Nummer 1 2015 - Akademiska sjukhuset
akademiska sjukhusets personaltidning nummer 1 2015 krönika Man är lika orolig nu som då att någon ska sticka hål på bubblan brännsk adevård Värdebaserade synsätt sätter fokus på smärta Kortare beslutsvägar ut veckling Akademiskas vision är att vara det ledande universitetssjukhuset. Som ett led i arbetet att nå dit förnyar sjukhuset sin organisation för att bland annat få kortare vägar mellan ledning och verksamhet. 3 8 VAS Hälsofrämjande arbete minskade sjukfrånvaron 12 psykiatri Uppsala toppar i SKL:s Öppna jämförelser 14 Ronden nummer 1 2015 Nummer 1 2015 Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan 1960. Redaktion [email protected] I detta nummer »Det har pratats länge om att sätta patienten i centrum, men jag tycker inte att vi riktigt har sett det fullt ut tidigare.« Redaktör Hannes Ljunghall 018-611 32 27 [email protected] Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Strands Grafiska Tryckt på Arctic Matt 100 g Jonas Eriksson, iva-sjuksköterska på brännskadecentrum, där man nu inför värdebaserade mått i verksamhetsstyrningen. Annonser [email protected] 018-611 32 27 Ronden Akademiska sjukhuset 751 85 Uppsala [email protected] Sidan 8–9 Manusstopp nr 2/2015: 3 april akademiska förnyar sin organisation Sjukhuset går på offensiven Ronden ägnar stort utrymme i detta nummer åt förnyelsen av Akademiska sjukhusets organisation. På ett sätt kan man undra om vi rentav tar i för mycket. Förändringen kommer inte att få några omedelbara effekter på vårdgolvet och de som berörs direkt är främst de som idag jobbar i divisionsstaberna. Samtidigt är frågan viktig på andra sätt. Förändringen signalerar en nystart och en offensiv grundinställning som ska genomsyra allt arbete på Akademiska. Sjukhuset har lagt ribban högt: vi ska vara det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Sjukhusdirektör Lennart Persson berättar i detta nummer om hur den kommande förändringen är nödvändig för att vi ska nå detta mål. redaktör hannes ljunghall ntrum. Daglig styrning på brännskadece Verksamhetsområdenas roll stärks och divisionsnivån avskaffas. Sidan 3–7 Ökad samhörighet gav bättre hälsa Projektet Hälsofrämjande arbetsplats har ökat känslan av samhörighet och delaktighet bland medicinska sekreterare inom vårdadministrativ service. Bättre arbetsmiljö och känsla att kunna påverka sin situation har lett till minskad sjukfrånvaro. Sidan 12–13 12 14 Tryggve Nevéus »Man är lika beroende av uppmuntran när man är 50 som när man är 25.« Sidan 11 dagbok från fysioterapin 16 22 ”Vilken glädje att kunna hjälpa andra människor till en bättre hälsa.” Sidan 22–23 3 Ronden nummer 1 2015 Akademiska sjukhuset förnyar organisationen: Kortare vägar mellan ledning och verksamhet Akademiska sjukhuset förändras för att bli mer flexibelt och bättre rus tat att möta framtidens utmaningar. Bland an nat avskaffas divisionerna samtidigt som verksam hetsområdenas roll stärks. – Syftet med förändringen är att få en mindre hierarkisk or ganisation med större närhet mellan ledning och verksam het. Detta för att Akademiska i framtiden ska kunna ta hand om fler patienter från det egna länet, sjukvårdsregionen och landet i övrigt. Förändringen är inte ett besparingsprojekt utan syftar till att öka produk tiviteten och korta köerna och samtidigt utveckla kvalitet och patientsäkerhet, säger sjukhus direktör Lennart Persson. Beslutet att genomföra för ändringen togs den 15 januari efter facklig samverkan. – Jag är väldigt glad att för slaget överlag har mottagits positivt och ser fram emot att skrida till verket, säger Lennart Persson. Förändringen innebär att sjukhusets verksamhetsom råden ska utgöra kärnan för vård, forskning och utbildning. Divisionsnivån försvinner och större ansvar och befogenheter ska knytas till verksamhetsom rådena och till de modeller för samordning som ska utveck las; tema/program och vård produktion. Samverkan med Uppsala universitet ska stärkas lennart persson, sjukhusdirektör: eva telne, divisionschef dat-divisionen: och sjukhusets administration ska specialiseras och utvecklas. Som en del i detta samlas alla sjukhusets medicinska sekre terare och kanslister i en enhet inom sjukhusadministrationen. En projektorganisation har tillsatts för genomförandet av förnyelsen. Ansvarig projekt ledare är Eva Telne och sjuk husledningen är styrgrupp i arbetet. Dessa höll ett inle dande planeringsseminarium den 21 januari för att identifiera vilka delprojekt som behövde sättas igång för att skapa förut sättningar för den nya organi sationen. – Nu kommer chefer och medarbetare på sjukhuset att Jag är väldigt glad att förslaget överlag har mottagits positivt och ser fram mot att skrida till verket. Vår ambition är att förändringen ska genomföras med en hög grad av transpar ens och delaktighet. Målbild – det här syftar förändringen till: • ETT sjukhus med ett gemensamt mål. • Konkurrenskraftigt sjukhus med flera nationella spetsområden, stark högspecialiserad vård och bra bassjukvård. • Stark klinisk forskning och utbildning. • Fokus på patientnytta och vårdens utfall. • Bättre förutsättningar för våra komplexa vårdepisoder (vårdprocesser). • Ökad produktivitet, kvalitet och patientsäkerhet – detta är INTE ett besparingsprojekt. • Kortare köer och en ekonomi i balans. • Närhet mellan ledning och verksamhet. • Bättre styrning och kortare beslutsvägar. • Bättre förutsättningar för ett multidisciplinärt, multiprofessionellt samarbete. • Specialiserad administration som kan svara upp mot omvärldens krav och ge stöd och avlasta vården. involveras och engageras i stor utsträckning. Vår ambition är att genomföra denna föränd ring med stor transparens och en hög grad av delaktighet, säger Eva Telne. Delprojekten handlar om allt från hur sjukhuset ska ledas till anpassningar av it-system för den nya organisationen. Exempel på viktiga delprojekt är utvecklingsfrågor kring hur samverkan med universitet kan stärkas samt hur styrning och ledning av verksamhetsområ dena ska se ut. Anpassning och utveckling av stödet inom hr och ekonomi är andra viktiga områden. En viktig grundprin cip för det fortsatta arbetet är dialog och samverkan med verksamhetschefer och fackliga företrädare. Den 1 maj upphör divisioner na (utom dat-divisionen som upphör den 1 oktober) och då ska det finnas en färdig central administration som inkluderar de funktioner som tidigare hör de hemma i divisionsstaberna. Alla tjänster i divisionsstaberna får inte direkta motsvarighe ter i den centrala administra tionen, vilket innebär att vissa inom staberna kommer att få andra befattningar och arbets uppgifter. – Vi hoppas att många ska uppfatta det här som en möjlig het att lära sig nya saker och att utvecklas i sina yrken, säger Eva Telne. Hon betonar samtidigt att Texten fortsätter på nästa sida 4 Ronden nummer 1 2015 många delprojekt inte kommer att vara avslutade redan den 1 maj, utan löper vidare