Nummer 4 2015 - Akademiska sjukhuset
akademiska sjukhusets personaltidning nummer 4 2015 krönika Den Duktiga är i regel kvinna. vård Färre platser men lägre tryck under sommaren Storsatsning på nyanställda ut veckling Akademiska sjukhuset och 3 personal Lennart Persson summerar åren som direktör 6 ut veckling asarettet i Enköping ska bli bättre på att ta hand L om sina nyexaminerade sjuksköterskor och inför nu ett kliniskt utvecklingsår för att underlätta övergången mellan utbildning och yrkesroll. Patienterna involveras allt mer 16 12 Ronden nummer 4 2015 Nummer 4 2015 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion [email protected] I detta nummer Omslagsbild: Inga Larsson, sjuksköterska på avd 3 A sedan juni. Foto: Magnus Laupa »För vår del ligger planeringen fast avseende verksamhetsinnehållet i huset, och vi arbetar vidare mot samma slutmål.« Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 [email protected] Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Strands Grafiska Tryckt på Arctic Matt 100 g Annonser [email protected] 018-611 32 27 Biträdande sjukhusdirektör Hans-Olov Hellström kommenterar turerna kring fördyringarna av bygget av ingång 100. Manusstopp nr 5/2015: 1 december Sidan 8 Bättre start för nyexaminerade Wallstedt vid ingång 100-bygget. Hans-Olov Hellström och Helene Lennart persson tar farväl Den nyligen avgångne sjukhusdirektören summerar sin tid som chef för Akademiska. Sidan 6–7 snart klart för invigning Den 1 november invigs Akademiskas nya parkeringshus med plats för 584 bilar. Sidan 9 9 patienterna involveras allt mer 12 »Det är ju egentligen märkligt att vi inte redan tidigare tagit mer hänsyn till hur våra patienter ser på den vård de tar del av«, säger Daniel Nowinski, patientprocess ledare inom värdebaserad vård kraniosynostos. Sidan 12–14 dagbok från avdelning 30 a redaktör hannes ljunghall Aktuellt Färre platser men lägre tryck Välfungerande samarbeten under sommaren Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala [email protected] Det råder fortsatt brist på sjuksköterskor i svensk sjukvård och personalomsättningen är hög på många ställen. En viktig anledning till att många yngre väljer att byta arbetsplats efter kort tid är stress och en känsla av att vara otilltäckligt förberedd för yrkesrollen. Nu gör landstinget en storsatsning på de nyexaminerade sjuksköterskorna för att underlätta övergången mellan utbildning och yrkesroll. Under ett år får de ägna en femtedel av sin arbetstid till ett kliniskt utvecklingsår, med gott om tid för såväl praktisk träning som föreläsningar och reflektion tillsammans med erfarna sjuksköterskor, handledare och instruktörer. Läs mer på sidan 16. 3 Ronden nummer 4 2015 22 6 Sjuksköterskan Anngela Ingvarsson trivs med de många och nära patientkontakterna. Sidan 22–23 vård Sommaren har under vissa perioder inneburit en stor belastning för många verksamheter. Med tanke på förutsättningarna är det ändå chefsläkarnas uppfattning att det har fungerat relativt väl. Planeringen för sommaren startade tidigt och utgick bland annat ifrån de erfarenheter man gjorde från föregående sommar. Liksom tidigare år har apotekare förstärkt på avdelningarna med utskrivningshjälp och läkemedelsgenomgångar. I år har stödet vid utskrivningar kunnat ges till alla som skrivits ut till korttidsboenden, oberoende till vilken kommun i länet man skrivits ut till. – Denna satsning har liksom tidigare varit mycket uppskattad av kommunerna, som upplever att utskrivningarna fungerar allt bättre, säger Margareta Öhrvall, chefsläkare. Varje dag under sommaren har det hållits platsmöten som vårdplatskoordinatorerna ansvarat för. Detta år har alla avdelningar varit representerade på mötena och man har fått en god bild av hur platssituationen och vårdtyngden på de olika avdelningarna varit. – Samarbetet mellan de olika avdelningarna har varit mycket bra och man har gemensamt försökt lösa de aktuella frå- margareta öhrvall, chefsläkare: Bengt Sandén, chefsläkare: Samarbetet mellan de olika avdelningarna har varit mycket bra och man har gemensamt försökt lösa de aktuella frågorna. I juli var det i genomsnitt bara tre sängar som upptogs av patienter som väntat mer än fem dagar på vård i kommunerna. gorna. Man har då också diskuterat om man behövde träffas igen senare under dagen för ny avstämning, säger Margareta Öhrvall. vilket lett till att beläggningen varit aningen lägre under denna sommar. Att den bara var aningen mindre betyder att beläggningen varit hög under sommaren. – Samarbetet med kommunerna har i stort fungerat väl, och under juli var det i genomsnitt bara tre sängar på sjukhuset som upptogs av patienter som väntat mer än fem dagar på vård i kommunerna, säger Bengt Sandén, chefsläkare. En dag i veckan har representant från Uppsala kommun kommit till sjukhuset för att se över aktuella vårdplaneringar. I samråd har man kunnat diskutera eventuella prioriteringar. De övriga kommunerna har man vid behov kunnat nå per telefon om så behövts. Trots de förberedelser som gjordes blev antalet öppna platser under sommaren lägre än det mål som sattes upp under hösten, och i genomsnitt 20 färre än föregående sommar. Samtidigt har antalet inlagda patienter per dag varit i genomsnitt 23 lägre än 2014, HANNES L JUNGHALL Så var sommaren på avdelningarna – läs mer på nästa sida Försämrad prognos för Akademiska ekonomi Akademiska sjukhusets ekonomiska prognos har försämrats med 100 miljoner kronor jämfört med i våras. Enligt den ekonomiska rapporten för januari-augusti räknar sjukhuset nu med ett underskott på 200 miljoner för 2015. – Främsta orsakerna till den försämrade prognosen är att sjukhuset inte lyckas möta det ökade remissflödet för riks- och regionvård och minska köerna som planerat. Detta hänger delvis samman med bristen på specialistsjuksköterskor inom framförallt operation, anestesi och intensivvård som medfört att vi inte har kunnat utnyttja operationssalarna fullt ut och hålla vårdplatser öppna. Lägre intäkter gör att vi räknar med ett försämrat resultat för helåret, säger Jan-Erik Sundquist, biträJan-Erik Sundquist dande sjukhusdirektör med ansvar för ekonomi, marknad och produktion. I våras identifierade sjukhuset ett åtgärdsprogram på närmare 200 miljoner, varav cirka 130 miljoner förväntas uppnås under 2015. För att öka produktionen öppnades en operationsavdelning för kortvårdskirurgi på Samariterhemmet före sommaren. Sjukhuset har även utvecklat operationssamarbetet med Lasarettet i Enköping och gjort en särskild satsning på barnintensiven och dagkirurgin. Dessa satsningar ger störst effekt under hösten och kommande år. För att möta det ökade behovet av sjuksköterskor infördes i fjol en studielön för vidareutbildning inom vissa specialistområden och till hösten har Akademiska 35 utbildningsplatser på Uppsala universitet. – Den försämrade prognosen för helåret innebär att åtgärdsprogrammet inte räcker. Vi arbetar nu på att ta fram ytterligare åtgärder för att minska kostnaderna och klara en ekonomi i balans i år och kommande år, säger Jan-Erik Sundquist. 4 Ronden nummer 4 2015 5 Ronden nummer 4 2015 Aktuellt forts. från föregående sida Katarina Lönn, tf verksamhetschef ortopedi: – Vi visste i förväg att det skulle bli tufft. Ett genomgående tema har varit att vi har haft för få platser öppna. Det berodde huvudsakligen på att vi har flera sjuksköterskor som har gått på föräldraledighet, och vi har haft svårt att täppa till luckorna helt. Vi brukar ha 40–46 platser på sommaren, men i år blev det bara 31. Vi behövde – och fick – hjälp av andra avdelningar nästan alla dagar i sommar, och det är vi väldigt tacksamma för. De första två veckorna efter midsommar var det riktigt stökigt, sedan har det gått lite upp och ner. – Vi har ändå kunnat operera många patienter i sommar. Vi har försökt lägga mycket i dagkirurgi och har valt operationsdagar för ett så jämnt flöde som möjligt. Alla har jobbat jättehårt och vi har haft ett bra samarbete med ortopedoperation. Charlotta Nordgren Thermaenius, tf verksamhetschef akutsjukvård: – Sommaren har varit som förväntat, i och med att sjukhuset har haft färre platser öppna totalt jämfört med förra sommaren. Följden blir att patienterna blir kvar längre hos oss, och väntetiderna på akuten har varit långa periodvis. Ur patientsäkerhetshänseende är det givetvis bättre med snabbare bedömning av läkare och placering på vårdavdelning. – När vi inledde sommar- planeringen hade vi 700 sjuksköterskepass där det saknades bemanning. Vi lyckades sedan fylla i princip varenda lucka, Anna Karlsson, Rikard Edin och Elene Persson på 70 B1 är nöjda med årets sommar. och jag vill rikta ett stort tack till alla som gjorde det stressad under arbetspassen, möjligt. Vi hade medarbetare har haft fler öppna platser än annars kan man känna sig helt från vår egen personal som tog föregående sommar, medan slut i kroppen efteråt. extrapass, jag har själv gått in sjukhuset som helhet har haft och jobbat kliniskt under en del färre. Vi har inte behövt göra Elene Persson, av sommaren, och vi lyckades några neddragningar på 30 E sjuksköterska, 70 B1: även låna in folk från andra och 50 E, och vi har heller inte – Jag tycker också att det har enheter. Samtidigt har vi haft behövt be andra verksamhetsvarit en bra sommar. En förklamånga oerfarna sjuksköterskor områden om hjälp att ronda utlokaliserade patienter. Likaså ring är att patienterna genomgående har