under året med en fördjupad uppföljning i januari
och en utvärdering i juni. Detta ligger också till grund i framtagandet av ny plan.
Två lagar – en plan
Likabehandlingsplanen är ett samlingsnamn för två olika planer, plan mot diskriminering
och kränkande behandling. Denna plan har som syfte att behandla innebörden av två olika
lagar som har gemensamt att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta i skollagen,
2010:800 kap.6 samt i diskrimineringslagen 2008:567 i den del som rör utbildningsområdet.
Vi har valt att kalla denna plan för likabehandlingsplan-förskola
Här beskriver vi hur vi arbetar förebyggande och främjande på våra förskolor. Varje förskola
gör också en egen kartläggning och målbeskrivning för årets prioriterade mål.
Vision
En förskola att längta till
med respektfullt bemötande, där glädje och
trygghet finns.
Årets prioriterade område på enhetsnivå
Vad prioriterar vi efter vår kartläggning: Vi har märkt att vissa barn leker mycket
våldsamma spring- och jagalekar som ofta slutar i att det blir för mycket hård fysisk kontakt
och att någon blir ledsen. Vi har även några barn som är lugnare och som har svårt att hitta på
någon aktivitet. Tänka på hur vi kommunicerar, röstläge, kan man gå fram till det barn man
vill prata med istället för att skrika över gården om situationen inte är akut. Vi vuxna är mer
medvetna om vikten av att rotera på gården
Mål: Vi pedagoger ska stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt
att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Detta förväntas motverka
kränkningar och trakasserier.
Strategier för måluppfyllelse?
•
Vi pedagoger måste vara närvarande i barnens lek.
Vi pedagoger kommer att göra vuxenledda aktiviteter t.ex. kacken, kom alla mina små
kycklingar mm. Lekar som får barnen att röra sig lustfyllt och där vi tränar på att respektera
3
varandra. Lekpärm i förrådet, Charlotte ansvarar för att en pärm upprättas och sedan är det
varje pedagogs ansvar att fylla på. Närvarande vuxna ger delaktiga barn. Genom att vi
pedagoger visar hur man är en bra kompis och visar respekt mot varandra och pratar med
barnen hur man är mot varandra så blir barnen delaktiga i processen.
Hur görs barnen delaktiga? Närvarande vuxna ger delaktiga barn. Genom att vi pedagoger
visar hur man är en bra kompis och visar respekt mot varandra och pratar med barnen hur man
är mot varandra så blir barnen delaktiga i processen.
All personal på Hultsbergs förskola har ansvar för att åtgärderna genomförs
Årets prioriterade område på avdelningsnivå
Regnbågen:
Vi vill fortsätta att arbeta med området att respektera varandra. Vi har i vår kartläggning
märkt att vi behöver jobba med hur vi är mot varandra och hur man är en bra kompis. Barnen
i gruppen blir ju äldre och utvecklas och detta påverkar ju gruppdynamiken och sättet hur
barnen leker med varandra.
Mål: Vi ska arbeta mot att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
människors situation samt vilja att hjälpa andra.
Syfte: Vi arbetar för att ha barnsynen att barn är medmänniskor. Vi vill ha en aktiv roll i att
ge barnen möjlighet att bli bra medmänniskor. Värdegrundsarbetet är en grundläggande del i
vårt arbete för att skapa ett demokratiskt klimat bland barn och personal.
Strategier för måluppfyllelse: Arbeta i våra grupper med kompismaterialet Kanin och
Igelkott. Vi har startat med böckerna Stopp, Samarbeta och Förlåt. Rosa Diddigruppen med
barnen födda -11 har Charlotte ansvar för. Gula Bibbigruppen med barnen födda -12 har
Anneli B ansvar för. Röda Bobbogruppen med barnen födda -13 och -14 har Anneli K och
Natalie ansvar för och kör gemensamt ibland och uppdelat ibland beroende på gruppens
behov och aktivitet.
Lilla Bokbryggan – Allt det här kan jag. Vi läser boken både spontant i barngruppen och i
smågrupperna. Pratar kring texten och vad varje barn själva är bra på. Skicka hem bokpåsen
till alla barn och frivilligt att skriva i loggboken vad barnet tyckte eller kommentarer som dykt
upp under tiden samt prata hemma kring vad barnet är bra på.
