Rune Westerlund Luleå tekniska universitet mars 2015 Från gårdagens (19/3 2015) teveprogram i TV4 ”Malou Efter tio” publicerades följande i nätupplagan ”Imorse blev Sindy och Michael från nya programmet Unga föräldrar intervjuade i Malou Efter tio. Här berättar dem om hur de träffades …” Är det dags att en gång för alla införa enhetsformen dom i stället för de och dem? mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 1 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet Nominativ- och objektsformer 2 Disposition Ska det vara så dj…la svårt att skilja på de och dem? Skärp er! Det är exakt samma sak som att skilja på jag och mig, du och dig eller vi och oss. mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 3 mars 2015 Gösta Bergman Rune Westerlund Luleå tekniska universitet Vad heter skriftspråkets ”de gör det” i talspråket? • Sydliga provinsialismer i det bildade svenska talspråket (Bergman 1941). Heter det • Nordliga provinsialismer i det bildade svenska talspråket (Bergman 1952). mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 4 5 mars 2015 dem gör de, dom gör de, eller di gör de? Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 6 1 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet mars 2015 1700–1800-tal Lärare och forskare 1960-tal och 1970-tal ... Nach der Mundart zu Stockholm sagt man auch dom für de und dem“ (Sjöborg 1796. Schwedische Sprachlehre 71). Om di/dom: ”väsentligen bara rör det talade språket” (Bergman, G. 1962). ”… de uttalas hvardagligt […] vanligen di, och dem vanligen dåmm, hvilket sistnämnda blir af Stockholmaren äfven brukadt i nominativen, liksom dem (dämm) på flere ställen i Dalarne” (Rydqvist Svenska språkets lagar 2, 1857:542). Nils Uthorn (svensklärare): ”sedan dom har gjort sitt intåg jämväl i skriften [bör gymnasielärare trots allt] fortsätta att rätta skrivet dom till de […] och […] till dem …” (SLÅ 1970:147;154f.). mars 2015 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 7 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 8 Lärare och forskare 1960-tal och 1970-tal, forts. Lärare och forskare 1960-tal och 1970-tal, forts. Bertil Molde: ” … dom för de och dem i skrift [har] blivit allt vanligare med åren” (Språkvård 2:1971). Sven Pilström (svensklärare): ”…svenska folket [kommer aldrig] att lära sig det rätta bruket av de/dem så länge man säger di/dom. […] Jag tror på en ’mjuk’ reform med dom i alla stilarter som slutmål” (SLÅ 1972:145;152). Alvar Ellegård (professor i engelska vid Göteborgs universitet): ”… dom är den enda enhetsform för de och dem och för dom flesta av oss den enda formen i den naturliga grammatik vi växer in i som barn” (Ellegård, A. Skapa en naturlig grammatik. Dagens Nyheter 197217-12). mars 2015 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 9 Andel lärare som tillät ”dom” i skrift: mars 2015 Några svar: – Det är skriftspråk. – Man säger ”dom”, men stavar ”dem”. – Är det fel? – Jag vet inte. – Dem är finare! – Man säger ju så, dvs. ”dem här”. 20% 8% Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 10 Varför skriver du ”dem” i den här meningen? Dem har tre paralleller i årskurs nio. Svenska språknämndens enkät 1976 Grundkollärare Gymnasielärare Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 11 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 12 2 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet mars 2015 Gisela Håkansson och Catrin Norrbys undersökning från början av 2000-talet Ordformer som uttalas ”dom” Pers. pron. (3 pl.) nominativ de objekt dem Lucktestdialog mellan expedit och kund. Studenter, 100 med svenska som förstaspråk och 42 med svenska som andraspråk, skulle fylla i tomma repliker. Determ. pron. de dem Dem. pron. de här/de där de (personer) de ------ Hur mycket kostar …………….? Passar …………..? Vad tycker du om ……………..? …………… är en ny modell. Best. art. mars 2015 ------ Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 13 Talspråk/skriftspråk Fel Förstaspråksstudenter Andraspråksstudenter 12% 30% mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 15 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 16 Positionsprincipen Till andra klassen räknades dem som endast delvis var uslingar. - innebär att ”dom som” i fundamentet transponeras som de som, medan ”dom som” efter huvudverbet transponeras som dem som. Kan förklaras med positionsprincipen – leder fel i detta exempel Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 14 • Passar dem? • Passar dem bra? Vad tycker du om dem (sedan korrigerat till de). • Vad sägs om dem här? • Dem här har vi till ett riktigt bra pris. Wilhelm Moberg (Utvandrarna) mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet Exempel på felaktigt använda former Även om det gällde dialog, dvs. talspråk, överanvändes skriftspråkliga former. Vad/hur mycket kostar de? mars 2015 17 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 18 3 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet mars 2015 Wilhelm Moberg Tage Aurell (Läsminnen) Till andra klassen räknades predikativ Jag hatade de som kom in i bokhandeln som till nån sorts boxningsmatch. predikat *dem som endast delvis var uslingar (ho) Jag hatade *de som kom in … subjekt predikat subjekt *dem som endast delvis var uslingar subj. mars 2015 advl. mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet ”I st.f. den väntade nom.