Nummer 5 2014 - Akademiska sjukhuset

akademiska sjukhusets personaltidning nummer 5 2014
krönika
En del barn
börjar gråta
­redan vid första
­anblicken av oss
nyheter
Snabbare
utveckling
av Cosmic
Arbetsplats
med utsikt
3
nyheter
Ny infrastruktur
för forskning
och utbildning
6
dagboken För Linda Karlsson, anestesisjuk-
sköterska inom luftburen intensivvård, kan en
vanlig dag på jobbet inkludera en svindlade vacker
flygtur över den åländska skärgården.
30
reportage
Ronden besöker
15-årsjubilerande
NIMA
22
Ronden nummer 5 2014
Nummer 5 2014
Ronden är Akademiska sjukhusets
personaltidning sedan 1960.
Redaktion
[email protected]
Aktuellt
I detta
nummer
»Jag börjar klockan
8 och arbetar till
klockan 9 morgonen
efter. Vad som
­händer däremellan
vet jag aldrig i
­förväg.«
Redaktör
Hannes Ljunghall
018-611 32 27
[email protected]
Ansvarig utgivare
Henrik Pederby
Tryck
Danagård Litho AB, Ödeshög
Tryckt på Profi silk 100 g
Annonser
[email protected]
018-611 32 27
Linda Karlsson är
anestesi­sjuksköterska
inom luftburen intensivvård.
Ronden
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
[email protected]
Sidan 30–31
Manusstopp
nr 1/2015: 3 februari
Frågetecken
som rätas ut
För drygt tre år sedan
­ägnade Ronden stort
utrymme åt landstingets
elektroniska patientjournalsystem u
­ nder rubriken
”Vem älskar Cosmic?”.
Frågan var mer av retorisk
art och svaret ganska givet
den gången. Men åren går
och systemet har fort­
löpande förbättrats och är
idag mer stabilt än 2011.
Nye objekt­ägaren Erik Sköldenberg hävdar att Cosmic
numera är överlägset konkurrenterna på den svenska
marknaden. Läs mer på
motstående sida.
Flera år har också gått
sedan Ronden senast gav
större utrymme åt luft­
buren intensivvård och
sjukhusets ambulanshelikopter. Vår fotograf följer
med upp i luften på sidan
30–31.
Ny infrastruktur
för forskning och
utbildning
omkring 850 flyguppdrag varje
Luftburen intensivvård genomför
år.
Forskningen och utbildningen på Akademiska stärks
genom nya stödfunktioner
och ett tydliggörande av
vilka resurser som satsas.
Sidan 6–7
ny patientlag ökar
valfriheten
Från och med års­skiftet
kan patienterna fritt välja
­öppenvård i hela landet. Detta ställer ännu högre krav
på Akademiskas vård och
bemötande.
Sidan 10–11
4
16
Tryggve Nevéus
»Vi vet hur man
­tröstar barn. Mitt
bästa knep är
­orkidometern«
Sidan 11
värdebaserad vård
inom barnkirurgin
redaktör
hannes
ljunghall
20
3
Ronden nummer 5 2014
22
Värdebaserade synsätt inom
barnkirurgin kan bidra till ökad
livskvalitet för patienterna.
Sidan 12–13
Utvecklingstakten
i Cosmic fördubblas
I mars nästa år får re­
missmodulen i Cosmic nya
funktioner som ger snab­
bare flöden och minskar
risken för felregistrering.
– Funktionaliteten kom­
mer att förbättras avse­
värt de närmaste åren,
även vad gäller läkeme­
delsmodulen och vårddo­
kumentationen, säger Erik
Sköldenberg, objektägare.
Erik Sköldenberg är sedan i
somras objektägare och hög­
ste ansvarig för Cosmic inom
Landstinget i Uppsala län. Han
är även överläkare och verk­
samhetschef för barnkirurgin
på Akademiska och har halva
sin arbetstid avsatt för objekt­
ägarskapet.
it
Ronden har tidigare rappor­
terat om missnöje med Cosmic
hos användarna, inte minst
från läkarhåll. Erik Skölden­
berg förnekar inte att det har
funnits – och finns – betydande
problem, men han är samtidigt
övertygad om att Akademiska
har det bästa elektroniska jour­
nalsystemet som finns på den
svenska marknaden.
– Jämför man med Melior,
vas, TakeCare och System
Cross är Cosmic överlägset.
­Däremot finns utländska sys­
tem som i teorin skulle kunna
vara intressanta för oss på läng­
re sikt, men i dagsläget kon­
centrerar vi oss på att optimera
funktionaliteten och driftsä­
kerheten i Cosmic, säger han.
Bland de nyheter i remiss­
modulen som lanseras i mars
erik sköldenberg,
objektägare cosmic:
Jämför man med
de ­andra systemen
på den svenska
­mark­nad­en är
Cosmic överlägset.
märks en funktion som gör
att en remiss inte behöver av­
visas i sin helhet. Den som har
skickat remissen behöver bara
komplettera med de enskilda
uppgifter som saknas, och re­
mittent och mottagare arbetar
mot samma dokument. En an­
nan förändring är att Akade­
miska nu kommer att kunna
skicka och ta emot remisser
elektroniskt från andra lands­
ting. ­Tidigare har dessa remis­
ser varit i pappersform och har
fått matas in manuellt i de olika
systemen.
– Vi sparar in mycket tid i
registreringsarbetet och vi
minskar även risken för fel­
registreringar. Dessutom kan
patienterna själva följa sina
remisser i realtid och se var de
befinner sig i processen. Det är
särskilt viktigt för Akademis­
ka, som säljer mycket vård till
andra landsting, att patienter
även utanför det egna länet har
den här möjligheten, säger Erik
Sköldenberg.
Den nya remissmodulen sjö­
sätts i mars nästa år. 2016 införs
en ny läkemedelsmodul och
2017 följer en ny vårddokumen­
tationsmodul. De nya verkty­
gen ska minska den administra­
tiva bördan för vårdpersonalen
och även ge möjligheter till
ökad standardisering.
– Det finns en effektivise­
ringspotential framför allt vad
gäller läkarnas dokumentation.
I och med att vi går mot mer
standardiserad och strukture­
rad information förbättras över­
skådligheten i journalen och det
blir lättare att visualisera data
som beslutsunderlag för diag­
nossättning och behandling.
Det är även en förutsättning för
ökad automatiserad överföring
av data till kvalitetsregistren,
säger Erik Sköldenberg.
kritik som har förekommit.
Tittar man på dagens läkeme­
delsmodul är den helt klart
svårarbetad och det är också
därför den snart byts ut. Vi som
för diskussionerna med Cam­
bio har ett ansvar gentemot
verksamheterna på Akademis­
ka att systemet ska vara funk­
tionellt och säkert.
– Men de enskilda använ­
darna har också ett eget ansvar
att ta till sig den information
som finns. Det är inte på något
sätt omöjligt att använda den
läkemedelsmodul vi redan har,
men det kräver att man går de
utbildningar som finns och att
man tar sig tid att sätta sig in
i hur systemet fungerar. Det
finns alltid en gräns för hur
lättanvända och intuitiva man
kan göra så här pass komplexa
system, och det gäller även de
kommande modulerna, säger
Erik Sköldenberg.
Det har tidigare förekommit
kritik om bristande insyn och
möjligheter att påverka vad gäl­
ler hur landstinget agerar gent­
emot Cambio, som äger Cosmic
och ansvarar för utvecklings­
arbetet. Erik Sköldenberg på­
pekar att Cambio har bildat ett
kliniskt nätverk där läkare ur
alla specialiteter är represen­
terade, med direkt påverkan på
vad Cambio väljer att prioritera
i utvecklingsarbetet.
– De nya modulerna som in­
förs är också ett direkt resultat
av användarnas synpunkter de
senaste åren. Det har absolut
funnits fog för mycket av den
Cosmic används idag av åtta
landsting och Capio St G
­ öran.
Landstingsdirektörerna och
Capios vd har tillsammans med
Cambio enats om ett långsiktigt
utvecklingsarbete där Cosmic
år 2020 ska vara ”ett starkt
journalsystem som möter kun­
dernas behov”.
– En avgörande vinst i och
med vår gemensamma avsikts­
förklaring är att utvecklingstak­
ten av Cosmic nu fördubblas.
Vi kan lansera nya, förbättrade
versioner inom ett år istället
för som tidigare två, säger Erik
Sköldenberg.
HANNES L JUNGHALL
4
Ronden nummer 5 2014
5
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt
Åtgärder för bättre vårdplatssituation
Korttidsavdelning planeras öppna inom kort • Sammankallande bak jour på divisionsnivå tar över beslutsansvar
Sjukhusledningen
har fattat beslut om att
en CDU/korttidsavdel­
ning med sex vårdplatser
ska öppnas. Dessutom ska
de vårdplatskoordineran­
de funktionerna stärkas
­genom en rad olika åtgär­
der. Besluten syftar till att
skapa en bättre vårdplats­
situation på Akademiska.
Sjukhusledningen har tidigare i
år fattat beslut om ett åtgärds­
paket i fem delar för en för­
bättrad vårdplatssituation och
det är dessa åtgärder som nu
genomförs.
– En viktig förändring, som
ingår i att stärka de vård­
platskoordinerande funk­
tionerna, är att vi inrättar en
sammankallande bakjour inom
varje division, med uppdrag att
säkerställa att platserna inom
respektive division utnyttjas på
bästa sätt. De har även rätt att
vid behov sammankalla möte
med alla bakjourer inom divi­
sionen. I rollen som samman­
kallande bakjour tillkommer
för mth-, kirurg-, neuro- och
vid behov kb-divisionen ett
roterande ansvar att agera bak­
jour med övergripande ansvar
på sjukhusnivå, säger Mikael
­Köhler, chef för mth-divisio­
nen, som har lett en arbets­
grupp som utrett frågan för
sjukhusledningens räkning.
– Tidigare har det på Aka­
demiska av tradition varit
chefs­läkarna som fattat beslut i
många vårdplatsfrågor. G
­ enom
att vi nu inför funktionen
sammankallande bakjour får
verksamheterna en möjlighet
vård
mikael köhler, chef medicinoch thoraxdivisionen:
Besluten hamnar hos
dem som har bäst
­insyn i verksamheten
och som också i
slutändan står med
konsekvenserna av
olika beslut.
att bättre påverka den akuta
vårdplatssituationen. Besluten
hamnar i större utsträckning
hos dem som har bäst insyn i
verksamheten och som också i
slutändan står med konsekven­
serna av olika beslut. Chefs­
läkarfunktionen finns givetvis
kvar, men vi tror att behovet
av att utnyttja denna kommer
att minska. Vår förhoppning är
också att detta kommer att öka
förståelsen och samsynen inom
och mellan sjukhusets divisio­
ner, fortsätter han.
Clinical Decision Unit, cdu, är
ett begrepp inom akutsjukvår­
den för en enhet som utreder
akut inkommande patienter.
En cdu är en form av korttids­
avdelning som fungerar som
en förlängning av akutmot­
tagningen. Huvudsyftet är att
utreda patienterna under en
begränsad tid, snarare än att
starta behandling.
När Akademiska nu får en
egen cdu, där platserna för­
läggs till 35 C, sker det i syfte
att skapa bättre förutsättningar
för prioritering och sortering
av akut inkommande patienter.
Det blir mer tid för utredning,
inklusive prov- och undersök­
ningsresultat, och större möj­
ligheter till ”second opinion” av
kollega, innan beslut fattas om
inskrivning eller hemgång.
De förväntade positiva
­effekterna är bland annat ökad
patientsäkerhet och patient­
nöjdhet genom tidigare diag­
nostisering av osäkra fall och
minskad väntetid/förbättrat
utflöde från akuten, bättre
a­ rbetsmiljö med mindre stress,
och frigjord vårdtid på sluten­
vårdsavdelningar som mot­
svarar 10-25 slutenvårdsplat­
ser under ett år. De frigjorda
vårdplatserna minskar behovet
av utlokaliseringar/överbelägg­
ningar och möjliggör fler elek­
tiva ingrepp och behandlingar.
Patientunderlaget återfinns
på ett flertal divisioner och
fördjupade analyser har iden­
tifierat relevanta diagnoser
som bröstsmärtor, buksmär­
tor, huvudvärk och extremi­
tetssmärtor. I en första fas
öppnas cdu-platserna dock av
praktiska skäl endast för mth-
patienter. Platserna öppnas vid
skiftet februari–mars, förutsatt
att ­bemanning och schemalägg­
ning avseende läkare är löst.
Sjukhusledningen har även
beslutat att stärka de vård­
platskoordinerande funktio­
nerna på Akademiska för att
vårdplatserna ska utnyttjas på
så optimalt som möjligt. Sjuk­
husövergripande åtgärder är:
• Process för framtagande
av sjukhusövergripande vård­
platsöverblick.
• Inrättande av nätverk för
alla vårdplatskoordinatorer.
• Utökad tillgänglighet för
befintlig sjukhusgemensam
Aligül Kirik, sektionschef internmedicin, är positiv till de nya rutinerna, men pekar samtidigt på behovet av fler vårdplatser.
vårdplatskoordinator.