haft en överkomlig har medicin- och lungmottaganna karlsson, ningen fungerat bra. Alla har vårdtyngd, vilket har gjort det avdelningschef 70 B1: fått sin semester och verksammindre stressigt för oss att ta Vi har haft en heten har ändå gått ihop sig så hand om dem. fantastisk sommar att vi har kunnat göra det vi ska. faktiskt. Anna Karlsson, Hjärtsviktsmottagningen på avdelningschef, 70 B1: 30 E har hållits öppen i sommar, vilket har betydelse för – Vi har 19 platser i vanliga fall, att minska antalet återinläggvilket vi brukar dra ner till 15 i sommar, och de ledningsansvariga sjuksköterskorna har ningar. platser under sommaren. I år fått dra ett tungt lass tillsam– Vi har fått ta in hyrsköterhade vi inte personal så att det mans med de ordinarie sjukskor under en vecka på 50 E, räckte till både dag och natt, så sköterskorna för att få det att men som helhet tycker jag att vi fick gå ner till 12 platser den fungera. Vi har ett fantastiskt vi har klarat vår rekrytering här sommaren. Vi har ändå inte driv hos vår personal, men även och bemanning på ett bra sätt, haft några problem att klara av de blir trötta till slut i en så pass även läkarbemanningen har kirurgipatienterna och vi har ansträngande arbetsmiljö som varit bra. Samtidigt har vi haft tagit emot en hel del ortopedipatienter också. Tidvis har vi det är hos oss på sommaren. stor hjälp av att vår personal haft tre överbeläggningar, men har varit lojal och tagit ganska Anette Skoglund, verkvi har haft marginal i bemanmånga extrapass. samhetschef intern- och ningen att klara det, så det har lungmedicin: egentligen inte känts som över– Vi har klarat Rikard Edin, beläggningar. Vi har haft en undersköterska 70 B1: oss bra inom fantastisk sommar faktiskt. Att – Jag tycker att det har varit medicinfavi har klarat oss så bra beror till miljen, det vill väldigt bra. Det har varit lugnt stor del på att vi är fem kirurgiavdelningar som samarbetar. Vi säga de enheter jämfört med förra sommaren lånar ut personal till varandra som tidigare och vi har kunnat ta våra planerade raster för att äta och och tar varandras patienter vid tillhörde mthfika. Det gör att man inte blir så behov. divisionen. Vi »Riktningen ligger fast« När ska alla projekt vara genomförda? – Vid årsskiftet. Sedan kan vi behöva starta nya utvecklingsområden även efter det. Annars är våra stora utmaningar just nu personalförsörjningsfrågan, framför allt vad gäller sjuksköterskor, att vi får ett nytt avtal med regionen, att vi samtidigt upplevs som patientfokuserade och håller hög kvalitet i vårt eget län, och sist men inte minst ekonomin. Det är inte hållbart att vi har en ekonomi i obalans. Vi måste hitta en balans mellan kostnader och intäkter och vi behöver tänka i nya banor kring detta. rekrytering Rekrytering av ny sjukhusdirektör till Akademiska har just påbörjats. Den 16 september, strax efter Rondens pressläggning, träffades landstingsstyrelsens arbetsutskott för att dra upp riktlinjerna för den fortsatta Börje Wennberg processen. Det är landstingsstyrelsens arbetsutskott som håller i rekryteringsprocessen och även fattar beslut om vem som blir ny sjukhusdirektör. I gruppen ingår landstingsråden Börje Wennberg (S), Johan Edstav (MP), Sören Bergqvist (V), Nina Lagh (M) och Lena Lundberg (FP), som är ledamot i landstingsstyrelsen. I rekryteringsarbetet kommer de att ta hjälp av ledningskontorets HR-avdelning och av landstingsdirektören. Det var inte avgjort vid Rondens pressläggning om en extern rekryteringskonsult skulle kopplas in. Det finns ingen bestämd tidsgräns för när den nya sjukhusdirektören ska vara på plats. – Jag ska inte föregripa arbetsutskottets arbete, men min bedömning är att vi inte har någon ny sjukhusdirektör på plats före årsskiftet i alla fall. Vi har inte lagt några tidsramar. Det viktiga är att vi får tag på den person som är mest lämpad att leda Akademiska sjukhuset, säger Börje Wennberg. Landstinget genomför samtidigt rekrytering av ny landstingsdirektör. Landstingsdirektören har som närmaste chef för sjukhus direktören en tät dialog med denne, men man kommer inte att för den skull bromsa rekryteringen av sjukhus direktör tills det finns en ny landstingsdirektör på plats. HANNES L JUNGHALL HANNES L JUNGHALL Eva Telne tillförordnad sjukhusdirektör LEDNING Rekryteringen av ny sjukhusdirektör för Akademiska har just inletts. Arbetet kan ta lång tid och medan det pågår är tidigare divisionschefen Eva Telne sjukhusets högsta chef. – Det är ett jättestort förtroende som jag är mycket ödmjuk inför. Att leda ett sjukhus som Akademiska är ett lagspel och vi har ett jättebra lag som stödjer mig i det här arbetet. Hur mycket av en egen agenda kan man driva som tillförordnad sjukhusdirektör? Blir man begränsad när man ska fatta långsiktiga beslut? – Jag tycker inte det. Mitt uppdrag är att leda sjukhuset under den tid jag har det förtroendet, oavsett hur lång den perioden blir. Jag har ett ansvar att hantera både kortsiktiga, operativa frågor och mer långsiktiga frågor. Det finns inte frågor där du känner att det är bäst att avvakta tills ordinarie sjukhusdirektör är på plats? – Nej, och det har jag också diskuterat med min uppdrags givare. Vi kan inte tappa tempo genom att skjuta upp viktiga beslut. eva telne, tf sjukhusdirektör: Det är ett jättestort förtroende som jag är mycket ödmjuk inför. Förnyelsen av sjukhusets organisation är påbörjad men inte avslutad. Påverkas processen på något sätt av att Lennart Persson inte längre finns kvar? – Att säga att den inte påverkas när vi inte längre har en visionär som Lennart ibland oss vore ju lite förmätet. Men han hade en stark vision och en målbild när han startade förnyelsearbetet, och vi fortsätter vårt arbete enligt tidigare planer. Det betyder att vi har fortsatt fokus på att utveckla vårt sjukhus mot en ökad patientnytta, och ökat fokus på vårdens utfall. Sedan kan vi ibland behöva ompröva beslut som har tagits under en snabb förnyelseprocess. Huvudriktningen ligger fast, men vi har också ett ansvar att ompröva och vara kritiska, och det kan hända att vi behöver göra vissa justeringar. ”Det viktiga är att det blir rätt person” Vilka är de viktigaste delarna av förnyelsen som återstår att genomföra och hur jobbar ni med dem just nu? – Några av de viktigaste delarna som vi fortfarande arbetar med handlar om att utveckla nya arbetssätt för ledning, styrning och uppföljning mellan verksamhetschefsnivån och sjukhusdirektörsnivån, att utveckla vår samverkan med Uppsala universitet, att konkretisera och lansera våra teman och program, att utveckla vår nya, samlade sjukhusadministration, och att förbättra sjukhusets produktionsplanering. Lennart Persson summerar sin tid som sjukhusdirektör 6 Ronden nummer 4 2015 7 Ronden nummer 4 2015 foto: jim elfström Aktuellt Med tidigare kurskamraten Anna Rask-Andersen, huvudskyddsombud och vice ordförande för Upplands allmänna läkarförening. Tf landstingsdirektör Kerstin Westholm var med och tackade av. Den 2 september hölls en officiell avtackning i Blå korset för den nyligen avgångne sjukhusdirektören Lennart Persson. »Akademiska har en fantastisk personal« Lennart Persson summerar sin tid som sjukhusdirektör – Jag hade som utgångspunkt att sluta vid 65 redan när jag tillträdde. Jag har åstadkommit det jag ville göra som sjukhusdirektör och känner mig tillfreds med det. Jag har gjort mitt nu. Det säger förre sjukhusdirektören Lennart Persson, som gick i pension den 30 juni. – En av de första sakerna jag satte igång när jag kom hit var att ta fram en ny strategi för sjukhuset, som grundar sig på värdebaserad vård. När det arbetet hade kommit en bit på väg ville jag även anpassa vår organisation efter det. Förnyelsen har mötts väldigt positivt av medarbetare på alla nivåer inom sjukhuset, och jag har också känt ett stöd från Uppsala universitet, vilket är viktigt. Vi kanske inte till vardags tänker på betydelsen av samarbetet med universitetet, men för sjukhusets existens är det helt avgörande. Jag tycker att vi tillsammans med universitetet nu flyttar fram våra positioner påtagligt, och det kommer att hjälpa den kliniska forskningen och utvecklingen av ny sjukvård, säger Lennart Persson. Förnyelsen av sjukhusets organisation är påbörjad men inte genomförd fullt ut – hade det inte varit naturligt att ”gå i mål” innan du slutade? – Jo, det kan man tycka, men en sådan här process går man inte någonsin helt i mål med. Man brukar säga att en stor förändring tar sju år att genomföra, och så lång tid till hade nog ing- en – framför allt inte jag själv – tyckt att jag ska vara sjukhusdirektör. Det här är en resa som man sätter igång, det är en stafett. Nu är de stora linjerna utstakade och jag lämnar över stafettpinnen till Eva Telne, som går in som tillförordnad sjukhusdirektör. Hon kommer att föra det här vidare på ett jättebra sätt, innan hon i sin tur lämnar stafettpinnen vidare. Samtidigt har du själv varit påtagligt drivande i förnyelsen, det är dina idéer och din vision som det hela grundar sig på. – Ja, men samtidigt är det idéer som ligger i tiden, det ska man veta. Förnyelsen grundar sig på omfattande omvärldsspaning och djupanalyser av dagens sjukvård. Mina personliga uppfattningar påverkar naturligtvis också, men jag känner mig trygg i att det kommer att vara en hållbar förändring, just för att den vilar på så stadig grund. Du har nyligen bildat en ny sjukhusledning där även alla verksamhets