över hela 2015. Bland de senare märks utvecklad samverkan med Upp sala universitet och utveckling av principerna för utformning av tema/program (läs mer i texten nedan) inklusive arbetet med värdebaserad vård. Sjukhusdirektören har tidi gare haft divisionscheferna som ett led mellan sig och verksam hetscheferna. Verksamhetsche ferna blir färre till antalet i den nya organisationen – samman lagt omkring 30 stycken – men det kommer ändå inte att vara möjligt för sjukhusdirektören att ensam leda samtliga dessa i en styrande och stödjande chefsroll. En av de viktigaste frågorna är nu därför att reda ut fördelningen av ansvar och befogenheter mellan sjukhus direktör och verksamhetsche fer och att hitta nya former för ledning/styrning och ett fung erande forum för fortlöpande dialog mellan verksamhetsoch sjukhusnivån. HANNES L JUNGHALL Nya former för samordning Verksamhetsområdena ges en mer självständig roll i den nya organisa tionen. För att underlätta samverkan dem emel lan införs två former för samordning och styrning: tema/program och vård produktion. Begreppet tema beskriver en strukturerad och övergripan de samordning av vården för större patientgrupper. Exempel på teman kan vara cancer, mag tarmkanalens sjukdomar, in flammation och trauma. T eman införs för att samordna plane ring, uppföljning, klinisk FoUU, marknadsföring, kontakt med remittenter med mera. Varje tema består i sin tur av ett antal program, där vår den samordnas för en enskild diagnos/ett sjukdomstillstånd, t ex esofaguscancer, diabetes, hjärtsvikt eller epilepsi. Varje program innehåller de olika kompetenser som behövs för planering och uppföljning av vården. Arbetet kan ske på olika sätt, allt från gemensamma multidisciplinära, multipro fessionella ronder om enskilda patienter, till planerings- och koordinationsaktiviteter för att anpassa vårdprogram och riktlinjer för hela patientgrup per. Detta knyter nära an till det processorienterade arbete som bedrivs inom ramen för värde baserad vård, och det blir också en viktig uppgift för program grupperna att ansvara för de ut fallsmått som redovisas där. Vad gäller samordningen av sjukhusets vårdproduktion handlar det främst om att se till att sjukhusets totala resurser utnyttjas optimalt, det vill säga operationsavdelningar, dag vårdsenheter, vårdavdelningar med mera. Även om själva vård produktionen äger rum inom ett verksamhetsområde som bär ansvaret för patienten, be hövs samordning av resurserna genom gemensam produk tionsplanering och samordning av olika vårdaktiviteter i till exempel operationsråd, slut envårdsråd och öppenvårds råd. Centralt för den här typen av tematisk organisation är att man i alla lägen ser på det man gör ur ett patientperspektiv. Mål att öka internt samarbete ”Vi kan inte dela upp sjukhuset i olika stuprör, då klarar vi inte vårt uppdrag” Varför behöver Akademiska sjukhuset förnya sin organisation och vad är det som kommer att bli bättre? Sjukhusdirektör Lennart Persson berättar för Ronden vilka resonemang som ligger bakom förändringen. Vad är det som inte har fungerat i den tidigare organisationen och vad var problemet med divi sionerna? – Det har inte fungerat dåligt tidigare, men styrningen av sjukhuset kan ändå bli bättre genom kortare beslutsvägar, vilket vi får när vi tar bort en beslutsnivå. Det kommer att gå snabbare att införa föränd ringar som sjukhusledningen beslutar om, och det kommer också att gå snabbare att få sig naler från verksamheten upp till sjukhusnivån om saker som behöver förbättras eller ändras. Vi har till exempel svårt att til� lämpa olika regler och avtal lik formigt på hela sjukhuset. Planerna presentera des strax före jul, sedan skulle divisionsstaberna redan i början av februari centraliseras till sjukhus administrationen. Varför ska det gå så fort? – Det kan naturligtvis diskute ras om det bör gå snabbare eller långsammare, men när man har gått ut med den här typen av förslag skapar man alltid osäkerhet och oro tills folk vet vad som kommer att hända. Det gäller att hitta en balans mellan att det ska gå fort och att man ska få tid till delaktighet och förankring. När det gäller själva grundarbetet med patienterna på sjukhuset påverkas inte det direkt. Det är sättet som vi styr och organiserar ledningen för sjukhuset som ändrar sig. foto: staffan claesson forts. från föregående sida 5 Ronden nummer 1 2015 Innebär det här att du som sjukhusdirektör ska stå i direktkontakt med alla verksamhetsområden? – I det här förslaget ligger ett annat sätt att styra, och det bygger på att verksamhets områdena är mer självständiga och har ett tydligt mandat med befogenheter och ansvar. Verk samhetschefen kommer att få samverka med många i sjuk husledningen eller sjukhusled ningens stab, beroende på om det är personalfrågor, ekonomi frågor eller vårdfrågor. Kontak ten mellan sjukhusnivån och verksamhetsnivån kommer att ske på många sätt. Kan man tala om en till bakagång till tiden innan divisionerna infördes? – Nej, det finns en avgörande skillnad i att vi lanserar två matrisorganisationer som går tvärs över de stuprör som de traditionella enhetsgränserna utgör, och som styr arbetet i en mer processbaserad riktning. Sjukhusdirektör Lennart Persson. Inom de flesta av dagens sjuk vårdsorganisationer är flera verksamhetsområden sam manslagna till någonting stör re, som ibland kallas centrum, eller som hos oss divisioner. De kan vara sammanslagna efter två grundprinciper. Den ena är att man slår samman dem efter hur man producerar vård, till exempel alla kirurgverksamhe ter. Den andra är att man slår ihop verksamheter beroende på vilka patienter man tar hand om, till exempel att man slår ihop medicin och kirurgi inom magområdet och kallar det för magcentrum eller gastrocen Texten fortsätter på nästa sida Nytt samlingsnamn för utvecklingsprojekt kommunikation Henrik Pederby, kommunikationsdirektör, vad är Akademiska framtidssjukhuset? – Akademiska sjukhusets vision är att vara det ledande universitetssjukhuset i Sverige som erbjuder störst värde för patienterna. För att kunna uppfylla denna vision genomförs stora satsningar på sjukhuset i form av utveckling av verksamhet och organisation samt nybyggnation och renovering av lokaler. Till stöd för dessa satsningar har vi tagit fram ett kommunikationskoncept; Akademiska framtidssjukhuset. – Syftet med konceptet är att skapa förståelse, engagemang och stolthet bland våra med arbetare för sjukhuset och de satsningar som görs för framtiden. För att ge ett exempel så kan byggnadsarbetet på sjukhuset vara väldigt störande för den vardagliga verksamheten. Men det är lättare att ha överseende med det om vi blir påminda om vilka fantastiska framtidsutsikter som finns för sjukhuset, och att bygget är ett nödvändigt steg på vägen dit. Ett annat exempel är införandet av värdebaserad vård på sjukhuset, vilket innebär merarbete för de involverade eftersom det sker parallellt med