Bland åtgärder på divisions­
nivå märks tydliggjort ansvar
för bakjouren och inrättande
av en sammankallande bakjour
inom varje division, enligt be­
skrivning ovan. Mth-divisionen
får även en ny divisionsövergri­
pande vårdplatskoordinators­
funktion.
En annan del av åtgärds­
paketet handlar om förbätt­
rade rutiner för utlokaliserade
patienter. En grundtanke är
att hinna ronda patienterna så
tidigt som möjligt under dagen.
Nya rutiner trädde i kraft inom
mth-divisionen redan före
sommaren.
– Det är i första hand intern­
medicin som har haft en så stor
börda att de har haft svårt att
hinna med. Deras jourhavande
läkare kunde ha så många utlo­
kaliserade patienter att ronda
att de ibland inte hann med alla
under en hel dag. Nu har vi satt
ett tak på max åtta utlokali­
serade per dag att ronda. Alla
därutöver fördelas gemensamt
på övriga verksamhetsområ­
den inom mth-divisionen. Den
som har rondansvaret för en
patient måste också ta en in­
ledande kontakt senast kl 10
med ­avdelningen där patienten
ligger, säger Mikael Köhler.
Aligül Kirik, sektionschef för
internmedicin, säger att de
nya rutinerna för utlokalise­
rade patienter har fungerat bra,
även om det inte är särskilt ofta
som taket på max åtta utloka­
liserade per dag att ronda har
aligül kirik, sektionschef
internmedicin:
Vi prioriterar främst
akuten i läkarbeman­
ningen och uppstår
luckor där måste vi dra
in på den funktion som
har ansvaret för att
ronda de utlokalis­
erade.
överskridits. Däremot har man
fortfarande svårt emellanåt
att hinna ronda alla på förmid­
dagen.
– Vi prioriterar främst aku­
ten i läkarbemanningen, och
uppstår luckor där måste vi
ibland dra in bemanningen på
den funktion som har ansvaret
för att ronda de utlokaliserade.
Det här händer omkring 20–30
procent av dagarna, och dessa
dagar hinner vi ofta inte ronda
de utlokaliserade förrän på
­eftermiddagen.
Aligül Kirik menar att det verk­
liga problemet för internmedi­
cin förblir bristen på vårdplat­
ser.
– Vi har hamnat i en situa­
tion där platsbristen är en dag­
lig rutin som tvingar oss att
leta platser på andra enheter,
och det har i förlängningen
en tydligt negativ inverkan på
patientsäkerhet, vårdtider och
arbetsmiljö. Vi skulle behöva
en ny akutmedicinavdelning
med 4–6 platser och ytterligare
10–12 vanliga internmedicin­
platser för att få ordning på
­situationen, säger han.
Hannes l junghall
»Var försiktiga
med elden«
krönika Jag vill slå ett slag
för att alla måste vara försiktiga med elden, speciellt nu
till advent
och jul.
Det
känns bra
med all
ny teknik i
85-huset.
Det är stor
skillnad
mot 60-huset på 70-talet.
Där fanns en lång vattenslang ute i trapphuset och
några brandsläckare på
avdelningen. Patienterna
drogs ut i sina sängar för att
röka. Ibland lämnades de
utan tillsyn.
När det närmade sig jul
skulle hela avdelningen pyntas med torra halmdekorationer, och i rörpoststationen
var det ett tomtelandskap
som var känt över hela sjukhuset. I en levande bordsgran som var torr redan före
jul sattes levande ljus. De
skulle tändas på julafton när
prästen kom för att hålla
julbön. ”Aldrig i livet att jag
tänder ljusen”, tänkte jag och
mindes hur granen hemma
tog eld. Farmor släckte den
med en trasmatta. När prästen kom på julafton satte jag
ljusen i ljusstakar på bordet
och tände dem. Ingen skvallrade om att jag gjort så.
Hela avdelningen luktade
tungt av hyacint och annat.
På annandag jul kom en
anhörig med tulpaner. Allting kändes ljusare. Doktorn
kom överens med översjuk­
sköterskan om att säga ”du”
till varandra – men bara när
patienterna inte hörde.
Patienten på sexsalen
letade efter sina tändstickor
i sängbordet, men de låg i
min ficka.
Oron för en övertänd
vårdavdelning har alltid
­funnits kvar.
Solveig Elmeskog
ssk 85 C
6
Ronden nummer 5 2014
7
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt
Nya stödfunktioner för forskning och utbildning • Fokus på snabb patientnytta
Forskningen
och utbildningen på Aka­
demiska stärks genom
nya stödfunktioner och
ett tydliggörande av vilka
­resurser som satsas och
hur de används.
– Man kan säga att vi
skapar en ny infrastruktur
som bildar en plattform
för att stärka vår forsk­
ning och utbildning, säger
sjukhusdirektör Lennart
Persson.
Forskning och utbildning är en
del av Akademiskas kärnverk­
samhet. I det dagliga arbetet
ligger dock ofta ett starkt fokus
på vårdproduktion, vilket gör
att forsknings- och utbildnings­
frågor riskerar att hamna lite
i skymundan i olika samman­
hang.
– Vi bedriver framstående
forskning och utbildning på
Akademiska tillsammans med
Uppsala universitet, men vi lyf­
ter sällan fram detta på samma
sätt som man gör på universi­
tetssidan, säger Lennart Pers­
son.
Sjukhusdirektören beslöt för
två år sedan att Akademiska
skulle bilda en forsknings- och
utbildningsavdelning, något
som tidigare hade saknats på
sjukhuset. Uppdraget till forsk­
nings- och utbildningsdirektör
Sune Larsson var att sätta sam­
foto: staffan claesson
utveckling
Lennart Persson i samtal med Bo Lagerqvist, överläkare, och Christoph Varenhorst, specialistläkare, båda medlemmar i forskargruppen i kardiologi vid Institutionen för medicinska vetenskaper. Gruppen samarbetar med Uppsala
Clinical Research Center, som fokuserar sin forskning på patientnära klinisk forskning, utprövning och utvärdering
av nya läkemedel och medicinteknik, och är idag en av de mest citerade forskargrupperna på Akademiska sjukhuset.
Bilden togs på PCI-labb, ingång 70.
man de enheter som arbetade
med dessa frågor, för att samla
och tydliggöra de resurser som
fanns, och sedan komplettera
med nya funktioner vid behov.
Här ingår även den centrala
funktion som ansvarar för
­planering och handläggning av
­­at- och st-utbildningarna.
– Det var inte minst viktigt
att identifiera det som sakna­
des. Ett sådant behov visade
lennart persson, sjukhusdirektör:
Vi bedriver framstående forskning och
­utbildning tillsammans med Uppsala
­universitet, men vi lyfter sällan fram detta på
samma sätt som man gör på universitetssidan.
sig vara ett särskilt kansli för
kliniska prövningar, som bistår
med stöd inom ekonomihante­
ring och administration. Vi har
nu sedan den 1 september fått
ett sådant kansli, liksom vi har
fått ett nytt kansli för att han­
tera alf-frågor, säger Lennart
Persson.
Lennart Persson har inklude­
rat fou-direktören i sjukhus­
ledningen, vilket även det är ett
sätt att tydliggöra att forsk­
nings- och utbildningsfrågor
är en väsentlig del av kärnverk­
samheten.
En annan nyhet är att sjuk­
huset ska ta fram en separat
fou-budget för 2015. Beslutet,
som fattades av landstingsfull­
mäktige förra hösten, ställer
krav på ett tydliggörande av hur
fou-medlen används på sjuk­
huset.
– Det gör det lättare för oss i
sjukhusledningen att tillsam­
mans med den medicinska
fakulteten styra medlen stra­
tegiskt. Vid eventuella kost­
nadsminskningar får vi lättare
att säkerställa att det finns fort­
satta resurser för att vara aktiva
i att utveckla morgondagens
behandlingsmetoder.
Den 1 januari 2015 träder
ett nytt alf-avtal med staten i
kraft, vilket innebär att en del
av alf-medlen kommer att
konkurrensutsättas mellan
universitetssjukhusen. Från
och med 2016 får universitets­
sjukhusen endast ut 80 procent
i fast ersättning, resterande 20
procent ansöker man om i kon­
kurrens med övriga universi­
tetssjukhus.
– En avgörande faktor är hur
mycket sjukhusen satsar själva.
Ju större insats, desto mer alfmedel, som då utgör medfinan­
siering. Detta är givetvis en stor
anledning för oss på Akade­
miska att så långt som möjligt
tydliggöra de resurser som vi
satsar på forskning och utbild­
ning, säger Lennart Persson.
En grundtanke hos sjukhus­
ledningen är korta tiden fram
till att forskningen kommer
patienterna till nytta. Ett aktu­
ellt exempel på en sådan sats­
ning är inom klinisk genetik,
där Akademiska sjukhuset och
Uppsala universitet gemensamt
har gått in med medel för att
skapa en forskningsmiljö som
arbetar med att nå en mer exakt
diagnostisering.
– Man kan beskriva det som
ett typiskt exempel på den
patientfokuserade forskning
som vi eftersträvar. Det sker en
snabb utveckling inom så kal�­
lad molekylär genetik, som är
mycket viktig för exakt diagnos­
tik av olika cancerformer. Med
hjälp av denna diagnostik kan
en mer precis behandling ges
till varje enskild patient (perso­
nalized medicine), säger Len­
nart Persson.
HANNES L JUNGHALL
Innovation
Akademiska får 4,25 mil­
joner kronor från Vinnova.
Det innebär utökade möj­
ligheter för vården att hit­
ta nya tekniska lösningar
och underlättar ökad sam­
verkan med näringslivet.
– Vi är såklart jätteglada för att
vi nu får fortsatt förtroende.
Det här ger oss möjligheter att
fortsätta utveckla vår verksam­
het och korta tiden från forsk­
ning till patientnytta genom
att idéer omsätts till produkter,
säger Annika Remaeus, chef för
Innovation Akademiska.
Innovation Akademiska har
i uppdrag att öka utrymmet för
produktutveckling på sjukhu­
set, både genom att bidra med
idéer och genom att lyfta fram
utveckling
är att ta fram produkter som
motsvarar verkliga behov och
på kortare tid, berättar Annika
Remaeus.
Genom ett nära samarbete
med näringslivet har Innova­
tion Akademiska möjlighet att
nå hundratals utvecklingsav­
delningar och få dem att lösa
problem och utmaningar.
Verksamheten växer för varje
år och har finansiering från
Vinnova och Regionförbundet
Uppsala län. Idag arbetar sex
personer på Innovation Akade­
miska i nära samarbete med det
regionala innovationssystemet
och privata aktörer.
– Vi har byggt upp ett stort
nätverk av experter och kan
idag skräddarsy upplägg efter
ett specifikt behov. Innovation
Akademiskas verksamhet stöd­
jer patientfokuserad forskning
och utveckling, där vi hoppas
bidra till både tillväxt och en
snabbare utveckling av mor­
gondagens behandlingsmeto­
der, säger Annika Remaeus.
HANNES L JUNGHALL
Mer än 100 företag
har tagit kontakt
l Mer än 100 företag har
­tagit kontakt för samarbete.
l Mer än 70 externa samarbetsprojekt har startats.
l Mer än 30 testmiljöer har
varit delaktiga.
l 27 produkter från personalen finns på marknaden.
l Sju bolag har bildats av
personal.
l Drygt tio procent av alla
idéer och projekt handlar om
IT.
foto: EWA AHLIN
»Vi skapar en ny infrastruktur«
Innovation
Akademiska
växer vidare
»Vi är jätteglada för
att vi får fortsatt
­förtroende«
konkreta behov av nya inno­
vationer, liksom genom att
erbjuda möjligheter att testa
idéer och produkter i sin rätta
miljö. Intresset är stort, både
från företag som vill testa sina
produkter i sjukvården och hos
anställda på sjukhuset som är
med och utvecklar genom egna
innovationer och genom att
delta i olika tester och studier.
– Utvecklingsuppdraget är
viktigt för framtidens patienter
och det måste finnas utrymme
och finansiering för det arbetet.
Varje vecka får vi in uppdrag
som handlar om att testa idéer
och produkter i samråd med ex­
perter och lämpliga avdelning­
ar på sjukhuset. Drivkraften
Annika Remaeus (längst fram)
tillsammans med personalen på
Innovation Akademiska.
8
Ronden nummer 5 2014
9
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt
Kvalitetsledningssystem
skapar ordning och reda
Akademiska
tar ett fastare grepp om
kvalitetsarbetet och inför
ett nytt ledningssystem
som ska göra det lättare
att sätta kvalitetsmål och
följa upp dem.
Ett ledningssystem innehål­
ler processer och rutiner på
olika nivåer. En del av dem
berör alla medarbetare och
andra berör bara dem som
­arbetar i en specifik vård-,
lednings- eller stödprocess.
– Det görs redan mycket
arbete på Akademiska som
kan beskrivas som delar av
ett kvalitetsledningssystem,
men det handlar till stor del
utveckling
om isolerade öar och inte om
ett sammanhängande system
som är designat för att sitta
ihop, som skapar en helhet
som leder till ständig förbätt­
ring, säger Anna Vesterberg,
som är nytillträdd kvalitets­
chef på Akademiska.