chefer ingår. Hur har de reagerat? – Flera har sagt att de tycker att jag gick för tidigt, men jag kan samtidigt vara en ganska dominerande chef som riskerar att passivisera min omgivning genom att jag har en så pass tydlig agenda. Jag tror att de kommer att växa med uppgiften, ta större plats och fylla sina chefskap ännu bättre. Det tror jag faktiskt är till fördel för sjukhuset. Om du ser till dina förväntningar innan du tog jobbet, blev det som du trodde? – Både ja och nej. Det är lätt att Flera har sagt att de tycker att jag gick för tidigt, men jag kan samtidigt vara en ganska dominerande chef som riskerar att passivisera min om givning. underskatta svårigheterna i att genomdriva ett förändrings arbete, men jag visste sam tidigt att det här är ett svårt jobb. Men jag har trivts bra. Jag har haft ett bra samarbete både med sjukhuset och med vårt landsting, det vill säga med de olika landstingsdirektörer jag har haft som chef och med den p olitiska ledningen, oaktat vilken politisk färg de har haft. Finns det något du ångrar? – Jag ångrar sättet som vi presenterade och drev införandet av sjukhusgemensamma riktlinjer för schemaläggning och överlappningstider. Det var viktigt att vi genomförde det, men det framstod som att vi gjorde det för att spara pengar, när det framför allt handlade om att skapa kortare och mer hälsosamma arbetstider för personalen. Vi sparade pengar också, men det var inte huvudsaken. På senare tid har jag märkt ett allt starkare stöd från fackligt håll för de här idéerna, och jag tycker att det understryker att vi var rätt ute från början i det här fallet. Vad gäller positiva minnen, finns det något enskilt som sticker ut? – Jag är glad att jag fick möjlighet att påverka FAS-projektet så att man tog ett omtag och gjorde uteslutande enbäddsrum för patienter. När jag tillträdde kallades projektet för övrigt för Vård 2010 – och då var det redan 2011. På min inrådan ändrades namnet till Framtidens Akademiska sjukhus. Vad blir den största utmaningen för din efterträdare? – Den viktigaste utmaningen för en sjukhusdirektör är att se till att sjukhuset fortsätter att utveckla sina medicinska metoder och sitt utbud av tjänster, och det är därför jag har jobbat så mycket med det. Sedan är det en utmaning i sig att vara chef för ett stort sjukhus. Det är många intressen som ska mötas, samtidigt som man ska klara ekonomin. Det kommer att vara en hållbar förändring, just för att den vilar på så stadig grund. När du tillträdde sa du att du var säker på att det skulle gå att klara budgeten. Hur ser du på det idag? – Vi klarar budgeten ungefär. Just nu (intervjun gjordes i juni, red:s anm) ligger vi väldigt bra till, i realiteten handlar det om ett underskott på en halv procent. Vi skulle kunna hålla vår budget till sista kronan om vi visste i förväg exakt hur många och vilka typer av patienter vi skulle ta emot, men så ser inte vårt uppdrag ut. Vi ska ta hand om alla invånare i vårt landsting, oavsett när de kommer och vilka bekymmer de har, och vi ska dessutom ta hand om en stor grupp patienter från vår sjukvårdsregion. Med den bakgrunden tycker jag att vi klarar budgeten och vår ekonomi som helhet förvånansvärt bra. Du har haft flera tunga chefsposter och har jobbat väldigt mycket under lång tid – kommer det inte att bli tomt nu? – Jo, det kommer det säkert att bli på ett sätt. Jag kommer att sakna jobbet på sjukhuset. Det var inget lätt beslut att sluta, men jag tyckte ändå att det var mer som talade för än som talade emot. I höst kommer dessutom en ny politisk organisation och en ny tjänstemannaorganisation, och det talar också för att en ny sjukhus direktör tar vid. Hur ser framtiden ut för din del? – Jag kommer att dra mig tillbaka nu och jag kommer inte att ta något nytt jobb. Om jag sedan kommer att göra nytta på något sätt i mindre omfattning får framtiden utvisa. Vad gäller fritiden har jag många intressen, bland annat har jag en skogsfastighet i Östhammar som jag tänkte ägna mig åt. Har du några avskedsord till personalen? – Jag vill tacka för ett jättegott samarbete. Vi har en alldeles fantastisk personal på det här sjukhuset – kompetent, hängiven och med fokus på patienterna. Som direktör har jag också lärt känna den administrativa personalen bättre, och jag har kommit att inse vilken betydelse även de har för vården. Alla drar åt samma håll, och jag hoppas att det goda samarbetet fortsätter. Ackis framtid ligger i vår förmåga att samarbeta. HANNES L JUNGHALL foto: jim elfström Ronden nummer 4 2015 Hans-Olov Hellström, biträdande sjukhusdirektör, och Helene Wallstedt, projektledare, på plats i ”gropen” Ingång 100 reser sig ur »gropen« Bygget fortsätter medan projektet ses över Ingång 100 börjar nu resa sig upp ur den jättegrop som grävts intill Dag Hammarskjölds väg. På grund av fördyringar gör landstinget en översyn av projektet, men själva byggnadsarbetet fortskrider i oförminskad takt. – För vår del ligger planeringen fast avseende verksamhets innehållet i huset, och vi arbetar vidare mot samma slutmål. Däremot vill vi förstås bidra så mycket vi kan för att minska kostnaderna där detta är möjligt utan att funktionaliteten äventyras, säger Hans-Olov Hellström, biträdande sjukhusdirektör, som leder styrgruppen för Framtidens Akademiska sjukhus. Ett halvt nytt Akademiska ska byggas och samtidigt ge möjlighet till nya arbetssätt. För att kunna fortsätta vara ett ledande universitetssjukhus som erbjuder både patienter och medarbetare bästa möjliga vårdmiljö byggs en helt ny vård- och behandlingsbyggnad, som kommer att benämnas ingång 100. Hittills har beslutats att de som kommer att samsas i huset blir onkologi, urologi, handkirurgi, operationsverksamhet, hematologi, onkologisk endokrinologi, delar av bild- och funktionsmedicin, och delar av medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (msi). Därutöver ska ytterligare verksamheter utredas med avseende på en eventuell kommande flytt. Delar av huset ska också fungera som evakueringslokaler medan röntgen- och operationsblocket byggs om. Tidigare i år stod det klart att ingång 100 kommer att bli cirka 600 miljoner kronor dyrare än de 1,8 miljarder kronor som tidigare har beräknats. Det beror på att pålningsarbetet har blivit mer omfattande än planerat och på att kalkylerna för till exempel el, vvs och markarbeten har visat sig vara alltför lågt räknade. Dessutom har programändringar drivit upp kostnaderna ytterligare. Landstingsstyrelsen beslutade i början av september att bromsa delar av projektet i omkring två månader. Det fysiska arbetet på byggplatsen fortsätter dock i samma takt. – Arbetet i ”gropen” fortskrider enligt plan och målet är fortfarande att 100-huset ska stå färdigt i slutet av 2017. Det som bromsas är till exempel vissa Jens Larsson upphandlingar, bland annat av kraftförsörjning och hissar. Under tiden genomförs ett arbete med kostnadsoptimering. Det innebär en översyn av vilka lösningar som bäst kan svarar mot behov och budget. Allt för att det ska bli ett bra hus till ett bättre pris, säger Jens Larsson, tf förvaltningsdirektör för Landstingsservice. Framtidens Akademiska-projektet innefattar även centralblocket, med röntgen och operation, samt ingång 70 och 85, som byggs om för att motsvara ett modernt nybygge, där alla patientrum är enpatientrum. – När det gäller centralblocket sker en genomlysning av önskade funktioner för att hitta anpassningar och rätt nivå. Arbetet med att analysera kostnader och innehåll har högsta prioritet. Arbetet med 85-huset och 70-huset fortsätter enligt plan, säger Jens Larsson. HANNES L JUNGHALL 9 Ronden nummer 4 2015 Snart klart för invigning foto: staffan claesson 8 Plats för 584 bilar i nya p-huset Den 1 november invigs Akademiska sjukhusets nya parkeringshus i fem våningar, med plats för 584 bilar. Ronden fick en förhandstitt. Bygget har pågått sedan april 2014. Det nya parkeringshuset rymmer 584 platser, att jämföra med de 280 som tidigare rymdes på samma yta. Tio platser är vikta för elbilar och har tillhörande laddstationer. Kostnaden beräknades ursprungligen till 220 miljoner kronor, men enligt nuvarande prognos stannar det på 189 miljoner kronor. Finansieringen sker genom parkeringsavgifter. Platserna kommer att vara tillgängliga både för personal och besökare. Den som har personaldekal kan alltså parkera överallt i det nya huset till personaltaxa, medan besökare får betala besökstaxa. Om det sedan därmed finns tillräckligt med parkeringsplatser på sjukhusområdet för täcka det totala behovet återstår att se. – Behov är delvis en fråga om tillgänglighet. Ju lättare och billigare det är att parkera, Vy inifrån p-huset mot ingång 50. »Vi har goda förhoppningar om att trycket ska minska avsevärt på sjukhus området« desto fler är det som tar bilen. Men samtidigt finns det många som inte har några riktigt bra alternativ, och vi har goda förhoppningar om att de nya platserna ska kunna bidra avsevärt till att minska trycket på sjukhusområdet. Det minskar risken att patienter kommer för sent till mottagningsbesök för att de inte hittar parkering i tid, och underlättar för de medarbetare som är beroende av att ta bilen till jobbet, säger biträdande sjukhusdirektör HansOlov Hellström. När parkeringshuset öppnar den 1 november stängs samtidigt personalparkeringen på Ulleråkersområdet. Det innebär även att de personalpendelbussar som har rullat i skytteltrafik till och från Ulleråker slutar att gå. Beläggningen på Ulleråker har varierat; vid vissa mätningar har över 200 av de totalt 300 platserna varit upptagna. – Det var viktigt att vi gjorde den satsningen, så att alla som har behövt ta bilen till jobbet under byggperioden har kunnat göra det, säger Hans-Olov Hellström. HANNES L JUNGHALL Byggnaden består av en konventionell betongstomme med ett genomsläppligt skal. Fasaden har laminerade glasskivor som belyses nattetid. Från de högre sjukhusbyggnaderna upplever man främst sedumtaket. Den västra delen, som vetter mot sjukhuset, blir i vitt glas med olika opacitet, detta i kontrast till den östra delens bärnstensfärger. 