ordinarie vardagssysslor. Men om vi drar oss till minnes vad det ska leda till, så kan det kännas lättare; nämligen att vi ska bli det sjukhus i Sverige som ger patienterna största möjliga värde. Förutom att vi ska ha de bästa kliniska resultaten så har vi ambitionen att ge patienten ett så bra liv som möjligt både före, under och efter behandling hos oss. I vilka sammanhang kommer begreppet att användas? – Både gentemot våra med arbetare i de interna kommunikationskanalerna på sjukhuset, och i kommunikationen gentemot patienter och allmänhet när det gäller t ex byggnadsarbeten, parkeringsmöjligheter osv. 6 Ronden nummer 1 2015 trum. Inget av dessa sätt, menar jag, uppfyller ensamt de krav vi kan ställa på sjukvården. Verk samhetsområdena måste både klara av att jobba ihop kring produktion och i mötet med patienten, där man behöver ha olika professioner och specia lister för att ge en god vård. Det är det som är de två matriserna, och som är det nya i det här för slaget. I vilken mån är det här ny mark? Finns det ett jäm förbart sjukhus som har provat den här organisa tionsformen? – Jag har varit runt på många håll både i Europa och USA, och jag har inte hittat precis den här modellen. Det finns liknan de modeller, där man strävar efter att hitta den här balan sen att å ena sidan hantera att vissa verksamheter samarbetar kring vissa operationsavdel ningar eller mottagningar, och »Jag är stolt över att Akademiska återigen är först med en innovativ lösning för organisation av sjukvård.« att andra verksamhetsområden samarbetar runt patienter. Man balanserar de här båda sidorna inom vården, men de har inte gjort exakt på det här sättet. Jag är stolt över att Akade miska återigen är först med en innovativ lösning för organisa tion av sjukvård. Vi var ju först redan för 300 år sedan. Hur kommer vårdpersona len att märka av den här förändringen? – Ett mål med den här föränd ringen är att öka vår produk tivitet, men det kan inte ske genom att vi springer fortare. Vi har alltför mycket över beläggningar och för långa köer, men vi har också personal som jobbar väldigt hårt. Vi måste hantera de utmaningar vi står inför genom att organisera oss bättre, samarbeta bättre och skapa ett gemensamt sjukhus. Jag tror att vi på sikt kommer att få ett lugnare arbete på våra enheter och en känsla av att hela sjukhuset drar åt samma håll. Men det kommer att ta lite tid. Ser du att Akademiska kommer att bli en mer attraktiv arbetsgivare för sjukvårdspersonal? – Ja, det kommer att vara lite tydligare att jobba hos oss. Det kommer att vara överblick bart vilka regler som finns på sjukhuset och som gäller alla. Vi kommer också att försöka se till att man springer lika fort på alla enheter. Jag tror också att samarbetet mellan enheterna kommer att öka, vilket har v arit ett av huvudmålen med den här förändringen; att vi måste hjälpas åt betydligt mer. Vi kan inte dela upp sjukhuset i olika stuprör, då kommer inte det här sjukhuset att klara sitt uppdrag. Har behovet av förnyelse av organisationen ett sam band med satsningen på värdebaserad vård? –Det är en del av det. Man be höver en plattare organisation och ett bättre samarbete över verksamhetsgränserna om man ska få riktig utväxling på värde baserad vård, och är det bra att vi inte har fler administrativa gränser än nödvändigt. HANNES L JUNGHALL »Stort steg mot ett samlat sjukhus« Facken och universitetet välkomnar planerna på förnyelse av Akademiska sjukhusets organisation Stellan Sandler, vicerek tor för vetenskapsområdet medicin och farmaci vid Uppsala universitet: – Vi ser positivt på planerna och tror att de kan bidra till att förstärka vårt samarbete med Akademiska sjukhuset. Till varje verksamhetsområde kopplas nu ett FoUU-råd med ansvar för frågor som rör forsk ning, utbildning och utveckling, och verksamhetsledningarna kommer även att inkludera medlemmar ur FoUU-råden. Universitetet blir alltså väl representerat i sjukhusets vik tiga beslutande organ, inklu sive sjukhusledningen, vilket också ligger helt i linje med det senaste centrala alf-avtalet, där vi under året kommer att förhandla fram ett regionalt alf-avtal mellan landstinget och Uppsala universitet. Gert-Ove Stångberg, Saco: – Vi välkomnar planerna på att förändra organisationen. Divi sionsnivån har haft en segre gerande inverkan på sjukhuset och har försvårat samarbete över verksamhets- och divi sionsgränser. Nu får verksam Gert-Ove Stångberg »Verksamhetsom rådena får en väl behövlig nystart där de kan knyta kontak ter med varandra på ett nytt sätt« foto: mik ael wallerstedt forts. från föregående sida 7 Ronden nummer 1 2015 hetsområdena en välbehöv lig nystart där de kan knyta kontakter med varandra på ett nytt sätt inom ramen för de nya samordningsformerna tema/ program och vårdproduktion. Även om patienterna inte ser mycket av den administrativa överbyggnaden både hoppas och tror jag att det här i förläng ningen kommer att leda till en snabbare och mer effektiv vård, och att köerna blir kortare. Niclas Abrahamsson, Uppsala allmänna läkarförening: – Vi ställer oss positiva till de stora dragen i det som har pre senterats. Det är en bra idé att ta bort mellanled i organisa tionen och att stärka verksam hetsområdena och samarbetet med universitetet. Det har varit frustrerande under lång tid att beslut och regler inte tillämpas på samma sätt inom alla divi sioner, till exempel vad gäller löneöversyner, schemaläggning och arbetstider. Nu krävs en bra dialog mellan sjukhusled ning, verksamhetsledningar och fackliga representanter. »Jag tror säkert att vi kommer att ha olika åsikter i detaljfrågor« Stellan Sandler Ovan från vänster: Rose-Marie Lövgren, Monica Hedström Carlsson, Niclas Abrahamsson och John Belling. Det är mycket som ska på plats, och jag tror säkert att vi kom mer att ha olika åsikter i en del detaljfrågor. En viktig sak för vår del är att inte mindre spe cialiteter blir lidande när verk samhetsområdena omformar sina ledningsgrupper för att möta de utökade befogenheter och ansvar som de får i den nya organisationen. John Belling, Vision: – Det är bra att divisionerna tas bort. På vissa sätt är det som att det finns sex olika sjukhus idag. En fråga kan få olika svar beroende till vilken division man ställer den, och personal kan bli behandlad på olika sätt beroende på vilken division de tillhör. – Vi företräder bland annat de medicinska sekreterarna på Akademiska, som har haft fyra olika enhetstillhörigheter. Nu samlas alla under samma paraply, vilket vi ser som posi tivt då det ger samma rättig heter för alla till vidareutbild ning med mera och överlag sannolikt större möjlighet att utvecklas inom yrket. Monica Hedström Carlsson , Vårdförbundet: – Det är bra att man gör en för ändring, inte minst vad gäller hr-organisationen. Divisions modellen med starka lokala mandat inom hr har gjort att regler och beslut kan få olika resultat på olika ställen, och vi har varit kritiska till detta en längre tid. – Vi har egentligen inga in vändningar mot huvuddragen i förändringen som helhet, men det gäller att personalen är med på förändringen också. Hittills har vi bara hört positiva saker från våra medlemmar. T anken är ju att processen ska vara transparent. Rose-Marie Lövgren, Kommunal: – Även Kommunal välkomnar en sammanhållen hr-organi sation. Vi har sett alldeles för stora skillnader mellan divi »Sjukhusdirektören har visat stor vilja till dialog med oss fack liga företrädare, och processen har varit öppen för insyn och delaktighet. Jag hop pas att det fortsätter på samma sätt, för det kommer att behövas.