Biträdande sjukhusdirektör
Hans-Olov Hellström förkla­
rar att det i grunden hand­
lar om att skapa ordning och
reda i organisationen.
– Vem eller vilka har an­
svaret för att en viss uppgift
utförs? Hur säkerställer vi
att det görs likadant varje
gång, oavsett om personal
på ett visst ställe byts ut med
­tiden? Har vi en systematik
för detta, säkerställer vi att
rätt personer gör rätt saker
på rätt sätt, säger han.
Han betonar att man inte
ska blanda ihop kvalitetsled­
ningssystemet med visions/
strategiarbetet och införan­
det av värdebaserad vård.
– Det går att uttrycka det
som att kvalitetslednings­
systemet ytterst syftar till
att stödja vår vision om att
vara det ledande universi­
tetssjukhuset, men arbetet
med ledningssystemet utför
vi oavsett hur vi formulerar
visionen och oavsett om vi
a­ rbetar värdebaserat eller
inte, säger han.
Samtidigt ska kvalitets­
ledningssystemet högst
konkret underlätta arbetet
med värde­baserad vård och
förväntas även bidra till ökad
långsiktighet i riks- och regi­
onuppdragen, då ett systema­
tiskt, väldokumenterat kva­
litetsarbete ger säljargument
gentemot andra landsting.
– Man kan ha en uppfatt­
ning om att man gör rätt
­saker, men idag kan Akade­
miska inte alla gånger styrka
det genom dokumentation,
säger Anna Vesterberg.
HANNES L JUNGHALL
Ny kvalitetsenhet
på Akademiska
anna vesterberg,
kvalitetschef:
Det görs redan mycket
arbete på Akademiska
som kan beskrivas som
delar av ett kvalitets­
ledningssystem, men
det handlar till stor del
om isolerade öar och
inte om ett samman­
hängande system som
är designat för att sitta
ihop,
En mindre, sjukhusövergripan­
de kvalitetsenhet ska bildas på
Akademiska. Enheten ansva­
rar för Akademiskas lednings­
system och ska även stödja
verksamheternas kvalitets-/
patientsäkerhetsfunktioner i
arbetet med att införa kvali­
tetsledningssystem i hela orga­
nisationen.
– Vi håller även på att titta
på stödet till processledarna i
värdebaserad vård och kommer
att söka internt efter ”patient­
processtödjare” efter jul. Jag
hoppas att det finns många in­
tresserade sjuksköterskor med
erfarenhet av utvecklingsarbe­
te och/eller registerhantering
som vill vara med i det arbetet.
Rollen blir samordnande och
kommer innefatta både admi­
nistrativa uppgifter och pro­
cessutvecklingsuppgifter, säger
Anna Vesterberg.
Kvalitetsarbete i fem delar bildar sammanhängande helhet som leder till ständig förbättring
1
Sjukhusledningen in­
leder nu ett arbete med
att ta fram en kvali­
tetspolicy. Enligt en
ny EU-gemensam standard
för kvalitetsledningssystem i
hälso- och sjukvården, SS EN
15224, finns elva särskilda
kvalitetsegenskaper, där kva­
liteten anses stiga i takt med
graden av uppfyllelse. Egen­
skaperna är: ändamålsenlig­
het, åtkomlighet, kontinui­
tet i den enskilde patientens
vård, verkningsfullhet, kost­
nadseffektivitet, jämlikhet,
evidensbaserad/kunskaps­
baserad vård, patientfokuse­
rad vård, patientdelaktighet,
patientsäkerhet och tillgäng­
lighet.
– Det handlar om att
kunna ange vilken nivå vi hål­
ler inom olika områden och
hur vi kan belägga det. Vi ska
identifiera källor som har den
relevanta informationen vi
behöver inom varje område
så att vi kan lägga fast nuläge.
När vi har det klart för oss
kan vi sätta kvalitetsmål som
är relevanta, både på övergri­
pande nivå och på kliniknivå,
säger Anna Vesterberg.
2
En andra del i infö­
randet av kvalitets­
ledningssystemet är
att förtydliga ansvar
och befogenheter. Detta gäl­
ler såväl för linjeorganisatio­
nen som för den enskildes
funktions-/yrkesroll och för
stödfunktioner, till exempel
administration.
– Det som eftersträvas är
en större tydlighet och trans­
parens. Vi behöver synliggöra
på ett bättre sätt hur uppgif­
ter hanteras i linjen – vilket
är just mitt uppdrag och vad
har jag för ansvar och befo­
genheter? Ju längre ”ner”
i linjen man hamnar, desto
mer operativa har uppdragen
en tendens att bli, säger Anna
Vesterberg.
3
En tredje del handlar
om att identifiera vil­
ken kompetens som
behövs för en viss
funktion med ett visst ansvar.
– För en läkare ingår det
inte i legitimationen att
till exempel kunna hantera
journalsystem, legitimatio­
nen är kopplad till medicin­
ska kunskaper. Ändå kan det
i vissa funktioner behövas
den typen av administrativa
eller andra kunskaper, och
har vi bättre koll på detta kan
vi också gå in med riktade
utbildningsinsatser eller
utveckla våra introduktions­
program på de ställen där det
behövs, säger Anna Vester­
berg.
4
En fjärde del handlar
om att beskriva de
kliniska processer
som sjukhuset bedri­
ver idag. För tillfället identifierar
verksamheterna sina kliniska
processer och namnsätter dem,
som ett led i arbetet med värde­
baserad vård. Det pågår även ett
arbete i landstinget att hitta en
landstings­gemensam termino­
logi och metod för processkart­
läggning/styrning.
5
Den femte och sista
­delen handlar om upp­
följning och förbättring.
– Genom en årlig
­internrevision kontrollerar vi
att vi jobbar på det sätt som vi
har beskrivit i våra process­
er och ­rutiner. Detta är också
ett mycket bra sätt att föra över
kunskap och erfarenheter mel­
lan klinikerna. Cheferna ska
också bedriva egenkontroll, där
de dokumenterar och följer upp
sådant som de behöver veta för
att kunna leda och styra med
avseende på kvalitet, säger Anna
Vesterberg.
Resultatet av olika satsningar
och aktiviteter inom kvalitetsoch patientsäkerhetsområdet
kommer kontinuerligt att redo­
visas för sjukhusledningen i ett
speciellt mötesforum som kal�­
las ”ledningens genomgång”.
Här redovisas även resultat från
­internrevisioner och egenkon­
troller med mera.
Detta arbetssätt har redan
startat i de processer som arbe­
tar med värdebaserad vård.
HANNES L JUNGHALL
Värdebaserad vård:
Nya processer
och ”lightversion”
Nu inleds
­ rbetet med tre nya
a
­patientprocesser inom
värdebaserad vård: prosta­
tacancer, lungcancer och
Ehlers-Danlos syndrom.
Tre nya tvärprofessionella
arbetsgrupper står i start­
groparna.
– Det ska bli spännande att följa
utvecklingen av de nya patient­
processerna. Vi kommer att
använda erfarenheter från det
pågående arbetet när vi nu går
vidare med de här tre viktiga
patientgrupperna, säger Morten
Kildal, ansvarig för införandet
av värdebaserad vård.
I varje grupp finns det en
­patientrepresentant. Att ha med
patienter i förbättringsarbetet
har visat sig vara mycket posi­
tivt, då de ger nya perspektiv
och bättre förankring.
Den 11 december hölls ett
uppstartsmöte och i slutet av
­januari börjar arbetet med att
kartlägga patientflödet och ta
fram de viktigaste måtten för att
förbättra vården för patienter­
na. Arbetsgrupperna kommer
också att identifiera konkreta
förbättringsförslag som kan tas
direkt till styrgruppen för beslut
och sedan genomföras med stöd
av arbetsgrupp, kollegor och be­
rörda chefer.
– Den här gången är Primär­
vården med från början, vilket
har stor betydelse för att kunna
jobba med hela patientflödet. Vi
kommer också att engagera re­
gionen i förbättringsarbetet. En
nära samverkan mellan oss på
Akademiska och våra kollegor
i regionen är avgörande för att
helheten ska bli bra för patien­
utveckling
terna, säger Morten Kildal.
Han berättar att intresset
för att jobba med nya patient­
processer enligt arbetssättet
för värdebaserad vård är stort.
Många medarbetare och chefer
hör av sig med önskemål om att
få arbeta med sina patientgrup­
per. De är nyfikna på arbetet
med tvärprofessionell arbets­
grupp, styrgrupp och strukturen
för att driva förbättringar och få
beslut fattade. Störst intresse
finns för att arbeta med patient­
grupper där flera verksamhets­
områden eller divisioner är
involverade. Med dagens arbets­
sätt är det ofta svårt att driva
förbättringsarbetet patient­
fokuserat och effektivt.
För att kunna erbjuda stöd för
fler patientgrupper har man
tagit fram ett nytt arbetssätt –
”värdebaserad vård light”.
– Under en dag arbetar vi
intensivt med att kartlägga
­patientgruppen, identifiera vik­
tiga utfallsmått och ta fram en
handlingsplan för det fortsatta
förbättringsarbetet, berättar
Morten Kildal.
Dagen startar med att styr­
grupp och arbetsgrupp träffas
en timme för att få en gemen­
sam bild av nuläget och komma
överens om målet för dagens
­arbete. Sedan jobbar arbets­
gruppen hela dagen enligt prin­
ciperna för värdebaserad vård.
Dagen avslutas med att arbets­
gruppen redovisar vad den har
kommit fram till för styrgrup­
pen, som därefter beslutar om
en handlingsplan och struktur
för det fortsatta arbetet.
HANNES L JUNGHALL
Läs mer om värdebaserad vård på sidan 12–13
10
Ronden nummer 5 2014
11
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt
Krönika Tryggve Nevéus
vård Vid årsskiftet träder
den nya patientlagen i
kraft. Den ersätter nuva­
rande Hälso- och sjuk­
vårdslagen och utgår från
Patientmaktsutredning­
en som haft till syfte att
stärka patientens ställning
och inflytande i sjukvår­
den.
– Patientlagen vänder sig direkt
till alla våra medarbetare och
patienter, säger Mats Holm­
berg, jurist på
Landstinget i
Uppsala län.
– Syftet är att
stärka och tydlig­
göra patientens
ställning samt att Mats Holmberg
främja patien­
tens integritet, självbestäm­
mande och delaktighet. Sverige
är faktiskt sist i Norden med att
inför en sådan här lag.
Det arbetas intensivt med
den frågan i alla landsting för
att få det att fungera i prakti­
ken. Bland annat ses remissreg­
lerna över i syfte att bli enhet­
liga nationellt.
Mycket av det som står i den
nya lagen har funnits även ti­
digare, men det kommer att bli
tydligare för patienten vad man
har rätt till.
– Informationen till patien­
ten ska bli bättre och det finns
nu en rad punkter i lagen kring
vad patienten har rätt att få
information om. Man ska se
detta som en checklista både
för patienten och personalen,
men det är viktigt att minnas
att ­patienten bara ska få infor­
mation om det som är relevant i
den aktuella situationen, så att
man inte får för sig att checklis­
tan ska tillämpas fullt ut jämt,
säger Mats Holmberg.
Patientlagen ska göra det
lättare för patient och vård­
personal att veta vad som gäl­
ler kring medbestämmande
och inflytande över den egna
vården. Innehållet är till stora
delar hämtat från Hälso- och
sjukvårdslagen, men en del för­
ändringar och tillägg finns. Ex­
empelvis trycker den nya lagen
på informationsplikten som
både utvidgas och förtydligas.
Möjligheten till second opinion
ersätts med rätten till en ny
medicinsk bedömning.
– Det som blivit den stora
diskussionspunkten i den nya
lagen gäller rätten att välja pri­
märvård och öppen specialist­
vård i hela landet, säger Mats
Holmberg.
– Informationen ska också an­
passas till ålder, mognad, erfa­
renhet, språklig bakgrund och
andra individuella förutsätt­
ningar. Om inte patienten vill
ha information ska det också
respekteras.
Även barnens betydelse i
vården poängteras i den nya
­lagen och barnet får ett tydli­
gare inflytande över sin vård.
– Barnets bästa ska särskilt
beaktas. Barnets inställning till
den aktuella vården ska så långt
möjligt klarläggas och tillmätas
betydelse i förhållande till bar­
nets ålder och mognad.
Camilla Sundén
Mer information om den nya lagen
finns på Navet, under kunskaps­
banken/sjukvård/patientlag 2015.
foto: staffan claesson
Ny patientlag
ökar valfriheten
Ȁnnu viktigare med bra
vård och bemötande«
vård Den nya patient­lagen
innebär att patienterna
fritt kan välja öppenvård i
hela landet.
– Det ställer ännu högre
krav på vår vård och vårt
bemötande. Vi måste inse
att det inte är självklart
att patienterna kommer
att välja just oss – inte ens
patienterna från vårt eget
län, säger Akademiskas
marknadschef Karolina
Sidwall.
En tredjedel av de patienter
som i dag vårdas och behand­
las på Akademiska är inte
hemmahörande i Uppsala län.
Inga ­andra svenska storsjuk­
hus kommer i närheten av ett
sådant ”exportberoende” och
situationen spetsas till ytter­
ligare genom den ökade valfri­
het som den nya patientlagen
innebär.