10 Ronden nummer 4 2015 11 Ronden nummer 4 2015 Krönika Tryggve Nevéus Lättare söka vård på egen hand Om studenter tan ska byggas igen så att inte vatten kan tränga ner på det underliggande våningsplanet och orsaka fuktskador. Terminalen ska byggas ut till omkring dubbla storleken, vilket möjliggör att man separerar väktarnas verksamhet från vårdpersonalens. Av samma anledning kommer även ytterligare en hiss att kunna köra hela vägen upp till våning 11 i huset, där terminalen ligger. Helikopterplattan fick sin nuvarande utformning i början av 1990-talet. Ytskiktet på landningsplattan renoverades så sent som för två år sedan, och detta arbete behöver inte göras om nu. vård Den 1 september blev det enklare för patienter att själva söka vård på Akademiska. Då infördes Egen vårdbegäran, en slags egenremiss, som skickas via en blankett på webben eller via e-tjänster på 1177 till någon av specialistmottagningarna inom öppenvården. Sjukhuset blir dessutom först i landet med att införa en central enhet som vid behov lotsar patienterna rätt. – Den nya patientlagen, som trädde i kraft 1 januari, har ökat möjligheterna för patienter att själva söka till sjukhusets specialistmottagningar inom öppenvården utan remiss från läkare. En gemensam blankett för Egen vårdbegäran och skapandet av en central enhet underlättar för patienter att få kontakt och lotsas rätt, säger Mikael Köhler, överläkare och seniorrådgivare i sjukhusledningen. Tidigare har det varit möjligt för patienter att använda en så kal�lad egenremiss för att söka vård hos specialistläkare på vissa mottagningar på Akademiska, bland annat inom hud och ögon. Det nya är att patienter kan skicka en Egen vårdbegäran till samtliga mottagningar, antingen via e-tjänster på 1177.se eller via en nedladdningsbar blankett på webbplatsen. Patienter som inte vet vilken mottagning de ska söka till kan nu vända sig till en ny central enhet, som också går att kontakta via e-tjänster på 1177. se eller via en blankett på webben. Egen vårdbegäran bedöms av den mottagande specialistmottagningen på samma sätt som en remiss från läkare. Det betyder att vissa patienter kan komma att hänvisas till sin vårdcentral eller egenvård. Dessutom är Akademiska förpliktat att följa varje landstings egna remissregler. Om ett landsting t ex har krav att en specialist ska ha skickat remissen måste sjukhuset också ställa samma krav. HANNES L JUNGHALL ELISABETH T YSK får hon förstås toppoäng. Hon är så fullständigt mentalt frisk att hon nästan är hus och träffar studenter nästan daglilite tråkig. gen. Det är jättekul: de ifrågasätter och 3) Nörden är i regel man. Han fick tvingar oss att vara alerta, och så får de höga grundskolebetyg för han var bra på oss att tro att vi kan någonting värt att att rada upp fakta i listor och tabeller. lära ut. Och så är de ju så unga och rara. Han är lite Aspergoid och vill man hålla När jag har seminarier med dem minns honom på gott h umör ska man se till att jag min egen tid bland böcker, formalin aldrig skriva isär och sena kvälsammansatta ord lar på nations(typ brun hårig sjuk puben. Var det »Glidaren kommer tillbaka sköterska) samt verkligen så efter ett par år, som din glatt stå ut med när länge sen? Jag han håller långa längtar inte tillchef.« utläggningar om baka, för det var smala ämnen (typ jobbigt att vara Påsköns historia). så fattig att man blev tvungen att låna ut sin kropp till Och hur går det för dem sen då? vetenskapen ( jag har låtit mig utsättas Vad blir de när de blir stora? Jo, glidaför nålar i olika nerver, slangar ner i magen och psykofarmaka i blodet), men ren kommer tillbaka efter ett par år, som lite fuktig i ögonvrån blir man nog ändå. din chef. Den duktiga kan bli vad som helst och kommer att göra ett bra jobb varhelst hon hamnar, men toppositioEfter att ha studerat studenter i många år har jag kommit fram till att åt- nerna når hon nog inte, för hon tar för stort ansvar för sin familj. Och nörden minstone de som pluggar medicin grovt då? – han blir nog universitetslektor och kan delas in i tre (3) kategorier, klassifiskriver putslustiga krönikor i personalcerade enligt kön och neuropsykiatrisk tidningen. diagnos. För enkelhetens skull kan vi ignorera de många undantagen. Så här: 1) Glidaren är oftast man med bakåtkammad stekarfrisyr och en släng av ADHD. Han fick sina höga betyg i grundskolan enbart genom sin charm; alla lärare faller för att han gör dem på gott humör och är sådär lagom busig. Men sin kursledning gör han galen, för han bryr sig mest bara om sport och brudar och skolkar så ofta han kan från allt som inte har med neurokirurgi att göra. Genom att plugga hysteriskt kvällen innan tentan får han nätt och jämnt godkänt. Varför jobba mer? 2) Den Duktiga är i regel kvinna. Hon kom in på läkarlinjen genom hårt arbete och idogt läxläsande, men hon har aldrig riktigt förstått hur duktig hon är utan är inför varje tenta övertygad om att det Tryggve Nevéus är kommer att gå åt skogen. I själva verket överläkare på Akademiska barnsjukhuset Ingång 70 får eget teknikhus framtidens akademiska Den 13 augusti togs första spadtaget för det teknikhus som ska förse 70-huset med bland annat ventilation och varuhissar. Under byggperioden kommer inre sjukhusvägen att vara avstängd i ett och ett halvt år. Teknikhuset sluter an mot kortsidan på ingång 70 och får samma funktion som teknikhuset i anslutning till 85-huset, som stod klart förra året. H uset innehåller ventilation och andra tekniska installationer, och kommer även att inrymma en varuhiss, för att transporter inte ska behöva använda samma hissar som patienter, besökare och vårdpersonal. Idag utgår el, vatten och ven- tilation från översta våningen i 70-huset och leds sedan vertikalt ned genom huset. Det skapar problem vid ombyggnader och reparationer, eftersom åtgärder på ett våningsplan kan få effekter i hela huset. Med teknikhuset på plats sker försörjningen istället horisontellt från teknikhuset in på varje plan, vilket gör det betydligt enklare att gå in med framtida åtgärder på enskilda plan. Går allt som planerat kommer huset att stå färdigt vid årsskiftet 2016/2017. För att kunna ansluta till befintliga källarplan i 70-huset behöver man gräva sig tio meter ner i marken. Det är komplicerade markförhållanden på platsen, vilket innebär viss osäkerhet vad gäller tids- Helikopterplattan byggs om ombyggnad I slutet av ktober stänger helikopo terplattan på 85-huset för ombyggnad och renovering. Senast i juni nästa år ska arbetet vara avslutat. Under byggperioden kommer helikoptern istället att landa på Ärna i de flesta fall, där väntande ambulans tar över och kör den sista biten till Akademiska. Det handlar då om så kallade sekundäruppdrag, det vill säga icke akut transport av patient mellan två sjukhus. Per Bondegård – Vad gäller patientsäkerheten är detta oproblematiskt, eftersom vi upprätthåller den höga vårdnivån även i ambulansen, säger Per Bondegård, sektionschef för luftburen intensivvård. Om det istället handlar om akuta uppdrag med prio 1 kommer helikoptern att landa på en särskilt iordningställd grusyta Skissen visar hur teknikhuset ska ansluta till gaveln på ingång 70. planen. När teknikhuset står färdigt påbörjas sedan ombyggnaden av vårdavdelningarna i 70-huset, med undantag för civa som redan har byggts om. Ombyggnaden görs två plan i taget, med start längst upp i huset. Efter ombyggnad ska standarden motsvara ett modernt nybygge och alla patientsalar blir enpatientrum. 