-formen i pl. de förekommer i determ. anv. icke sällan på grund af attraktion till bisatsen oriktigt (dat.-) ack.-formen dem, då relativet är obj. i bisatsen […] hvarigenom känslan af samhörighet med hufvudsatsen försvagas” (Artikeln ”den” i SAOB). 21 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet I SAOB finns exempel på ”fel” som författare gjort och som kan hänföras till attraktionsprincipen Svenskan i tal och skrift (Holmberg & Ekenvall Svenska för gymnasiet, 1969 Några exempel: … de mest kända av alla liknelser är väl *dem som vi finner i Nya Testamentet … Nya Testamentet (1526:Kor. 4:18) Rudbeck (Åtskilliga exempel t.ex. Bref 69,1670) Bellman (1787) Lagerlöf (Nils Holgersson 1907 2:318) Rydberg (Vapensmeden, 1891:347) mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 20 Den s.k. attraktionsprincipen finns omnämnd i SAOB - innebär att ”dom som” transponeras som de som när ”som” i relativsatsen står som subjekt och dem som när ”som” står som objekt i relativsatsen, Rune Westerlund Luleå tekniska universitet pred. Attraktionsprincipen leder fel 19 Attraktionsprincipen mars 2015 objekt subj. pred. predikativ Rune Westerlund Luleå tekniska universitet (ho) *de| som kom in … 22 … som vi finner i Nya Testamentet obj. subj. predikat Både attraktionsprincipen och positionsprincipen leder fel 23 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 24 4 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet mars 2015 Argument för att upprätthålla distinktionen mellan de och dem 1. En hel del språkvårdare är inte förtjusta över ett införande av ett skriftspråkligt dom. 3. Om dom skulle slå igenom i skrift skulle det leda till att gårdagens och dagens litteratur blir mindre tillgänglig för morgondagens läsare. Förändringar i skriftbilden bidrar till att fjärma olika tidsepoker från varandra. 2. Normalformen de är mer ”flexibel och demokratisk”. I praktiskt taget all saklitteratur och skönlitteratur (barnböcker undantagna) är de den vanligaste formen. mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet Fler argument … 4. I det offentliga språket krävs större korrekthet. 25 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet Argument mot att upprätthålla distinktionen mellan de och dem. 2. Ingen förankring i talet eftersom vi inte gör någon distinktion där. 3. Känslan för olika språkliga kategorier som vi tidigare haft i det svenska språket är hos gemene man borta, t.ex. Jag sjunger; vi, ni, de sjunga och det är, vi, ni, de äro. Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 27 Det vore en normal utveckling att de/dem>dom jfr utvecklingen av presens av ”vara” Fornsvenska >1800-tal 1917 års bibel 1950f. iak/jag är thu/du äst han/hon är är är är är är är är är är vi(r) i(r) ther vi äro I ären de äro äro ären äro är är är mars 2015 ärum ärin äru Rune Westerlund Luleå tekniska universitet Fler argument … 4. I vissa skolböcker för grundskolans lägre stadier har man redan på 1980-talet i stor utsträckning övergått till att skriva dom. 1. Det fyller ingen funktion för betydelsen. mars 2015 26 5. Om det nu är så att talspråksformen ”dom” har förekommit i minst 300 år, varför inte införa denna form i skriftspråket? 6. Många framstående forskare i svenska språket förordar en enhetsform, t.ex. Per Ledin (dom) och Olle Josefsson (de). mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 28 Personliga pronomen 3:e pers.plur. under fornsvensk tid mask. nominativ ther/the ackusativ tha dativ 29 mars 2015 (alla genus) fem. neutr. thar, tha tha(r) thön, the thön, the them, thæm (thom, thöm) Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 30 5 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet mars 2015 Nu och i framtiden 3 pers. plur där <th> är ersatt med <d> mask. fem. neutr. alla genus de Nominativ nominativ ackusativ der/de da dativ (alla genus) dar/da da(r) dön/de dön/de dativ/ackusativ dem,dæm,dom,döm alla genus och kasus (utom genitiv) dom I nusvenskan ersätter de gamla dativformerna ackusativformerna- mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 31 mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet … det har varit mycket intressant att lyssna på dom andra föredragshållarna i dag och därför skulle jag vilja tacka dom med en stor applåd! Dessutom skulle jag vilja tacka Nils Dverstorp som har varit motor för detta evenemang, och jag vill därför överlämna dom här godsakerna som kan ge dig energi för dom kommande åren. Rune Westerlund Luleå tekniska universitet Fornsvenska nominativ iak, dativ mæ(r ) ackusativ mik 33 mars 2015 De eller dem? Rune Westerlund Luleå tekniska universitet y. fornsvenska nysvenska iagh, jagh mæ nusvenska jag mig [mej:] mig migh, mik Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 34 Hur hanteras de/dem i norskan? Vi ska ge barnen de [de] böcker de [de] vill ha. Han tycker om de [de] snabba bilarna.(best.artikel) Pizzorna? Dem äter jag till lunch.(personliga –obj.) Pizzorna? De [de] finns i frysen. (personliga) De [de:] hundarna borde hålla kopplade. (demonstrativt) De hundar som springer lösa ska… . (determinativt) De här hundarna (demonstrativt) mars 2015 32 Utveckling i svenska Jag vill avsluta med att säga att … mars 2015 dem 35 nominativ ackusativ bokmål de dem nynorsk dei dei mars 2015 Rune Westerlund Luleå tekniska universitet 36 6
© Copyright 2024