Nummer 5 2015 - Akademiska sjukhuset

akademiska sjukhusets personaltidning nummer 5 2015
krönika
Tänk även på dem
som aldrig kom
fram
ut veckling
Tema cancer tar
arbetet med VBV
till nästa nivå
7
lok aler
Så blir framtiden
för Framtidens
Akademiska
10
ny sjukhusdirektör Per Elowsson är ­
högste chef för Akademiska sjukhuset sedan den ­
1 ­november. För Ronden berättar han bland annat
om hur sjuk­huset ska klara ekonomin och vad han
tar med sig från arbetet som primärvårdschef.
3
thora xintensiven
Elektroniskt
journalsystem
inom iva-vården
16
Ronden nummer 5 2015
Redaktion
[email protected]
Aktuellt
I detta
nummer
»2008 satt jag och
min kollega i ett
kontor på patologen
och funderade på
hur verksamheten
skulle byggas. Idag
är det helt
­annorlunda.«
Redaktör
Hannes Ljunghall
018-611 32 27
[email protected]
Ansvarig utgivare
Henrik Pederby
Tryck
Strands Grafiska
Tryckt på Arctic Matt 100 g
Annonser
[email protected]
018-611 32 27
Ronden
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
[email protected]
foto: magnus laupa
Nummer 5 2015
Ronden är Akademiska sjukhusets
personaltidning sedan 1960.
3
Ronden nummer 5 2015
Uppsala biobanks chef
Anna Beskow skriver dagboken i detta nummer.
Manusstopp
nr 1/2016: 3 februari
Sidan 26–27
Ekonomin blir central fråga
för nye sjukhusdirektören:
En fråga om
överlevnad
Sjukhuset har ansträngd
ekonomi och behöver minska sina kostnader. Detta
är en avgörande fråga för
sjukhusets långsiktiga
överlevnad i nuvarande
form. Medarbetarna har
rätt att få fortlöpande
information om hur sjukhuset klarar ekonomin och
vad som görs för att förbättra den. Samtidigt finns
risken att man som enskild
medarbetare tappar sugen
om det ständigt hamras
in att man måste spara
pengar, samtidigt som
detta faktum i sig knappast
hjälper någon att jobba
mer effektivt. Var gränsen
går mellan information och
”tjat” går förstås att diskutera, men räkna ändå med
att det kommer att komma
åtskilliga rubriker om
ekonomi i Ronden och på
Navet framöver. Förhoppningsvis i
lagom dos.
redaktör
hannes
ljunghall
rtplan i ingång 70.
Anna Beskow i ”Ishotellet” i kulve
teman utvecklar
processarbetet
Nu tar Akademiska nästa
steg i arbetet med värde­
baserad vård.
Sidan 6–8
medarbetardagarna
drog storpublik
Omkring 2 200 medarbetare
besökte årets medarbetar­
dagar, vilket var 600 fler än
vid förra årets premiärupplaga.
Sidan 14–15
6
14
Elektronisk
journal även
för iva-vården
Nu är pappersjournalerna
borta på anestesin och iva
inom thorax.
Sidan 16–17
från sopor
till biogas
16
19
Varje år kastas över 3 000 ton
sopor på Akademiska. ­Ronden
tog rygg på en soppåse från
avdelningen till Uppsala
­vattens biogasanläggning.
Sidan 19–22
»Väldigt
mycket
att göra«
Per Elowsson är ny sjukhusdirektör för Akademiska
sedan den 1 november. För Ronden berättar han
om hur sjukhuset ska klara ekonomin, vad han tar
med sig från arbetet som primärvårds- och divisionschef och mycket annat.
Hur känns det att ha fått
det här uppdraget?
– Mycket spännande och
mycket utmanande. Jag känner
väldigt starkt för sjukhuset. Det
har varit en mycket stor del av
mitt yrkesliv.
Just nu är det återigen ett
starkt fokus på att klara
sjukhusets ekonomi. Hur
ser du på det?
– Det är förstås den stora utmaningen. Jag tror att det går att
vända ekonomin, och jag tror
att man ska göra det genom
att satsa på verksamhets- och
­resursstyrning. Jag tror att man
för att komma till rätta med
ekonomin ska lägga stor kraft
Per Elowsson tillträdde som sjukhusdirektör den 1 november.
på budgetprocessen och att få
alla chefer, på alla nivåer, att
känna att ”det är min budget”,
att man bygger budgeten ner­
ifrån och upp, så att man känner ett ansvar för sin budget.
Att klara ekonomin kan se
ut som något av ett omöjligt uppdrag, med tanke
på hur sällan sjukhuset har
hållit sin budget under de
senaste decennierna. Hur
ska du lyckas där så många
andra har misslyckats?
– Även om jag tror att det går
att vända ekonomin kan jag
inte garantera att det går exakt
på nollan. Det är förstås målet,
men jag kan inte lova någonting.
Finns det något jämförbart sjukhus i Sverige idag
som klarar nollan på det
sättet?
– Nej, det gör det inte. Men det
finns vissa saker som vi absolut
kan vända, medan det finns andra saker som vi inte kan påverka så mycket. I det senare fallet
handlar det inte minst om nya,
dyra mediciner och medicinskt
material. En sak vi kan göra
Texten fortsätter på nästa sida
4
Ronden nummer 5 2015
5
Ronden nummer 5 2015
forts. från föregående sida
pa till resurser till olika
processer ifall det utgår
så pass tydligt från högsta
ort att de ska värna sina
egna budgetar?
tidigare uppdrag, bland
annat som chef för den
landstingsdrivna primärvården och tidigare som
chef för AR-divisionen.
– Jag tror inte det. Det är snarare så att det blir enklare för
två verksamheter att samarbeta
om båda har ordning på verksamheten och pengarna. Min
erfarenhet är att de som har
sådan ordning, också har ett
tänkande som gör att de hanterar det övriga bättre. En budget
är en plan, och sedan möter den
verkligheten och då händer det
saker. Jag förstår att det är så,
men man kan heller inte bara
säga ”det går inte” – allting
går. Primärvårdens budget är
omkring en tiondel av Akademiskas. Där vände vi minus 57
miljoner till plus tio. Visserligen över längre tid, men om du
multiplicerar det med tio är vi
uppe i omkring 600 miljoner.
– Jag tror mycket på decentraliserat ansvar. Att få med
avdelningscheferna är jätteviktigt. Sedan måste man ha ett
kontinuerligt förändrings- och
förbättringsarbete. Det finns
ingen organisation som kan
säga att de har uppnått organisatorisk och verksamhetsmässig nirvana. Hade man sagt det
på stenåldern hade vi varit kvar
på stenåldern. Det går alltid att
jobba smartare och bättre och
det är ett förhållningssätt som
vi måste ha, för sjukhuset måste
hela tiden bli bättre på att ta
tillvara sina resurser. Skattekranen är stängd. Det kommer
inte att komma mer pengar till
sjukhuset utöver de rutinmässiga uppskrivningarna, för pengarna finns helt enkelt inte.
Det leder in på vilka lärdomar du tar med dig från
där är att bli mer konsekventa
i användandet av mini-hta (en
utvärderingsmetod vid inköp
av ny medicinsk och teknisk
utrustning och för införande av
nya metoder och behandlingar,
red:s anm). Dessutom kan vi,
när vi för in nya behandlings­
metoder och verksamheteter, i
större utsträckning än tidigare
ta bort gamla metoder.
Och om man ser till vad vi
kan påverka i högre grad?
– Vi kan jobba smartare på
många olika sätt, det är jag
helt övertygad om. Vi kan se
över hur vi använder konsulter. Vi kan ha allmän ordning
och reda, och en grundinställning att vara sparsamma. Men
»Det är inte riktigt ­ordning
och reda i alla delar av
­sjuk­husets verksamhet«
jag kan inte lova att vi ska gå på
nollan om två år, det vore förmätet. Jag tror att man ska vara
ödmjuk inför en sådan uppgift.
Men det finns väldigt mycket
att göra, det har jag upptäckt
redan under den korta tid jag
har varit här.
Vilken bild har du av Akademiska sjukhuset idag?
– Verksamheten i stort fungerar väldigt bra och det produceras vård av hög kvalitet.
Men det är inte riktigt ordning
och reda i alla delar av sjukhusets verksamhet.
Om alla värnar sin egen
budget på det sätt du
­efterlyser, kan inte det ha
negativa konsekvenser för
helheten? Enhetsöverskridande processer förutsätter ofta att någon släpper
till resurser utan att alltid
”få tillbaka” dem längre
fram.
– Så är det absolut, men grunden måste ändå vara att alla
får ordning på sin budget. Man
kan inte ha ett sjukhus i ekonomiskt fritt fall. Vi förlorar
en–två miljoner per dygn idag
och det går inte. Och även om
jag ställer krav på att man har
ordning på pengarna måste det
finnas ett utrymme för strategiska satsningar. Det finns ingen motsättning i detta. När jag
pratar om att jobba smartare
handlar det mycket om att vi
ska samarbeta mer och bättre.
Vi ska inte glömma bort teman
och värdebaserad vård.
Finns ändå inte en risk att
verksamhetscheferna blir
mindre benägna att släp-
Hur ser du på den nya sty-
relsen för Akademiska och
Lasarettet i Enköping som
ersätter produktionsstyrelsen vid årsskiftet?
– Den tror jag kan bli bra. Fördelen är att man kan få ett
större fokus på slutenvården
och kanske även mer tryck i
samarbetet mellan Akademiska
och Lasarettet i Enköping. Jag
tror att jag kommer att kunna
samarbeta bra med Eva Telne,
som blir deras chef.
Du har fått ett förordnande på två år. Är det
tillräckligt lång tid för att
åstadkomma förändring
och utveckling?
– Det kan man diskutera, men
jag tror i alla fall att tiden räcker till att vända på skutan. Jag
kommer att jobba väldigt hårt
och det kommer att vara hårt
tryck hela tiden. Det kommer
att ställas krav på cheferna.
Ingen ska tro att det kommer
att bli ”slack i linan”.
HANNES LJUNGHALL
Per Elowsson om ...
... sin bakgrund:
– Jag härstammar från
­Dalarna, min släkt kommer från Leksand, men jag
växte upp i Västerås och på
västkusten. Min dialekt är
nog rätt mycket Västmanland, men många har svårt
att placera mig, de gissar på
norr­över någonstans ... Jag
är 63 år, gift, har tre numera
utflugna döttrar, och jag
bor i Luthagen i Uppsala.