70-huset i på Polacksbacken, strax söder om sjukhusområdet, med endast ett par minuters körväg för ambulansen. Även vissa sekundäruppdrag kan komma ifråga för denna form av transport. – Det kommer totalt att handla om ett par fall i månaden. Eftersom det är så pass få tillfällen behöver vi inte bygga något på Polacksbacken av mer permanent karaktär, säger Per Bondegård. Helikopterplattan på Akademiska kallas formellt för flygplats och består dels av själva landningsplattan, dels av en ankomstterminal längst upp i 85-huset. Båda dessa delar ska nu byggas om. Sidorna på plat- Inre sjukhusvägen är avstängd under byggperioden. sin helhet ska vara ombyggt vid årsskiftet 2018/2019. HANNES L JUNGHALL Vi jobbar ju på ett universitetssjuk- Ronden nummer 4 2015 13 Ronden nummer 4 2015 Så hanteras de anhörigas stress foto: magnus laupa l Det underlättar för de anhöriga att veta att de alltid kan ringa samma person för att få hjälp att hitta rätt eller för att få svar på sina frågor och att denna kontaktperson/ kontaktfunktion följer barnet genom hela vårdprocessen, såsom kraniofacialsköterskan. Det ger stor trygghet för familjerna att ha träffat kontaktpersonen i ett tidigt skede så att de har ett namn och ett ansikte på den de ska kontakta vid frågor. Det är också viktigt att de anhöriga i ett tidigt skede får träffa flera specialister ur teamet. Det ger familjen möjlighet att redan tidigt få en bild av hur vårdprocessen kommer att se ut och vad de har att vänta sig framöver. l Man har fått tydlig feedback Kraniofacialteamet sammanträder på plastikmottagningen. Från vänster: Anna Zerpe, kraniofacialsköterska, Gunnar Liminga, barnneurolog, Daniel Nowinski, överläkare och patientprocessledare för värdebaserad vård kraniosynostos, Fatima Jabbari, ortodontist och Astrid Skoglund, psykolog. Patienterna involveras allt mer värdebaserad vård Patienter och anhöriga i nvolveras allt mer i sjukhusets förbättringsarbete. Syftet är att fråga vad de tycker om den vård de får, lyssna på svaren och vara beredd att ändra sitt arbetssätt. – Det är ju egentligen märkligt att vi inte redan tidigare tagit mer hänsyn till hur våra patienter ser på den vård de tar del av, säger Daniel Nowinski, ansvarig för värdebaserad vård inom kraniosynostos. Utrullningen av värdebaserad vård (VBV) inom sjukhuset fortsätter enligt plan. En av de patientprocesser som nyligen dragit igång sitt arbete är kraniosynostos. Teamet, som leds av Daniel Nowinski, kunde nyttja den snabbare uppstartsformen av VBV tack vare att de i och med sitt arbete för att få sitt rikssjukvårdsuppdrag redan börjat arbeta en hel del med uppföljning av kvalitetsindikatorer. Men vad kan då värdebaserad vård tillföra deras patientprocess? – Vi har jobbat strukturerat, men inte följt den systematik som kommer med värdebaserad vård. Modellen hjälper oss »Det är ju egentligen märkligt att vi inte redan tidigare tagit mer hänsyn till hur våra patienter ser på den vård de tar del av.« att få med kvaliteten längs med hela vårdkedjan, säger Daniel. I arbetsgruppen för kraniosynostos har Daniel engagerat Elisabeth Wallenius. Elisabeth har en dotter med Aperts syndrom och hon är ordförande i riksförbundet för sällsynta diagnoser. – Elisabeth har bidragit stort med sina erfarenheter som mamma till ett barn med ett kraniofacialt missbildningssyndrom. Framför allt har hon hjälpt oss att förstå hur vi bättre kan hantera den oro och stress som anhöriga till våra patienter ofta upplever. Sen har hon naturligtvis även bidragit med sina perspektiv från arbetet som ordförande i Riksförbundet sällsynta diagnoser, säger Daniel Nowinski. Han är övertygad om att Akademiska är inne på helt rätt väg när sjukhuset i allt större utsträckning engagerar patien- ter och anhöriga i sitt förbättringsarbete. – Det är ju egentligen märkligt att vi inte redan tidigare tagit mer hänsyn till hur våra patienter ser på den vård de deltar i. På sikt hoppas jag att vi kan engagera och involvera anhöriga och patienter på ett mer systematiskt sätt genom att fråga vad de tycker, lyssna på svaren och vara beredda att ändra vårt arbetssätt därefter. Genom att engagera dem direkt i arbetsgruppen får de också löpande tillgång till de resultat som arbetet ger. KARIN EDENHOLM FORSELL från föräldrar att det kan upplevas stressande att träffa ett stort team samtidigt vid nybesöket. De uttryckte att det kändes som ett rum fullt av ”vita rockar”. För att undvika dessa negativa upplevelser har man valt att dela upp nybesöket i två stationer. Först träffar familjen läkarteamet, medverkar gör endast de läkare som behövs för bedömningen. Då Akademiska är ett universitetssjukhus behöver undervisning för nya kollegor i vissa fall ske även under dessa mottagningsbesök. Man jobbar dock alltid för att hålla antalet personer till så få som möjligt. Hos läkarteamet får familjen information om diagnos och behandling. Efter detta träffar familjen kraniofacialsköterskan och teamets psykolog tillsammans. Där ligger fokus mest på att prata om den kommande vården och att stötta familjen. Både kraniofacialsköterskan och psykologen erbjuder uppföljning per telefon om familjerna så önskar. »Förut skedde allt på vårdens villkor« foto: jfp produktion 12 Elisabeth Wallenius, ordförande i Riksförbundet sällsynta diagnoser och mamma till Cecilia som är född med Aperts syndrom, har varit delaktig i arbetet med att arbeta med värdebaserad vård inom kraniosynostos – både i egenskap av anhörig och som ordförande i patientföreningen för sällsynta diagnoser. Vill du berätta lite om ditt engagemang för de här frågorna? – Jag är förälder till en 33-årig dotter, Cecilia, som är född med Apert syndrom, vilket är en ganska svår missbildning. Jag är arbetsterapeut i grunden, och hade jobbat i många år med habilitering när Cecilia föddes. Att vara mamma till henne gav mig ett annat perspektiv på vad man skulle kunna göra ytterligare för att förbättra livet för människor med olika behov eller handikapp. Jag började intressera mig alltmer för habiliteringsinsatser för patienter med ovanliga tillstånd och var med och drev många olika projekt. Jag mötte andra föräldrar till barn med sällsynta diagnoser och vi insåg snart att vi hade mycket gemensamt när det gäller ”sällsynthetens dilemma”. Tillsammans startade vi Riksförbundet sällsynta diagnoser, och jag har varit ordförande sedan dess. – Det är tungt många gånger att vara förälder till ett barn med en mycket ovanlig diagnos. Man möts av okunskap och brist på resurser eftersom diagnosen är så ovanlig, och risken Elisabeth Wallenius är stor att man blir bitter eller förtvivlad. Att arbeta i förbund blev stärkande för oss alla och det blev lättare att driva gemensamma frågor. I dagsläget verkar vi för 7 000 olika diagnoser och har 13 000 medlemmar. Du har medverkat i arbetsgruppen för kraniosynostos. Hur var det? – Jättespännande! Jag fick framför allt bidra med mina erfarenheter från hur det är att vara anhörig till en kraniosynostospatient. Min egen personliga erfarenhet ligger ju många år tillbaka i tiden, men eftersom jag via förbundet hela tiden har kontakt med nya patienter och deras anhöriga så kunde jag bidra på ett bra sätt ändå. Vi gick igenom alla olika skeenden i en patients resa genom vården, och försökte fånga upp vad som är viktigt och värdefullt för patienten och dess anhöriga längs vägen. Texten fortsätter på nästa sida 14 Ronden nummer 4 2015 Aktuellt 15 Ronden nummer 4 2015 Kommentar Morten Kildal forts. från föregående sida Tar vi tillvara kunskapen? Vad hoppas du att ditt bidrag i arbetsgruppen ska leda till? – Jag hoppas att min erfarenhet kan göra det lite bättre för de som kommer hit. Att vården får förståelse för patientens verklighet utanför sjukhuset, en medvetenhet om hur livsvillkoren ser ut för denna patientgrupp. För sjukhu»Vården bör set som helhet hoppas jag att arha respekt för betet med värdebaserad vård ska patientens tid öka medvetenheten om patienoch arbete« tens villkor och förbättra vården. I förra veckan hade jag förmånen att sitta i betygsnämnden när Lena Nyholm försvarade sin avhandling. Lena jobbar som intensivvårdssjuksköterska på niva, där hon har ställt frågan: Hur kan vi undvika att patienter som har råkat ut för en hjärnskada får ytterligare skador under vårdtiden? Lena och hennes forskarkollegor har skapat ett kvalitetssystem som verkligen gör skillnad för patienterna. De har identifierat viktiga mått för patientgruppen utifrån vetenskap och internationella guidelines. Med ett modernt kvalitetsregister och tydliga strukturer i vardagen får medarbetarna stöd i att göra rätt och förbättra vården. Hur har patienters möjlighet att vara delaktiga och påverka vården sett ut historiskt ur ditt perspektiv? – Historiskt skedde ju allt på vårdens villkor. Man skulle vara tacksam om man fick komma och man tackade ja till erbjudna tider, annars ”straffades” man ofta med långa väntetider. Som anhörig till Cecilia har jag väntat jättemycket genom åren. Generellt var det så att man gick upp tidigt för att hinna till den tid man fick, för att upptäcka att läkarna ofta var sena. Man fick vara på pass hela tiden, men tack och lov har det blivit bättre. KARIN EDENHOLM FORSELL Det här är bara ett av foto: jfp produktion På vilket sätt skulle sjukhuset kunna ta större del av synpunkter från patienter, anhöriga och patientföreningar i framtiden? – Om sjukhusen verkligen värnar om sin kvalitet, och inte bara när det gäller själva botandet, så bör de i större utsträckning be sina ”kunder” att utvärdera den vård de får. Patienter bör involveras i olika beslutsprocesser på ett mer systematiskt sätt och med en viss kontinuitet för att man mer långsiktigt ska kunna fånga upp vad som är viktigt för patienten. Hur tänker man som patient i vårdens olika skeden? Och hur kan vården tillmötesgå de behov som finns. Några basala önskemål är att vården bör ha respekt för patientens tid och arbete, och att tillgängligheten blir bättre. Att som patient kunna ringa och ställa sina Barn med Apert syndrom. frågor när det passar honom/henne, och faktiskt komma fram till någon som kan ge svar borde ju vara rätt grundläggande. hundratals patientnära forskningsprojekt som pågår på Akademiska sjukhuset. Kunskapsutvecklingen är imponerande. Men klarar vi av att ta tillvara all ny kunskap i vardagen? Jag är inte så säker på det. Vi som jobbar på vårdgolvet har redan fullt upp. De som forskat går ofta vidare med annat. Kunskapen finns, men det är svårt att få den införlivad i vardagsarbetet. Det är här värdebaserad vård kan spela en viktig roll. Arbetssättet ger en arena för att integrera forskningsresultat med patientnära kvalitetsarbete i de tvärprofessionella teamen för varje patientgrupp. Teamen träffas