« sionerna vad gäller till exem pel lönesättning och hur man anställer eller varslar. Vi ser också att beslut uppifrån imple menteras på olika sätt på olika ställen. Att ta bort divisionerna är ett stort steg på vägen mot en likvärdig behandling av perso nalen. Det är också bra att vi får kortare beslutsvägar och snab bare beslut, lite mer som inom den privata sektorn. – En annan positiv sak så här långt är att sjukhusdirektören har visat stor vilja till dialog med oss fackliga företrädare, och att processen har varit öppen för insyn och delaktig het. Jag hoppas att det fortsät ter på samma sätt, för det kom mer att behövas. HANNES L JUNGHALL »På vissa sätt är det som att det finns sex olika sjukhus idag. En fråga kan få olika svar beroende till vilken division man ställer den« 8 Ronden nummer 1 2015 13 Ronden nummer 1 2015 Ökat fokus på smärta Värdebaserade synsätt införs inom brännskadevården FREDRIK HUSS, processledare: Patienten är inte alltid själv medveten om vilken värdeskapande effekt en viss åtgärd har. disciplinärt och divisionsöver gripande, s äger han. Samtidigt var det inte själv klart i förväg att Akademiskas brännskadevård hade tid och kraft att klara av ett så genom gripande processarbete. När arbetet inleddes våren 2014 hade många sjuksköterskor försvunnit och flera viktiga chefsposter roterats på kort tid. Vinsterna sågs ändå som så sto ra att man beslutade sig för att gå vidare. En styrgrupp och en tvärprofessionell arbetsgrupp tillsattes från de enheter som tar hand om brännskadepatien terna. Arbetsgruppen inklu derade läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog, verk samhetsutvecklare, controller, it/utdata och processledare, samt extra adjungerade med lemmar vid behov. Första mötet gick arbets gruppen igenom konceptet och definierade patientgruppen. Det beslutades att alla bränn skadepatienter på Akademis ka skulle inkluderas, oavsett vilken enhet de vårdades på. Gruppen gick även igenom i vilken grad brännskadevården redan arbetade värdebaserat. Mycket var redan på plats, med an annat behövde åtgärdas. Vid andra mötet började man skissa på processkartläggning en. Brännskadevården hade redan gjort en genomgripande kartläggning av sin verksamhet inför rikssjukvårdsuppdraget och flytten till de nya lokalerna på våning 9 i 85-huset för några år sedan. Nu fick de göra arbe tet ännu en gång, men de la sig samtidigt vinn om att inte bara upprepa det som redan gjorts, utan fokuserade på att utvärde ra resultatet från den tidigare Dessa mått införs inom brännskadevården utifrån ett värdebaserat perspektiv l Smärta. Vas-mätning ska genomföras tre gånger per dygn under hela behandlingsperioden. Tidigare har dessa mätningar genomförts vid behov, utan övergripande systematik. Resultaten förs in i journaltabeller som är gemensamma för alla enheter på Akademiska som har kontakt med patienten. l Viktutveckling utifrån procentuell viktförändring och BMI. Nutrition är viktigt eftersom det går åt mycket energi för att läka brännskador, samtidigt som patienterna ofta har svårt att få i sig tillräcklig näring. De fastar inför operationer och är generellt ofta sövda under behandlingsperioden. Iva-patienterna vägs varje dag, övriga en gång i veckan. l Trygghet och upplevelse av att vara väl informerad om vad som görs och varför. l Långtidsutfall. Enkäter som mäter pa- tienttillfredsställelse och hälsotillstånd kommer att skickas till alla patienter som behandlats från 2010 och framåt, därefter prospektivt allt eftersom patienterna skrivs ut från Brännskadecentrum. l Procent genomförd checklista inför operation enligt WHO:s standard. Målet är 100 procents följsamhet. l Temperaturfall under operationer och omläggningar. Temperatur före och efter åtgärd registreras, liksom lägsta temperatur under åtgärdens genomförande. Målet är att helt undvika hypotermi. l Funktion/aktivitet. Här kommer brännskadevården att använda samma modell som diabetesvården använder inom värdebaserad vård. Patienterna ombeds att värdera sin situation utifrån fyra olika parametrar: fysisk hälsa, känslomässigt välbefinnande, social samvaro och livskvalitet. Poängen sätts både utifrån den faktiska situationen och utifrån en tänkt situation där man inte har sin sjukdom. Ju större differens mellan de två värdena, desto större är patientens upplevda sjukdomsbörda. Patienten fyller i enkäten vid utskrivning och sedan efter tre, sex och tolv månader. Detta ger fortlöpande aktuella data som möjliggör korrigeringar i verksamheten utifrån hur patienterna upplever sitt hälsotillstånd och sin livskvalitet. l Komplikationer. Vid Rondens pressläggning var måtten ännu inte fullt definierade, men tänkbara mått är antal dagar från uppfyllelse av extubationskriterier till faktisk extubation (så att patienten inte ska ligga i respirator längre än absolut nödvändigt), antal dagar i respirator, trakeostomi eller ej, och kirurgiska komplikationer. foto: staffan claesson UTVECKLING Värdebaserad vård inom brännskadevår den innebär ökat fokus på patienternas egen upp levelse av sin vård. Bland annat införs nu systema tiska smärtmätningar under hela behandlings perioden. Värdebaserad vård har kom mit allt starkare inom interna tionell brännskadevård under senare år. När Akademiska nu breddinför konceptet över hela sjukhuset hör brännskadevår den till dem som går i täten. Processledaren Fredrik Huss ser det som ett naturligt steg. – Brännskadeprocessen är väl lämpad för värdebaserad styrning . En anledning är att den redan är en definierad process, där vi jobbar multi Daglig styrning på brännskadecentrum. Personalen går tillsammans igenom gårdagen för att se om något stack ut i positiv eller negativ bemärkelse och eventuellt behöver åtgärdas. De går även igenom vad som ska göras under dagen. Tavlan visar inneliggande patienter och deras kommande operationer och omläggningar m m. Inom kort ska ett antal värdebaserade mått in på tavlan för kontinuerlig uppföljning. Planer finns på att under året byta tavlan mot en digital så kallad smartboard, där alla berörda enheter kan följa ändringar på tavlan i realtid under dagen. kartläggningen och planering en. – Allt blev inte som vi trodde på förhand. Patientökningen blev större än beräknat och vi hanterar fler intermediär- och polikliniska