Vi funderar på olika modeller för hur vi kan uppmärksamma barnen på positiva
kompishandlingar. Vi planerar att flytta kompisregnbågen från ytterhallen och sätta upp den i
stora rummet. Därpå sätter vi sedan upp positiva kompishandlingar som vi ser att barnen gör
t.ex. att hjälpa en kompis att sätta på sig en väst. Detta presenterar vi sedan för barnen och
uppmärksammar när en sådan handling skett dock utan att nämna vilka barn som ingick utan
bara vad som skedde.
4
Dunleken:
Mål: Att barnen ska kunna samarbeta med varandra genom talet och inte genom
handlingarna.
Syfte: Vi har fått starka individualister i barngruppen därför vill stärka VI känslan i gruppen.
Strategier för måluppfyllelse: Genom att ha samarbetsövningar som lekar såväl inne som
ute. Uppmuntra vid positivt beteende gentemot varandra. Att stärka de barnen som inte får
vara med genom att den vuxna går med in i leken. Ge barnen verktyg hur man skyddar sin
integritet.
Hur görs barnen delaktiga? Vi vill ha en kommunikation med barnen där vi tillsammans tar
ett beslut på hur vi kan stärka VI känslan i gruppen. VI vill också kommunicera om hur vi kan
göra för att tydligt markera vad som inte är ok för mig. På lång sikt vill vi att så många som
möjligt får en bra ”Vi känsla” och att barnen löser sina konflikter genom att säga stopp.
Tummetott:
Respekt för att alla har lika värde. Tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar.
Utveckla normer för samvaron i den egna barngruppen. Stimulera barnens samspel genom att bearbeta
konflikter och missförstånd samt respektera varandra. Respektera varandras olikheter, olika
förutsättningar. Att varje barn får uppleva sitt eget värde få sina behov respekterade och tillgodosedda.
Vi upplever att våra barn behöver mer träning i att prata med varandra och oss vuxna på ett ännu
trevligare sätt. Vi vill kunna tillgodose och lyssna till vad barnen vill. Vi vill hjälpa de att uttrycka sina
önskemål o att de kan lyssna på sina kompisar och oss vuxna.
Mål: Att barnen ska längta till sin förskola och känna sig respektfullt bemött. De ska känna trygghet
och glädje hos oss. De ska känna sig trygga i sig själva och med varandra. Barnen ska kunna
kommunicera på ett positivt sätt med varandra.
Strategier för måluppfyllelse: Vi arbetar med värdegrundsmaterialet Kungaskogen. I alla
grupper och all personal är involverad i det. Vi sjunger och ramsar och leker lekar med
barnen. Lär ut lekar som t.ex. hunden och benet, ett skepp kommer lastat, fruktsallad mm.
Dessa lekar ger träning i regler, ramar och kommunikation. Viktigt under hela dagen är att vi
vuxna finns närvarande, ser, lyssnar och sedan förklarar vad som händer när det till exempel
blir konflikter mellan barn. Hjälper barnen att reda ut saker och ge bra förutsättningar till en
positiv lek.
Pysslingen:
Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
ansvar.
Syfte: Det är viktigt att barnen känner sig säkra i sitt språk och att de lär sig att lyssna på
varandra. Detta ökar barnens förståelse för varandra och bidrar till ett trevligare klimat med
mindre och färre konflikter.
5
Strategier för måluppfyllelse: Arbetslaget ansvarar genom att ta fram pedagogiskt material
såsom, rim och ramsor, språklekar och språkpåsar m.m. Det är viktigt att vi föregår med gott
exempel och är närvarande vuxna. Genom lekar, att barnen får uppträda för oss andra, att de
får prata och berätta osv. Vi ska också jobba hårt med att de får lära sig att låta kompisarna
prata klart.