regelbundet, kliniska forskare är med och berörda chefer stödjer teamen med viktiga beslut. Motivationen att förbättra verksamheten ökar och förståelsen för vad forskningen kan bidra med för patientgruppen stärks. Det finns många exempel på detta. Patientfokuserade kvalitetsmått och kvalitetsregister är nu heta diskussionsfrågor i teamen. I diabetesgruppen diskuteras resultat av vården tillsammans med patienter och anhöriga. I prostata- och lungcancergrupperna kan man nu följa hur det går för patienterna i realtid. I esofagusatresigruppen har en sjuksköterska fokus på kvalitetsfrågor i sitt doktorandarbete. I flera andra patientgrupper vill man starta liknande forskningsprojekt. Att Akademiska sjuk huset har värdebaserad vård som framtidsstrategi är en tydlig signal om att patienterna, teamet och den patientnära forskningen står i centrum. Värdebaserad vård har ett bredare perspektiv än vad en del forskningsprojekt har. Teamen tar ansvar för hela vårdkedjan och utgår ifrån patientens upplevelser av helheten, inte bara en del av den. Och det är just det som blir den stora utmaningen framöver: att se till att forskningen är en del av vardagen och att helhetsperspektivet för patienten är en självklarhet. Morten Kildal är huvud ansvarig för värdebaserad vård på Akademiska Viktigt att göra sin vilja känd Svåra samtal inför organdonation organdonation – Det vore värdefullt om fler tog ställning till ifall de vill donera sina organ och gjorde sin vilja känd. Det är något som alla bör diskutera med sina närmaste och helst anmäla till donationsregistret, säger transplantationskoordinatorerna Nadine Weidenberg och Linda Hedlund. Under första kvartalet i år stod 739 svenskar på väntelista för organtransplantation; en stor majoritet av dessa var i behov av en ny njure. Under samma period transplanterades 228 organ till svenska mottagare (av vilka drygt hälften var njurar). Sverige ingår i internationella samarbeten, i första hand med övriga skandinaviska länder, som innebär att svenskar både donerar organ till och tar emot organ från andra länder, men siffrorna visar ändå tydligt att behovet är långt större än tillgången. Grundprincipen är att organdonation bara är möjlig om man vet att den avlidne inte skulle ha ställt sig avvisande till detta. I bästa fall finns personen med i det nationella donationsregistret, där var och en kan gå in och göra sin vilja känd. För närvarande finns omkring 1,5 miljoner svenskar med i registret, och siffran har varit ganska konstant över tid. – Om den avlidne inte finns med i registret måste läkaren ta upp frågan med de anhöriga. Det är inget lätt samtal för någon av de inblandade. Familjen befinner sig i en sorgeprocess och kan ha svårt att ta ställning på kort tid. Det är därför viktigt att så många som möjligt har pratat igenom det här ordentligt med sina närmaste, säger Nadine Weidenberg, som liksom kollegan Linda Hedlund har en delad tjänst, där hon även är intensivvårdssjuksköterska på neurointensiven. Vid en organdonation är alltid målet att ta tillvara så många organ som möjligt. Lägger man samman lever, hjärta, bukspottskörtel, tunntarm, två lungor och två njurar kan en enskild donator hjälpa upp till åtta olika personer på ett livsavgörande sätt. För att det ska bli verklighet krävs dock ett omfattande planeringsarbete innan operationerna kan genomföras. När en patient förklaras hjärndöd och den avlidne visat sig vara positiv till att donera sina organ börjar en lång ut- Nadine Weidenberg och Linda Hedlund visar en del av den utrustning som tas med vid en donationsoperation. redningsprocess. Vilka organ är funktionsdugliga och finns en risk att donatorn överför allvarliga smittsamma sjukdomar till mottagaren? Den l äkare som ska tillvarata organen gör en bedömning av vad som kan tillvaratas och hittar sedan mottagare till organen. Därefter har koordinatorn till uppgift att kontakta patienten och boka transporter och operationstider; sammantaget handlar det om ett gigantiskt logistiskt pussel med hundratals personer inblandade. En enskild donator kan hjälpa upp till åtta personer på ett livsavgörande sätt. Oavsett på vilket sjukhus i Sverige donatorn vårdas förflyttas inte donatorn inför operationen. Istället åker ett transplantationsteam ut till sjukhuset för att operera ut organen och sedan transportera dem till de sjukhus där transplantationerna ska genomföras. Organen kyls ner för att ämnesomsättningen ska sjunka och inte kräva så mycket syre. Efter genomförd transplantation görs en återkoppling till donatorns anhöriga och den personal som tog hand om patienten. – De får veta vilka organ som kunde räddas och de får även en allmänt hållen beskrivning av vilka som tog emot organen. Det blir en hjälp att bearbeta det som har hänt, både för de anhöriga och för personalen, och det har ett stort värde att få veta att organen har bidragit till att rädda andra människors liv, säger Linda Hedlund. HANNES L JUNGHALL 16 Ronden nummer 4 2015 Aktuellt Utvecklingsår ska ge nyanställda bättre start Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska bli bättre på att ta hand om sina nyexaminerade sjuksköterskor och inför nu ett kliniskt utvecklingsår för att underlätta övergången mellan utbildning och yrkesroll. – Det känns otroligt bra att landstinget gör den här satsningen, det är det största som hänt i den här vägen på lång tid, säger Marie Tollefsen Markström, chef för kliniskt träningscentrum, som ansvarar för utvecklingsåret. Det råder brist på sjuksköterskor inom svensk sjukvård och personalomsättningen är hög på många ställen, särskilt bland de yngre. Studier visar att stress och en känsla av att vara otillräckligt förberedd för yrkesrollen är viktiga orsaker till att många yngre väljer att byta arbetsplats efter kort tid. – Vi förlorar mycket kompetens på det sättet och vi tvingas ständigt genomföra resurskrä- vande rekrytering och introduktion av nya sjuksköterskor. Det här är något som måste åtgär- Marie Tollefsen Markström das, och det på ett ordentligt och långsiktigt hållbart sätt, säger Marie Tollefsen Markström. Landstinget i Uppsala län inför nu ett kliniskt utvecklingsår, som blir obligatoriskt för nyexaminerade sjuksköterskor som blivit anställda på Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping. Utvecklingsåret är ett komplement till verksamheternas befintliga introduktionsprogram och är indelat i två olika spår. Det ena spåret utgår från professionen som sjuksköterska, och utgörs av föreläsningar och reflekterande diskussioner tillsammans med erfarna sjuksköterskor, handledare och instruktörer. Exempel på samtalsämnen kommer att vara stresshantering och foto: magnus laupa utveckling Marie Tollefsen Markström var en av talarna vid invigningen av det kliniska utvecklingsåret i Gunnesalen den 21 augusti. Vad har du för förväntningar på det kliniska utvecklingsåret? Enkät: hur man ger svåra besked till patienter och anhöriga. Det andra spåret utgörs av mer praktiska moment och regelbunden övning på dessa. Även teamarbete och kommunikation är viktiga delar. – Man får öva i lugn och ro, i en trygg miljö, tillsammans med erfarna instruktörer, tills man känner att man behärskar de moment som ska utföras. Sjuksköterskeutbildningen har genomgått en akademisering, vilket har inneburit att det har blivit mindre tid för praktisk träning. Följden har blivit ett visst glapp mellan de praktiska kunskaperna hos de nyexaminerade från grundutbildningen och de behov som ställs inom den högspecialiserade vården, och det här är ett sätt att komma tillrätta med det, säger Marie Tollefsen Markström. Mot slutet av året delas sjuksköterskorna in i grupper utifrån var de har sin anställning, för att man ska kunna specialanpassa utbildningen utifrån de skiftande behoven. Den första kullen nyexaminerade ( juni 2015) och nyanställda utgjordes av sammanlagt 83 sjuksköterskor, som samlades för första gången den 21 augusti. Fram till juni nästa år kommer de att ägna cirka 20 procent av arbetstiden åt utvecklingsåret, medan resterande del läggs på arbete på den egna avdelningen. Utbildningsdagarna förläggs till största delen på kliniskt träningscentrum. HANNES L JUNGHALL l Josefin Eriksson, sjuksköterska på 78 B sedan juni: – Det är bra att kunna bolla tankar med andra som är i samma situation, och det är jättebra med den praktiska träningen. Under utbildningen hinner inte alla öva ordentligt på allting, och när man sedan börjar jobba kan man ställas inför moment som man inte har utfört tidigare. l Cecilia Nygren, sjuksköterska på 30 F sedan juni: – Jag ser fram emot att få utbyta kunskaper och erfarenheter med andra som är i samma sits. Vad gäller träning på praktiska moment är det också värdefullt, men jag har tidigare jobbat fem år som undersköterska på tiva, så jag känner mig ganska bekväm i den delen. 