KVALITETSUTVECKLING
Normlösa förskola
2014/2015
Anna Ullén Alsander
förskolechef
Vision 2025
VÄRLDSVAN & HEMKÄR
Invånarna är initiativrika
Förskolan i Mjölby kommun
förenar lärande och omsorg
i en verksamhet där barns
naturliga lust att lära
utnyttjas fullt ut.
och
välutbildade
MÅL
Förskolan i Mjölby är en förskola







som arbetar utifrån en demokratisk värdegrund och tar tillvara mångfald och olikheter
som ger barnet nya utmaningar samt stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter
som ger pedagogisk stimulans för språklig, kommunikativ och matematisk utveckling
som stimulerar barnets intresse för naturvetenskap och teknik
där barn och föräldrar naturligt har inflytande och möjlighet att påverka
som utvecklar verksamheten genom att ständigt systematiskt dokumentera, analysera och
följa upp
där personalen har ett medvetet och vetenskapligt förhållningssätt
Mjölby kommuns värdegrund
Medborgare och kunder i fokus
Vi utgår från medborgarens och kundens behov, önskemål och rätt till delaktighet.
Professionellt bemötande
Vi bemöter medborgare och kunder på ett kompetent och respektfullt sätt.
Samverkan för förbättringar
Vi ser samverkan som en förutsättning för värdeskapande förbättringar.
Kreativt förhållningssätt
Vi är engagerade och modiga. Vi ser utmaningar som möjligheter och fokuserar på resultat.
Normlösa förskolas värdegrund
Att synliggöra varje individ, varje dag, för att känna samhörighet och trygghet i vår
förskola
Det innebär att vi uppmärksammar barnet och föräldern när de kommer till förskolan. Vi säger hej
på barnets ”nivå”. Vi benämner barnen vid namn och tar oss tid att lyssna på dem.
Vi bekräftar känslor – nu ser jag att du är arg/ledsen/glad.
I samlingar får alla säga sitt och i rutinsituationer pratar vi med barnen.
Vi bekräftar goda beteenden och uppmärksammar när positiva saker sker.
Pedagogisk grundsyn
Vi utgår från det kompetenta barnet.
 Barnet som är aktivt i sitt eget lärande och utvecklar färdigheter och förmågor.
 Barnet som är fyllt av vilja, nyfikenhet och lust.
 Barnet som är delaktigt.
 Barnet som använder alla sina sinnen.
Pedagogers ledning/förhållningssätt
Som pedagoger är vi
 Medupptäckare med barnen
 Intresserade och nyfikna
 Modiga och vågar misslyckas
Vi skapar en god relation med barnet.
Vi erbjuder ett lärande där alla sinnen är involverade.
Vi erbjuder en stimulerande miljö.
Vi planerar efter barnens behov och intressen
Vi ställer öppna frågor
Vi låter barnet tänka och resonera.
Vi är nära barnet och lyssnar på dem.
Förskolechefens ledningsdeklaration
Kommunikation
Demokrati
Lärande
Organisationen ska präglas av öppenhet, delaktighet, respekt och tillit.
Jag vill uppmuntra alla till egna initiativ och stötta förslag till utveckling.
Jag vill sätta lärande i centrum för alla både barn och personal.
Spelregler
Mål: Vi ska känna trygghet och arbetsglädje på vår arbetsplats
Glädje får vi genom att:
Vi ser varandra och hälsar på varandra
Vi uppmuntrar varandra och ser det positiva.
Trygghet får vi genom att:
Vi pratar med varandra och inte om varandra - rak kommunikation
Hjälpa och ställa upp för varandra – på den egna avdelningen och i huset
Ansvarsgrupper
Pedagogisk ledningsgrupp - Johanna, Maria A., Malin
Syftet med den pedagogiska ledningsgruppen är att skapa en mötesplats för lärande mellan
arbetslagen. Ledningsgruppen ska verka för en helhetssyn på förskolan och utveckla verksamheten
med barnens lärande och utveckling i fokus.
Arbetslagsledarens roll är att

Leda det pedagogiska arbetet i arbetslaget utifrån verksamhetens och styrdokumentens
uppdrag och mål