patienter än tidiga re, vilket vi inte riktigt tog höjd för. Det finns också grundläg gande utmaningar i att arbeta enhets- och professionsöver gripande. Är det till exempel intensivvården eller kirurgerna som har patientansvaret? Det är inte alltid som behoven går hand i hand och man är inte alltid överens om vad som bör göras i ett visst skede, säger Fredrik Huss. Kartläggningen fortsatte in i möte nummer tre, som hölls i september. Nu hade man även hunnit fram till det som kan sägas vara kärnan inom värde baserad vård, att definiera vad som ska mätas för att skapa det största värdet för patienterna (se ruta på motstående sida). En utmaning vad gäller att ta är det viktigt att få in ett tydligt patientperspektiv, och vi har därför inkluderat en patientan hörig i arbetsgruppen som ska hjälpa oss att finna mått som upplevs som mer direkt värde skapande, säger Fredrik Huss. Jonas eriksson, iva-sjuksköterska: Det handlar inte om att göra mitt jobb enklare, utan om att ge patienten så bra vård som möjligt. fram de värdeskapande måtten är att patienten inte alltid själv är medveten om vilken effekt en viss åtgärd har, särskilt inte ifall patienten är sövd. – Att inte ligga i respirator längre än nödvändigt är exem pel på en åtgärd som skapar stort värde, men kopplingen blir inte alltid uppenbar för patienten på samma sätt som vad gäller till exempel bra information eller trevlig och hjälpsam personal. Samtidigt Iva-sjuksköterskan Jonas Eriksson säger att smärtproble matiken är ständigt närvarande för patienterna på brännskade centrum. – Det skapar mycket oro och ångest. Den här rädslan kom mer till uttryck vid vardag liga, grundläggande saker som att sitta upp på sängkanten, att vändas i sängen eller att genomföra enklare rörelseträ ningsmoment. När vi mäter smärtan oftare och på ett mer systematiskt sätt kan vi bättre avgöra ifall smärtbehandlingen fungerar som den ska eller om den behöver förändras. Vi kan också bättre förbereda smärt behandling inför enskilda vård moment. Jonas Eriksson ser införan Under daglig styrning är avdelningen i 85-huset ihopkopplad via videolänk med operationskoordinator i 79-huset, med vårdavdelningen 65 A2 och med sköterskor på den egna avdelningen som övervakar patienter och därför inte kan lämna salarna. det av värdebaserad vård som något av ett attitydskifte inom vården. – Värdebaserad vård handlar inte om att göra mitt jobb enk lare, utan om att patienten ska få en så bra vård som möjligt ur sitt eget perspektiv. Det ställer andra krav på oss. Det har pra tats länge om att sätta patien ten i centrum, men jag tycker inte att vi riktigt har sett det fullt ut tidigare, säger han. HANNES L JUNGHALL 10 Ronden nummer 1 2015 Aktuellt Krönika Tryggve Nevéus Fortsatt förankring av visionen Han fick hjälp av konsulter att ta fram en viss intervju metod som han först använt i divisionsledningen och som nu i ett nästa steg används av varje verksamhetschef i deras respektive ledningsgrupper. Ambitionen är att utröna vad den övergripande visionen och målbilden innebär för verksam hetsområdet, vilka mål som be höver sättas och vad som måste göras för att den övergripande målbilden ska uppnås. – En av mina medarbetare, Gunilla Hilborn, deltar i pro cessen hos varje verksamhets ledning. Hon sammanställer resultatet från dagen och rap porterar tillbaka till mig. När alla möten har hållits på verksamhetsledningsnivå är det dags för avdelnings- och sektionschefer att ha motsva rande möten. De kan välja att foto: gunilla hilborn På neurodivisionen får alla medarbetare på alla nivåer vara med och bidra Arbetet att förankra sjuk husets vision och mål bland medarbetarna fort skrider. Inom neurodivisionen har man valt att arbeta med den övergri pande målbilden på en organi sationsnivå i taget, med ambi tionen att alla medarbetare på alla nivåer i organisationen ska få möjligheten att sätta sig in i frågan: Vad innebär sjukhusets målbild för mig och hur kan jag bidra för att vi ska nå den? – Varje enskild medarbetare måste få sätta sig in i vad den övergripande målbilden inne bär för honom/henne. Om det inte sker blir det ingen verkstad och då kommer vi inte heller att kunna nå våra mål, säger divi sionschefen Göran Angergård. 11 Ronden nummer 1 2015 Målet är att alla medarbetare inom neurodivisionen ska ha deltagit i ett förankringssamtal före semestern. gunilla nygård, verksamhetschef plastikkirurgi och käkkirurgi: Utan förankring blir visionen bara ett papper utan betydelse. antingen samla all personal i storgrupp under en halvdag el ler att arbeta med det på sina arbetsplatsträffar. Målet är att alla medarbetare inom neuro ska ha deltagit i ett förankrings möte före semestern. Gunilla Nygård, verksam hetschef för plastikkirurgi och käkkirurgi, har precis genom fört processen i sin verksam hetsledning. Vad tycker du om denna förankringsprocess? – Jag tycker det är jättevik tigt att sjukhusets vision är för ankrad! Annars blir det bara ett papper utan betydelse. Hur har ni gjort inom ditt verksamhetsområde? – Vi hade en workshop i vår verksamhetsledning. Med ut gångspunkt i sjukhusets vision satte vi våra lång- och kortsik SAS-verktyg ger bättre underlag Under förra året började Akademiska att arbeta med det så kallade SAS-verktyget, som syftar till att ge beslutsfattare på alla nivåer inom sjukhuset bättre beslutsunderlag. Verktyget möjliggör bland annat en bättre visualisering än tidi gare, där data kan analyseras och visas i grafiska ”dashboards” med diagram och tabeller. – Tidigare har vi inte fullt ut utnytt jat all data som vi registrerar som rör ekonomi, produk tion, personal, köer, resursutnyttjande Jan-Erik Sundqvist med mera. Verkty get gör att vi på ett bättre och mer pedagogiskt sätt kan lyfta fram och grafiskt synlig göra de delar som är relevanta för dem som ska fatta b esluten. Det skapar bättre förutsättningar för dialog och vi kommer att kunna ge verksamheterna ett bättre stöd än tidigare vad gäller analys och beslutsunderlag, säger Jan-Erik Sundqvist, biträdande sjukhus direktör med ansvar för ekonomi, marknad och produktion. utveckling tiga mål. Alla var oerhört enga gerade! Vad blir nästa steg? – Nästa gång vi ses ska vi säkerställa att vi är överens om målen, vilka som ansvarar för dem och hur de ska följas upp. Vi ska också besluta hur vi ska kommunicera dem till resten av vår verksamhet. Därefter ska alla medarbetare ute på avdel ningarna genomgå en liknande process. Visionen ska förankras hos alla! Hittills har ett särskilt chefs paket tagits fram, med nyckeltal och grundrapporter inom ekono mi, personal och vårdproduktion, samt ett paket för operations rådet och opererande enheter på Akademiska. Under året lanseras liknande paket för värdebaserad vård och för förbättringsarbetet inom slutenvårdsflödet. Under 2016 avvecklas Diver, som hittills har använts för att ta ut siffer rapporter för uppföljning av eko nomi och produktion. KARIN EDENHOLM FORSELL HANNES L JUNGHALL Jag ljög för professorn av International Society of Earwax (den För tjugoett år sedan, efter som tvekar kan slå upp öronvax i Wiki t rägen telefonterror, fick jag ett sex pedia – skitintressant!) veckors underläkarvikariat på Barn Men huvudlärdomen för mig är den sjukhuset. Jag var alldeles grön och det tredje: jag ljög för professor T. De som var bråttom att ge intryck av att vara en står lägre på rangskalan tenderar att lovande yngling. En dag dök professor ljuga för dem som står ovanför. Man far T upp och frågade med myndig stämma med osanning för att ställa sig in. Nu när om jag ville engagera mig i ett forsk åren har gått och ningsprojekt om jag själv har blivit enures. Därvid överläkare, lektor tänkte jag: enu »Den bistra sanningen är och allt det där, så res – nattväta – att man är lika beroende av gör det mig ibland det verkar ju lika upphetsande uppmuntran när man är 50 lite ledsen. Förr fick jag beröm och som att forska som när man är 25.