Jag började som student på
Akademiska sjukhuset 1972
och 1983 började jag som
narkosläkare. Sedan steg
jag efterhand i graderna där
och slutade som överläkare.
Jag disputerade år 2000
och sedan blev jag chef för
akutcentrum och efter ett
tag AR-divisionen. Ett tag var
jag även chef för OTM-divisionen. År 2010 började jag
som primärvårdsdirektör och
har varit det alltsedan dess.
Jag är även major i reserven
och har bland annat varit i
Kosovo ett halvår 2001 som
stabsläkare.
Som chef på den här nivån
måste man ibland ta i med
hårdhandskarna, vilket jag
tycker är tråkigt. Men jag är
inte typen som backar i en
konflikt utan snarare tvärtom.
... hur han är som ledare och
chef:
– Rak, tydlig, uthållig och
under allvaret har jag även
ett hjärta.
… fackligt samarbete:
– Jag ser facken som en
medspelare och inte en
motspelare. Jag kommer att
honorera alla avtal vi ingått
från arbetsgivarsidan, och jag
förväntar mig också att de
gör detsamma.
… hur han hanterar konflikter:
– Jag vill lösa de problem som
uppstår via intellektuella
­resonemang, men man når
inte alltid hela vägen fram.
… sina fritidsintressen:
– Jag åker mycket skidor på
fjället, flera veckor per år. Jag
är även intresserad av nutidshistoria och säkerhets- och
geopolitik.
Snabbspår för
äldre multisjuka
akutgeriatrik Från och
med 28 december kan äldre
multisjuka läggas in direkt på
en geriatrisk vårdavdelning
på Akademiska utan att gå
via akuten. Främsta syftet
är att patienterna ska få
rätt specialistvård snabbare.
Dessutom räknar man med
att snabbspåret ska korta
vårdtiden och minska risken
för återinläggning samtidigt
som trycket minskar på akutmottagningen.
Ungefär en femtedel av
dem som söker vård akut på
Akademiska är över 80 år.
Gruppen äldre multisjuka är
ofta lågt prioriterad medicinskt och kan därför ofta
få vänta länge. Komplikationer kan tillstöta snabbt och
patienterna behöva hjälp och
stöd även socialt och funktionellt.
– Tidigare har man fokuserat på att
behandla det
akuta tillståndet, till exempel en infektion. Därefter
har patienten
Ulrica Varg
skickats hem
och inte sällan Etemadi
kommit tillbaka inom några veckor. Nu
tar vi ett helhetsgrepp om
äldre multisjuka som ofta får
vänta på akuten där trycket
är högt och tillståndet inte
anses urakut. Syftet med det
akutgeriatriska snabbspåret
är att vården ska bli mer
tillgänglig, men också att
undvika återinläggning, säger
avdelningschef Ulrica Varg
Etemadi.
Målgruppen för snabbspåret är personer över 65 år
med akuta sjukdomstillstånd
som infektioner, försämrad
KOL och försämrad hjärtsvikt. Redan vid ankomsten
görs en bedömning av ett
vårdteam med bred geriatrisk kompetens där läkare,
sjuksköterskor, sjukgymnaster
och arbetsterapeuter ingår.
Vid behov kan även kuratorer, dietister och logopeder
kopplas in.
ELISABETH TYSK
6
Ronden nummer 5 2015
7
Ronden nummer 5 2015
Teman utvecklar
processarbetet
Nästa steg i sjukhusets arbete med värdebaserad vård
utveckling Införandet
av så kallade teman är en
central del i förnyelsen av
Akademiskas organisation.
– Det är ett nödvändigt
steg för att vi ska kunna vidareutveckla vårt
processarbete och vår
kraftsamling inom värde­
baserad vård, säger Björn
Ekmehag, biträdande sjukhusdirektör med ansvar
för tema.
Ett tema kan beskrivas som en
övergripande, sammanhållan-
de och koordinerande struktur för processer på sjukhuset,
i allmänhet vårdprocesser.
För att det ska bli aktuellt att
samla sådana i ett tema ska de
engagera mer än ett kliniskt
verksamhetsområde och ha
ämnesmässiga samband som
rör patienters sjukdom, diagnostik, behandling och/eller
uppföljning.
Dessutom ska processerna
vara tillräckligt många och omfattande för att kunna utnyttja
fördelarna med en övergripan-
de och samordnande funktion.
Det handlar på ett annat
plan även om en
prioritering; ett Björn Ekmehag
tema bildas inom
ett område där
sjukhuset vill göra en särskild
kraftsamling, som en strategisk satsning. Beslut om tema
och ingående program fattas av
sjukhusdirektören efter beredning i sjukhusledningen. För
närvarande testas systemet
»Patienterna ska få
den bästa vården«
– Det är svårt för en enskild verksamhet att ha
ett helhetsperspektiv.
En tematisk organisation av cancervården kan
underlätta för gemensamt resursutnyttjande,
som ­inkluderar klinik och
FoUU, säger Hans Hägglund, verksamhetschef för
blod- och tumörsjukdomar.
I Sverige insjuknar ca 60 000
patienter årligen i cancer; var
tredje invånare beräknas få
cancer under sin livstid. Antalet cancerpatienter ökar årligen
med omkring fem procent. Sverige har i internationella jämfö-
relser relativt låg incidens och
höga överlevnadssiffror. Utmaningarna för cancersjukvården
är den begränsade ekonomin,
sjuksköterskebristen och kompetensförsörjningsproblematiken.
En framgångsfaktor för att
möta utmaningarna är att samverka och samarbeta på nationell, regional och lokal nivå.
– På Akademiska togs ett viktigt steg i rätt riktning för cancersjukvården i samband med
att den nya organisationen sjösattes i maj, nämligen att de tre
största cancerverksamheterna,
hans hägglund,
verksamhetschef blodoch tumörsjukdomar:
Patienterna ska få
den bästa vården i
­standardiserade
­vårdförlopp.
onkologi, hematologi och onkologisk endokrinologi samlades i
vo blod- och tumörsjukdomar.
Detta är ett första steg i bildandet av en t­ ematisk vård, eller ett
så kallat comprehensive cancer
center, det första i Sverige. I ett
inom temaområde cancer, som
en pilot för att pröva arbetssätt.
– Vi utreder i vilken takt vi
ska fortsätta att införa teman.
Målsättningen är att ha tre
teman under 2016. Med tiden
kommer arbetet inom tema
givetvis behöva stöd. Principer
för arbetet och organisation av
tema bereds för närvarande,
och ett förslag kommer att presenteras i sjukhusets samverkansgrupp inom kort, säger
Björn Ekmehag.
HANNES LJUNGHALL
cancercentrum ska patienterna
få den bästa vården i standardiserade vårdförlopp, från
primärvården till vård i livets
slutskede. Forskning, utveckling och utbildning har sina
självklara platser och allmänheten ska få information om
bland annat levnadsvanor och
förebyggande av cancer, s­ äger
Hans Hägglund, som m
­ enar
att en tematisk organisation
kan vara en bra plattform för
att diskutera vård av cancer­
patienter oavsett ålder.
Ett optimalt omhändertagande i olika vårdprocesser
kräver ett samarbete mellan
hus­läkare, patologer, cytogenetiker, röntgenologer, onkologer,
­kirurger, vårdpersonal, kuratorer, sjukgymnaster, dietister,
foto: staffan claesson
Styrgruppsdag inom Tema cancer. Patientprocessledaren Martin Sandelin redovisar arbetet inom värdebaserad vård lungcancer.
»Man kan tänka sig ett
tema som ett skyltfönster mot omvärlden«
arbetsterapeuter med flera.
Delvis görs detta idag i multidisciplinära och multiprofessionella arbetssätt. En fördel
med att organisera vården
­tematiskt är att detta samarbete
kan underlättas och utvecklas.
En annan fördel att organisera cancervården tematiskt är
att det blir lättare att samverka
och planera vården inför flytten
till 100-huset, för att så optimalt som möjligt kunna bedriva
sjukvård i nya lokaler och med
nya arbetssätt.
– Man kan tänka sig ett tema
som ett skyltfönster mot omvärlden, det vill säga den bild
våra patienter, remittenter,
landsting och övriga samarbetspartner får av cancersjukvår-
den vid Akademiska sjukhuset,
säger Hans Hägglund.
Han ser en betydande roll för
tema cancer framöver när det
gäller Akademiskas samordning med externa aktörer som
Primärvården och regionsjukhusen.
– Det blir mer effektivt
och bättre resultat om vi har
­gemensamma mål och strategier. När det gäller frågor som
inom vilka områden vi ska
vara ­nationellt eller regionalt
­ledande, diskuteras och prioriteras de bäst inom en tematisk
organisation. Väl förberedda
förslag har större möjlighet att
få gehör i sjukhusets ledningsgrupp och hos politiker. Det blir
också lättare för primärvården
och regionen att ha en väg in i
sjukhuset när det gäller frågor
gällande cancersjukvården på
Akademiska, säger han.
HANNES LJUNGHALL
Lättare att göra mer
med befintliga resurser
När processledare och berörda verksamhetschefer
samlas i den gemensamma grupp som styr arbetet
inom ett tema, får de lättare att hitta gemensamma
lösningar med befintliga
resurser.
–Det är ett ovanligt starkt
­forum, med en dynamik i diskussionerna som leder till
snabba beslut i stora frågor på
ett sätt som är ovanligt annars.
På ett sätt kan man säga att vi
riskerar att stjäla från varandra
när vi begär mer resurser till
våra respektive verksamheter,
men det visar sig ofta att det
kanske inte behövs mer resurser för att klara en viss sak. Det
kan räcka med att vi gör mindre
justeringar på flera håll samtidigt för att nettoeffekten ska bli
positiv, säger Martin Sandelin,
patientprocessledare för lungcancerprocessen.
Värdebaserad vård inom
lungcancerprocessen på Akademiska startade hösten 2014.
Från början fanns ambitionen
att genomföra en totalöversyn
av processen och dess flöden.
Detta fick dock skjutas en aning
på framtiden, eftersom flera
av de berörda verksamheterna
ingick i en omorganisation på
sjukhuset som försvårade en
långsiktig planering. Arbetet
riktades istället in på vad som
gick att göra här och nu.
En av de första åtgärderna
Texten fortsätter på nästa sida
8
Ronden nummer 5 2015
9
Ronden nummer 5 2015
Kommentar Morten Kildal
forts. från föregående sida
var att förverkliga en tanke som
hade funnits en längre tid, att
införa gemensam mottagning
hos lung- och onkologklinikerna för de lungcancerpatienter
som ska få kombinerad stråloch cytostatikabehandling.