Driva det systematiska kvalitetsarbetet

Ansvara för dagordning och protokoll på avdelningsmötena

Ansvara för att arbetslaget följer Planen mot diskriminering och kränkande
behandling/likabehandlingsplan.
.
Arbetslagsledarna har mandat att fatta beslut tillsammans med förskolechefen efter att frågorna
diskuterats på avdelningarna.
Samverkansgrupp Maria A. Lärarförbundet Anita Nilsson, Kommunal, Anna Blomqvist Lärarförbundet
Inköp Maria H efter avdelningarnas önskemål.
Ekonomi Bevaka avdelningens pengar Maria W., Carolin, Susanne
Traditionsgrupp
Traditionsgruppen träffas vid behov
Gruppen ansvarar för planering och ”genomförande” av gemensamma traditioner och festligheter
för barn och personal. Ex. gemensamt firande vid påsk, jul, midsommar, avslutningar, högtidsdagar,
förskolans dag eller avtackning av personal. Daniel, Elenor, Carolin, Lisbeth
Piloter
Naturvetenskap och Teknik , Maria A. och Johanna
Språk
Maria och Malin
Matematik
Att var pilot innebär att se till att miljön erbjuder stimulerar lärande i de olika ämnena.
Utemiljögrupp
Gruppen ansvarar för att utemiljön fortsätter att utvecklas. Träffas vid behov.
Daniel, Lena, Lisbeth, Susanne
Mentorsansvar
Handleder studenter.
Fotografering
Tar kontakt med fotograf och bokar datum för fotografering. Maria Axelsson
Dataansvarig
Ansvarar för uppdatering av hemsidan. Håller sig uppdaterad på program för förskolan.
Malin, Johanna
Schemaansvar
Samordna schema vid lov och klämdagar. Lisbeth, Malin
Kvalitetsarbete
1
Var är vi?
beskriva , reflektera,
analysera
4 Hur blev
det? utvärdera,
2
Vart ska vi?
prioritera,
formulera smarta delmål
analysera, dra lärdomar
3
Hur gör vi?
planera, genomföra,
analysera processen
Årsplanering
AUGUSTI
Introduktion av grundverksamhet
Värdegrund
Omsorg och rutiner
Lek och lärandemiljö
Inskolning
JULI
Sommarverksamhet
SEPTEMBER
Lekobservationer
Lärandeobservationer
Barnintervjuer
Uppföljningssamtal
Likabehandlingsplan
Grundverksamhet
LÄROPLANSMÅLEN
JUNI
Sammanfattande utvärdering
Barns lärande
Verksamhetens utveckling
Arbetsprocesser
Likabehandling
Sommarplanering
Grundverksamhet
MAJ
Utvecklingssamtal
Avslutningssamtal
Överskolning
Inskolningsplanering
APRIL
Förberedelser för
utvecklingssamtal
Barnintervjuer
Reflektion
Dokumentation
Utvecklingssamtal
Grundverksamhet
OKTOBER
Verksamhetsplanering
Lek och lärandeobservationer
Dokumentation
Reflektion/utvärdering
Föräldramöte
Grundverksamhet
NOVEMBER
Verksamhetsplanering
Lek och lärandeobservationer
Dokumentation
Reflektion/utvärdering
Grundverksamhet
DECEMBER
Verksamhetsplanering
Lek och lärandeobservationer
Sammanfattande utvärdering
Barns lärande
Verksamhetens utveckling
Arbetsprocesser
Likabehandling
Grundverksamhet
JANUARI
Grundverksamhet
Målsättningar efter utvärdering
Verksamhetsplanering
MARS
Verksamhetsplanering
Lek och lärandeobservationer
Dokumentation
Reflektion/utvärdering
FEBRUARI
Verksamhetsplanering
Lek och lärandeobservationer
Dokumentation
Reflektion/utvärdering
Grundverksamhet
Grundverksamhet
Sammanfattande utvärdering

Hur har arbetet bidragit till barns lärande och utveckling?
Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling?

Hur har arbetet bidragit till att verksamheten utvecklats?
Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling?

Vilka arbetsprocesser leder till goda resultat?
Analys Hur ser vi det? Resultat? Fortsättning? Utveckling?