– Vi måste allvarligt ställa
oss frågan: Om nu patienterna
får större möjlighet att välja
öppenvård själva – varför ska
de välja just oss och inte något
annat sjukhus? Ger vi det störs­
ta värdet för patienterna? Vi
vet att det patienterna värde­
sätter framför allt är tre saker:
bra tillgänglighet, bra bemö­
tande och hög vårdkvalitet. Då
måste vi också göra allt vi kan
för att leva upp till detta, säger
Karolina Sidwall.
Hon betonar att sjukhuset
redan idag på många sätt lever
upp till dessa högt ställda krav.
– De flesta gör ett fantastiskt
jobb och är verkligen engage­
rade i att ge patienterna så bra
hjälp som möjligt. Den medi­
cinska kvaliteten på vården är
väldigt hög. Men jag får även
ibland höra berättelser från
patienter och remitterande
läkare där framför allt bemö­
tandet hade kunnat vara bättre,
och det är något som vi inte har
råd med. Alla medarbetare har
ett personligt ansvar här. Det
kan låta lite drastiskt, men i
förlängningen handlar det om
sjukhusets överlevnad i nuva­
rande form.
– Konkurrensen om patien­
terna ökar på flera olika sätt
och vi kan inte ta patientun­
derlaget för givet på samma
sätt som Akademiska kunde en
gång tiden.
Patienterna blir också allt
mer aktiva än tidigare vad gäl­
ler att läsa Öppna jämförelser
och liknande utvärderingar
där olika vårdgivare rangord­
nas. Till det kommer utveck­
lingen inom sociala medier, där
patienter via bloggar, Twitter,
Facebook, Instagram med mera
är snabba att meddela omvärl­
den hur de har tagits emot på
sitt sjukhus.
– Det gör det ännu vikti­
gare att patienterna känner
sig välkomna och upplever att
vi gör allt vi kan för att hjälpa
dem. Via sociala medier kan de
snabbt bli ambassadörer för
oss som når en stor publik. Om
de däremot är missnöjda blir
effekten förstås den motsatta,
säger Karolina Sidwall.
Hon framhåller att ansvaret
inte enbart vilar på den perso­
nal som kommer i direktkon­
takt med patienterna (inklu­
sive via tidbokning, receptioner
och liknande) utan lika mycket
på ledningen och de adminis­
trativa stödfunktioner som har
till uppgift att underlätta för
vårdpersonalen.
HANNES L JUNGHALL
Samtal i fikarummet
Nyligen, i halloweentider,
hade vi ett par kreativa konversatio­
ner i fikarummet. Vi uppmuntras ju
att komma med tips om innovationer i
vården. Syster K har nyligen jobbat 25
år i landstinget och därmed inhöstat sin
guldklocka. Hon var smart nog att an­
mäla att hon har riktigt tjocka handleder
och såg på detta vis till att klockan fick
extra många guldlänkar. Därför hängde
och slängde den ganska löst på hennes
arm och har inte varit särskilt användbar
annat än som investering eller julgrans­
prydnad. Vi föreslog att hon kunde bära
klockan om halsen istället – då skulle
hon kunna uppfylla hygienföreskrifter­
na samtidigt som hon har koll på tiden;
förutsatt att hon sträcker på nacken som
en svan och ber någon kollega tala om för
henne vad klockan är. Lagarbete i vården.
G, en annan arbetskamrat som för
ögonblicket kände sig ganska trött och
sliten, föreslog att istället för guldklocka
så kan ju landstinget bekosta balsame­
ring och så får hon ligga på lit de parade
inför kollegorna. Men det skulle nog bli
för dyrt. Ett budgetalternativ skulle vara
att 25-årspresenten för de mest trötta
blir en stilig urna för askan. I nordupp­
ländsk betong. Och så ställs urnorna upp
på en prydlig rad under taket i fikarum­
met, som en vip-hylla. När hyllan är full
strös de jordiska kvarlevorna ut i när­
maste byggarbetsgrop. Kretsloppstän­
kande!
dem med varsin lavemangsspruta. Och
så ringer de på dörren och när den öpp­
nas utbrister de ”Klyx® eller godis!” med
ett galet mjölktandsgrin.
Barnakuten handlar alltså om blod
och bajs, och en del sjuka barn bör­
jar gråta redan vid första anblicken av
någon av oss vitklädda och inplastade
sjukvårdsarbetare. Det där har vi stor
erfarenhet av. Men vi vet också hur man
tröstar dem. Mitt bästa knep är orkido­
metern – alltså det lilla uppsättningen
kulor i olika storlek uppträdda på ett
snöre, som egentligen är till för att mäta
pojkars testikelstorlek med. Den är
jätte­rolig. De gråtande barnen sträcker
sig girigt efter det lilla radbandet och
glömmer att de var rädda och så kan
man titta dem i örat medan de intres­
serat undersöker kulorna. Jag tycker
själv att orkidometern är ganska kul,
faktiskt, man kan leka med den i fickan
medan man tänker på annat. Och det är
inte bara för män och barn den är rolig.
Bredvid en av datorerna i 95 E:s avdel­
ningsexpedition hänger en orkidometer
på vilkens största kula det är skrivet med
tydliga bokstäver: rör inte syster Victo­
rias testiklar! Så nu vet jag vad jag vill ha
när jag har jobbat 25 år i landstinget: en
orkidometer i guld! Det borde dessutom
vara hygieniskt.
Vid det här laget hade vi kom­
KAROLINA SIDWALL,
MARKNADSCHEF:
Om nu patienterna får
större möjlighet att
välja öppenvård själva
– varför ska de välja
just oss?
mit riktigt i gasen och var tvungna att ta
påtår. Det var ju ganska lugnt på avdel­
ningen idag och den nya fikamaskinens
kaffe är nästan drickbart. Upplevelser
på barnakuten stimulerade till påhit­
tiga idéer om hur man kan spöka ut egna
och andras barn inför de obligatoriska
halloweenska dörrknackningsrundorna
i hemkvarteren. Vi vet ju vad som verkligen är skrämmande: lavemang. Därför
borde man klä de små liven i blodfläck­
ade vita landstingspyjamasar och förse
Tryggve Nevéus är
överläkare på Akademiska barnsjukhuset
12
Ronden nummer 5 2014
13
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt/Värdebaserad vård
Bättre vård när
patienternas egna
synpunkter tas tillvara
Värdebaserade
synsätt inom barnkirurgin
(esofagusatresi, analatresi
och VACTERL) kan bidra
till bättre vård och ökad
livskvalitet för patienterna
genom att styra vården
­efter patientrelevanta
­utfall.
Värdebaserad vård på Akade­
miska inleddes med piloter
inom diabetes, ortogeriatrik
och esofaguscancer. Bland de
processer som följde därnäst
återfanns vården av patienter
med esofagusatresi, analatre­
si och vacterl. När Ronden
gjorde reportage om de tre
ursprungliga piloterna, var en
gemensam nämnare glädjen att
kunna arbeta tvärs över enhets­
gränserna, på ett sätt som man
normalt inte får tid och resur­
ser till. Esofagusatresi, anal­
atresi och vacterl-processen
är inget undantag.
– Det är en otrolig fördel att
få träffa representanter från
andra delar av sjukhuset på
det här sättet, säger process­
ledaren och överläkaren Helén
Eng­strand Lilja, som har jobbat
med de här patientgrupperna i
närmare 15 år.
– Vi är otroligt glada att vi
har fått med två patientrepre­
sentanter, den ene är förälder
till en fyraårig pojke och den
utveckling
Helén Engstrand lilja,
processledare:
Det finns ett enormt
behov av att ta reda på
hur patienterna mår
och hur deras livs­
situation ser ut. Många
anpassar sig till sin
­situation och accept­
erar många problem
som de egentligen inte
skulle behöva ha.
andra till en drygt 20-årig man
med esofagusatresi, analatresi
och vacterl. De kan komplet­
tera varandra med sina olika
­erfarenheter, med lång respek­
tive kort erfarenhet av vården
kring den här patientgruppen.
Esofagusatresi är en med­
född missbildning som inne­
bär att förbindelsen mellan
matstrupen och magsäcken är
avbruten. Vid analatresi är bar­
nets ändtarmsöppning sluten,
och muskler och nerver intill är
också ofta avvikande. Analatre­
si och esofagusatresi förekom­
mer relativt ofta i kombination
med andra missbildningar,
framför allt i hjärta, urin­vägar,
ryggmärg och skelett. Om minst
tre av dessa missbildningar
­förekommer samtidigt be­
nämns diagnosen vacterl.
Akademiska tar samman­
lagt emot 20–30 nya patienter
per år ur dessa patientgrupper.
I dag följs de upp av ett stort
­antal olika specialiteter upp
tills de har fyllt 15 år, och det
teambaserade angreppssättet
gör patientgruppen väl lämpad
för värdebaserade synsätt.
En grundläggande uppgift
inom alla verksamheter som
inför värdebaserade synsätt är
att ta fram värdebaserade mått.
Vad ska mätas, hur ska det mä­
tas, och när ska det mätas för att
vara till så stor nytta för patien­
terna som möjligt? I det här fal­
let är exempel på viktiga mått:
tillväxten, om p
­ atienterna kan
äta normal kost för sin ålder,
kräkningar och uppstötningar,
kronisk hosta, andningspro­
blem, förstoppning, gasinkonti­
nens, livskvalitet och patien­
tens upplevelse av vården. Det
finns ­nationella uppföljnings­
program, men det finns inte
nationella register för den här
typen av barnkirurgi, patient­
underlaget har hittills ansetts
vara för litet. Det finns ett euro­
peiskt register för esofagusatre­
si, där man registrerar kompli­
kationer och överlevnad, men
inga patientrelaterade utfall.
– Det finns ett enormt behov
av att ta reda på hur patienter­
na mår och hur deras livssitua­
tion ser ut. Många anpassar sig
till sin situation och accep­
terar många problem som de
egentligen inte skulle behöva
ha. Om de till exempel har en
problematik som gör att de äter
långsamt, är risken stor att de
inte äter tillräckligt mycket,
eftersom de vill hinna följa med
sina kamrater ut på rast. Äter
de inte tillräckligt växer de inte
heller tillräckligt och orkar inte
med skolan.
– Om de har avföringsläckage
kanske de inte vågar ta upp det
tillräckligt tydligt med föräld­
rar eller andra vuxna, och går
därmed miste om hjälp som de
hade kunnat få. Kan vi skapa
ett system för hur vi fångar upp
det här, så att vi kan sätta in
åtgärder, är mycket vunnet för
dessa patienter. Vi hoppas att
genom patientrepresentanter­
na få fram en del patientrelate­
foto: magnus laupa
Värdebaserade synsätt införs inom barnkirurgin
Värdebaserad vård handlar mycket om att fånga in vad ­patienter
och anhöriga själva upplever skapar mest värde i vårdprocessen. För
att lyckas med det gäller det att veta exakt vad man ska fråga om,
hur man ska ställa frågorna, när man ska ställa dem, och hur man
sedan följer upp resultaten.
Emil Tengvall (i rutig skjorta ovan) är pappa till fyraårige Helmer,
som föddes med esofagusatresi och analatresi. Emil är en av två
föräldrarepresentanter i arbetsgruppen, där han med sina erfarenheter kan ge sjukhuset värdefull hjälp i arbetet med att utforma
frågeinstrumenten.
– Initiativet att införa värdebaserad vård är jättebra, det är därför
jag är med i arbetsgruppen. Man känner att de verkligen bryr sig
om patienterna och vill göra allt de kan för att förbättra vården så
mycket som möjligt, säger han.
rade mått som vi i vården idag
kanske inte ens tänker på, säger
Helén Engstrand Lilja.
leda till förbättringar som an­
nars hade uteblivit, och patien­
terna behöver inte heller resa
till Uppsala lika många gånger.
Eftersom de flesta patienterna
kommer från regionen är det
också viktigt att Akademiska
har ett väl fungerande sam­
arbete med hemsjukhuset.
Arbetet inleddes med att
sätta samman en bred, tvär­
professionell arbetsgrupp med
företrädare för barnkirurgi,
pediatrik, neonatologi, klinisk
genetik, öron-näsa-hals, neuro­
kirurgi, anestesi- och intensiv­
vård, handkirurgi och klinisk
fysiologi. Dessutom inklu­
derades representanter från
vacterl-föreningen för att få
in ett tydligt patientperspektiv.
Gruppen kartlade därefter hela
vårdkedjan på Akademiska och
hur nuvarande kvalitets- och
värdearbete bedrivs. Bland de
förbättringsförslag som hittills
har framkommit märks inrät­
tande av en kontaktsjuksköter­
ska som kan sköta samordning
och logistik, och en ny adoles­
censmottagning för patienter
med analatresi i åldern 15–25
år. Barnkirurgin har en övre
gräns på 15 år, men det behövs
ändå särskild vård och särskilt
stöd för dessa patienter innan
de är fullvuxna.
Ett tredje förslag är att införa
samordnade teambesök. Om
alla specialister samlas, kan de
gemensamma diskussionerna
– Det kan även vara så att vi
behöver ta ett större ansvar för
utbildningsinsatser gentemot
hemsjukhuset och säkerställa
att man gör tillräckliga upp­
följningar av patienterna, säger
Helén Engstrand Lilja.