– Tidigare har patienterna
utretts hos oss på lungkliniken
och sedan skickats vidare till
onkologen för ett första besök
inför kommande behandling.
Glappet har varit omkring två
veckor, vilket är en lång, plågsam väntetid för den som har
fått en lungcancerdiagnos,
­säger Martin Sandelin.
Nu sitter en kontaktsjuksköterska från onkologen och
lungmedicin med redan på den
multidisciplinära konferensen.
Efter att beslut har fattats om
kombinationsbehandling får
patienten sedan besked inom
någon dag av lungmedicinare,
onkolog och kontaktsjuksköterska gemensamt, med information om när behandlingen
ska inledas och hur den ska gå
till.
»Det stärker oss
­betydligt när vi kan
prata med en samlad
röst.«
– Vi sparar in två veckor
och ger bättre information
till ­patienten med oförändrat
­resursutnyttjande. Diskussionerna under dessa möten har
även resulterat i ett fortlöpande, väldigt givande utbyte mellan lungmedicin och onkologen, ­säger Martin Sandelin.
En annan nyhet är inrättandet av en multidisciplinär
grupp för rehabilitering och
palliativa diskussioner. Gruppen samråder kring vilka behov
patienten har socialt och nutritionsmässigt, och hur dessa
bör tillgodoses för att optimera
­patienten inför antingen botande eller palliativ behandling.
Det har även varit värdefullt
att ha med en patientrepresentant i arbetsgruppen. Denna
är en numera botad före detta
cancerpatient, som bland annat
har lyft fram behovet av bättre
information till patienterna.
– Hon har betonat hur lite
som faktiskt går in hos den som
har fått ett cancerbesked, med
all stress och oro det för med
sig. Känslan av att inte vara tillräckligt informerad har skapat
mycket ångest i sig. Nu ska vi
tillsammans med kommunikationsavdelningen bland annat
ta fram informationsfilmer
med vår egen personal i våra
egna lokaler, som engagerar
patienterna på ett bättre sätt,
säger Martin Sandelin.
Att jobba inom ett tema tillsammans med andra cancerprocesser på sjukhuset är värdefullt på flera sätt.
– Det stärker oss betydligt
när vi kan prata med en samlad röst gentemot röntgen och
­patologen. Vi har inte tillräckligt många patienter inom
lungcancer på Akademiska för
att ha ett helt eget spår, där vi
till exempel kan boka in större
block hos röntgen enbart för
våra patienter. Vi har en ensam kontaktsjuksköterska, och
­generellt bygger verksamheten
mycket på enskilda individer
med stort engagemang, vilket
gör processen och dess rutiner
sårbara vid ledigheter eller
­andra typer av frånvaro. Ser
man till rehabkedjan är den
snarlik för alla t­ umörgrupper,
och det är uppenbart att en
ökad samordning ger bättre
flöden och en ökad professionalism inom processerna, säger
Martin Sandelin.
HANNES LJUNGHALL
Hur ska vi bli bäst?
Värdebaserad vård
handlar om att skapa värde
för patienten, ur ett helhetsperspektiv. För att vi ska bli
det universitetssjukhus i Sverige som lyckas bäst med detta behöver vi hitta tillitsfulla
samarbeten över gränser.
Alla som jobbar med värdebaserad vård strävar efter
samma sak – att förbättra
kvaliteten på vården. Detta
sker genom att skapa förutsättningar för sammanhängande vårdflöden och personcentrerad vård. På Karolinska
sjukhuset satsar de på omfattande förändringar av organisation och chefskap, medan
Sahlgrenska inför värdebaserad vård inom den befintliga
organisationsstrukturen.
På Akademiska har vi
valt en väg där vi stärker verksamhetsområdena och specialiteterna samtidigt som vi
med satsningen på värdebaserad vård utvecklar patientens
väg genom vården. Vi bygger
vidare på det som redan fungerar bra och skapar samtidigt
nya, effektiva samarbeten
över professions- och enhetsgränser. Under det senaste
året har jag varit med på ett
stort antal möten där engagerade och kunniga medarbetare arbetat tillsammans med
patienter för att skapa mer effektiva patientflöden. Det är
tydligt att vi till exempel inom
de olika cancergrupperna ofta
har liknande utmaningar och
förbättringsförslag. När vi nu
samordnar förbättringsarbetet för dessa patientgrupper
i ett Tema cancer skapar vi
ännu bättre förutsättningar
för att sprida goda idéer och
förbättrade arbetssätt.
Min slutsats i arbetet
med värdebaserad vård är att
det finns tre viktiga framgångsfaktorer som vi bör
bygga vidare på: transparens,
tillit och struktur. När professioner från olika delar av
vårdkedjan bidrar med sina
perspektiv ökar både förståelse och transparens. Vi får syn
på saker som vi inte uppmärksammat förut. Var och en
­bidrar med sitt perspektiv och
när vi möts och lägger pussel
träder nya mönster fram. Genom att träffas återkommande för att utbyta erfarenheter,
diskutera nya, smartare samarbeten och analysera hur det
går för patientgruppen, blir
resultat och möjliga åtgärder transparenta. Förslag går
vidare till chefer som diskuterar dem i en öppen dialog med
patientprocessledare. Medarbetarna får återkoppling och
genomför förändringar. Det
vi behöver därutöver är bra
strukturer i vardagen för att i
realtid kunna följa upp att det
verkligen blir en mer effektiv
vård. Så erbjuder vi den bästa
vården för patienterna.
Morten Kildal är huvud­
ansvarig för värdebaserad vård
på Akademiska
Tätare regionsamarbete ger stabil grund för Akademiska:
Klart om nytt samverksansavtal
Likartade regler för
­patienters tillgång till
vård och fler gemensamma verksamheter. Det är
två av nyheterna i ett samverkansavtal som de sju
landstingen och regionerna inom Uppsala-Örebro
sjukvårdsregion har kommit överens om.
Det nya samverkansavtalet
gäller 2016–2019. I avtalet förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala-Örebro sjukvårds­region
som samverkansområde. De
ska också verka för en mer jämlik vård inom sjukvårdsregionen och för att hälso- och sjukvårdsresurserna ska utnyttjas
effektivt.
– Det känns mycket bra att
de sju landstingen/regionerna
nu för första gången har ett
­gemensamt avtal där vi ska arbeta för en mer jämlik sjukvård
och där alla delar ingår. Vi får en
ökad transparens och tydlighet,
och vi kommer bort från de bi-
laterala avtalen mellan enskilda
parter. Nu gäller lika villkor för
alla, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), ordförande
för Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.
Det nya avtalet öppnar för
fler gemensamma verksam­
heter och områden för samverkan jämfört med tidigare. Sjukvårdsregionen ska också utreda
möjligheten att öka valfriheten,
så att patienter ska kunna välja
vårdgivare inom den så kal�lade slutenvården, det vill säga
vård av patienter som ligger på
sjukhus.
– Det här är ett viktigt avtal
för vårt landsting. Det ger en
stabil grund inför framtiden för
den högspecialiserade vården
vid Akademiska sjukhuset. Vi
ser nu fram emot ett gott och
fördjupat samarbete inom
sjukvårdsregionen, säger Börje
Wennberg (S), ordförande för
landstingsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län.
JESSICA ELGENSTIERNA
»Det kommer att ligga i allas intresse
att vår verksamhet fungerar bra«
–Det nya avtalet innebär
att Akademiska blir hela
regionens sjukhus på ett
annat sätt. Det kommer
att ligga mer i allas intresse att verksamheten på
Akademiska fungerar bra,
säger Akademiskas marknadschef Karolina Sidwall.
– Vi kommer att ha en tätare
och bättre kommunikation,
och regionlandstingen kommer
att tillsammans med oss få ett
ökat ansvar för en gemensam
produktionsplanering.
En annan
fördel hon lyfter fram är att
regionen nu
Karolina Sidwall
får ett större
­gemensamt ansvar för bassjukvården, vilket
för Akademiska kan innebära
en förbättrad kapacitet inom
den högspecialiserade vården.
– Om något sjukhus i regionen till exempel får ett tillfälligt
Uppsala-Örebro sjukvårdsregion är en av sex sjukvårdsregioner i Sverige.
Inom en sjukvårdsregion samverkar landstingen/regionen kring utnyttjande
av regionens sjukvårdsresurser. Inom varje sjukvårdsregion finns minst ett
universitetssjukhus som sköter den högspecialiserade vården. I UppsalaÖrebro sjukvårdsregion ingår landstingen i Dalarna, Sörmland, Uppsala,
Värmland, Västmanland och Region Gävleborg och Region Örebro län.
kapacitetsproblem inom bassjukvården, blir det lättare hitta
en gemensam lösning tillsammans med övriga regionsjukhus. Detta ligger också i linje
med avtalets ambitioner att
stärka oss och Örebro som universitetssjukhus, säger hon.
Vad gäller ekonomisk ersättning till Akademiska för den
vård som produceras var inte
allt färdigförhandlat vid Rondens pressläggning. Grundprincipen är dock att Akademiska ska få samma ersättning
som tidigare, sett till regionen
som helhet. Däremot kan er-
sättningen fördelas annorlunda
inom sjukhuset, eftersom man
på regionlandstingens begäran går över från den tidigare
prislistan till en modell som
baseras på drg-systemet. Om
det däremot gäller landsting
utanför regionen görs faktureringen enligt en ny prislista
som grundar sig i Akademiskas
egna kostnader för behandlingen, alltså ett självkostnadspris.
Detta gäller även inom regionen vid så kallad ytterfallsersättning för särskilt krävande
behandlingar.
HANNES LJUNGHALL
10
Ronden nummer 5 2015
11
Ronden nummer 5 2015
Aktuellt
! Ett ögonblick . . .
Framtidens Akademiska:
... Birgitta Lytsy, hygienöverläkare Landstinget i Uppsala län
Ombyggnader kan klaras inom budget
lokaler Det är möjligt
att genomföra om- och
tillbyggnationerna vid
Akademiska sjukhuset
inom ramen för den totala
budgeten för Framtidens
Akademiska. Det visar den
översyn av projektet som
landstinget har gjort.
I september beslutade landstingsstyrelsen att bromsa delar
av byggprojektet för se över
projektorganisationen och ta
fram åtgärder för att komma
tillrätta med den fördyring om
en halv miljard kronor som
­tidigare rapporterats.