Lövdala:
Efter att vi varit på en föreläsning av Ann-Charlotte Lindgren 17/8-15 där hon tog upp Barnsyn och
Kunskapssyn framgick det tydligt att vi måste förändra vissa saker på vår avdelning för att lättare
uppnå målen i Förskolans läroplan avseende Normer och värden. Alla barn oavsett t.ex. ålder, kön och
intressen ska få möjlighet att utvecklas som individer. Alla barn ska ha samma tillgång till olika
material både inomhus och utomhus för att på så sätt kunna påverka och utveckla olika förmågor och
intressen.
Mål:
Alla barn ska kunna ta papper och diverse ritmateriel som färgpennor och kritor.
Alla barn ska kunna nå pussel, spel och diverse leksaker, både inomhus och utomhus.
Hyllorna i innerhallen ska flyttas ner så att barnen kan nå sina klädkorgar samt att ha möjligheter att
hänga upp sina kläder på krokarna.
Alla barn ska ges möjlighet att kunna duka bort glas, tallrik, bestick och skrapa av eventuella
matrester.
Strategier för måluppfyllelse: Vi möblerar om inne på avdelningen och i utomhusförrådet. Alla
pedagoger på avdelningen är ansvariga för att arbetet blir gjort och målen uppnådda.
Hur görs barnen delaktiga? Vi ska föra en kontinuerlig dialog med barnen där vi stämmer av med
barnen och hör vad de tycker om de förändringar som görs på avdelningen. Vi gör ommöbleringar
utifrån barnens behov och önskemål. Vi pedagoger är uppmärksamma på barnens behov före och efter
omändringar. Barnen måste få tid till att vänja sig till omändringarna.
Varje dag i förskolan blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken någon
annan blir fråntagen en leksak. Små barns möten med andra små barn kan ibland innebära att
situationer uppstår som kan vara kränkande för andra barn. Det beror på att små barn inte har
tillräckliga erfarenheter av hur man bör vara i samspel med andra. Med närvarande,
engagerade och lyhörda vuxna i lek och aktivitet kan dessa tillfällen leda till ett lärande
och utvecklad samvarokompetens.
Förebyggande arbete i förskolan
Vårt förebyggande arbete grundar sig i vårt gemensamma förhållningssätt. Alla som
arbetar i förskolan skall
6
•
•
•
•
•
•
Bemöta varandra positivt
Säga hej till alla barn och vuxna på förskolan varje morgon. Alltid benämna barnen
vid namn.
Ha ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt där vi ”peppar” barnen till att
”prova på” och klara saker själva, men där det också är tillåtet att göra fel och få hjälp
av en vuxen.
Berömma barnen för det positiva de gör och säger.
Prata med och lyssna på varje barn varje dag.
Intervjua barnen om hur de upplever sin situation på förskolan inför varje
utvecklingssamtal(två gånger om året från 3 års ålder)
Sätta tydliga ramar och följa upp dem
• När vi ställer frågor tar vi konsekvenserna av svaret.
• Lära barnen att sluta betyder sluta. Det är tillåtet att sätta sin gräns och säga nej och
det respekteras.
• Vara konsekventa i vårt handlande. Det som gäller ena dagen gäller också den andra.
• Stämma av med varandra så att all personal på respektive avdelning är medvetna om
vad som sagts till barnen(varje dag)
• Följa upp konflikter och börja nysta med den som är ledsen innan vi pratar med den
som orsakat det hela.
Se och uppmärksamma alla barn. Alla barn är allas
• Säga hej, hälsa och prata med alla barn och personal på förskolan.
• Trösta och lösa konflikter med alla barn
• Vara uppmärksam på signaler från barnen. Signaler kan vara barnets kroppsspråk, om
de drar sig undan, är ledsna, inte vill vara med och leka, utåtagerande m.m.
• Vara vuxna som sprider ut oss vid utomhusvistelse och inomhusvistelse för att höra
vad som sägs och se vad som görs i barngruppen.
Göra vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull
• Ha fasta återkommande rutiner
• Förbereda barnen när rutiner ändras och talar om varför.
• Fylla dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens ålder, mognad,
utvecklingsnivå och förutsättningar.
Skapa goda kontakter med vårdnadshavare
• Ha daglig kontakt vid lämning och hämtning
• Prata om hur barnet och vårdnadshavare trivs med vår verksamhet vid
utvecklingssamtal.