En viktig synpunkt från en
patientrepresentant i arbets­
gruppen, en förälder till en vux­
en patient med vacterl, var
att uppföljningen av de äldre
patienterna kan förbättras.
– Det satsas väldigt mycket
resurser de första åren, men det
behövs även insatser när bar­
nen börjar förskola eller skola.
Det saknas ett tydligt ansvar,
och om man till exempel inför­
de en vårdkonferens med kon­
taktsjuksköterska, läkare och
skolrepresentanter inför start
av förskola eller skola kunde
många praktiska problem un­
danröjas mer systematiskt.
HANNES L JUNGHALL
14
Ronden nummer 5 2014
19
15
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt/Framtidens Akademiska
Viktiga bitar i jättepussel på plats
Flyttklart till nya vård- och behandlingsbyggnaden för en rad verksamheter
Beslut har fattats
om flytt av en rad verk­
samheter på Akademiska
till den nya vård- och be­
handlingsbyggnaden på
södra delen av sjukhus­
området. Huset ska bland
annat inrymma onkologi,
operationsverksamhet,
kirurgisk vård och hemato­
logi. Mycket återstår dock
fortfarande att avgöra.
– Planeringen utgår från att
skapa så bra flöden som möjligt.
Vi är ute efter den lösning som
är bäst för patienterna och är
mest kostnadseffektiv, säger
Hans-Olov Hellström, biträ­
dande sjukhusdirektör, som
­leder styrgruppen för Fram­
tidens Akademiska sjukhus.
Vilka verksamheter som
hamnar i den nya byggnaden
styrs till en del av byggnads­
tekniska skäl, där det inte finns
några alternativ för placeringen
av vissa tunga eller vibrations­
känsliga apparater. I övrigt
handlar det om att beakta verk­
samheternas optimala place­
ring i ett processperspektiv.
lokaler
I och med det nya beslutet
står det hittills klart att de som
kommer att samsas i den nya
byggnaden blir onkologi, kirur­
gisk vård, operationsverksam­
het, hematologi, onkologisk en­
dokrinologi, delar av bild- och
funktionsmedicin, och delar av
medicinsk teknik, sjukhusfysik
och IT (MSI). I vissa fall hand­
lar det om delar av verksamhe­
terna snarare än om verksam­
heterna i sin helhet. Därutöver
hans-olov hellström,
biträdande sjukhusdirektör:
Det återstår fort­
farande mycket arbete
innan vi vet hur
­byggnaden kommer
att nyttjas i sin helhet.
ska ytterligare verksamheter
utredas med avseende på en
eventuell kommande flytt till
den nya byggnaden.
– Det återstår fortfarande
mycket arbete innan vi vet hur
byggnaden kommer att nyttjas
i sin helhet. Vi har fattat det
här delbeslutet nu för att de
berörda ska få ett lugn i sina
organisationer, så att de redan
Tomten där huset ska ligga ser
fortfarande ut så här hösten 2014.
nu kan börja planera för flytten
och utveckla nya arbetssätt för
de nya lokalerna. Man ska även
komma ihåg att delar av huset
ska fungera som evakuerings­
lokaler medan vi bygger om
röntgen- och operationsblock­
et, säger Hans-Olov Hellström.
Vårdens behov förändras
ständigt och den nya byggna­
den har därför utformats som
en generell vårdbyggnad som
går att ställa om från en verk­
samhet till en annan med ett
minimum av dyra och tidskrä­
vande ombyggnader. HansOlov Hellström betonar vikten
I slutet av 2016 ska den nya
byggnaden stå färdig.
av att ingen verksamhet knyter
alltför starka band till en viss
lokal eller byggnad.
– Jag har ofta upprepat un­
der resans gång att det är viktigt
att man inte ser en viss lokalitet
som sin egen, just för att det är
så lätt att man ”boar in sig”. Vi
måste komma ihåg att byggna­
derna är sjukhusets gemensam­
ma och att det ytterst handlar
om att använda dem så bra som
möjligt för våra patienter ur ett
helhetsperspektiv, säger han.
Byggnaden ska vara klar i
slutet av 2016 och invigs i bör­
jan av 2017.
HANNES L JUNGHALL
Dessa flyttar till den nya vård- och behandlingsbyggnaden
l Onkologi
– Slutenvårdsplatser
– Öppenvård
– Dagvård
– Piccline-mottagning
– KFUE
– Cytostatikaberedning
– Strålbehandling
– Brachyverksamhet
åtföljande mottagningsverksamhet
– Öppenvård
– Dagvård
l Operation
– Slutenvårdsoperation
l Bild- och funktionsmedicin
– Delar av radiologiverksamheten
– Nuklearmedicin
l Kirurgi
l Onkologisk endokrinologi
– Slutenvårdsplatser med
l Hematologi
– Slutenvårdsplatser
– Öppenvård
– Dagvård
– Slutenvårdsplatser
l Medicinsk teknik, sjukhus­
fysik och IT (MSI)
– Sjukhusfysik
Skisserna visar tänkta interiörer från den
kommande vård- och behandlingsbyggnaden.
! Ett ögonblick . . .
… Hans Hägglund, verksamhetschef hematologi, dermatologi,
venereologi och reumatologi.
»Det blir ett fantastiskt lyft
för den hematologiska vården«
Hur ser du på att hematologen ska flytta till den nya vårdoch behandlingsbyggnaden?
– Det är
mycket bra, det
blir ett fantastiskt lyft för den
­hematologiska
vården, patienterna, anhöriga
och personalen.
Vilka fördelar kan flytten innebära för era patienter och er
personal?
– Den största fördelen är
enpatientrummen, idag behandlas många patienter i
flerbäddssalar. Patienter med
hematologiska sjukdomar
genomgår vanligtvis cellgiftsbehandlingar och/eller stamcellstransplantation, detta
innebär att dom är extremt
infektionskänsliga. Med enkelrum minskar vi risken för
smittspridning och allvarliga infektioner, det vill säga
stora vårdhygieniska fördelar. Enkelrum innebär också
en möjlighet att skapa bättre
förutsättningar för anhöriga i
samband med övernattningar.
– Enkelrum gör även att det
blir det mer lättjobbat kring
patienten. Verksamheten är
i dag trångbodd, framförallt
inom öppenvården, det finns
för få rum för mottagningsoch dagvårdsverksamhet. Det
pågår ett stort antal studier
och patienter som är inkluderade i studier har idag begränsad tillgång till rum.
– En flytt innebär helt enkelt
att vi får bättre utrymmen.
Dessutom ger det oss en
möjlighet att vara med och
påverka den egna arbetsmiljön och skapa förutsättningar
för att optimera lokalerna/ut-
rymmena för den hematologiska vården.
På vilket vis är hematologen
särskilt väl lämpad att ligga i
den nya byggnaden?
En modern byggnad underlättar arbetet i multiprofessionella och multidisciplinära team kring patienten.
Närheten till cancervården
(onkologiska verksamheten)
är naturlig och ger samarbetsmöjligheter och samarbetsvinster när det gäller
till exempel lokaler, dagsjukvårdsverksamhet med cyto­
statika- och biologisk behandling samt immunterapi. Idag
är den hematologiska verksamheten splittrad mellan
hematologen och onkologi­
kliniken när det gäller omhändertagandet av patienter med
lymfom. En flytt innebär ett
ökat samarbete kring denna
patientgrupp som idag är den
största inom hematologin.
– Sammanfattningsvis är
den hematologiska verksamheten särskilt lämpad på grund av enkelrum,
­nuvarande trångboddhet
och för samarbetsvinster
med onkologen. En flytt
innebär dessutom ökade
möjligheter att utveckla
vissa delar inom hemato­
login såsom stamcells­
transplantationsverksam­
heten och vården av
leukemipatienterna.
HANNES L JUNGHALL
»Med enkelrum
mins­kar vi risken för
­smitt­spridning och
­all­varliga infektioner«
16
Ronden nummer 5 2014
17
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt/Nationell patientenkät
foto: magnus laupa
Bra vård men
sämre mat
och städning
Tidigare mönster upprepas
På plus­
sidan: merparten av sjuk­
husvården, främst ett bra
bemötande och ett stort
förtroende för personalen.
På minussidan: maten och
städningen. Så kan resul­
taten av vårens nationella
patientenkät summeras.
Överlag är resultaten väldigt
lika den undersökning som
gjordes för två år sedan. Om­
dömet om sjukhusmaten har
blivit något lite bättre, men den
har fortfarande sämst betyg i
landet. Städningen har fått ett
lägre betyg än vid förra under­
sökningen.
Ett urval av patienterna som
fick vård på Akademiska under
några veckor i våras fick efter
besöket en enkät hem i brev­
lådan. I den fick de bedöma hur
de upplevt kvaliteten på vår­
den. Svaren har vägts samman
i en betygskala från 0 till 100.
Utöver dessa omdömen var det
också möjligt att lämna kom­
mentarer.
patientenkät
Sjuksköterskan Angelica Widlund svarar i en av mottagningens många
telefonlinjer.
»Det känns bra att
våra ­patienter ­känner
sig mera delaktiga.
Det går också helt i
linje med nya
­patientlagen som ger
patienten mer
­inflytande. Men det
finns mer att göra.«
– Vi möter så otroligt många
människor här på gynmottagningen
och får synpunkter från dem, säger
avdelningschefen Karolina Hilding.
Här med Sara Palmqvist och Daniel
Åström med sex dagar gamla
dottern Stephanie.
»Ovärderligt verktyg i förbättringsarbetet«
SKL:s nationella patientenkät visar hur patienterna upplever sjukhusets vård och bemötande
– Patientenkäten går
hand i hand med det för­
bättringsarbete vi stän­
digt bedriver. Av den får vi
en bekräftelse om vi är på
rätt väg. I och med att vi
kan jämföra oss med oss
själva över tid och med
andra enheter är den ett
oslagbart instrument.
Det menar Karolina Hilding
som är avdelningschef på
­gynekologiska specialistmot­
tagningen. Bäst utveckling
från förra enkäten till årets har
vård
­patienternas känsla av delak­
tighet haft.
– Det känns bra att våra
­patienter känner sig mera del­
aktiga. Det går också helt i linje
med nya patientlagen som ger
patienten mer inflytande. Men
det finns mer att göra. Alla tre
enkäterna visar att våra patien­
ter hyser ett högt förtroende
för oss och att de gärna rekom­
menderar gynmottagningen till
andra, vilket är glädjande.
Tillgängligheten och bemö­
tandet är områden som fått
något sämre betyg än vid förra
mätningen. Karolina Hilding
tycker att mottagningen satsar
mycket på tillgängligheten,
främst per telefon.
– Det är svårt att i enkä­
ten få svar på om det är så att
­patienten inte är riktigt nöjd
för att vi inte kunnat bemanna
en ­telefonlinje under en kor­
tare tid på grund av sjukdom
eller personalbrist, eller om
missnöjet kommer sig av en
längre tids försök att nå oss.
Överlag är materialet så om­
fattande att det är svårt att få
tid att sätta sig in i alla delar,
menar Karolina Hilding.
– Utöver den nationel­
la ­patientenkäten kommer
­resultat från en mängd andra
enkäter, som till exempel gyn­
operationsregistret och förloss­
ningsenkäter. Alla dessa ska
tolkas och spridas till persona­
len. För de frågor som vi får ett
sämre resultat ska vi göra hand­
lingsplaner.
Karolina Hilding tar ett
exempel: patienterna har fått
svara på frågan ”Berättade
behandlaren för dig om vilka
eventuella varningssignaler
som du skulle vara uppmärk­
sam på beträffande din sjuk­
dom eller behandling?”.
– På den frågan fick vi vårt
sämsta betyg, bara 56 på en
100-gradig skala. I stort sett
handlar alla resultat som
ger anledning till att priori­
tera åtgärder om information
till patienterna. Därför ska
­patientinformationen som ska
delas ut till patienten revide­
ras och doktorerna informeras
om resultatet från enkäten som
incitament för att de ska dela
ut patientinformation och ge
muntlig information, enligt den
handlingsplan som mottag­
ningen nu upprättat.
– Sammantaget vill jag beto­
na att den nationella patienten­
käten är ett ovärderligt verktyg
för att få veta vad vi är bra på
och vad vi måste förbättra,
­säger Karolina Hilding.
INGELA WIMAN
Alla landsting och regioner
deltar i arbetet som samordnas
av SKL. Enkäten har gått ut till
all somatisk och psykiatrisk
vård, både sluten och öppen,
för tredje gången. De första en­
käterna gjordes 2010 och 2012.
Bland de patienter som har
fått somatisk vård uppgick an­
talet svarande till 4 850, vilket
ger en svarsfrekvens på 59 pro­
cent. Inom psykiatrin var det
endast 840 personer som sva­
rade på enkäten, vilket ger en
svarsfrekvens på 35 procent.
– Varje enhet på Akademiska
kan nu se sina svar via Navet.