Landstingsstyrelsen fick i
början av november information om ­resultatet av översynen
och läget i projektet från den
konsult som engagerats. Enligt
den nya prognosen kan landstinget minska det förväntade
underskottet för den nya vårdbyggnaden, ingång 100, med 88
miljoner kronor jämfört med
den prognos som gavs i september. Men fortfarande ligger
kostnadsnivån 395 miljoner
kronor högre än den ursprungliga budgeten. Till detta kommer en i­ ndexuppräkning på 112
miljoner kronor.
Enligt tjänstemannabedömningen som har gjorts är det
svårt att minska kostnaden för
det redan påbörjade bygget
av 100-huset. Däremot skulle
landstinget kunna minska
kostnaderna för andra delar av
Framtidens Akademiska.
Enligt översynen är det möjligt att göra kostnadsanpassningar i renoveringen av cen-
hans-Olov hellström,
biträdande sjukhus­
direktör:
De bärande delarna av
FAS-projektet genomförs som planerat.
Från och med i år ska vårdrelaterade infektioner, VRI, inom
landstinget bekämpas mer systematiskt och med mer fokus
på det förebyggande arbetet jämfört med tidigare år. Vad
innebär det för sjukhuset?
– Akademiska har tagit fram ett konkret,
strategiskt handlingsprogram för att förebygga de två största grupperna av VRI:er: vård­
relaterad urinvägsinfektion och CVK-relaterad
sepsis. Insatserna ska bli mer strukturerade
och alla medarbetare ska delta aktivt i arbetet
med att förebygga risker samt ha god kunskap om hur dessa infektioner förebyggs. I planen tydliggörs även sjukhusets mål och aktiviteter. Pilotavdelningar
är ­utsedda där man ska arbeta med att skapa rutiner och
arbetssätt som är hållbara över tid och så småningom ska
gå att införa på hela sjukhuset.
Varför just dessa infektioner?
– De är två av fyra vårdrelaterade infektioner som vi vet
går att förebygga effektivt med enkla, billiga och konkreta
evidensbaserade åtgärder. Dessa infektioner kostar landstinget stora summor pengar varje månad och ett stort lidande för våra patienter.
tralblocket motsvarande 370
miljoner kronor genom att göra
en mindre omfattande upprustning än vad som ursprungligen
planerats.
Den sammanlagda kostnaden för Framtidens Akademiska blir i så fall drygt 4,5
miljarder kronor, exklusive
indexuppräkning, vilket är i
enlighet med de ursprungliga
kalkylerna.
Av informationen som gavs till
landstingsstyrelsen framgick
också att prognosen för när ingång 100 står klar har skjutits
fram. Nu beräknas byggnaden
stå klar sommaren 2018 och
verksamheterna vara igång i de
nya lokalerna kring årsskiftet
2018/2019.
– Givet den situation som
har uppstått ser vi från sjukhusets sida på det hela taget
positivt på de förslag som har
redovisats. Enligt förslaget får
vi ändra våra planer något för
norra delen av centralblocket, men de bärande delarna
»Mer fokus på förebyggande arbete
mot vårdrelaterade infektioner«
Kan du nämna några konkreta insatser?
– I korthet handlar det om hur man hanterar katetrar som
förs in i urinvägarna och i centrala kärl. Det handlar om att
skärpa indikationerna, tillämpa aseptik hela vägen i samband med kateterinläggning och framför allt att dra katetrar så fort det bara är möjligt.
Varför sker en förskjutning mot mer proaktivt vårdhygieniskt
­arbete just nu?
– Mycket har hänt på sista tiden, bland annat gjordes nyligen en revision av landstingets vårdhygieniska arbete och
det som föreslogs har man tagit till sig. I december presenteras även en strategi och en handlingsplan för landstingsstyrelsen för perioden 2015–2018 med målet att minska VRI
och som ska styra förvaltningarnas arbete. Tyngdpunkten
ska flyttas från att utreda skador som redan skett till att
­fokusera mer på att de aldrig ska inträffa.
av FAS-projektet genomförs
som planerat. Arbetet med att
uppföra ingång 100 fortsätter
och huset får den standard och
det verksamhetsinnehåll som
vi har velat ha. Före somma-
ren nästa år är vi klara med en
genomgripande ombyggnad av
85-huset, och sedan fortsätter
vi med samma typ av ombyggnad av 70-huset.
HANNES LJUNGHALL
Vy från barnsjukhuset i slutet av november mot bygget av ingång 100.
Byggnaden beräknas stå klar sommaren 2018 och verksamheterna ska
sedan vara igång i de nya lokalerna kring årsskiftet 2018/2019.
Varför är ett förebyggande, systematiskt arbete viktigt?
– Det gynnar både den enskilde patienten och samhällsekonomin. Evidens för att rätt åtgärder har effekt finns både
­nationellt och internationellt. Vårdrelaterade infektioner
står för cirka 35 procent av alla vårdskador och kan till stor
del förebyggas. Infektionerna kostar samhället runt 6,5 miljarder kronor årligen och varje infektion leder till i genomsnitt fem extra vårddygn. I vårt län ligger förekomsten på
cirka elva procent och kostar landstinget 100 miljoner kronor varje år.
ELISABETH TYSK
12
Ronden nummer 5 2015
Patienten blir en jämbördig medaktör
Personcentrerad vård inom geriatriken ökar trygghet och motiva tion hos patienterna
Personcentrerad vård gör patienten till
en aktiv, jämbördig aktör
i planeringen och genomförandet av den egna vården.
– Det kan ibland vara en
utmaning att avstå från
en lämplig behandling
eller träning, eftersom
personen ifråga själv inte
prioriterar den, säger Lisa
Henley, arbetsterapeut på
minnes- och geriatrikmottagningen.
En grundtanke inom personcentrerad vård är att vårdare
och patient ingår ett partnerskap, där man tillsammans planerar vård och rehabilitering.
Patienten ses inte som passiv
mottagare av insatser utifrån
en viss diagnos, utan som en
jämbördig medaktör. Helst ska
inte ens ordet ”patient” användas, även om det fortfarande
ofta sker i interna sammanhang
personal emellan på minnesoch geriatrikmottagningen.
– Det ger en ökad trygghet
för patienternas del när de känner sig delaktiga. När vi lägger
upp behandlingen tillsammans
får de en bättre förståelse för
varför behandlingen ser ut som
utveckling
solvig johansson,
sjuksköterska:
Att ta sig kanske tio
minuter längre tid för
samtalet vid inskrivningen upplever vi att
vi tjänar in på ökad
trygghet för personen,
och därmed färre
frågor i efterhand.
lisa henley,
arbetsterapeut:
Det kan vara en utmaning att avstå från
en lämplig behandling
eller träning, eftersom
personen själv inte
prioriterar den.
den gör, och då blir de också
bättre på att följa de rutiner och
åtgärder som vi enas om, säger
Solvig Johansson, sjuksköterska på mottagningens hem- och
dagrehabilitering.
Under året har mottagningen börjat använda sig av ett
formulär vid inskrivningen, där
man tillsammans med patienterna går igenom deras nuläge
inför behandlingen, vilka mål
de har (vilka aktiviteter de vill
kunna klara av på egen hand),
planerade åtgärder för att nå
dit, och hur lång tid behandlingen ska ta.
Upplägget kräver att personalen tar sig tid att lära känna
personen bättre, så att de får en
klarare bild av vilka åtgärder
som passar bäst i det enskilda
fallet.
– Att ta sig kanske tio minuter längre tid för samtalet vid
inskrivningen upplever vi att
vi tjänar in på ökad trygghet
för personen, och därmed färre
frågor och telefonsamtal i efterhand. Det är också viktigt hur
man ställer frågorna, så att man
inte styr samtalet för mycket.
Det är personens egen berättelse som ska komma fram, säger
Solvig Johansson.
Vid utskrivningen fylls for
Geriatriken arbetar för att utveckla personcentrerad vård där patienten ses
som en självklar del i teamet. Den vård och behandling som ges ska utgå
muläret på med individuella
tips och råd som ska hjälpa
patienterna till en fortsatt
bättre hälsa. De får även tips
på kontakter hos kommunen,
föreningar, studiecirklar med
mera, och till sist kommer man
överens om när och hur mot-
tagningen ska göra en uppföljning.
Personcentrerad vård har i
studier visat sig öka värdet för
patienterna, korta vårdtider
och ge bättre arbetsmiljö och
patientflöden. På minnes- och
geriatrikmottagningen har man
13
Ronden nummer 5 2015
»Alltid en risk att man inte
lyssnar in patienten ordentligt«
– Vi såg att personcentrerad vård var ett bra sätt
för oss att bryta ner sjukhusets övergripande mål
och vision på verksamhetsnivå, säger Rose-Marie
Brundin, tf verksamhetschef för geriatriken.
Dagens Medicin arrangerade i
vintras en inspirationsdag om
personcentrerad vård, och geriatriken deltog med en grupp på
fem personer, tillsammans med
vårdutvecklare från neurodivisionen.
– Vi hade redan diskuterat
en hel del kring detta, och vi
fick många nya tankar och idéer
under dagen som vi ville gå
vidare med, säger Rose-Marie
Brundin.
När sjukhusets mål- och visionsarbete under våren sedan
skulle brytas ner på verksamhetsnivå skrev geriatriken in
som ett eget mål att man skulle
ha ”välfungerande team som
arbetar personcentrerat”. Till
stöd i det fortsatta arbetet hade
man en bok om personcentrerad vård som tagits fram inom
Göteborgs universitet, där det
bland annat angavs i detalj hur
man kunde implementera konceptet inom sin verksamhet.
I korthet går det ut på att
foto: magnus laupa
man bildar temagrupper bestående av medlemmar ur de
ifrån personens egna mål. Från vänster syns Solvig Johansson, Lisa Henley
team som arbetar med patienoch Susanne Friman Vestlund från minnes- och geriatrikmottagningen.
terna. Ingår gör avdelningschef,
läkare, sjuksköterska, underännu inte hunnit genomföra nå- vi märker skillnad när vi mäter sköterska och paramedicinagon utvärdering, men intrycket
re. Dessa team får ansvar för
vårdklimatet på mottagningen igen. Vår uppfattning är att
från patienthåll hittills är poimplementeringen och bildar
sitivt.