« nu får jag smicker. på öronvax eller Berömmet kunde snorkråkor. Så jag nog lita på, men jag svarade käckt när en yngre kollega säger någonting att det låter ju hemskt intressant. positivt till mig nuförtiden så vågar jag Och det blev det. Jag fick förlängt vikariat och så småningom specialistut inte ta det till mig – jag måste fråga mig själv: vad tycker hen egentligen? För den bildningstjänst. Och professor T skötte bistra sanningen är ju att man är lika sig utmärkt, det blev en avhandling om beroende av uppmuntran när man är enures, sedan en docentur och nuförti 50 som när man är 25. Och vad som är den åker jag runt jorden och föreläser om denna nobla åkomma. Senast jag var ännu värre: man är lika orolig nu som då för att någon ska sticka hål på bubblan i Japan fick jag åka business class. och det ska bli uppenbart hur lite man Av denna historia kan vi dra tre lär egentligen kan. Enda trösten är att man domar. För det första: ett fungerande sätt att göra underhuggarna medgörliga genom åren har lärt sig att så där känner är att ge dem dålig anställningstrygghet. nog alla. Tyvärr. För med ett lite längre vikariat hade jag varit mera sparsmakad. Och det är nog så att Barnsjukhusets underläka re nuförtiden, som knappast får kortare vikariat än ett halvår, hellre hoppar på projekt som handlar om att lösa barn cancerns gåta än att jobba med kiss i sängen (men får de åka business class till Japan?). Men det får vi leva med. Till baka till tiden med sexveckorsvikariat vill vi ju inte. För det andra: man ska inte för små de ospektakulära forskningsfälten. Att få grotta in sig och bli expert i ett lagom litet ämne är jättestimulerande. Det hade kanske till och med varit kul att åka runt på kongresser anordnade Tryggve Nevéus är överläkare på Akademiska barnsjukhuset 12 Ronden nummer 1 2015 13 Ronden nummer 1 2015 Aktuellt foto: jim elfström Vårdadministrativ service: Hälsofrämjande arbete minskade sjukfrånvaron Tack vare projektet Hälsofrämjande arbetsplats har känslan av samhörighet och delaktighet ökat bland medicinska sekreterare inom VAS på Akademiska. Medarbetarna upplever en bättre arbetsmiljö och att de kan påverka sin situation, vilket också fått till följd att sjukfrånvaron minskat. – För mig som anställd är det en trygghet att arbeta efter den här modellen. Så fort något inte fungerar plockas det upp och vi jobbar gemensamt fram en lös ning, säger Christina Rosander, medicinsk sekreterare på barn sjukhuset. Verktyget för att utveckla hälsofrämjande arbetsplat ser har tagits fram av nätver ket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det innehåller sex utvecklingsområden varav det grundläggande handlar om vär degrund. – Arbetsplatsen ska ha en kommunicerad vision, en tydlig värdegrund som märks i det dagliga arbetet. Inom områ det värdegrund ingår allt från balanserade styrkort till spel regler. Vi är varandras arbets miljö, säger Maria Thorelius, hr-konsult. Övriga utvecklingsområ den är inflytande och arbetsge menskap, kommunikation och mötesplatser, medarbetar- och ledarskap, medarbetarnas hälsa och arbetsglädje samt lärande och utveckling. För varje ut vecklingsområde finns kriterier på vad man vill uppnå, exempel på aktiviteter för att uppfylla dessa kriterier samt förslag till uppföljning. – Verktyget är mycket bra. Det blir tydligare vad det är man gör – eller inte gör och hur man kan åtgärda det – på arbetsplatsen. Jag som chef har mer nytta av det än av med arbetarenkäten, säger Anette Gehrman Tallroth, verksam hetschef för vas. Monica Truedsson är avdel ningschef för de medicinska sekreterarna inom kvinnosjuk vården. – På vår arbetsplats hade medarbetarna en känsla av att ”många slutar här”. Då gick vi igenom vilka som slutat och varför de hade gjort det. Vi såg att det i stora drag inte var nå gon generell missnöjesyttring En stor majoritet av de medi cinska sekreterarna i sluten vården ingår i ett personligt hälsoprogram inom utveck lingsområdet Medarbetarnas hälsa och arbetsglädje. – Vi fick först göra ett test, som både handlade om fysisk förmåga och livssituationen i stort. Därefter fick vi träna en timme per vecka på arbetstid mot att vi lovade att träna en timme på fritiden också. Ett halvår senare följdes per sonerna upp och skillnaden var tydlig – alla skattade sin situa tion högre och uppgav att de mådde bättre. – Det är roligt att se att det gett effekt. Vi peppar varan dra så att vi fortsätter att gå till Friskhuset, säger Linda Wårdh. bakom uppsägningarna, utan en ganska normal rörlighet. – Det är viktigt att lyssna på medarbetarna. Därför har vi tillsammans haft diskussioner om vår arbetsplats där alla har fått vara med och lyfta fram det som är viktigt att förstärka och förbättra. Detta gör att alla blir mer delaktiga och får en bättre känsla för sin arbetsplats, säger hon. Sättet att jobba blir en hjälp att se helheten, få perspektiv och inte grotta ner sig i proble men, menar Linda Wårdh som arbetar inom slutenvården. – Vi får hjälp att lyfta blicken och att se att vi faktiskt redan har ett inflytande och möjlighet att påverka, säger hon. Hon tar arbetsplatsmöten som exempel. – Ibland knorras det lite inför mötena, man tycker att det tar tid från allt jobb. Men när nu kriterierna inom utveck lingsområden fungerar som en slags mall, ser vi att mötena gör skillnad, säger Linda Wårdh. Hon ingår i en utvecklings grupp som består av en repre sentant för varje avdelning inom vas. Gruppen jobbar tillsammans med medarbe tare och chefer för att förbättra arbetet, vilket lett till flera kon kreta förslag. Ett sådant är att många medicinska sekreterare fått möjligheten till distansar bete under en begränsad del av arbetsveckan. – Det är en vinn-vinn-situa tion. För medarbetaren kan det betyda att hen lättare får ihop livspusslet och kan fortsätta ar beta i stället för att behöva sjuk skriva sig eller gå ner i arbets tid och för arbetet innebär det fortsatt produktion, säger