Jag tror att den största nyttan
av enkäten är att jämföra sina
resultat med de två tidigare
enkäterna. Men analysen kan
också ske genom jämförelser
med andra enheter, divisio­
ner eller sjukhus. Resultaten
är ett bra underlag för fortsatt
verksamhetsutveckling, säger
Ingrid Carlquist, verksam­
hetsutvecklare på Akademiska
sjukhuset.
Inom de flesta områden ligger
betygen för Akademiska mellan
80 och 90, vilket innebär att de
är mycket nöjda med vården.
Högst betyg, 91, får sjukhuset
på frågan ”Kände du att du blev
bemött med respekt och på ett
hänsynsfullt sätt?” Därefter
kom ”Skulle du rekommendera
den här avdelningen till an­
dra?”, som fick betyget 90.
Svaren gäller somatisk slut­
envård. Överlag fick den soma­
tiska öppenvården något högre
betyg än slutenvården, utom
på frågan om upplevd nytta av
besöket.
Resultaten för somatisk
­sluten- och öppenvård på Aka­
demiska är närmast identiska
Texten fortsätter på nästa sida
18
Ronden nummer 5 2014
Aktuellt
Röster ur
patientenkäten
forts. från föregående sida
med betygen för rikets genom­
snitt. Också inom den psykia­
triska öppenvården ligger Aka­
demiska på samma nivå som
landet i helhet, medan sluten­
vården får betyg något under
riksgenomsnittet.
Men de sämre resultaten för
sjukhusmaten och städning
står sig alltså från de tidigare
enkäterna. På frågan ”Hur be­
dömer du maten du fick?” fick
Akademiska betyget 51 av 100
(2012 var betyget 47).
Thord Hägg, förvaltnings­
direktör för Landstingsservice,
påpekar att patientenkäten
­genomfördes innan förändring­
en av matsedeln genomfördes
i höstas.
– Från september utökades
antalet matalternativ så att
­patienterna kan välja mellan
20 olika rätter. I och med att
möjligheten att påverka vad
man vill äta ökat kraftigt, tror
jag också att det är fler som får
vad de tycker om och behö­
ver n
­ äringsmässigt. På så sätt
smakar maten troligen bättre
ser. Då ska maträtterna också
tas fram i samarbete med flera
specialister på sjukhuset såsom
dietister och nutritionister.
På frågan ”Anser du att av­
delningen var tillräckligt ren?”
fick sjukhuset betyget 80 (för
två år sedan 83).
– Vi jobbar med ständiga
förbättringar, till exempel i
thord hägg, förvaltningslandstingets avvikelsehante­
direktör landstingsservice: ringssystem där vi även hante­
När det nya köket står rar klagomål som kommer från
klart 2016 ökar det
patienter via vårdpersonalen,
kvaliteten på maten
kommenterar Lena Pettersson
ytterligare i och med
Zotterman, servicecontroller
att maten lagas lokalt för städ på Landstingsservice.
med närproducerade
och ekologiska ingre­
dienser.
också, säger han.
Han bedömer att tillfreds­
ställelsen med maten på sjuk­
huset är högre nu och att det
visar sig i nästa patientenkät.
– När det nya köket står klart
2016 ökar kvaliteten på maten
ytterligare i och med att maten
lagas lokalt med närproduce­
rade och ekologiska ingredien­
Landstinget har just genom­
fört en ny upphandling av
städ- och vaktmästeritjänster.
Produktionsstyrelsen beslu­
tade den 25 n
­ ovember att ge
uppdraget till den nuvarande
leverantören ISS.
Jämfört med landstingets
tidigare avtal har kraven höjts
när det gäller kvaliteten på
städningen, frekvensen och ut­
bildningen av städpersonalen.
INGELA WIMAN
”Hela vårdkedjan runt
min vistelse var jättebra.
Kanonjobb av alla inblandade.”
»
”Dålig standard i duschrum
och på toaletter. Toaletterna
upplevde jag som dåligt
rengjorda. Sterilt och tråkigt
dagrum.”
”Vid flytten från annat sjukhus hade informationen om
min medicinering rörts till
så jag fick fel. Jag fick påtala
detta för sköterskorna sex
gånger. Mycket märkligt.”
(Neurodivisionen)
»
”Det märktes att sköterskorna hade mycket
att göra. De upplevdes som
stressade och hade inte
så mycket tid för mig med
­frågor som inte var akuta.”
”Personalen lärde sig snabbt
vad jag uppskattade, till
­exempel kaffe. Något som
var mycket uppskattat då jag
var sängbunden.”
”Otroligt tråkigt, kallt och
opersonligt väntrum! Tänk på
att många troligtvis är rädda
och nervösa i detta rum.”
(Kirurg- och onkologdivisionen)
”Bemötandet jag fick när
jag kom var jättebra. Jag
kände mig sedd och uppmärksammad. Blev erbjuden
att ligga på en brits, vilket
jag verkligen uppskattade
med tanke på mitt allmäntillstånd.”
(Kvinno- och barndivisionen)
»
”Jag skulle vilja ha mer
inflytande i min vård
med mer tid att ställa frågor
och diskutera med läkare och
sköterskor.””
(Mth-divisionen)
»
Kraven har höjts på
leverantören ISS vad
gäller kvaliteten på
städningen.
20
Ronden nummer 5 2014
21
Ronden nummer 5 2014
Enkät:
Vad har ni gjort på medarbetardagarna?
l Marie Antonsson och Nils ­Olaisson,
sjukgymnaster från tiva:
– Vi har hittills hunnit besöka montern hos hälsofrämjande sjukhus, där
man fick se exempel på rekommenderat dagsintag på 500 gram av frukt
och grönsaker, och så har vi mätt vår
handstyrka hos Friskhuset och pratat
med Innovation Akademiska – det är
jättebra att de visar upp sin verksamhet i sådana här sammanhang. Och så
har vi förstås varit hos våra kollegor
från tiva som har demonstrerat hjärtpumpen Heart Mate. Man tar sig inte
så ofta tid att komma ifrån det dagliga
arbetet, men vi ville gärna gå hit idag.
l Caroline Solman, koordinator, och
Sjukgymnasterna Peter Svensson och Margareta
Arnell visade upp en eksorobot, ett hjälpmedel för
bland annat ryggmärgsskadade att träna upp
rörelseförmåga, balans och muskelstyrka.
Elisabeth Persson-Flodman och Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterskor på vårdhygien, lät besökarna testa hur effektivt de spritar sina händer.
Medarbetardagarna kan bli
återkommande evenemang
evenemang Den 24 och 25 november
hölls sjukhusets medarbetardagar,
som riktade sig till alla som jobbar
på sjukhuset.
– Det har gått väldigt bra. Sam­
mantaget var det drygt 1 600 besö­
kare och bra stämning bland besö­
kare, funktionärer, föredragshållare
och utställare, säger projektledaren
Birgitta Kauppinen Ben Yahia.
Syftet med medarbetardagarna var att pre­
sentera sjukhuset som arbetsgivare och att
delge varandra kunskap om verksamhe­
tens olika delar. Plats för evenemanget var
Blå korset där aktiviteter pågick i tre stora
salar från morgon till kväll båda dagarna.
Ett tjugotal verksamheter visade upp sig,
och många av dem höll också föreläsningar.
En återkommande punkt
på programmet var frå­
gestunder med sjukhus­
ledningen och sjukhus­
direktör Lennart Persson
föreläste om sjukhusets
framtid vid fyra olika
Birgitta Kauppinen
tillfällen under dagarna. Ben Yahia
hr-direktör Inger Thorén
pratade om Akademiska
som arbetsgivare och berättade om de sats­
ningar som görs för att attrahera, rekrytera
och behålla medarbetare.
Alla som besökte dagarna deltog i en ut­
lottning av priser, där man kunde vinna
bland annat biobiljetter, massage eller tid
med en personlig tränare.
Medarbetardagarna kan komma att bli
ett återkommande evenemang.
– Innan beslut ska tas om hur en even­
tuell fortsättning kan se ut kommer vi att
utvärdera årets medarbetardagar. Det finns
saker som vi kan utveckla till nästa gång,
vi har fått många bra tips. Nu har vi ett ut­
gångsläge som vi kan arbeta vidare från. En
viktig faktor för att så många medarbetare
hade möjlighet att komma tror vi har varit
att vi höll till i lokaler på sjukhusområdet.
Hela upplägget har baserats på att flerta­
let av sjukhusets medarbetare ska kunna
sticka in en stund. Alla som var med och
bidrog dessa dagar har verkligen visat på
engagemang, säger Birgitta Kauppinen
Ben Yahia.
HANNES L JUNGHALL
Åsa Klingstedt, audionom, från hörseloch balanssektionen:
– Vi har varit i de flesta av montrarna.
En rolig grej var att prova att borra
i ben, liksom att testa hur effektivt
vi spritar våra händer i montern hos
vårdhygien. Sedan har vi även lyssnat
på en föreläsning om hundar i vården.
Väldigt intressant, även om vi inte har
någon direkt användning av vårdhundar för vår patientgrupp. Snart ska vi gå och
lyssna på sjukhusdirektören som talar om Akademiska sjukhuset och framtidens
vård. Det ger väldigt mycket att kunna besöka sådana här dagar. Som tur är har
vår chef sett till att sätta av tid så att alla i personalen ska kunna komma hit och
dessutom ta god tid på sig.
Röntgenläkaren Anders Magnusson demon­
strerade ablation av njurtumörer med hjälp av
mikrovågor. Demonstrationsobjektet var en lever
från en ko.
Sjukhusdirektör Lennart Persson föreläste flera
gånger och träffade även medarbetare för
informella samtal i ledningens egen monter.
Catharina Bendiksen, sekreterare i sjukhusadministrationen, provade handstyrkan hos Bo Kälvemark i
Friskhusets välbesökta monter.
22
Ronden nummer 5 2014
Ronden nummer 5 2014
23
Reportaget
15-åring med
spetskompetens
15 år har gått sedan NIMA skapades som den
första avdelningen i sitt slag i Sverige. Idag är
den en av sjukhusets största avdelningar.
text hannes l junghall foto magnus laupa
Akutläge på NIMA. Plötsligt blir en patient
markant försämrad. Snabba åtgärder sätts
in och patienten stabiliseras.
24
Ronden nummer 5 2014
Reportaget
1
3
2
Varje dag klockan 14.30 träffas personalen i en reflektionsstund för att delge varandra sin dag och även ta upp moment i verksamheten som kan förbättras.
N
eurokirurger har genom tider­
na organiserat den postopera­
tiva vården av sina patienter så
att komplikationer efter hjärn­
operationer snabbt ska upptäckas. Från
början användes sängplatser på vanliga
vårdavdelningar och med tiden samlades
dessa ihop i speciella salar. Med tiden insåg
man fördelarna med att erbjuda patienter
vård med ökad intensitet vid andra neuro­
logiska tillstånd som påverkar vitala funk­
tioner. För 15 år sedan skapades nima som
Sveriges första egna enhet för postoperativ
och intermediär vård av neuropatienter.
nima har utvecklats till en högspeciali­
serad intermediärvårdsavdelning med 16
övervakningsplatser för neurokirurgisk
akutvård och postoperativ vård. Avdel­
ningen vårdar barn och vuxna från hela
Mellansverige med skador och sjukdomar
i hjärna och ryggmärg. På nima vårdas
patienter som är för sjuka för att vårdas på
en vanlig avdelning men som inte behöver
intensivvård.
Grundpelaren för neurokirurgisk över­
vakning är neurologiska undersökningar
4
som upprepas med jämna mellanrum. När
hjärnan har blivit skadad är det också vik­
tigt att övervaka och andning, cirkulation,
nutrition och elimination för att hjärnan
ska få de bästa förutsättningarna för att
kunna återhämta sig. nima har därför en
avancerad multimodal övervakning av
kroppens alla vitala parametrar och deras
spetskompetens ligger i att övervaka och
behandla dessa värden för att skapa en så
bra miljö som möjligt för hjärnan.
Att ständigt höja kvaliteten på vården är
viktigt för nima. En viktig del är standard­
vårdplaner, en programmerad vård som
systematiskt beskriver vad som ska göras
vid olika tillstånd. Det är också viktigt med
personalens delaktighet i utvecklingen av
vården och av arbetsmiljön. Vid dagliga re­
flektionsstunder träffas personalen för att
delge varandra sin dag och även ta upp mo­
ment i verksamheten som kan förbättras.
Detta bearbetas vidare via arbetsplatsträf­
far för att hitta förbättringar och lösningar
som slutligen släpps ut i verksamheten för
prövning. På så sätt jobbar man kontinuer­
ligt med utvecklingsarbete.
5
6
1. Clara Girell tar en artärgas och ser till att det inte är någon luft i den. 2. Patient på väg in till NIMA. 3. Kärt återseende . Ullrika Erikssjö får en kram av en
gammal kollega som kommer på besök. 4. Sjuksköterskestudenten Torun Engqvist och sjuksköterskan Cecilia Merendino förbereder en såromläggning.
5. Malin Sjöberg, gruppchef, och Anna Henriks, vårdkoordinator, under ett planeringsmöte. 6. Omhändertagande av en patient på NIMA.
erika steffansson, avdelningsSCHEF:
Vår spetskompetens ligger i
att skapa en så bra miljö som
möjligt för den skadade
­hjärnan.