­patienterna är väldigt nöjda,
även tillsammans en ”lär– Vi hoppas att utveckling­säger Susanne Friman Vestlund, grupp”, där alla träffas, utbyter
en av vårt arbetssätt kommer
erfarenheter och ger varandra
tf avdelningschef för minnesatt påverka resultatet på nästa
tips och råd.
och geriatrikmottagningen.
HANNES LJUNGHALL
patientnöjdhetsenkät och att
Den nya patientlagen som
trädde i kraft vid årsskiftet
ställer ökade krav vad gäller
tillgänglighet, information,
samtycke, delaktighet och individuell planering. Samtliga
dessa parametrar kunde tillgodoses genom att införa personcentrerad vård.
– Som tur var
visade det sig att
Cosmic var uppbyggt på ett sätt
som passar för
Rose-Marie
personcentrerad Brundin
vård. Det kräver
viss inlärning för att man ska
kunna utnyttja systemet optimalt, men allt finns färdigt, och
det gör att vi nu kan gå vidare
och arbeta mer med vår dokumentation, säger Rose-Marie
Brundin.
Under hösten har personcentrerad vård breddinförts
inom geriatriken (utom avd 2
i Tierp). Rose-Marie Brundin
har mött många positiva röster
från personalen, men samtidigt
menar andra att det egentligen
inte är något nytt.
– Den typen av invändningar är genomgående hos
alla verksamheter som börjar
jobba med personcentrerad
vård. Visst kan man på ett sätt
säga att man alltid har ställt
patienten i centrum, men det
blir en tydlig skillnad när man
systematiserar arbetet på det
här sättet. I och med att man
blir så specialiserad på sin egen
patientgrupps behov är det lätt
att känna att man redan vet
vilken åtgärd som passar bäst
i ett visst läge. Det finns alltid
en risk att man inte lyssnar
in ­patienten ordentligt, säger
Rose-Marie Brundin.
HANNES LJUNGHALL
14
Ronden nummer 5 2015
15
Ronden nummer 5 2015
Enkät:
Anna Schmidt från infektion intill en docka iförd
arbetsklädsel för högsmittsamma sjukdomar.
Vad har ni gjort på medarbetardagarna?
l Karin Haglund och Maarit Anttila
Eriksson, sjuksköterskor på onkologisk
dagvårdsavdelning:
– Vi har sett det mesta här idag. Vi
var här förra året också och tycker att
det är roligt att det är så många nya
utställare det här året. Det är väldigt
intressant att få se olika verksam­heter
på sjukhuset visa upp sig. Plastikkirurgen hade ett bra upplägg där deltagarna engagerades med att svara på
frågor, och vi har förstås tittat lite
­extra på utställarna från vår egen
­klinik också.
l Johan Widenfalk, läkare, klinisk
foto: magnus laupa
Sofia Englund från klinisk kemi och farmakologi besökte ambulansens monter och provade att lyfta vikter som motsvarade tyngden från kortändan av en
bår. Niklas Rosengren, tf avdelningschef ambulansen Tierp, och Erik Nilsson, avdelningschef ambulansen Östhammar, tittar på.
Berit Nyberg (t v) från ultraljudssektionen låter en
besökare prova att göra en biopsi.
­neurofysiologi:
– Jag är här på min lunch och har
inte hunnit se så mycket än, men jag
började hos vår egen utställning från
klinisk neurofysiologi, och sedan tycker
jag att ambulansen och neurokirurgen
ser intressanta ut. Jag har hunnit med
att höra Gunilla Enblads föreläsning
om aktuell cancerforskning också. Det
är jättebra att det ordnas sådana här
dagar, det är roligt att kunna gå hit och
titta.
Ännu fler besökare i år
Medarbetardagarna lockade 2 200 till Blå korset
evenemang Medarbetar­
dagarna den 15–16 oktober lockade omkring 2 200
besökare, vilket var 600
fler än förra året.
–Responsen har varit väldigt
positiv även i år, säger projektledaren Birgitta Kauppinen
Ben Yahia.
Medarbetardagarna hölls i
år för andra gången. Temat den
här gången var Akademiska
Framtidssjukhuset och hur
sjukhuset kan rusta sig för att
möta framtiden på bästa sätt.
Plats för evenemanget var Blå
korset, där aktiviteter pågick i
tre stora salar
från morgon
till kväll båda
dagarna.
I 30 olika
montrar och
ett stort antal Birgitta Kauppinen
föreläsningar Ben Yahia
fick medarbetarna inspirera varandra och
förmedla kunskap om sina respektive verksamheter.
Alla som besökte dagarna deltog i en utlottning av
priser, där man bland a­ nnat
kunde v­ inna en dag med
intensivvårds­helikoptern.
I år hade programmet även
utökats med studiebesök hos
blodcentralen, bfc och klinisk
kemi och farmakologi, och med
en after work med liveband, och
öl och vin till självkostnadspris.
– De nya inslagen lyfte
­dagarna ytterligare och det var
väldigt god stämning hos både
medverkande och besökare.
Jag är väldigt imponerad av
engagemanget och professionalismen hos alla utställare och
föredragshållare. Vi tillfrågade besökarna på plats vad de
tyckte om medarbetardagarna,
och av de som svarade angav 99
procent alternativen ”bra” e­ ller
”mycket bra”, säger Birgitta
Kauppinen Ben Yahia.
Om det går att få ännu fler att
hitta till medarbetardagarna
återstår att se.
– 2 200 är en väldigt bra
siffra, särskilt i relation till att
det är långt ifrån alla medarbetare som är i tjänst varje dag.
De flesta passar ju på att gå när
de är inne och jobbar, och det
har också legat till grund för vår
planering av programmet, det
ska gå att titta in när man har
möjlighet.
HANNES LJUNGHALL
Cecilia Merendino och Linda Oberholzer
bemannade nimas monter.
2 200 medarbetare styrde stegen mot Blå korset
under Medarbetardagarna.
Sjukhusledningens medlemmar fanns på plats för att samtala med medarbetare och svara på frågor.
Här syns Anette Skoglund, verksamhetschef intern- och lungmedicin, och Elisabeth Nelson,
­verksamhetschef urologi.
16
Ronden nummer 5 2015
17
Ronden nummer 5 2015
Thoraxintensiven:
Nytt elektroniskt journalsystem för anestesi- och ivavård
Nu är pappersjournalerna borta på anestesin och iva inom thorax.
Under hösten har de övergått till ett elektroniskt informationssystem som är
speciellt utformat för den
typen av verksamhet.
Under 2016 ska systemet vara i
gång på samtliga anestesi- och
iva-enheter på Akademiska.
Anledningen till att pappersjournalerna överlevt så
pass länge på dessa enheter är
att Cosmic inte är utvecklat för
­intensivvård.
– Tempot är högt hos oss.
Inte minst gäller det läkemedelsordinationer, vi kan ändra
dessa med mycket täta mellanrum. Datavolymen för en
patient här är ofta enorm och
det kräver ett annat it-stöd än
utveckling
Cosmic, säger Andreas Liliequist, klinisk ledare.
Det nya kliniska informationssystemet, Metavison, kan
delvis integreras med Cosmic.
Det innebär ett effektivare
­arbetsflöde där onödigt arbete
som skanning av pappersjournaler och dubbeldokumentation tas bort.
Akademiska är det första storsjukhus i landet som installerar ett heltäckande it-stöd
för samtliga anestesi- och
iva-enheter. Den elektroniska
journalföringen bidrar till en
ökad patientsäkerhet, ett bättre
kliniskt beslutsstöd och en optimerad läkemedelsordination.
Först ut att använda it-stödet
är alltså anestesin och iva på
thorax.
andreas liliequist,
klinisk ledare:
Datavolymen för en
patient här är ofta
enorm och det kräver
ett annat it-stöd än
Cosmic.
– Vi har lagt pennan åt sidan
i och med att pappersjournalerna försvann. Det gick fort
att vänja sig av med den, säger
Carl Sandström, intensiv-
vårdssjuksköterska på thorax.
Övergången till elektroniska
journaler leder till en ökad säkerhet, till exempel när det gäller läkemedelsordinering.
– En ordination skriven i
datorn är lättare att läsa, vilket
minimerar risken för felordination till följd av svårlästa handskrivna sådana. Den elektroniska läkemedelsmodulen kan
också kopplas till olika beslutsstöd, säger Andreas Liliequist.
En annan viktig faktor som bidrar till ökad säkerhet är att all
information från den medicintekniska utrustningen dokumenteras i patientens journal.
– Sammantaget ger detta en
mer detaljerad bild av patienten. I vårt arbete är det exempelvis viktigt att ha kontroll
foto: staffan claesson
»Vi har lagt
pennan åt sidan«
Metavision ger en mer detaljerad bild av patienten, tycker Sara Nordmark (i mitten), här tillsammans med kollegan Emma Jonsson (t v) på thoraxintensiven.
på patientens vätskebalans –
tidigare har vi fått räkna ut den
manuellt, nu görs det kontinuerligt i systemet. Blodtrycket är
en annan viktig parameter som
datorn registrerar varje minut,
medan vi tog och skrev in det i
pappersjournalen varje kvart,
säger Sara Nordmark, sjuksköterska på thoraxintensiven.
– Det blir ett annat sätt att arbeta. Vi är vana vid att kontrollera vissa parametrar i en viss
ordning när vi vårdar en patient
utifrån övervakningsskåp och
pappersjournaler. Nu blir arbetsmönstret ett annat när vi
ska söka informationen under
flikar i datorn. Men det går att
lära om, det tar bara lite olika
tid för oss, fortsätter hon.
Sara Nordmark är en så kal�-
lad superanvändare som är
­extra utbildad för att vara ett
stöd till kollegorna vid övergången till Metavision. Generellt har läkare och sköterskor
fått en och en halv dags utbildning i det nya systemet. Men för
vissa personer rör det sig hittills endast om några timmars
utbildning därför att personalläget är så pressat.
– Mot den bakgrunden tyck-
Sara nordmark,
sjuksköterska:
Personalen har
­hanterat övergången
otroligt bra. Det handlar ju om ett nytt sätt
att få överblick över
patienten.
er jag att personalen hanterat
övergången otroligt bra. Vi har
inte haft några allvarliga avvikelser. Det handlar ju om att
hitta ett nytt sätt att få överblick över patienten, säger hon.
Med det nya it-stödet är det
tänkt att personalen ska få mer
tid för patienterna i och med
att dokumentationen automatiseras.
Att det nya informationssystemet kan integreras med
Cosmic spelar en mycket viktig
roll när patienter flyttas mellan
enheter.