• Barnets trygghet och trivsel tas upp vid varje utvecklingssamtal.
• Informera om innehåll och mål i Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten
och ibland på utvecklingssamtal.
7
Främjande arbete på förskolan
Förskolan har till uppgift att främja lika rättigheter och skapa en pedagogisk miljö där flickor
och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen oberoende
av kön, könsöverskridande tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet
eller religion och ålder.
Kön
Vi skapar en god pedagogisk miljö där flickor och pojkar inte blir hämmade av traditionella
könsmönster genom att;
• Utklädningskläder är till för både pojkar och flickor
• Genomföra talrundor vid matbordet och när vi delar barngruppen i mindre grupper,
något som gynnar såväl tystlåtna flickor och tystlåtna pojkar.
• Vi bevakar att pojkar och flickor får lika mycket utrymme i verksamheten genom
observationer
• Alla leksaker och aktiviteter är tillgängliga för alla barn oberoende av kön.
• Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med kön utan med andra namn som inte
har med kön att göra.
• Vi gör varandra uppmärksamma på om vi har olika förväntningar på pojkar och flickor
och diskuterar det i arbetslaget.
Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning
Vi arbetar för att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer
och värderingar genom att;
• Få barnen känna stolthet över sig själva genom arbetet med Portfolio
• Välkomna modersmålslärarna och ge dem utrymme i verksamheten och prata med
barnen om varför de är i barngruppen.
• När vi har barn, föräldrar och modersmålslärare med annan kulturell bakgrund i våra
barngrupper bjuder vi in dem att berätta för oss om sin kultur, om de vill.
• Vi pratar om olika kulturer och religioner även om de inte är representerade i våra
barngrupper.
Funktionshinder
Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar genom att;
• Noga tänka på vilka gemensamma aktiviteter vi väljer och hur vi utformar
aktiviteterna för att alla barn ska kunna delta på sina villkor t.ex. hitta sätt för att hänga
med i leken eller delta i utflykter
• Personalen ökar kunskaperna om olika funktionshinder genom relevant fortbildning.
• Personalen kontaktar BVC och SPO vid behov för rådgivning och handledning. Även
förälder/vårdnadshavare kan vara en kunskapskälla.
• Vi pratar om detta även om det inte finns representerat i våra barngrupper.
8
Sexuell läggning
• Vi synliggör och bejakar olika familjekonstellationer och få varje barn att känna
stolthet över sin familj genom barnens portfolio.
Ålder
• Vi benämner inte gruppindelningar på barnen med ålder utan med andra namn som
inte har med ålder att göra.
• Vi fyller dagarna med aktiviteter som är anpassade till barnens ålder, mognad och
utvecklingsnivå
Kränkande behandling
Vi förebygger att barnen inte utsätts för någon kränkande behandling genom att;
• Vi vuxna föregår med gott exempel och visar barnen hur vi ska bete oss mot varandra
genom att aldrig tala illa om andra anställda, andra barn eller föräldrar.
• Vi arbetar med empatiträning d.v.s. låter barnen lära sig att hjälpa varandra. De mindre
barnen kan få hjälp med påklädning av de äldre barnen (både pojkar och flickor).
• När konflikt uppstått hjälper personalen till att reda ut det som hänt.
• Personalen ser till att vara närvarande vuxna i lek och aktivitet genom att befinna sig
där barnen befinner sig. Personalen sprider ut sig vid utomhusvistelse och
inomhusvistelse så att vi ser och hör vad som sägs och görs på hela gården och i alla
rum.
• Vårt värdegrundsarbete, där vi pratar om och visar hur vi ska vara mot varandra, blir
en naturlig del av den dagliga verksamheten.
Hur blir alla delaktiga och informerade om förskolornas
Likabehandlingsplan?
Barn
• Vi pratar med barnen om vad innehållet i Likabehandlingsplanen betyder vid
samlingar och andra tillfällen i början av varje termin men också när personalen tycker
att behov finns.
• Vid kartläggning och utvärdering av mål för året intervjuas barnen och resultatet
beaktas när vi sätter mål för nästa verksamhetsår.