Antal vårdtillfällen på nima ökar stän­
digt, från 1 500 år 2009 till 2 154 år 2013.
nima är i och med det en av Akademiska
sjukhusets största avdelningar.
Det kommer alltid att finnas en stor
grupp av patienter som behöver intensifie­
rad vård i anslutning till en operation eller
en annan sjukdom. Detta gäller inte minst
den äldre ­befolkningen som ökar i antal.
Det är därför viktigt att bevara och utvidga
nima-vården, ­liksom övrig intermediär­
vård.
2 154 vårdtillfällen
förra året
l För 2013 registrerades 2 154 vård-
tillfällen på NIMA. Dessa vårdtillfällen fördelade sig på 1 803 patienter i
åldrarna 5–97 år.
l Akuta inläggningar utgjorde 37
procent av vårdtillfällena, planerade
inläggningar, som till exempel post­
operativ vård, utgjorde 51 procent
och 12 procent var överflyttning från
NIMA som nertrappning av intensivvård.
l Medianvårdtiden för de akuta
var 35 timmar, för de planerade 26
timmar och för nedtrappning av
intensivvård 53 timmar.
l Upptagningsområde: ca två
­miljoner invånare från sju landsting
i Mellansverige.
»Bra sammanhållning i gruppen«
Ullrika Erikssjö har med ett par
kortare avbrott arbetat som
­under­sköterska på NIMA i 15 år,
­nästan ända sedan avdelningen
starta­des.
– Det är ett spännande jobb med stor varia­
tion i arbetsuppgifterna. Jag gillar att det
är så pass tvära kast. Ena stunden kan det
vara lugnt och stilla och så plötsligt kom­
mer det in akuta fall från ambulansen eller
helikoptern. I sådana skarpa lägen har vi
stor nytta av att det är så bra sammanhåll­
ning i personalgruppen. När det är bråttom
måste kommunikationen fungera bra. Med
vissa kollegor behöver jag inte ens säga
högt vad jag tänker, de vet ändå.
– Vi har ganska hög personalomsättning.
På ett sätt kan jag
förstå det, eftersom
det är hög belast­
ning på personalen
både vad gäller att vi
har många patien­
ter på kort tid och
att de är svårt sjuka
och kräver mycket.
Vi har också gan­
ska många unga i
Ullrika Erikssjö
personalen, som ofta
har det som sin första
anställning innan de
vidareutbildar sig e­ ller söker sig till a­ ndra
avdelningar. Men själv trivs jag j­ ättebra
här.
26
Ronden nummer 5 2014
27
Ronden nummer 5 2014
foto: björn eriksson
Noterat
Festmiddag på Eklundshof den 8 november.
100-årsjubileum för USH
konferens Den 8 november
firade USH (Föreningen Uppsala
sjuksköterskehem – sjuksköterskor utbildade i Uppsala på Akademiska sjukhuset, landstinget
och numera Uppsala universitet)
100 år som förening. Firandet
bestod av föredrag i Grönwall­
salen på eftermiddagen med 220
deltagande och därefter en festlig middag på Eklundshof.
Föreningen har ett socialt program för medlemmarna men syftar
framför allt till att uppmuntra vidareutbildning, forskning med mera
genom ekonomiskt stöd som kan sökas en gång per år. Även bidrag
för tunga utgifter och rekreation kan sökas, se uu.se/alumn.
Fredrik Sund ny
chef för infektion
Kvalitetsbokslut
samlar information
personal Fredrik Sund är ny
verksamhetschef för infektion
sedan den 1 november. Han har
tillbringat hela sitt yrkesverksamma liv på
infektion. Han
vikarierade
som under­
läkare på kliniken redan före
sin AT och började där­efter
som leg läkare
1999. Han blev
Fredrik Sund
specialist
2004, medlem
i klinikledningen som MLA med
ansvar för mottagningsfrågorna
2007, och disputerade 2008 på
en avhandling om CMV hos njurtransplanterade och immunkompetenta. Han blev överläkare
2011.
– Jag är verkligen stolt över att
bli verksamhetschef och att få
föra infektionsklinikens traditioner vidare. Infektionsmedicinen
har stora utmaningar framför
sig, därför kommer vi att öka
satsningen på utbildning inom
alla personalkategorier för att
säkerställa den höga kompetens
som krävs på ett universitetssjukhus, säger Fredrik Sund.
utveckling För första gången
har Akademiska samlat information om sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete i ett
kvalitetsbokslut för 2013. Centralt är sjukhusets satsningar på
värdebaserad vård med målet att
om fyra år ha de bästa kliniska
resultaten av vikt för patienten,
samt en sjukhusövergripande
värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att man
kontinuerligt mäter, analyserar
och samarbetar för att förbättra
de kliniska resultaten.
– Akademiska har många roller:
länssjukhus, specialistsjukhus
och utbildnings/forskningssjukhus. En fjärdedel av all vård vi
ger rör patienter som remitterats
hit från andra landsting i regionen och andra delar av landet.
Därför är det extra viktigt att
både kommunicera medicinska
resultat och hur vi arbetar med
kvalitetsarbete långsiktigt, säger
chefsläkare Bengt Sandén.
Han betonar att strävan är att
all vård ska vara kunskapsbaserad och i enlighet med rådande
riktlinjer. Akademiska medverkar
i cirka 60 av totalt 81 nationella
kvalitetsregister som bidrar till
att utveckla vården.
utveckling Akademiska och Uppsala univer-
sitet är först i Sverige med en integrerad PET/
MR-kamera som avbildar kroppen på olika sätt.
Att kunna samla in data från båda teknikerna
samtidigt underlättar diagnostik och ger mer
kunskap om effekten av olika behandlingar vid
exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, cancer och
neurologiska sjukdomar.
– Den potentiellt största vinsten med kombinerad PET/MR är vid helkroppsundersökningar, att man kan mäta olika funktioner samtidigt med båda teknikerna och få bilder som
överensstämmer anatomiskt och tidsmässigt.
Tidigare har det varit svårt att exakt sammansmälta bilder från undersökningar som gjorts
vid olika tillfällen. Att få informationen samtidigt spar både undersöknings- och tolkningstid,
­säger Håkan Ahlström, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor i radiologi vid
Uppsala universitet.
Vetenskapsrådet har anslagit 43 miljoner till
utrustningen. Den nya PET/MR-kameran, som
levererats av GE Healthcare, består av en magnetkamera med fältstyrkan 3 Tesla i vilken en
PET-kamera har integrerats.
Hippokratespriset till Mia Furebring Ökat genomslag
utmärkelse Överläkare Mia
Furebring, verksam vid verksamhetsområde infektionssjukdomar, har av Läkaresällskapet
utsetts till årets Hippokratespristagare för sina insatser för att
lyfta medicinsk-etiska frågor i
den kliniska vardagen.
– Det är en stor ära för mig att
bli tilldelad Hippokratespriset.
Jag är både överraskad och
tacksam, säger Mia Furebring,
som får priset för att hon ”i sin
läkargärning integrerar medicinsk specialistkompetens med
ett omfattande engagemang för
etiska frågor”.
Mia Furebring sätter alltid
patientens bästa och integritet i centrum i samråd med de
anhöriga inför svåra beslut som
livsuppehållande åtgärder vid
obotliga sjukdomstillstånd eller
återupplivning vid hjärtstillestånd. Genom utbildningsdagar,
etikronder och etikseminarier
för klinikens medarbetare tar
hon regelbundet initiativ till att
kunskapen och
diskussionerna
inom detta
svåra område
utvecklas.
Med sin vilja
att förmedla
kunskap och
stimulera till
diskussion
Mia Furebring
kring svåra
­etiska frågeställningar
­bidrar Mia Furebring i mycket
hög grad till att den etiska
diskussionen på kliniken hålls
levande och aktuell.
Hippokratespriset, Svenska
­Läkaresällskapets etikpris, tilldelas läkare som har en etisk medvetenhet, är kliniskt verksamma
och aktiva i undervisningen samt
en förebild för kollegor, medarbetare och studenter. Priset
delas ut av Svenska Läkaresällskapet, efter förslag från SLS
Delegation för medicinsk etik,
sedan 2003.
132 belönades
för trogen tjänst
personal Den 13 november
delades förtjänsttecken ut till
132 medarbetare på Akademiska. Förtjänsttecken delas ut en
gång per år till alla som arbetat
25 år i landstinget. Mottagaren
får får välja på klocka eller ett
presentkort.
Tillställningen började med
­cider och snittar i Kristinasalen på Slottet innan själva
utdelningen tog vid i Rikssalen.
Biträdande sjukhusdirektör
Björn Ragnarsson delade ut
förtjänsttecknet och divisionscheferna tackade jubilaren med
en blomma. Efter utdelningen
serverades en tre rätters middag
i Rikssalen tillsammans med de
övriga jubilarerna i landstinget.
Under middagen hölls tal av
landstingsstyrelsens ordförande
Erik Weiman och landstingsfullmäktiges ordförande Lennart
Hedquist. Toastmaster under
kvällen var kulturdirektör Anna
Söderbäck och Västgöta Nations
korgossar underhölll under middagen. Tacktalare för jubilarerna
var Kerstin Troedsson.
för Akademiska i
rikstäckande medier
medier Under septemberoktober ökade publiciteten för
Akademiska sjukhuset med 20
procent jämfört med sommarmånaderna. Främsta förklaringen är fler inslag i rikstäckande medier, bland annat om
nyheten att sjukhuset är först i
landet med en integrerad PET/
MR-kamera. Det framgår av den
senaste medieanalysen från
Retriever.
I analysen ingår totalt 144
artiklar/inslag med räckvidd
(potential att nå) 19,7 miljoner
läsare/tittare. Förutom nyheten om den nya kameran fick
nyheter om sjukhusets nystartade bröstcancermottagning på
Samariterhemmet och ett nytt
centrum för sällsynta diagnoser
stor spridning i media. Likaså
att Akademiska är först med
elektronisk nervstimulering
mot Hortons huvudvärk. Endast
en femtedel av publiciteten är
negativ vilket är en märkbar
minskning jämfört med före­
gående period.
Vidare framgår att Akademiska i närmare 60 procent av
publiciteten har en roll som
huvud- eller biaktör, inte endast
omnämns, vilket avspeglar
sjukhusets möjligheter att nå
ut med budskap och påverka
innehållet. Detta är särskilt tydligt när det gäller ämnen som
belyser spetskompetensen.
Publiciteten är störst i lokala/
regionala medier som UNT, SR
Uppland och SVT Uppland, men
sjukhuset har under perioden
fått ökat genomslag i riksmedier
om spetskompetens och forskning, bland annat tre inslag i
SVT Rapport.
Olof Lundkvist (t h), sjuk­­sköterska på
50 D, tillsammans med Lavi Zurka,
Sverige-vd för medarrangören
Mölnlycke Healthcare.
Nya impulser för
sårvårdsarbetet
konferens Den 18–19 septem-
ber hölls nationell thoraxsårvårdskonferens i Enghoffsalen.
Konferensen hålls var 18:e
månad och arrangörer denna
gång var thoraxsårvårdsgruppen
på Akademiska. På agendan stod
diskussioner om aktuella frågeställningar inom thoraxsårvård
och föreläsningar om trycksår
och hjärtpumpar med mera.
– Arrangemanget blev mycket
lyckat med många nöjda del­
tagare. Rent allmänt ger det oerhört mycket att kunna diskutera
med kollegor från andra sjukhus
som arbetar med samma saker.
Det är lätt att man kör fast
i gamla hjulspår och får en
felaktig uppfattning om att det
sätt som man arbetar på är det
enda rätta. Vi valde att ta upp
vissa speciella problemområden
från vår verksamhet och vi fick
många bra, konkreta förslag på
lösningar, säger Olof Lundkvist
från thoraxsårvårdsgruppen på
Akademiska.
Inger Thorén till Telia Sonera
personal Sjukhusets HR-
Anette Ahlin från civa tar emot sitt
förtjänsttecken av biträdande
sjukhusdirektör Björn Ragnarsson.
Dat-divisionens chef Eva Telne står
beredd med blommor.
direktör Inger Thorén har lämnat
Akademiska för ett nytt jobb på
Telia Sonera. Hon kommer där
att arbeta koncernövergripande
och vara ansvarig för olika utvecklingsområden inom HR.
– Det har varit en spännande och
givande tid att arbeta på Akademiska sjukhuset. Vi har gjort
mycket inom HR-området och
tagit nya steg framåt för att vara
en attraktiv
arbetsgivare.
Alla medarbetare är viktiga
och har en viktig roll att fylla
för att ge den
bästa vården
till våra patienInger Thorén
ter, säger hon.
28
Ronden nummer 5 2014
Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen
Ronden nummer 5 2014
29
Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden
I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om
verksamheten på Akademiska. Ronden publicerar ett urval av dessa. Denna
gång får Sofi Nyman och Åsa Wilhelmsson från civa svar på fyra frågor som rör
olika aspekter på sjukhusets beredskap att ta hand om ebolasmittade patienter.
”Ska personal som kan
ha smittats isoleras?”
”Var ska patienterna
vårdas före flytt?”
?
Var ska de misstänkta/konstaterade ebolapatienterna
som kräver intensivvård vårdas före flytt till Linköping?