– När en patient ska skrivas
ut till en vårdavdelning sammanställer Metavision en rapport med patientens värden det
senaste dygnet. Det blir en pdf
som personalen kan ta del av
i Cosmic. Tidigare kopierade
vi pappersjournalen och hade
­telefonkontakt, vilket tog tid.
Också när patienterna ska
komma till en intensivvårdsavdelning är det en stor fördel
att kunna få en överblick via
datorn.
Metavision är ett konfigurativt system som varje enhet kan
anpassa efter sina behov och
sin verksamhet. Samtidigt får
andra användare på sjukhuset
tillgång till informationen.
– Det är en utmaning att skapa ett system som å ena sidan
kan skräddarsys för varje verksamhet och å andra sidan har
en sådan gemensam grund att
alla kan känna igen sig, menar
Andreas Liliequist.
INGELA WIMAN
18
19
Ronden nummer 5 2015
foto: Susanne Heller
Ronden nummer 5 2015
Uppställning vid invigningen av Scapis testcenter i Uppsala. Från vänster:
Eva Wallberg, undersköterska, Shumi Omar, sjuksköterska, Petra Sandström,
sjuksköterska, Gunilla Hägg, undersköterska, Eva Lindberg, överläkare
lung- och allergikliniken och universitetslektor, Uppsala universitet, och
Johan Sundström, ansvarig forskare (PI) för Scapis Uppsala, specialistläkare
och professor i epidemiologi, Uppsala universitet.
Scapis bygger unik kunskapsbank
Akademiska deltar i jättestudie inom hjärta, kärl och lungor
Akademiska
sjukhuset och Uppsala
universitet deltar i Scapis
(Swedish cardiopulmonary bioimage study), ett
världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och
lungor.
Scapis bygger världens största
medicinska kunskapsbank,
med målet att kunna förutsäga
vem som riskerar att drabbas
av hjärt-lungsjukdom – och
förhindra det. Studien leds av
en nationell forskargrupp och
drivs av sex universitetssjukhus
i Sverige med Hjärt-Lungfonforskning
den som huvudfinansiär och
ger fantastiska möjligheter för
nya forskningsgenombrott.
I Uppsala leds arbetet av
­Johan Sundström, specalist­
läkare och professor i epidemiologi, och Lars Lind, överläkare
och professor i kardiovaskulär
epidemiologi.
– Trots stora framsteg inom
behandling av hjärt-kärlsjukdomar tillhör dessa fortfarande de vanligaste orsakerna till
sjukdom och för tidig död. Nu
visar forskning att lungsjukdomen kol ofta har koppling
till hjärt-kärlsjukdomar. Med
Scapis vill vi bidra till ytterligare kunskap om dessa sjuk­
domars uppkomst för att kunna
förebygga dem, ställa bättre och
tidigare diagnos, påverka sjukdomsförloppet och utveckla
nya bättre behandlingsmetoder och läkemedel, säger Johan
Sundström.
5 000 kvinnor och män i åldrarna 50–64 i Uppsala kommun
bjuds in att delta i studien. Totalt kommer 30 000 personer
i Sverige att genomgå omfattande hälsoundersökningar av
hjärta, kärl och lungor i form
av bland annat skikt­röntgen,
­ultraljud och blodprover.
Scapis Uppsala kommer
att genomföra undersökningarna på ett testcenter på Dag
Hammarskjölds väg 10B och
på bild-och funktionscentrum
i lab. 11 på Akademiska, dit
Hjärt-Lungfonden har köpt in
en ­datortomograf till ett värde
av 12 miljoner kronor. Akademiska får behålla denna efter
studiens slut och kan även
använda den vid lediga tider
under studiens gång. Projektet
pågår till oktober 2018.
JOSEFIN BARCK
Från sopor till
biogas
Varje år kastas över 3 000 ton sopor på Akademiska. Ungefär en tredjedel återvinns. Ronden
tog rygg på en soppåse från avdelningen till
Uppsala vattens biogasanläggning.
text andreas jakobsson foto magnus laupa
20
Ronden nummer 5 2015
21
Ronden nummer 5 2015
forts. från föregående sida
Vaktmästarna hämtar avfallet med dragtruckar
upp till fyra gånger per dag från återvinningsrummen och soprummen.
Ovan: I lunchrummet står kärl för brännbart,
metall, papper och andra förpackningar och en
smal silverblank behållare för matavfall.
Nedan: På blodcentralens akutlab står gula boxar
för smittförande avfall.
På blodcentralen heter det att man ”går ut med hunden” när man tömmer kärlen för smittförande
avfall.
Att hämta soporna är vaktmästarnas uppgift. De hämtar avfallet med dragtruckar
upp till fyra gånger per dag från återvin-
På Uppsala vattens biogasanläggning på
Kungsängen behandlas 26 000 ton organiskt
avfall varje år.
Det kan du göra för en
bättre återvinning
P
å blodcentralens akutlab står
gula boxar för smittförande
avfall på små rullvagnar med
ett handtag som sticker upp på
ena sidan. I dem kastas provrör
med blod i och annat som kan innebära en
smittrisk.
– Vi brukar säga att vi går ut med hunden
när vi drar ut dem till miljörummet, säger
avdelningschefen Karin Vikholm.
I lunchrummet står kärl för brännbart,
metall, papper och andra förpackningar
och en smal silverblank behållare för matavfall. Från blodcentralen hämtas soporna
ner av städpersonalen som sorterar dem i
ett återvinningsrum nere i källaren i samma byggnad där kärl står prydligt uppradade längs väggarna.
Den nya miljöstationen, som togs i bruk den 15 september i år, är ett stort lyft för dem som arbetar med
avfallshanteringen. Anläggningen har kapacitet för betydligt mer sopor än vad som produceras i dag.
ningsrummen och soprummen, sammanlagt ett tjugotal. Två personer jobbar med
att hämta soporna som ska återvinnas och
två personer tar hand om brännbart och
smutstvätt sju dagar i veckan året om.
Therese olsen, miljöchef:
Hur mycket som skulle
kunna återvinnas är
svårt att säga, kanske
kan 50 procent vara en
vision för framtiden.
Kulvertarna leder under Sjukhusvägen
över till den nya miljöstationen, som togs
i bruk 15 september i år och är ett stort lyft
för dem som arbetar med avfallshanteringen. Det är rent och snyggt och anläggningen har kapacitet för betydligt mer sopor än
vad som produceras i dag. Andra förbättringar mot tidigare är ett rum där kärlen
tvättas när de blivit smutsiga på insidan
och olika lyftanordningar som minimerar
de oergonomiska momenten.
– Här har vi goda möjligheter att omhänderta mer avfall och nya fraktioner i
framtiden. En positiv konsekvens är också
att soporna inte behöver hämtas lika ofta,
vilket minskar antalet transporter, säger
Erik Sköldstam, miljö- och
avfallscontroller, om den
nya miljöstationen:
En positiv konsekvens
är också att soporna
inte behöver hämtas
lika ofta, vilket minskar
antalet transporter.
Erik Sköldstam, som är miljö- och avfallscontroller vid Landstingsservice.
Genom miljöstationen passerar över
3 000 ton sopor per år. Av dem återvinns i
dagsläget 34 procent.
– Hur mycket som skulle vara möjligt att
återvinna är svårt att säga. Det ska ju vägas
mot arbetsbelastning och hur mycket utrymme kärlen får ta ute på avdelningarna,
men kanske 50 procent kan vara en vision
för framtiden, säger Therese Olsen, som är
miljöchef på Akademiska sjukhuset.
Vår soppåse körs bort till inkastet i
containern för matavfall och tippas ner
tillsammans med ett 20-tal andra påsar.
Containern är kyld för att dålig lukt ska
undvikas och hämtas en gång varannan
vecka. Den här fredagen kör Christian
­Eriksson lastväxlaren som drar upp containern bakpå bilen.
När det är klart hoppar vi in i förarhytten
och åker mot Kungsängen. Även Christian
är positiv till den nya miljöstationen.
– Tidigare kunde containern läcka så att
det blev ett spår hela vägen från sjukhuset,
men det händer inte längre, säger han.
På väg in till biogasanläggningen stannar
vi på en stor våg som väger hela bilen för att
se hur mycket last den kommer med. Under de gångna två veckorna har containern
fyllts med 4,4 ton. Inne på anläggningen
1. Sortera rätt glas!
Det enda som ska läggas i kärlen
för glas är förpackningar av glas.
Dit räknas inte till exempel provrör
och dricksglas, som inte omfattas
av producentansvaret, eller porslin
och keramik som förstör återvinningsprocessen.
2. Sortera kanyler rätt!
Kanyler och andra vassa föremål
ska sorteras i särskilda, punktionssäkra behållare. Tyvärr påträffas
kanyler ofta i sopsäckar och bland
personalkläder. Varje år sticker sig
personer i vaktmästarpersonalen
på använda kanyler som hamnat
fel.
3. Återanvänd möbler!
I ingång 82 finns ett rum där
fina möbler sparas istället för att
­kastas. I rummet, som är öppet
två dagar i veckan kan man boka
­möbler som behövs på någon avdelning istället för att beställa nya.
Texten fortsätter på nästa sida
22
Ronden nummer 5 2015
23
Ronden nummer 5 2015
forts. från föregående sida
Solceller
producerar
klimatsmart
energi
miljö På taket till ingång
95–96 har nyligen satts
upp 245 solceller med en
sammanlagd yta på 400
kvadratmeter.
Dessa alstrar el som varje år
motsvarar elförbrukningen hos
ca 13 normal villors hushållel .
Kostnaden är 1,2 miljoner kronor, vilket beräknas betala sig
själv inom 17–18 år.
– Och då handlar det om helt
koldioxidneutral el med ett
stort miljömässigt värde, säger
Fredrik Sadjak, elsystemförvaltare på Landstingsservice.
Slammet som blir kvar efter att biogasen utvunnits ur matavfallet blir gödsel som hämtas med tankbil och hamnar på åkrarna. Lastbilschauffören Kenny
Johansson fyller upp tanken med gödsel som sedan körs ut till lokala lantbruk.
är den sura lukten av ruttnade matrester
påträngande. Trots att de nya containrarna
är bättre än de tidigare kvarstår en del problem med hanteringen. Den nya containerns baklucka är hängd på ena baksidan
istället för ovanifrån, vilket har konsekvensen att den måste öppnas innan den backas
in och töms ner i en behållare. När Christer
gör det rasar ett 40-tal påsar och säckar ut
på marken som han får skotta ner med en
spade, vilket tar 20 extra minuter.