• Ansvariga är avdelningens personal.
Förälder
• Vid kartläggning och utvärdering av mål för året involveras föräldrarna genom
intervjuer eller enkätfrågor och resultatet beaktas när vi sätter mål för nästa
verksamhetsår.
9
•
•
•
•
Informerar vårdnadshavare om Likabehandlingsplanen vid inskolning, föräldramöten
och/eller utvecklingssamtal. Personalen fångar upp föräldrars synpunkter och tar dem i
beaktande i det fortsatta arbetet.
Vi tillhandahåller en ”lightversion” där innehållet i planen beskriv i korthet och årets
mål presenteras.
Likabehandlingsplanen finns att läsa på skolorådets hemsida
Ansvarig är avdelningens personal.
Personal
•
•
•
•
•
•
•
Vi pratar om innehållet i Likabehandlingsplanen och Plan mot diskriminering och
kränkande behandling i samband med höstens planeringsdag.
Likabehandlingsplanen finns med vid planeringen av förskolornas och arbetslagens
årliga arbete som en del av verksamhetsplanen.
Kartläggning görs och mål för året sätts i september månad när personalen lärt känna
barngruppen. Mål kan också läggas till under året beroende på barngruppens behov.
Arbetslaget för diskussioner om innehåll, mål och om hur arbetet fortskrider på APT,
månadsmöten och avdelningsmöten.
Planen utvärderas i maj och redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen
Nyanställd personal, vikarier, vfu-studenter och andra som gör praktik i vår
verksamhet informeras om planen och årets mål av respektive arbetslag
Ansvarig är alla som arbetar i verksamheten.
Ansvarsfördelning
Det är förskolechefens ansvar att:
• Säkerställa att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering
och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
• Säkerställa att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt
att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder eller kränkande behandling som dokumenterats i
likabehandlingsplanen.
• Årligen upprätta och utvärdera en Likabehandlingsplan i samarbete med personal,
barn och vårdnadshavare
• Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering
och kränkande behandling
• Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Det är personalens ansvar att:
• Följa förskolornas Likabehandlingsplan
10
•
•
•
•
•
•
Att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
Dokumentera misstänkt/anmäld/ upptäckt diskriminering eller annan kränkande
behandling och informera ansvarig rektor
Se till att vårdnadshavare får kännedom om innehållet i Likabehandlingsplanen varje
år.
Påtala för vårdnadshavare vikten av att de informerar personalen om de upptäcker
trakasserier eller kränkande behandling i barngruppen
Att uppmuntra barnen till att prata med oss vuxna om de själva eller en kompis är
utsatt.
Att prata med de äldsta barnen (4-6 år) om innehållet i Likabehandlingsplanen.
Rutiner och dokumentation vid händelse
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen. Ett barn eller en vuxen som berättar
att hon eller han känner sig kränkt, ledsen, arg, sårad eller skadad måste alltid tas på allvar.
Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en omedelbar reaktion från de vuxna
i förskolan.
I alla olika situationer som kan uppstå är det den vuxne som gör en bedömning om huruvida
den enstaka händelsen är utagerad eller om ärendet ska gå vidare enligt förfarandet i
åtgärdsplanerna nedan
Små barns möte med andra små barn
Varje dag blir barn oense med varandra. Någon får inte vara med i leken, någon annan blir
fråntagen en leksak. Sådana situationer kan upplevas som kränkande och en omedelbar
reaktion från en vuxen är då att;
1. Personal först på plats uppmärksammar, pratar med inblandade, tröstar och hjälper till
att lösa konflikten och visar på andra sätt att förhålla sig och agera i liknande
situationer.
2. I de allra flesta fall kan därmed händelsen anses utagerad och löst. Personalen gör en
bedömning om att situationen är utagerad och löst.
Personal bedömer att ärendet inte är utagerat och löst. Då sker följande;
1. Om annan personal än barnets avdelningspersonal är först på plats informeras barnets
avdelningspersonal.
2. Avdelningens personal informerar förälder via telefon eller vid hämtning av barnet vid
dagens slut. Dokumentation görs på blankett ”Dokumentation vid händelse”. Även
här kan händelsen vara utagerad och löst.