18 Ronden nummer 4 2015 Aktuellt Sjuksköterska utvecklade egen digital lösning för registrering: Bättre koll på vätskebalansen Sjuksköterskan Christoffer Martone på ögonavdelningen har utvecklat en app som ger bättre koll på patienternas vätskebalans. För närvar ande körs en pilot på 50 E. – Jag fick idén för några år sedan, när jag jobbade på en annan avdelning på sjukhuset. Vi hamnade återkommande i en situation där man inte viss te exakt hur patientens intag av mat och kost hade sett ut, och det var i det läget som jag började fundera kring hur man kunde lösa problemet, säger Christoffer Martone. utveckling Han landade i en lösning där man via en iPad noterar intag av mat, dryck och infusioner, samt förluster av kroppsvätskor. I konceptet finns en iPad i varje patientsal och personalen behöver bara logga in med ett lösenord och sedan trycka på en färdig ruta för till exempel vatten 200 ml eller A-kost ca 200 Kcal. Likaså antecknas varje gång man tömmer en patients urin på ett visst antal milliliter, och iPaden räknar sedan ut om patienten ligger plus eller minus i vätska/kcal-balans. Detta följs upp på vårdavdelningens expedition där det finns en översiktskärm som visar aktuella värden. – Det blir en förbättring av patientsäkerheten jämfört med det gamla systemet med papperslistor. Risken för felregistrering eller utebliven registrering minimeras, och man kan när som helst på dygnet gå in och få aktuell status för varje patient. Med bättre fortlöpande koll på vätskebalansen ger vi en bättre behandling, vilket i förlängningen kan korta vårdtiderna. Dessutom går registreringen snabbare och all dokumentation blir samlad på ett ställe och omedelbart åtkomlig, vilket frigör mycket tid för personalen som de istället kan ägna åt patienterna, säger Christoffer Martone. Efter att ha konkretiserat sin idé och gjort skisser på hur Christoffer Martone vid en översiktsskärm på en patientsal på 50 E. en app skulle kunna se ut, tog han kontakt med Innovation Akademiska, som bland annat har hjälpt Christoffer Martone att reglera rättigheterna så att det är han själv som äger rättigheterna. Christoffer Martone har anlitat en extern apputvecklare för själva programmeringsarbetet. I arbetet med att göra appen så effektiv och säker som möjligt har han före, under och efter utvecklingsarbetet hämtat in synpunkter från en tvärprofessionell grupp inom tidigare mth-divisionen. För närvarande körs det färdiga resultatet som en pilot på lungavdelning 50 E. Efter utvärdering och eventuella uppdateringar är målet att appen ska ut på flera avdelningar på sjukhuset. – Jag har andra idéer som jag tänker försöka förverkliga längre fram, säger Christoffer Martone. HANNES L JUNGHALL 20 Ronden nummer 4 2015 Ronden nummer 4 2015 Noterat Mina vårdkontakter har bytt namn e-tjänster Istället för att Medicinska sekreterare och administratörer fyllde Gunnesalen. VAS sparkade igång hösten evenemang Medicinska sekreterare och administratörer är en viktig resurs i Framtidens Akademiska, och har stor påverkan på den bild som Akademiska visar upp utåt. Detta tog man fasta på när vårdaadministrativ service höll kickoff i Gunnesalen den 1 september. Bland föreläsarna märktes Leif Tüll, projektledare för IKT FAS, information, kommunikation och teknik, som talade under rubriken ”informationsteknologi – en nyckelfaktor för strategisk verksamhetsutveckling”, och kommunikationsdirektör Henrik Pederby, som diskuterade hur vi tillsammans bygger varumärket Akademiska. logga in på Mina vårdkontakter, ska patienter och allmänhet framöver logga in på 1177.se. Vårdgivare loggar däremot in som vanligt på portalen Mina vårdkontakter. Namn- och varumärkesbytet till 1177 Vårdguidens e-tjänster ska göra det enkelt för användare, det räcker att komma ihåg 1177. Många använder sig av information och tjänster via 1177 Vårdguiden på webb och telefon. I Uppsala län har drygt 100 000 personer konton till e-tjänsterna. Genom att logga in på 1177.se kan patienter och invånare på ett säkert sätt kommunicera med vården. Man kan bland annat läsa sin journal, beställa tid, av- och omboka tid, följa sin remiss och förnya recept. Man kan också välja vilken vårdcentral eller husläkare man vill tillhöra och skicka meddelanden till sin mottagning. Den som vill kan gå in på www.1177.se/e-tjanster och läsa mer om e-tjänsterna. Fortsatt topplats i AT-ranking Margareta Emtner årets fysioterapeut utbildning För andra året i rad hamnar Akademiska sjukhuset i utmärkelse Margareta Emt- topp bland universitetssjukhusen när läkare rankar sin allmäntjänstgöring (AT). Bland samtliga sjukhus hamnar Akademiska på 13:e plats. Bakom rankingen står Sveriges yngre läkares förening, Sylf. – Den höga placeringen är väldigt glädjande. Vi är många på Akademiska som har arbetat målmedvetet med detta under en längre tid vilket har gett resultat. Det faktum att vi hamnar i topp för andra året i rad är en bekräftelse på en väl fungerande och stabil organisation, säger Sune Larsson, forsknings- och utbildningsdirektör. När Sylf genomförde sin årliga AT-ranking hösten Sune Larsson 2010 kom Akademiska sjukhuset på 67:e och sista plats. Enligt Sune Larsson finns flera faktorer bakom klättringen och den bibehållna tätpositionen bland universitetssjukhusen. – Vi har skapat en tydligare organisation, där AT-läkarna är anställda av AT-avdelningen och jag är deras chef. Det ger en tydligare tillhörighet på sjukhuset. Vi har också större grupper. Från 2014 har vi 20 AT-läkare jämfört med åtta tidigare, vilket gör att enheterna på sjukhuset kan räkna med AT-läkarna som en kontinuerlig resurs. De räknas in i läkarstaben vilket gör det lättare att hitta arbetsuppgifter där deras kompetens och erfarenheter tillvaratas, säger han. Att placera sig högt i rankingen, menar Sune Larsson är viktigt när det gäller rekryteringen av blivande AT-läkare. – Det ökar våra chanser att rekrytera riktigt bra AT-läkare, som sedan går vidare och blir riktigt bra ST-läkare och specialister på Akademiska. ner, fysioterapeut på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, är Årets fysioterapeut. Hon får utmärkelsen för att genom sitt engagerande och framåtblickande arbete ha bidragit Margareta till att förbättra Emtner hälsan och livskvaliteten för patienter med astma och KOL. Utmärkelsen delas ut årligen sedan 2011. Margareta Emtner utnämndes i samband med internationella fysioterapidagen 8 september. – Det känns oerhört ärofullt och roligt, speciellt eftersom utmärkelsen kommer från mina kollegor. Jag hoppas att denna utmärkelse leder till större fokus på astma- och KOL-patienter bland såväl fysioterapeuter som andra yrkesgrupper inom vården, säger Margareta Emtner. ! Ett ögonblick . . . … Birgitta Kauppinen Ben Yahia, projektledare för årets med arbetardagar, som går av stapeln i Blå korset den 15-16 oktober. »Vi hoppas att så många som möjligt kan delta« Vad händer på årets medarbetardagar? – Årets tema är Akademiska framtidssjukhuset. Hur kan vi på Akademiska rusta oss för att möta framtiden på bästa sätt? Liksom förra året handlar det om att medarbetarna på sjukhuset inspirerar varandra och förmedlar kunskap om sina respektive verksamheter. Vi har 30 montrar och 14 föreläsningar per dag den här gången, och programmet kommer att vara ungefär detsamma båda dagarna. Vi har bjudit in en extern föreläsare: nanoforskaren Maria Strömme. Finns några nyheter i upp lägget? – Ja, det blir after work på torsdagen den 15 oktober. Ett liveband kommer att spela och det bjuds på cider med tilltugg, och det kommer även att finnas öl och vin till självkostnadspris. En annan nyhet är att det finns möjlighet till studiebesök på plats hos ett par verksamheter. Kan man gå på arbetstid? – Det är upp till de enskilda avdelningarna och mottagningarna att avgöra, men vi hoppas att det går att planera verksamheten så att så många medarbetare som möjligt kan delta. Förra året hade medarbetardagarna 1 600 besökare och vi hoppas på ännu bättre uppslutning den här gången. HANNES L JUNGHALL 59 kliniska avtal på ett år forskning Kansliet för kliniska prövningar har funnits i lite över ett år. Det är en obligatorisk stödfunktion för kliniska prövare, forskningssjuksköterskor och verksamhetschefer. – Tillsammans gör vi en adekvat budgetberäkning av studien. Sen tar kansliet fram de avtal som krävs, vilket innebär att vi sköter all förhandling kring text och ekonomi och granskar eventuella avtalsförslag. Vi sköter även fakturering och övriga administrativa frågor under hela studietiden så att du som prövare kan ägna dig åt prövningen, säger Åsa Silfverplatz, Åsa Silfverplatz koordinator på kansliet för kliniska prövningar. Sedan Akademiska sjukhuset införde ett nytt regelverk för kliniska studier i september 2014 har kansliet hanterat 59 avtal. Dessa är fördelade enligt följande: – Hör av er om ni vill att vi kommer ut och presenterar vårt arbete på din avdelning. Välkomna till oss med era studier! säger Åsa Silfverplatz. Ökat mediefokus under sommaren medier Akademiska hade nästan tio procent mer publicitet under juli-augusti än under föregående två månader. Flertalet artiklar och inslag berörde vård- och patientsäkerhetsfrågor. Men även personalfrågor och sjukhusets spetskompetens var i fokus, till exempel lanseringen av kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor och satsningen på psykisk hälsa hos skolelever. Medieanalysen baseras på totalt 149 artiklar/inslag i lokala, regionala och nationella medier. Drygt åtta av tio artiklar/inslag var neutralt eller positivt vinklade medan 17 procent var negativt vinklade. Exempel på positivt speglade nyheter är att man inom barn- och ungdomspsykiatrin gör en satsning på psykisk hälsa hos skolelever, introduktion av ett blodtest som snabbt visar om infektioner orsakas av virus, organdonation och byggandet av ett nytt teknikhus inom ramen för Framtidens Akademiska sjukhus, FAS. I den negativa vågskålen återfinns bland annat artiklar om åtal för stöld av narkotikaklassat preparat och att sjuksköterskevikariat under sommaren täckts av läkarstudenter. Andelen artiklar som berör forskning och specialistvård är låg, vilket delvis hänger samman med färre pressaktiviteter under sommaren. 