Lennart Nordin, chef på uppsala
­vattens biogas­anläggning:
Att biogasen används i stads­
trafiken innebär även en stor
för­bättring av utsläpps­­värdena i stan.
På biogasanläggningen blir matresterna
till metangas genom att syret tas bort i förmultningsprocessen vilket kallas rötning.
Den gasen kan man sedan köra bussar och
bilar på.
– Att biogasen används i stadstrafiken
innebär även en stor förbättring av utsläppsvärdena i stan. Både koldioxidutsläppen och partiklar minskar, berättar Lennart Nordin, som är chef på anläggningen.
Av tio kilo matavfall produceras gas motsvarande en liter diesel eller bensin. För
närvarande producerar biogasanläggningen på Kungsängen gas till 500 taxibilar
och 65 bussar. Rötresten som blir över när
gasen utvunnits används sedan som gödsel
på åkrar i Uppsalatrakten.
– Det är gödselbiten som känns viktigast.
I dagsläget tankas 65 bussar och 500 taxibilar i
Uppsala med biogas från biogasanläggningen på
Kungsängen.
Det blir ju till ny mat, säger Lennart Nordin.
Mat som kanske hamnar i en personalmatlåda som en morgon ställs in i kylen i
något av Akademiskas lunchrum.
Elsystemförvaltaren Fredik Sadjak på taket till ingång 95–96, där 400 kvadratmeter solceller har satts upp.
Om alla ansökningar om
bygglov går igenom kommer det
under de närmaste åren att sättas upp solceller på ytterligare
tio byggnader på sjukhusområdet. Storleken varierar, från 190
kvadratmeter på 50-­huset till
690 kvadratmeter på 85-­huset.
Sedan tidigare sitter även sol-
fångare på psykiatrins lokaler
som alstrar energi som varje år
motsvarar elförbrukningen hos
fem trerumslägenheter, plus
värmeförbrukningen hos tre
normalstora villor.
Målet är att det 2018 ska
sitta solceller på sjukhuset med
en sammanlagd yta på 6 000
kvadratmeter, och ytterligare
4 000 kvadratmeter på andra
byggnader som landstinget
äger.
Tillsammans ger detta el som
motsvarar förbrukningen från
70 villor under ett år.
Tidigare utreddes även möjligheterna att sätta upp vind-
snurror, men där bedömdes
investeringen vara för hög i förhållande till elproduktionen.
– Vi fortsätter att leta fler sätt
att själva producera koldioxidneutral el. Det finns andra möjligheter som vi utreder, säger
Fredrik Sadjak.
Reningsverk
ska minska
antibiotikaresistens
delsutsläppen, men även låga
koncentrationer av antibiotika
i vattenmiljöer räcker för att
bakterier ska utveckla resistens. Dessutom kan antibiotikaresistens bildas redan på
sjukhus.
– Koncentrationen är högst
inom sjukvården, mycket beroende på att vi ofta måste
använda antibiotika som slår
ut många olika bakterier. För
att minska uppkomsten och
spridningen av antibiotikaresistenta bakterier krävs en
helhetssyn. Det är viktigt att se
om avloppsrening vid ”källan”
kan bidra till en minskning av
spridningen, inte bara ut i mil-
jön men även i
det långa loppet till människor och djur,
säger Björn
Olsen, professor och infektionsläkare på
Akademiska
sjukhuset.
och vatten. Till en början kommer prover tas från sjukhusets
avlopps­vatten och analyseras
på Svenska Miljöinstitutet, ivl.
Läkemedelsrester kommer att
analyseras före och efter ozonbehandling av vattenproverna.
Om metoden visar sig kostnadseffektiv för att rena v­ atten
från antibiotika räknar Akademiska sjukhuset med att
om cirka ett år installera en
pilotanläggning på infektionskliniken för att se om tekniken
fungerar i praktiken. Därefter
tas beslut om att installera ett
eget reningsverk.
miljö Akademiska kan bli
det första sjukhuset i Sverige som använder ozon
för att rena avloppsvatten från antibiotika och
multiresistenta bakterier.
I december startar ett
­pilotprojekt för att testa
den nya tekniken.
Globalt står sjukvården för en
mindre del av de totala läkeme-
Björn Olsen
Den teknik som ska användas bygger på användning av
ozon, en gas som bildas naturligt i ­atmosfären och bidrar till
att rena luften på marknivå.
Ozonet oxiderar föroreningar mycket snabbt och bryter
oftast ner dessa till koldioxid
HANNES LJUNGHALL
ELISABETH TYSK
24
Ronden nummer 5 2015
25
Ronden nummer 5 2015
Noterat
Akademiska söker rikssjukvårdsuppdrag inom tre områden
vård Landstinget i Uppsala
Tf sjukhusdirektör Eva Telne välkomsttalade under Medicinteknikdagarna på
Uppsala Konsert & Kongress.
Fokus på framtida teknik
evenemang Den 13–14 oktober stod Akademiska sjukhuset och
foto: staffan claesson
Uppsala universitet som värd för årets Medicinteknikdagar, som i
år arrangerades för elfte gången av Svensk förening för medicinsk
teknik och fysik (MTF). Ett tema för årets konferens var framtidens
vård och hur Sverige kan återta en ledande position inom medicinsk
teknik, bland annat genom större samverkan mellan olika aktörer,
införsel av nya teknologier i vården samt planering och färdigställande av förbättrade vårdmiljöer i hemmet och på sjukhus.
län/Akademiska sjukhuset och
Region Östergötland/Universitetssjukhuset i Linköping har
ansökt om förlängt rikssjukvårdsuppdrag för behandling av
svåra brännskador. Det nuvarande uppdraget började gälla
2010 och löper ut i juni 2016.
Landstinget i Uppsala län och
Region Östergötland är enda
sökande av uppdraget. B
­ eslut
fattas av Socialstyrelsen den ­16
december.
Landstinget i Uppsala län har
även, tillsammans med Västra
­Götalandsregionen/Sahlgrenska
universitetssjukhuset, uppdrag att bedriva rikssjukvård
inom viss kraniofacial kirurgi.
Detta uppdrag ­löper ut den sista
december 2016. Landstinget i
Uppsala län skickade i november
in ansökan om en fortsättning
under perioden 2017–2021.
Övriga sökande är Västra Götalandsregionen och Stockholms
läns landsting/Karolinska universitetssjukhuset. Beslut fattas
under våren.
Akademiska sjukhuset har
en av landets största otokirurgiska kliniker och Landstinget
i Uppsala län ansökte nyligen
om rikssjukvårdsuppdrag för
cochleaimplantat på barn med
missbildade temporalben. Den
period som ansökan gäller
är 2017–2021. Utöver Landstinget i Uppsala län har ansökan
lämnats in av Stockholms läns
landsting/Karolinska universitetssjukhuset, som för närvarande har rikssjukvårdsuppdrag
för denna patientgrupp. Beslut
fattas under våren.
Landstingskören ger julkonsert
evenemang Den 12 december kl 16 medverkar Landstingskören
i en julkonsert i Missionskyrkan. Under rubriken ”Allsång i juletid”
samlas Trio X med vuxenkörer, barnkör och barytonsolist. Dirigent är
Erik Hellerstedt. Entrébiljett kostar 150 kronor och köps på plats.
ETP firade 30-årsjubileum
evenemang Den
20 november firade
mottagningen för
transkulturell psykiatri (ETP) 30-årsjubileum. ETP är en
öppenvårdsmottagning för flyktingar
och invandrare över
18 år. Särskild prioritet ges åt nyanlända
flyktingar med uppehållstillstånd och
invandrare med
flyktingtrauma. ETP
tar emot patienter
Chiles ambassadör José Mario Goñi Carrasco (t v) i
Grönwallsalen tillsammans med ETP:s avdelfrån såväl Uppsala län
ningschef Manuel Fernandez.
som intilliggande län.
Under dagen hölls
en lång rad föreläshar spelat en oerhört viktig roll
ningar i Grönwallsalen. Bland
i deras liv och vi kommer inte
talarna märktes Chiles Sverige­
att glömma det. Jag är glad att
ambassadör José Mario Goñi
arbetet fortsätter med andra
Carrasco, som var på plats för
att ge erkännande åt ETP och en folk som flyr till Sverige idag,
rad andra svenska organisationer sade José Mario Goñi Carrasco,
för de insatser som har gjorts för som även delade ut diplom som
ett officiellt tack.
chilenare som har flytt landet
Detsamma gjorde även
efter militärkuppen 1973.
­Shoresh Kader Rahim, som var
– Vi är oerhört tacksamma.
på plats i Grönwallsalen som
Utan ert arbete hade många
representant för Kurdistans
familjer från mitt land inte fått
regionala regering, KRG.
samma positiva utveckling. Ni
Skandion­
kliniken
är igång
Protonstrålbehandling i
ett av Skandionklinikens
behandlingsrum.
­Patienter som inte vet vart de
ska vända sig med sin fråga får
nu lättare hjälp med den nya
tjänsten Patientkontakt på Akademiska. Patientkontakt består
av telefonnumret 018-611 30 33
och ett formulär, och hjälper
patienten vid frågor, funderingar
och synpunkter som rör vård hos
oss på Akademiska.
Tjänsten är i första hand en
vägledande funktion, och kan
inte gå in i enskilda medicinska
ärenden.
– Det känns jätteroligt att
utveckla redan
befintliga
tjänster som
receptionerna och
Blå rummet,
som nu också
byter namn
till PatientAnette Gehrman
kontakt, och
kunna erbjuda Tallroth
en vidareutvecklad service gentemot våra
patienter, säger Anette Gehrman
Tallroth, chef för vårdadministrativ service.
vård Sedan den 28 maj finns
friskvårdslots på plats hos
Patientkontakt (f d Blå rummet) torsdagar kl 13–15. Där
kan patienter som har fått fysisk
aktivitet på recept (FaR) få hjälp
med coachning.
Konkret handlar det om ett
motiverande samtal med information om träningsmetoder och
olika typer av träningslokaler.
Lotsningen har hittills endast
varit tillgänglig per telefon,
men nu görs ett försök för att
underlätta för personer där
telefonkontakt hittills varit svår,
exempelvis patienter med kognitiva svårigheter där anhöriga
eller andra kontaktpersoner
behöver medverka. Hittills har
denna tjänst dock inte utnyttjats
av verksamheterna på Akademiska i den omfattning som man
har hoppats.