Något som behöver förändras? Utvecklingsbehov?
Vad? Hur? Varför?
A
Prioriterade åtgärder enligt föregående års dokumentation
Samverkan förskola -skola-fritidshem
Ambitionen var att ha flera gemensamma möten tillsammans med skolan, men det blev endast ett
kort möte under hösten.
Att ge alla barn samma lek-och talutrymme
Denna åtgärd finns även i vår likabehandlingsplan. Vikten av att vara observant så att alla barn
kommer till tals och inte samma barn aktualiserades efter språkföreläsningen.
En avdelning har arbetat mycket aktivt och strukturerat med detta, men alla avdelningar har
fokuserat på åtgärden. Den är också en del i allas delaktighet och inflytande.
Använda läsplattan till pedagogisk dokumentation
Det tog längre tid än beräknat innan läsplattorna kom. Därför är vi inte igång med så mycket
dokumentation som planerat utan provar olika program och diskuterar hur Ipaden ska användas i
verksamheten. All personal har gått PIM för att bli mer förtrogna med tekniken.
Kartlägga intressen och förmågor i barngruppen före temaplanering.
Vi har provat olika sätt, men inte bestämt oss för någon strategi. Det som använts mest är intervjuer.
Fortsätta utveckla miljön
Utomhusmiljön har utvecklats ytterligare med fler stimulerande mötesplatser. Personalen har varit
mer aktiv i barnens lek utomhus, men det är fortfarande ett utvecklingsområde. Även i år hade vi en
gårdsfest där barn, personal och föräldrar tillsammans tillverkade lekredskap.
Inomhus har miljöerna utformats så att materialet blivit mer tillgängliga för barnen.
Normer och värden
Barnen har fått en gruppkänsla och större empati för andra. Barnen klarar av en samling. Barnen
leker med olika aktiviteter på avsedd plats. De kan leka längre med samma aktivitet. Barnen kan
lyssna på varandra. De har lärt sig uttrycka sina känslor. De leker länge och flera tillsammans.
Verksamheten har utvecklats så att barnen är mer delaktiga i miljöns utformning.
Utveckling och lärande
Barnen skapar med hjälp av olika tekniker och pratar om det de skapat. Barnen visar intresse för olika
djur och hur deras liv förändras under olika årstider
Barnen känner sig viktiga när vi frågar dem om deras tankar. Barnens förmåga att sätta ord på vad de
tänker har utvecklats. De har provat olika lösningar och reflekterat.
De har lärt sig att vatten kan ha olika form, om kroppens funktioner, naturens kretslopp,
årstidsväxlingar, växter och djur.
Barnen har lärt sig hur man behöver vara klädd när man går till skogen. Barnen ställer frågor när vi är
ute och visar intresse för naturen. Barnen har blivit duktiga på att bygga kojor.
Barnen har utvecklat sin rollek genom det lego de byggt.
Barnen är inspirerade av det vi gör för de frågar ofta när vi ska göra olika aktiviteter
Barnens ordförråd har ökat med korrekta benämningar.
Barnen sätter ord på känslor.
Barnen berättar egna sagor
Verksamhetens utveckling
Verksamheten har utvecklats genom att temat har utgått från barnens frågor och hypoteser. Barnen
har varit medforskande. Personalen har blivit bättre på att ställa utvecklande frågor, hitta rätt nivå.
Varje barn har en hylla där de kan spara det de byggt och fortsätta bygga över tid. De leker rollekar
med lego. Vi har gått regelbundet till skogen och följt årstidsväxlingar genom träd och växter.
Pedagogiska program på datorn och Ipaden har utvecklat verksamheten. Materialet på hyllorna har
sorterats och kategoriserats. Materialet är mer tillgängligt.
Arbetsprocesser
Arbetsprocesser som gett bra resultat har varit när barnen får prova, lyckas och misslyckas. När de
kan spara konstruktioner och utveckla dem så länge intresset finns. När barnen får vara med och se
konkreta exempel. När vi hittar rätt nivå. När vi utmanar barnen med inspirerande material. När vi
tar tillvara barnens intresse i vardagen. Fasta rutiner . Att fråga barnen vad de vill lära sig. Intervjua
Delad grupp vid tema. Återkommande språklekar och sagostunder. Matte och bokstavsspel
tillgängliga. Vi har uppmuntrat intresset för skriftspråket-
Planeringsverktyg
Vilka kunskaper har Läroplan, mål
barnen idag?
(behov, intressen)
Vilka
arbetsprocesser
leder till resultat?
Utvärdering
Vad har barnen lärt sig
Verksamheten utvecklats
Utvecklingsbehov
Reflektionsfrågor
Vad har jag gjort idag för att utmana och stimulera?
Hur var stämningen idag? Varför?
Hur tog jag hand om ögonblicket?
Dagens guldstund vilken var det?
Lyssnar jag på barnen?
 Vad pratar de om?
 Vad och hur leker de?
Vilka frågor har väckts i mig idag?
Hände det något oväntat idag?
Är det något jag skulle gjort annorlunda?
Vad talar rummen?
Vad inspirerar de till?
Vad intresserar barnen?
Vad vet barnen?
Hur tänker de?
Prioriterat mål ht 2014
Mål : Förskolan uppmuntrar barnens nyfikenhet och fantasi samt stimulerar deras
kreativitet och förmåga at lösa problem.
Genomförande:
Vi ser till att material är tillgängligt för barnen och att det går att använda på olika sätt.
Vi byter material oftare.
Vi planerar och organiserar verksamheten så att barnen får möjlighet att både enskilt och
tillsammans fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar.
Vi observerar och dokumenterar hur material finns tillgängligt och hur det är anpassat
och används, för att utmana och stimulera barnen i deras utveckling och lärande.