3. Om personal eller förälder anser att vidare samtal bör ske informeras förskolechef, tid
görs upp med respektive parter och samtalet dokumenteras på blanketten
”Åtgärdsplan mot kränkande behandling” Ansvarig: Personal som har respektive
barn som ansvarsbarn.
11
Åtgärdsplan när barn kränker och diskriminerar andra barn vid upprepade tillfällen;
1. Personal, barn eller vårdnadshavare bedömer att kränkning eller diskriminering
skett vid upprepade tillfällen
2. Händelsen anmäls till förskolechef som anmäler till BUN
3. Personal diskuterar på avdelningsmöte angående åtgärder i barngruppen såsom
observationer av enskilt barn, barngruppen, samtal med barnen m.m.
4. Personal informerar vårdnadshavare
5. Tid för samtal görs upp
6. I samtal med vårdnadshavare upprättas en åtgärdsplan som dokumenteras på
blanketten ”Åtgärdsplan mot kränkande behandling” Ansvarig är den personal
som är ansvarig för inblandade parters utvecklingssamtal.
7. Åtgärdsplanen följs upp och dokumenteras inom två veckor vid ett samtal med
vårdnadshavare. Åtgärdsplanen ska följas tills varaktig lösning nåtts. Ansvar: Den
personal som är ansvarig för utvecklingssamtalet.
8. Dokumenten förvaras i låst skåp på förskolan
Åtgärdsplan när vuxna kränker/diskriminerar barn eller vuxna kränker/diskriminerar
vuxna.
När en kollega, vårdnadshavare eller barn uppfattar att en vuxen kränker/ diskriminerar ett
barn eller att en vuxen kränker/diskriminerar en annan vuxen måste reaktionen komma
omedelbart. Utredningen ska ledas av förskolechef.
1. I första hand ska den som sett/hört ta upp det med personen ifråga
2. Förskolechef kontaktas omedelbart.
3. Samtal med berörd person ska ske. Samtalet dokumenteras på blanketten
”Åtgärdsplan mot kränkande behandling” Ansvarig: Förskolechef
4. Förskolechef kontaktar vårdnadshavare
5. Åtgärdsplan skrivs.
6. Uppföljningssamtal sker inom två veckor. Ansvarig: Förskolechef
7. Dokumenten förvaras hos förskolechef.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till detta samt
omfatta både den eller de som kan ha utövat kränkningen och den som blivit utsatt för den.
I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.
Vad står i lagen och våra styrdokument?
Bestämmelser i skollagen och diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande
behandling och ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja
barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och
12
kränkande behandling. Om trakasserier eller annan kränkande behandling äger rum i samband
med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det inträffande.
Skollagen (2010:800)
§ 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
§ 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever.
§ 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser att sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen
skyldig att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder.
Diskrimineringslagen (Lag 2009:567)
§ 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett
• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• ålder
Läroplan för förskolan(Lpfö98, 2010)
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan
skall hålla levande i arbetet med barnen” sid.3
Förståelse och medmänsklighet
”Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder
eller för annan kränkande behandling.” sid.3
13
Vad står begreppen för?
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha
samma rättigheter – flickor och pojkar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas om ett barn behandlas sämre än andra barn. Ett exempel kan
vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola med motiveringen att det redan går så
många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, indirekt diskriminering. Det sker
när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men
som i praktiken missgynnar något barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder eller annan sexuell läggning. Ett exempel kan vara om
alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan äta det på grund av religiösa skäl.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon
av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som kränker barns värdighet. Gemensamt för all kränkande behandling är att
någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras
av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och
förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing.
En kränkning kan vara:
• Fysiska (slag, knuffar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
14
Diskrimineringsgrunder
Kön
Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor
och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Är när någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna/flicka eller
man/pojke genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Transexuell är en person som upplever sig vara av ”motsatt” kön jämfört med sitt biologiska
kön. Även barn som har en könsidentitet eller väljer könsuttryck som anses bryta mot normen
för barns biologiska kön eller som har föräldrar eller syskon som är transexuella skyddas
utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Exempel
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt
kopplade till barns könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är av sexuell natur.