21 Ronden nummer 4 2015 Ronden nummer 4 2015 23 Dagboken Anngela Ingvarsson, sjuksköterska, 30 A Förberedelse av kvällens mediciner. Patientnära arbetsdag J arbetar som sjuksköterska på geriatriska medicinavdelningen 30 A. Här arbetar sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, sekreterare och apotekare. Klockan är 13.30, kvällspasset börjar med en gemensam samling för all kvällspersonal. En sjuksköterska från dagen går snabbt igenom arbetsfördelningen och om det är något speciellt inför kvällen. Jag går sedan och stänger dörren om mig på en av expeditionerna och börjar läsa på om de personer jag ska ha hand om under kvällspasset. Jag har sju patienter. Det är mycket att läsa på. De personer som får vård hos oss är främst äldre, några friska sedan tidigare, men många har en eller flera kroniska sjukdomar, vilket kräver mycket dokumentation. Jag får möta hela människan. I och med stora omvårdnadsbehov kommer också många spännande och personliga samtal, man möter också många olika medicinska tillstånd. När jag läst klart tar jag och den sjuksköterska som jobbat dag tillsammans med läkare och en undersköterska och går runt till patienterna. Dagpersonalen frågar personen om hur den mår och hur dagen varit, sammanfattar hur det gått med matintag, och hur det varit med exempelvis smärtan, hur träningen med sjukgymnasten har känts, och så vidare. Det sägs även om det planeras någon provtagning morgonen efter eller om det är något nytt med läkemedel som ska ges, eller undersökningssvar som kommit. Inget samtal är det andra likt. Vad vi pratar om beror mycket på var i vårdtiden personen är. Under rundan är det några nya bekantskaper, och några kära återseenden. En av mina platser har precis blivit tom, och en dam från en annan avdelning är på väg. Efter att vi gått runt pratar jag ihop mig med de undersköterskor som jag ska jobba med ikväll. Flera personer har stora behov både medicinskt och omvårdnadsmässigt. En kvinna ska hem dagen därpå, en annan har sin vårdplanering morgonen efter kl 10. Det är mycket planering och arbete inför en utskrivning, och idag måste jag »Man vet aldrig vem man ska träffa, vilken berättelse man ska få höra.« börja med att fixa med allt runtomkring hemgången. Jag pratar med anhöriga och kommunen. Efter att ha varit inneliggande ett tag uppger hon att hon känner sig lite spänd för att vara hemma. Vi pratar om det en stund och hon kommer snart in på saker hon längtat efter hemma. Jag går och delar läkemedel för de första tre dagarna hemma, och skriver en epikris som kommunens personal kan läsa. Efter det fortsätter spindeln i nätet uppgifterna då kvinnan som ska på vårdplanering önskar ha sina anhöriga med sig. Jag ringer och pratar med de anhöriga, men de har inte möjlighet att komma med så kort varsel. Får information av dem kring deras tankar och önskemål och vad de tycker är viktigt att framföra. Går sedan igenom med kvinnan vad de sagt och vad hon själv önskar och tänker inför vårdplaneringen. Det är starten på hela hennes fortsatta liv som ska planeras, och hon är lite nervös. 70 procent av de personer som vårdas hos oss har en vårdplanering innan hemgång, och en fjärdedel av alla personer skrivs ut till korttidsboende. Klockan närmar sig 16. Det brukar vara en stund av små korta möten där man kommer in till patienterna med läkemedel eller kort info om något som tillkommit, eller att man efterfrågar smärta, eller liknande. En kollega från en annan avdelning ringer och lämnar en kort rapport om den nya damen som ska komma. Damen är närmare hundra år, och nu är hon peppad på Dagboken - Ronden. Överlämning tillsammans med kollegan Susanna Karanikas. rehab! Jag passar på att gå och äta, under tiden har vår läkare ett inskrivningssamtal med damen. Vi har ett fantastiskt personalrum, utsikten är slående och stämningen på topp. Jag har turen att ha bra kollegor, som jag skrattar mycket med, och också lär mig massor av. Jag tycker att inskrivningssamtalet är en av de roligaste uppgifterna i mitt arbete. Man vet aldrig vem man ska träffa, vilken berättelse man ska få höra. Frågan om vad personen har för mål med sin vårdtid startar ofta spännande berättelser och reflektioner, det är ett privilegium att få ta del av sammanfattningen och reflektionerna efter ett 96-årigt liv! Under samtalet slås jag av hur olika vi levt, men också av hur lika man kan tänka och vara, oavsett ålder. Efter samtalet är det dags att dokumentera, men det hinner jag inte göra nu på en gång, utan det får bli pö om pö under kvällen mellan andra uppgifter. Under kvällen pratar jag vid flera tillfäl- len i telefon med anhöriga. Hos oss är kontakten med anhöriga mycket viktig. Många personer hos oss vårdas i hemmet av sina anhöriga och hemtjänst. Vid 19.30 är det dags för mediciner, ikväll är det mycket läkemedel som ska delas ut. Att stå vid vagnen och dela piller är nog det jag uppskattar minst med mitt jobb, men det vägs upp av att man sedan får komma in till personen. Två av de sju personer jag delar ut läkemedel till kan ta sina tabletter själva. De andra behöver hjälp. Jag kommer in till en man med läkemedel som jag har krossat i en burk. Jag får hjälp av undersköterskan så att vi ihop med mannen kan få honom högre upp i sängen. Långsamt får vi upp ryggen tills han kommer i sittande. Teskedsvis kämpar han ner sina mediciner. Vi pausar flera gånger. Mitt i allt kämpande orkar han ändå skoja med oss, och vi skrattar tillsammans. Han har som mål att kunna få i sig den vätska och näring han behöver genom att äta och dricka. Idag hade det varit en jobbig dag med flera undersökningar och han hade inte nått sitt behov, och ett dropp får kopplas. Det tar sin stund innan alla fått sina kvällsmediciner. En man får under kvällen feber och frossa. Jag ringer vår jour, som ber mig blododla och ta prover på patienten. Jouren ska läsa på lite mer och återkomma. Ikväll går det inte, efter tre stickförsök ber jag en kollega hjälpa mig. Han säger att han är van och att han inte tycker det är obehagligt, men det är ändå tråkigt när man måste sticka någon flera gånger. Therese, min kollega, är en fena på att stickas och kommer snart tillbaka med tagna prover. När jag kommer in till mannen igen, berömmer han henne och säger att hon var så säker på handen. Innan jag går hem försöker jag säga god natt till mina patienter, för att sedan rapportera vidare till nattsköterskan. Klockan 21.50 går jag hem, och jag möts av en hög och härlig luft när jag cyklar hem från jobbet. foto: magnus laupa 22 AVS. Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala Krönika Johan Lugnegård Guldklockans tid är ute Efter 25 år hos samma arbetsgivare har man visat sin lojalitet så till den grad att man föräras en guldklocka eller möjligen en kristallvas. Det hela är strikt reglerat och godkänt av Skatteverket. Min förra arbetsgivare gav jag 23 år av mitt arbetsliv, men det räckte inte ens till en silverklocka. Om jag ska kunna avräkna en trohetsgåva från Akademiska behöver jag jobba tills jag är 76. En dröm för varje pensionsrådgivare och ex-statsminister. I år delar Akademiska ut 111 trohetsgåvor, färre än på många år. En viss personalomsättning är förstås sunt, men att som delar av sjukvården hela tiden tappa kompetens genom för stor personalomsättning är både dyrt och dåligt för verksamheten. Vad kan vi göra för att behålla våra medarbetare? En stor offentlig institution som Aka- demiska kan liknas vid ett gammaldags bruk. Här kan du bokstavligen födas och dö och däremellan utbilda dig, skaffa försörjning, vänner och partner. Allt inom samma väggar. Kommer de stora offentliga institutionerna att fortsätta locka den unga arbetskraften eller dras de alltmer mot mindre företag med kanske friare men osäkrare arbetsförhållanden? Med ökad privatisering och diversifiering av hälso- och sjukvården har utvecklingen onekligen gått i den senare riktningen under ett antal år och arbetskraften har följt med. Det sägs att pendeln nu slår tillbaka och att den generation som är på väg in på arbetsmarknaden återigen söker trygghet, att de sätter pension och anställningstrygghet före frihet. Det talar i sådana fall för att Akademiska och andra stora organisationer kommer att fortsätta locka dem som ”Är vi mogna för är på väg in på arbetsmarknaden, men för att nya perspektiv på behålla dem tror jag vi trohet, lojalitet behöver erbjuda något och prestation?” annat än en guldklocka efter 25 år. En attraktiv arbetsgivare måste erbjuda stimulans och förändring under ett långt arbetsliv, inte bara för de priviligierade utan för alla. Kanske är det dags för belönings- och trohetsprogram även inom offentlig sektor? Vinstdelning är ju knappast aktuellt, men mångårig strävan och lojalitet måste löna sig bättre. Det ställer krav på arbetsgivaren men också på de anställda. Vi förväntas göra vårt jobb, men utöver det även bidra till ständig förbättring och förändring. Är vi mogna för nya perspektiv på trohet, lojalitet och prestation? Vad säger vi som arbetsgivare och vad säger facken? Guldklockan känns allt mindre relevant i vår digitaliserade tid. När jag fyller 76 tänker jag kvittera ut det senaste IT-hjälpmedlet. I guld. Johan Lugnegård är verksamhetschef för kardio logi och klinisk fysiologi
© Copyright 2024