Ma rita Johansson, avdelningschef inom medicinsk slutenvård. Arbetet med att utveckla hälsosamma arbetsplatser för medarbetare inom vas har på gått sedan hösten 2013. Så här långt är resultatet bland an nat att sjukfrånvaron minskat, strukturen på arbetsplatsmö tena förbättrats samt att med arbetarna fått större förståelse och kunskap om andra arbets platser inom VAS. Genom att arbeta med verktyget Hälsofrämjande arbetsplats satsar ledning och medarbetare inom VAS på att ta fram och förstärka det friska i stället för det sjuka. Från vänster: Anette Gehrman Tallroth, Linda Wårdh, Jenny StuxgrenHamberg, Christina Rosander, Maria Thorelius och Marita Johansson. INGELA WIMAN Läs mer på www.hfsnatverket.se/ halsoframjande-arbetsplats/ – Det är roligt att se att träningen gett effekt. Vi peppar varandra så att vi fortsätter att gå till Friskhuset, säger Linda Wårdh, medicinsk sekreterare på Akademiska. Monica truedsson, avdel ningschef för de medicinska sekreterarna inom kvinnosjukvården: På vår arbetsplats hade medarbetarna en känsla av att ”många slutar här”. Då gick vi igenom vilka som slutat och varför de hade gjort det. Vi såg att det i stora drag inte var någon generell missnöjesyttring, utan en ganska normal rörlighet. 14 Ronden nummer 1 2015 15 Ronden nummer 1 2015 Aktuellt Psykiatrin toppar nationell ranking ”Väldigt glädjande resultat för oss” Psykiatrin i Uppsala län rankas bäst i landet, enligt Öppna jämförelser 2014, en årligt återkommande nationell utvärdering av hälso- och sjukvården från SKL och Socialstyrelsen. Bland annat utmärker sig vår den för patienter med schizo freni. Få av dessa som vårdats inneliggande på Akademiska sjukhuset behöver återinskri vas och det förebyggande häl soarbetet i öppenvården har minskat behovet av sjukhus vård för alla med en psykiatrisk diagnos. – Det är väldigt glädjande resultat för psykiatrin på Aka demiska och avspeglar det förändringsarbete som pågår. Vi vinnlägger oss om att öka Åsa Hagberg, divisionschef: Samtidigt behöver vi tillsammans med primärvården och kommunerna tydlig göra vem som ska ta hand om vilka patient er. atienternas delaktighet och p göra dem väl förberedda vid utskrivning. Målet är att alla patienter ska ha en fast vård kontakt och en vårdplan, säger Åsa Hagberg, divisionschef för psykiatridivisionen. Detta är nionde året som skl/ Socialstyrelsen publicerar Öppna jämförelser där lands tingen jämförs med varandra. Syftet är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varan dra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Den specialiserade psy kiatrin står för en tiondel av landstingens totala kostnader för hälso- och sjukvård. I årets utvärdering har flera olika variabler jämförts, bland an nat hur många patienter med schizofreni som återinlagts på sjukhus efter sjukhusvård, dels efter 2–4 veckor, dels efter 3–6 månader. Resultaten för Upp sala var bra vid båda tidpunk terna, vilket speglar hur ut skrivningsprocessen fungerar, men också hur öppenvården och dess samspel med kom mun och socialtjänst fungerar, hur insatser i primärvården och förebyggande hälsoarbete kan minska behovet av sjukhusvård. Psykiatrins budget omfattar omkring 750 miljoner kronor, såväl för 2014 som för 2015. För 2014 drogs detta dock över med omkring 30 miljoner, och psy kiatrin måste därför nu hitta kostnadsminskningar på mot svarande summa för att hålla budget i år. Till de åtgärder som ska bidra till detta hör minskade kostna der för hyrläkare. – Vi är redan igång på ett bra sätt där. I slutet av 2014 kunde foto: magnus laupa Psykiatridivisionens chef Åsa Hagberg gläder sig åt toppresultatet i Öppna jämförelser. vi bemanna jourerna i prin cip helt och hållet med egen personal, och vi räknar med att kunna få ner användandet av hyrläkare ytterligare i år, säger Åsa Hagberg. Kostnadsminskningen ska Ny organisation från den 1 maj Psykiatridivisionen blir den 1 maj ett verksamhetsområde med tre sektioner, där den exakta indelningen i sektioner inte var slutligt avgjord vid Rondens pressläggning. Psykosocialt behandlingsarbete och socialmedicin upphör och verksamheten fördelas enligt följande: sektion psykosocialt behandlings arbete bildas om och placeras inom verksamhetsområde länslogopedi, fysioterapi och arbetsterapi, medan enheten för socialmedicin blir en del av sjukhusadministrationen. Arbets- och miljömedicin kvarstår som eget verksamhetsområde. fördelas jämnt över alla verk samhetsområden inom psy kiatrin, undantaget barn- och ungdomspsykiatrin där sök trycket ökat kraftigt på senare tid. Inom affektiva sjukdomar pågår utvecklingsarbete med nya arbetssätt som gruppbe handling och internetbaserad vård, som förväntas bidra till att kunna upprätthålla en god vård med mindre personalre surser. – Vi räknar sammantaget med att klara av detta utan upp sägningar. Däremot kommer vi att se över extra noga vilka tjänster som återbesätts vid pensionsavgångar och avsluta de vikariat. Även vad gäller om byggnader och materielinköp kommer vi att bli mer restrik tiva för att kunna hålla budget, säger Åsa Hagberg. I och med omorganisationen av sjukhuset försvinner divisio nerna under året, och flera av psykiatrins verksamhetsområ den slås samman eller uppgår i andra enheter. – Det får ingen direkt betydelse i det dagliga arbe tet med patienterna, men på sikt kommer det att göra oss bättre rustade att arbeta med värdebaserad vård och andra processbaserade koncept, säger Åsa Hagberg. Upsala Nya Tidning publi cerade under hösten en stort uppslagen artikelserie där atienter vittnade om långa p väntetider och bristande mot tagande och vård inom psy kiatrin på Akademiska. Åsa Hagberg vill inte slå ifrån sig kritiken helt, men säger samti digt att helhetsbilden av psykia trin blir missvisande, särskilt som tidningen helt förbigått toppresultatet i skl:s utvärde ring. – Det är ingen tvekan om att psykiatrin på Akademiska i stora delar fungerar bra, och vi ser också att vi kommer bra ut i Öppna jämförelser som är ett mer objektivt mått på hur det fungerar. Samtidigt behöver vi tillsammans med primärvården och kommunerna tydliggöra vem som ska ta hand om vilka patienter. På Akademiska prio riterar vi dem som är svårast sjuka, till exempel patienter med schizofreni. Däremot har vi långa väntetider för bland an nat neuropsykiatrisk utredning och dbt-behandling, och vi ser att det generellt b ehövs ett snabbare och bättre omhänder tagande av patienter med lind riga och medelsvåra tillstånd. – Under 2015 arbetar vi tillsammans med Primärvår den, Hälsa och habilitering och kommunen för att ta fram en handlingsplan som ska lösa detta och se till att patienterna hamnar på rätt vårdnivå, säger hon. HANNES L JUNGHALL 16 Ronden nummer 1 2015 17 Ronden nummer 1 2015 Bildreportaget I december övade Akade miska på beredskap för hantering av patienter med misstänkt ebola eller a nnan högsmittsam sjuk dom. Förutom ambulansen deltog bl a infektion, intensiv