Mediebilden blev
markant förbättrad
vård Sedan månadsskiftet
augusti-september behandlas patienter med protonstrålning på Skandionkliniken i
Uppsala, den första i sitt slag i
Norden. Bakom verksamheten
står landets sju landsting med
universitetssjukhus. Patienter
lämpliga för protonterapi är
både vuxna och barn från hela
landet med cancertumörer, där
man bedömer att protonstrålning minskar risken för sena
biverkningar jämfört med traditionell strålbehandling med
röntgen eller elektroner.
– Vi räknar med att behandla
cirka 200 patienter första året,
därefter mellan 500 och 1 000
patienter per år, säger verksamhetschef Håkan Nyström.
Friskvårdslots
Patientkontakt ny
service till patienter tar emot hos
Patientkontakt
patientinformation
Nya AT-läkare på plats
utbildning Höstens nya AT-läkare på Akademiska är, från vänster,
bakre raden: Pauline Stens, Anton Stenwall, Karin Gidén, Katja Junus,
Cathrine Axfors och Fredrico Centurion. Främre raden från vänster:
Duska Bajic, Karl Ågren Silfver, Johannes Berlin, Per Lundqvist och
Richard Wernersson.
medier Mediebilden av Akademiska sjukhuset förbättrades
markant under hösten jämfört
med tidigare månader och
samma period 2014, enligt den
senaste medieanalysen från
­Retriever. Specialistvård och
forskning får fördubblad publicitet, b
­ land annat nyheter om
muskelceller som behandling
vid fekal inkontinens, utveckling
av en alkometer i en mobilapp
och att sjukhusets cancervård
rankats bäst i landet.
Nyheter som belyser sjukhusets spetskompetens står för
en femtedel av publiciteten,
en fördubbling jämfört med
månaderna innan. I nära hälften
av publiciteten citeras någon av
sjukhusets forskare, läkare eller
annan talesperson, vilket anses
exceptionellt. Genomslaget är
också större i fackpress.
Friskvårdslotsen Christoffer
Johansson på plats hos Patient­
kontakt.
– Vi vill gärna att fler hör av
sig till oss. Det är värt att poängtera att följsamheten till FaR blir
betydligt bättre när man kopplar
in en friskvårdslots. Utan lots
ligger det på 20 procent, vilket
stiger till 45 procent med lots,
säger friskvårdslotsen Christoffer Johansson.
Möjligheten att träffa en friskvårdslots på plats hos Patientkontakt finns kvar åtminstone
året ut. Såväl personal som har
frågor om verksamheten, som
patienter som vill ha personlig
rådgivning på plats, är välkomna.
Observera att patienten ska ha
med sitt FaR vid rådgivningen.
26
Ronden nummer 5 2015
Ronden nummer 5 2015
27
Ständig utveckling
i stort och smått
J
ag har länge tänkt att jag har världens roligaste jobb. Jag är chef
för Uppsala Biobank och har varit
det sedan 2008. Då satt jag och
min kollega Malin Engelmark i
ett kontor på patologen och funderade på
hur verksamheten skulle byggas. Idag är
det helt annorlunda. Min dag handlar nu
mycket om att följa upp verksamheten och
tillsammans med min personal ta beslut
om hur vi kommer vidare.
Under förmiddagen ska jag gå ner till
”Ishotellet” för att följa upp utvecklingen
när det gäller vår automatiska frys ”Kiwi”
och våra robotar för pipettering och dnaextraktion. Mikaela berättar att hon har
kommit långt med arbetet och vi kan nu ta
in kunder som vill extrahera dna från helblod. Vi diskuterar även nästa utvecklingssteg där vi bland annat behöver få roboten
att bättre hantera överföring av prov från
gamla förvaringsrör till våra nya moderna
mikrorör märkta med 2D-koder i botten.
Små rör kombinerat med 2D-koder som en
människa inte kan läsa gör att det är svårt
att hantera de små rören manuellt. Det är
därför vi köpte in Kiwi.
Jag går vidare till Maria som arbetar med
Kiwin. Kiwi förvarar de små rören i -80°C
och har en station där rören plockas till nya
positioner i -20°C. Frost är Kiwis största
fiende och luftfuktigheten i ”Ishotellet”
ställer till det. För att fördela riskerna förvarar vi proven i både Kiwi och manuella
frysar. Tack vare vårt dataystem (Lims)
kan vi ändå hålla rätt på vilket prov som
finns var exakt. Vi pratar lite om hur vi
ska hantera det stora inflöde av prov vi nu
kommer att ha i och med att den stora studien Scapis startat. Jag går vidare upp till
analyslabbet för att kolla av ett par saker
med gruppchefen för labb, Birgitta. På labb
träffar jag Monika som precis håller på att
avsluta ett stort analysprojekt. Jag går in
till Birgitta som visar mig en rapport från
ett projekt som vi nyss kört analyser för
en first-in-man-studie. Vi diskuterar även
kort de nya förfrågningar som kommit in,
en del handlar om befintliga analysmetoder som vi har uppsatta, men en del kräver
att vi sätter upp nya metoder. Vi konstaterar att det ska gå att lösa, men vi behöver
arbeta med tidsplaneringen.
Jag går tillbaka till kontoret för att hinna
Plattor med mikrorör i manuella frysar.
foto: magnus laupa
Dagboken Anna Beskow, chef för Uppsala Biobank
Anna Beskow och Mikaela Magnusson pratar DNA-extraktion vid robotarna i ”Ishotellet.”
få i mig lite lunch innan det är dags för Kulo-möte. På Kulo diskuterar vi frågor som
berör flera delar av verksamheten för att
säkerställa att vi inte missar något. Karolin berättar om nya kunder som ska samla
prov i vår sjukvårdsintegrerade biobanks­
lina via klinisk kemi och farmakologi
(kkf ). Hon berättar om möten hon haft
med kunderna och vilka planer som finns
för start av nya projekt.
Daniel från utvecklargruppen konstaterar
att det kommer att krävas lite konfigurering av vårt Lims och lite testning innan de
startar. Starten styrs av när ny information
kan läsas in i Cosmic, vilket görs varannan
månad.
Vi går igenom de övriga delarna av
verksamheten, där vår koordinator Malin
berättar om den pågående processkartläggningen och de förbättringar vi gör för
att bättre hantera förfrågningar från våra
kunder. De flesta av våra kunder är forska-
re eller annan personal som också arbetar
på sjukhuset.
Efter Kulo tar jag mig an mitt sista möte
för dagen. Jag ska ha en kort uppföljning
med Linda som är forskningssamordnare
på biobanken. Just nu planerar hon den
informationsdag som vi ska ha tillsammans
med klinisk kemi och klinisk patologi den ­
9 december. Vi tror att det finns många
som vill lära sig mer om hur man kan använda biobanksprov och vilken hjälp man
kan få på sjukhuset. Det ska bli spännande
att se hur många som kommer.
Innan jag kan gå hem för dagen signerar jag ett par biobanksärenden som är
färdighanterade samt hjälper en forskare
med deras ”Material Transfer Agreement”
eftersom denne har ett samarbete med ett
labb i USA. Tar mig hemåt och tänker tacksamt på mina fantastiska medarbetare som
varje dag gör mitt liv enklare och utvecklar
verksamheten vidare.
»2008 satt jag och min
kollega i ett kontor
på patologen och
­funderade på hur
­verksamheten skulle
byggas.«
Diskussion med labbchefen Birgitta Högberg.
AVS.
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
POSTTIDNING
Krönika Göran Angergård
Det produktiva sjukhuset
Jag är biträdande sjukhusdirektör
med inriktning mot vårdproduktion. Vi inom
sjukvården brukar tycka det är främmande
att tala om produktion och produktionsplanering. Det finns de som vänder sig mot att
vården anammar begrepp som associeras
med näringslivet och tillverkningsindustrin,
i ­värsta fall med löpande band. Akademiskas
medarbetare utbildades för några år sedan i
Lean, som har sitt ursprung hos Toyota, och
även då hördes emellanåt att det inte går att
överföra den typen av filosofi till vården.
Det här tror jag ofta bottnar i ett synsätt att
man har valt sitt yrke för att man vill hjälpa
människor i ett personligt möte, och inte för
att bli en anonym kugge i ett produktionsmaskineri. Att ”räkna pinnar” som sedan blir
underlag för den ersättning som sjukhuset
får, kan då ställas i motsättning till att se till
patientens behov ur dennes eget perspektiv.
Frågan är om det är en verklig motsättning.
Det är värdefullt att höja blicken och se
till varför det är viktigt att arbeta med planeringen av vår vårdproduktion. Det handlar i
slutändan om att skapa en bra arbetsmiljö och
att kunna ta hand om så många patienter som
möjligt, samtidigt som vi upprätthåller en god
patientsäkerhet. Vi ska utnyttja de resurser
vi har på bästa sätt, och då krävs en övergripande planering där man ser till alla delar i en
lång och komplicerad kedja. Har vi ordning
och reda gynnar det både patienter och medarbetare.
Vi på Akademiska har gjort stora framsteg
på det här området under de senaste åren
– och vi är framstående redan idag – men
vi behöver ändå bli bättre. Exempel på det
­arbete som bedrivs inom sjukhuset är operationsrådet och slutenvårdsrådet, vilka på kort
tid har nått väldigt goda resultat. Det ekonomiska läget för sjukhuset är ansträngt och vi
måste agera för att klara sjukhusets ekonomi
långsiktigt och förbli ett av landets ledande
universitetssjukhus. Det bästa sättet att få
ordning på vår ekonomi är att bli bättre på att
planera vår produktion och därmed utnyttja
våra resurser bättre. Det innebär inte att vi
ska springa fortare.
En annan sak som kan associeras med
detta är standardiseringen av behandlingar
och rutiner, vilket innebär en mindre fri roll i
vissa avseenden, men som ökar patientsäkerheten och skapar förutsättningar för likvärdig
vård. Det ger mer tid det för personliga mötet
med patienten. Om man har som utgångspunkt att ”skydda” det unika mötet mellan
personal och patient – tänk även på dem som
aldrig kom fram, som fick vänta i kön. Vi är
inte bara till för dem som vi har framför ögonen i stunden.
Men det är förstås inte terminologin i sig
som är det viktiga. Vårdproduktion är i slut­
ändan bara ett samlingsnamn för våra besök
och behandlingar. Kanske borde vi använda
andra begrepp?
Göran Angergård är
biträdande sjukhusdirektör
”Tänk även på
dem som aldrig
kom fram, som
fick vänta i kön.”