När barnen leker på gården berättar Peter för sin personal på förskolan att han vill ha en lika
röd mössa som Lisa. Han tycker den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Personalen säger
skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Lisa!”
Personalen berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. (trakasserier på
grund av kön)
En annan av personalen väljer att ta med sig enbart pojkgruppen till närmaste lekpark för att
titta på brandbilen. Några av flickorna vill följa med, men nekas detta. Förskolan har
konsekvent organiserat nästan allt i pojkgrupper - och flickgrupper. Detta har man gjort av
principiella och ideologiska skäl snarar än av pedagogiska skäl.(diskriminering)
Etnisk tillhörighet
Här menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt
att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och
trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Förskolan ska också arbeta mot rasism och
främlingsfientlighet.
Exempel
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniska barn
när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp (diskriminering)
En personal uttalar sig negativt om polacker inför barnen, i barngruppen finns ett polskt barn
som tar illa vid sig. (trakasserier)
15
Religion och annan trosuppfattning
Förskolan får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion eller annan
trosuppfattning.
Religion
Föräldrarna har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att
respektera detta.
Annan trosuppfattning
Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, tex.
buddism eller ateism.
Exempel
Axel går i Evangeliska Fosterlandsstiftelsens söndagsskola. En av personalen säger” Usch
vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? (trakasserier)
Sima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär
muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av personalen tröstar Sima, men
vidtar inga andra åtgärder.(trakasserier)
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som funktionshinder räknas
både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt till exempel allergier, dyslexi,
hörsel- och synskador, ADHD eller Asbergers syndrom.
Exempel
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som
tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns
det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna
(diskriminering)
Oskar har en muskelsjukdom som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att
ramla. Några av barnen brukar reta Oskar och kallar honom ”Snubbelfot”. Personalen har hört
att han blir retad, men har inte vidtagit åtgärder.(trakasserier)
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har
hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara
med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan
hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till
(trakasserier)
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där
mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och
mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens
namn”.(diskriminering)
16
Ålder
Barn i våra verksamheter får inte diskrimineras på grund av sin ålder utan mötas av en
verksamhet som är anpassade till barnens ålder, mognad och utvecklingsnivå.
Annan kränkande behandling
Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling
till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning
men även enstaka händelser som inte är mobbning.
Exempel
Oliver är stökig och springer runt vid samlingen. Trots upprepade tillsägelser lugnar han inte
ner sig. En av de anställda tappar behärskningen och ger honom en örfil (annan kränkande
behandling)
Julia har alltid sin docka med sig till förskolan. Den ligger på hennes hylla i hallen, men hon
har den hos sig vid vilan varje dag. En dag tar två andra barn Julias docka, lägger den i
toaletten och spolar. Julia vill efter detta inte veta av sin docka. (annan kränkande
behandling)
Utvärdering från 14/15
Mål
Att stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt att reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Utvärdering: (juni-15)
Hur vet vi att vi nått målet?
Detta är en ständigt pågående process som inte kan ses som något uppnått mål. Vi har blivit mer
medvetna och fokuserade på att vara rörliga, lyssnande och se samt vara mer delaktiga i vad barnen
gör. Vi har även blivit mer fokuserade på att se och bemöta alla vuxna som hämtar.
Analys och Lärdom:
Varför blev det som det blev?
Har det skett utveckling, förbättring, förändring?
Vi har diskuterat i olika forum påmint varandra ute på gården. Vi har fått respons från föräldrar som vi
tagit till oss och gjort förbättringar i bemötandet. Då KBU resultaten i bemötandet med
vårdnadshavare visar goda resultat så får vi fortsätta arbeta på det vi har påbörjat.
KBU resultat 2014 mot 2015
KBU sammanställningen 2015 gällande frågorna inom Normer och värden visar att Hultsberg ligger
över Karlstad i helhet på alla frågorna. Hultsberg har även ett högre värde än KBU 2014. Detta visar
att vårt arbete under året har gett goda resultat som föräldrarna både sett och hört.
17