»
Ebolasmittade patienter ska behandlas i Linköping. Risken
att en ebolasmittad patient kommer
primärt in på Akademiska sjukhuset är
mycket liten men det kan hända. Då ska
patienten till infektionskliniken och iso­
leras där tills han/hon kan transporteras
till Linköping. Om tillståndet kräver högre
vårdnivå ska personal från civa hjälpa
till med vården på infektionskliniken. De
lokaler som är tänkta på infektion är dock
olämpliga för fullständig intensivvård.
Skulle det behövas intensivvård i väntan
på transport till Linköping ska patienten
flyttas till briva men tas om hand av civas
personal som har fått träning.
Johann Valtysson
Johann Valt ysson, verksamhetschef
anestesi och intensiv vård
Detta är alltid en individuell bedömning där man måste
värdera risken. Bland annat med utgångspunkt från Social­
styrelsens rekommendationer (senaste versionen 2014-09-26).
Tills vidare gäller att alla ska bedömas av smittskyddsläkare
innan man får återgå i arbete. Om man inte bedöms kunna återgå
i arbete får man oftast vara isolerad i hemmet, men vid hög risk
kan det även bli aktuellt med isolering på sjukhus.
»
Mats Ericsson, smit tskyddsläk are
Landstinget i Uppsala län
”Vem ska ta
hand om alla sopor?”
?
”Finns det säkrare
skyddskläder?”
Det kommer att bildas sopberg på salen, hur hanteras
detta och av vem?
Det kommer att bli mycket avfall, men eftersom patienten
bara ska vårdas en kort tid på Akade­
miska sjukhuset samlas allt avfall på rummet
tills patienten flyttats härifrån. Därefter
hämtas avfallet direkt på plats av den trans­
portör som tar avfallet till förbränning.
»
Vi har provat skyddskläderna och de känns inte säkra
då visiren är helt öppna i sidan (framför allt på de med
små huvuden) och operationshuvan ej är vattentät. Finns det
­säkrare kläder att köpa in?
?
»
I dagsläget är det den skyddsutrustning
som finns, det är också den som rekom­
menderas i Socialstyrelsens handlingspro­
gram. Infektionskliniken provar just nu en
annan utrustning som eventuellt kan bli
aktuell att användas. Vårdhygien bedömer att
man uppnår god säkerhet med den skyddsut­
rustning, inklusive visir, som utprovats.
Birgit ta Ly tsy, MLA vårdhygien
Om någon rutin brister och personalen kan ha utsatts för
smitta, t ex om en handske går sönder, ska personalen
sitta i karantän eller åka hem till sin familj?
?
Therese Olsen, mil jöchef
Therese Olsen
Birgitta Lytsy
»Det kommer att bli mycket avfall, men
eftersom patienten bara ska vårdas en
kort tid på Akademiska sjukhuset
­samlas allt avfall på rummet tills
­patienten flyttats härifrån.«
Funktionsansvar förutsätter säkra
rutiner för vidimering och uppföljning
Att använda funktioner snarare än individer som
ansvariga kan vara ett effektivt och säkert sätt att
­arbeta, men det har samtidigt risker. Ett aktuellt
fall där viktiga provsvar aldrig nådde rätt mottaga­
re har lett till ändrade rutiner på ortopeden.
En medelålders man sökte akutmottagningen på grund av
­feber och smärtor i ett knä. Man brukar då oftast punktera
knäleden och ta prover på ledvätskan för att utesluta septisk
artrit, det vill säga bakteriell infektion i knäleden. Ett viktigt
prov är halten av glukos i ledvätskan, och man behöver då jäm­
föra med blodglukos för att kunna bedöma provet från leden.
Före läkarbedömning togs därför blodglukos och också övriga
infektionsprover som t ex CRP.
Vid läkarundersökningen fann man inga tecken till
infektion i leden, däremot en mjukdelsinfektion. Det finns då
ingen anledning att göra någon ledpunktion. Jourhavande
tittade på infektionsproverna i Cosmic. Provet på blodglukos
syntes dock inte på bildskärmen. Man behövde scrolla ner för
att se provsvaret, och läkaren var inte medveten om att provet
tagits. Patienten fick antibiotikabehandling och gick hem.
Patienten hade insulinbehandlad diabetes, vilket inte fram­
kommit vid besöket. Hans
allmäntillstånd försäm­
Provet hade tagits med
rades i hemmet, och han
funktionen ortopedjour
inkom efter några dagar
som ansvarig, och inte
till akutmottagningen med
kommit till någon
ketoacidos. Man fann då
­enskild person för
att blodglukos varit kraf­
­vidimering.
tigt förhöjt vid det första
besöket. Provet hade tagits
med funktionen ortoped­
jour som ansvarig, och inte kommit till någon enskild person
för vidimering.
Det här är ett exempel på att vi i våra system ibland har
valt att använda funktioner i ställer för individer som ansvariga.
Ibland är det ett effektivt och säkert sätt att arbeta, men det här
fallet visar att det ibland kan skapa risker. Det är nödvändigt att
analysera följder och risker av att göra funktioner ansvariga, och
att väga riskerna mot fördelarna.
Denna händelse kommer att anmälas enligt Lex Maria,
men anmälan är inte insänd. Den åtgärd som vidtas efter händel­
sen är att ersätta funktionen med en namngiven person. Den som
är jourhavande när provet tas kommer sedan att få svaret i sin
inkorg för vidimering, vilket ibland kommer att leda till att provet
kommer till en annan person
än den som handlagt patien­
Den som är jour­
ten. Det är dock väsentligt
havande när provet
bättre än att provet aldrig vidi­
tas kommer sedan att
meras, vilket ju ger stora risker
få svaret i sin inkorg
för fel och skadehändelser. Ett
för v
­ idimering, vilket
annat alternativ är att säker­
ibland kommer att
ställa att någon vidimerar de
leda till att provet
prover som tas i en funktions
kommer till en annan
namn, men det har bedömts
person än den som
vara ett sämre alternativ i
handlagt patienten.
detta fall.
Bengt Sandén är chefsläkare
30
Ronden nummer 5 2014
Ronden nummer 5 2014
31
Ingen dag i luften
den andra lik
E
n av utmaningarna med att
jobba på luftburen intensiv­
vård, liv, är att jag aldrig vet
hur ­arbetspasset blir. Jag bör­
jar klockan 8 och arbetar till
klockan 9 morgonen efter, vad som händer
däremellan och vart vi åker vet jag aldrig i
förväg.
liv är en avdelning inom anestesi- och
intensivvårdskliniken. Vi flyger intensiv­
vårdstransporter med helikopter och flyg­
plan över hela Sverige och även utomlands.
Vi utför även ambulansuppdrag i vårt eget
och i näraliggande län. Besättningen b
­ estår
av en anestesiläkare, en anestesi- eller
iva-sjuksköterska och två piloter. Varje år
­genomför vi omkring 850 flyguppdrag.
Efter en genomgång av helikoptern är
det dags för morgonbriefing. Piloterna går
igenom vädret och statusen på helikoptern.
Linda Karlsson blickar ut över Akademiska sjukhuset från helikoptern. Luftburen intensivvård genomför omkring 850 flyguppdrag varje år.
rapport flyttas patienten över till vår bår
och vi kan påbörja flygturen mot Akade­
miska. Det blåser ordentligt idag och den
resa till Åland som tog 28 minuter tar nu 57
minuter åt andra hållet. Patienten är stabil
under resan och rapporteras över till hia.
Klockan har nu hunnit bli mycket och det
blir riktigt gott med lunch.
Avgående personal lämnar över och rap­
porterar om det finns några planerade upp­
drag, den här dagen finns inga sådana.
I väntan på uppdrag börjar vi dagen med
kaffe och en stund i soffan. Vi ses så sällan,
så det finns mycket att diskutera.
Klockan 9.20: Prio 3. Hjärtinfarkt.
­Patienten behöver transporteras från
Åland för kranskärlsröntgen i Uppsala.
Intensivvårdsuppdrag kräver en annan
utrustning än den som vi har när vi står
standby, helikoptern packas om och vi åker
mot Åland. En otroligt vacker tur, man hin­
ner se både skärgården och havet. Deras
helikopterplatta ligger alldeles utanför
sjukhusdörren och sedan är det bara några
få steg in på iva. Detta är något som skiljer
de mindre sjukhusen från de större, ibland
känns det som vi får ägna mer tid till att gå
inom sjukhuset än i luften. Efter en kort
foto: magnus laupa
Dagboken Linda Karlsson, anestesisjuksköterska luftburen intensivvård
Helikoptern lastas inför avfärd.
Kl. 14.37 Prio 1. Medvetslös man, hlr
­pågår. Flygtid cirka 10 minuter. Jag blir
inte nervös när vi får ett larm, däremot
märks det att jag och övriga i besättningen
blir på alerten. Det gäller att komma iväg
snabbt och under den korta flygtiden samla
lite information. Den här gången är ambu­
lans och räddningstjänst på plats och har
redan påbörjat arbetet. När vi landar slår
patientens hjärta igen. Vi ser till att han
även andas bra, sedan lastar vi honom i
­helikoptern och åker till Akademiska.
Patienten lämnas över till sjukhusper­
sonalen på akutmottagningen och det ser
ut som att fallet får ett lyckligt slut. Det
som känns tillfredsställande med det här
uppdraget är självklart att det går bra för
patienten, men också att vi hade ett så bra
samarbete med ambulans och räddnings­
tjänst. Det är när vi arbetar tillsammans
som vi är som bäst.
Under natten hinner vi med en resa till
Falun också. Patienten har fått en hjärn­
blödning som kräver neurokirurgisk vård
på Akademiska. Under vårdtiden i luften
fortsätter vi den intensivvård som påbör­
jats i Falun.
Ett dygn har gått, vi har hunnit med
mycket, jag känner mig nöjd. Som vanligt
ett mycket varierat och roligt arbetspass på
liv. Nu lämnar jag över sökaren till en pigg
kollega och själv tror jag att jag ska unna
mig några timmars sömn.
»Helikoptern packas
om och vi åker mot
Åland. En otroligt
vacker tur, man hinner
se både skärgården
och havet.«
Krönika Mikael Köhler
Vi behöver bli modigare
Det värdebaserade synsätt som allt
mer genomsyrar verksamheten på Akademis­
ka innebär genomgripande kartläggningar av
olika kliniska processer och flöden, hela t­ iden
med fokus på det som skapar störst värde för
patienten. Det finns dock en aspekt på att
skapa värde som det inte pratas lika ofta om ­
– mod och tillit.
Är Akademiska en arbetsplats där en ny­
anställd undersköterska vågar ställa frågor
till en erfaren läkare, kanske rentav ifråga­
sätta gamla, välbeprövade metoder? Om inte,
­ligger ansvaret hos
undersköterskan,
Ӏr Akademiska
läkaren eller själva
en arbetsplats
organisationen?
där en nyanställd
Jag tror att det är
viktigt att indivi­
undersköterska
den ser sitt eget
vågar ställa
ansvar att våga
frågor till en
mer, och det gäller
erfaren läkare?”
alla anställda, på
alla nivåer inom
sjukhuset.
Som divisionschef och medlem av
sjukhusledningen måste jag våga visa att
jag inte har detaljkunskaper i alla frågor jag
­beslutar om. Vågar jag inte blotta min okun­
nighet på vissa områden kommer jag att fatta
sämre beslut, och dessutom visar det sig
ofta att de ”dumma” frågorna inte alls var så
dumma som det först kunde verka. Sådant
som tas för självklart av många kan visa sig
vara en gammal sanning som har överlevt sig
själv. Så kan även vara fallet när en nyanställd
undersköterska ifrågasätter klinisk praxis i
en behandlingssituation, och det finns många
sådana situationer där man lätt avstår från att
höja sin röst, i rädsla för att gå över en osynlig
gräns. Känner vi oftare att vi kan och v­ ågar
formulera frågor innebär det ett steg mot
ökad tillit. Det händer att jag själv tar chansen
att fråga undersköterskan eller yngsta under­
läkaren för att få deras syn på problemet. Ofta
bär de på kunskap om patientens behov som
jag aldrig har tänkt på.
Vi måste vara modiga gentemot våra
patienter, så att vi inte beslutar att påbörja
eller förlänga en behandling som i prakti­
ken inte kommer att skapa något värde för
­patienten. Det kan vara tufft att ta ett beslut
om att fortsatt behandling inte är menings­
full, och än värre att förklara det för patien­
ter och anhöriga, men vi får inte skjuta upp
sådana beslut av rädsla för antingen andras
reaktion, eller för att vi själva ser det som ett
misslyckande när vi inte kan hjälpa någon.
Akademiska är ett väldigt bra sjukhus och
vi skapar väldigt mycket värde för våra patien­
ter redan idag, men vi skulle må bättre av mer
tillit på alla nivåer. En organisation med högt i
tak där man vågar ifrågasätta har bättre chans
att utvecklas och hävda sig i konkurrensen
med andra. I slutändan handlar det om hur vi
bäst tar tillvara våra resur­
ser och ger patienterna så
bra hjälp vi kan.
Mikael Köhler är chef
för medicin- och thorax­
divisionen