vården, brännskadecentrum, smittskydd, klinisk kemi och vårdhygien. Övningen omfatta de dels ambulanstransport och omhändertagande på infek tionsmottagningen, dels trans port via kulvert till brännska decentrum för iva-vård. – Det har varit värdefullt att få testa de här sakerna i praktiken. Det är alltid svårt att hantera den här typen av patienter, men vår beredskap är betydligt bättre nu än den var före övningen, säger övningsledaren och infek tionsläkaren Erik Salaneck. En av de viktigaste lärdomarna var behovet av bättre kommu nikation. – Det är många som ska sät tas i beredskap såväl inom som utanför sjukhuset, och vi såg att vi behövde ändra rutinerna för detta, bland annat genom att skapa telefonkedjor snarare än att en och samma person har ansvaret för att ringa in alla. Kommunikationen mellan dem inne på salen och dem ut foto: magnus laupa anför blev komplicerad genom behovet av skyddskläder och isolering. Det ledde till att man avdelade personal med särskild uppgift att agera informations förmedlare, och det blev ge nerellt tydligt under övningen vilket stort behov som finns av extra personal i såväl under stödjande funktioner som för direkt patientarbete. – Vi fick en bekräftelse på hur krävande det är att arbeta i den skyddsutrustning som krävs, vilket innebär att man måste lösa av varandra betyd ligt oftare än normalt. Av sam ma anledning är det svårt att upprätthålla nödvändiga hy gienregler, så vi har fått finslipa våra vårdhygieniska kunskaper. Vid ett framtida skarpt läge kommer man att behålla den här typen av patienter på infek tion, och inte, som i övningen, förflytta dem till iva-vård på andra enheter före en eventuell transport till högisoleringsen heten i Linköping. – Smittoriskerna vid en flytt inom sjukhuset visade sig vara för stora och vi har tillsammans med iva-personal kommit fram till att det går att bedriva lämp lig iva-vård även på infektion, säger Erik Salaneck. 1 Infektionsläkare gör den första bedömningen av patienten efter ankomst till infektion. I förgrunden syns övningsledaren Erik Salaneck. 5 Förflyttning av patienten från infektion till brännskadecentrum i 85-huset. Att flytta patienten utomhus visar sig vara svårt på grund av all inblandad personal och apparatur. Om marken vore snötäckt vore det i princip omöjligt. Övning gav viktiga lärdomar 2 En sjuksköterska och en undersköterska förbereder sig för att gå in och lösa av kollegor på salen. På grund av värmen i skyddsdräkterna behövs betydligt tätare 3 Patienten har försämrats och iva-personal tillkallas. På bilden ses dessa ta på sig skyddsutrustningen. byten än vid vanligt patientarbete. Personal i bild utan skyddsdräkt planerar och samordnar fortsatt vård av patienten. 4 Patienten försämras ytterligare och beslut tas om förflyttning till iva-plats på brännskadecentrum. 6 Patienten förflyttas via kulvert till brännskadecentrum i 85-huset. Stor risk för kontamination längs färdvägen. 7 Trångt och svårmanövrerat i hissen i 85-huset och stor kontaminationsrisk. Övningen avlutas sedan vid ankomst på brännskadecentrum på våning 9. 18 Ronden nummer 1 2015 19 Ronden nummer 1 2015 Noterat Entrén till den kommande ingång 100 sedd från Dag Hammarskjölds väg. Nya huset blir tresiffrigt lokaler Den nya vård- och behandlingsbyggna- den, som byggs utmed Dag Hammarskjölds väg, har fått ett ingångsnummer – ingång 100. Byggnaden beräknas stå klar i slutet av 2016. – Det blir en fantastisk och stilren byggnad som innehåller väldigt många moderna och spännande möjligheter som bidrar till att Akademiska sjukhuset stärker sin ställning som ett av de bästa sjukhusen, säger förvaltningsdirektör Thord Hägg. Thord Hägg Förlängda avtal med regionen Akademiska deltar i Blodomloppet ekonomi Vårdavtalet mellan evenemang Även i år deltar Akademiska och landstingen i Sörmland och Västmanland förlängs till årsskiftet 2015/2016. Det innebär att patienter från dessa län kan erbjudas fortsatt specialistsjukvård. I somras förlängdes vårdavtalen med övriga landsting i sjuk- Karolina Sidwall vårdsregionen: Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro. – Vi är väldigt glada över att vårdavtalet förlängs. Det förnyade förtroendet avspeglar att våra rutiner för samarbete fungerar väl, säger marknadschef Karolina Sidwall. Mer än var tredje patient som remitteras till Akademiska kommer från andra landsting. Intäkterna från regionavtalen uppgår till drygt 1,4 miljarder kronor per år, motsvarande en tredjedel av Akademiskas budget. sjukhuset i motionsloppet Blodomloppet, som går av stapeln den 19 maj. – Akademiska kommer att finnas på plats med tält på målområdet och samlingsplats för alla som vill äta sin picknick tillsammans efteråt, säger Karin Edenholm Forsell, kommunikationsstrateg. Inför loppet delas t-shirts ut till alla som deltar och en mängd fina priser lottas ut bland löparna efterföljande dag. Nytt för i år är att Friskhuset ordnar med jogginggrupper för otränade såväl som vältränade. Mer info om det och hur man anmäler sig kommer på Navet inom kort. – Förra året sprang 700 medarbetare för Akademiska. Låt oss slå det rekordet i år! Boka in tisdagen den 19 maj i kalendern redan nu! Vardagsaktivitet uppmuntras i Friskhusets vårsatsning friskvård Den 25 februari går anmälningstiden ut för Friskhusets vårsatsning Hälso- och miljöbarometern. Genom att vara fysiskt aktiva i vardagen kvalificerar sig deltagarna för att vara med i en utlottning av bland annat cyklar. Höstens satsning Hälso- och miljöresan, där deltagarna uppmanades att gå eller cykla till jobbet, lockade 1 141 medarbetare inom landstinget. – Nu provar vi ett bredare upplägg, där vi hoppas att ännu fler vill delta. Det handlar inte bara om att registrera hur man tar sig till och från jobbet, man tar även med annan fysisk aktivitet som kvällspromenader, gympa, skidåkning med mera, säger Therese Forsling Onsfalk, hälsopedagog på Friskhuset. Hon betonar att fysisk aktivitet är ett av de bästa sätten att hålla sig frisk. Dagens rekommendationer från Socialstyrel- sen är att man ska vara fysisk aktiv (genom vardagsmotion och/ eller fysisk träning) minst 150 minuter per vecka. – Hälso- och miljöbarometern utgår från dessa rekommendationer. Deltagandet är kostnadsfritt och alla anställda inom landstinget som är – eller vill bli – fysiskt aktiva kan delta, säger Therese Forsling Onsfalk. Satsningen pågår från den 23 februari till den 17 maj. Deltagarna tävlar i lag om 4–7 personer. Det går bra att anmäla flera lag från samma arbetsplats. Varje gång som någon i laget är fysiskt aktiv registreras antalet minuter, vilka sedan förs in i barometern veckovis. Efter den 17 maj summerar laget sina totala aktivitetsminutrar. Sammanställningen lämnas till Friskhuset senast 24 maj. Anmälan sker via Friskhusets e-postadress friskhuset@aka- Therese Forsling Onsfalk (t h) med kollegor från Friskhuset. demiska.se. Hälso- och miljö barometern finns att ladda ner på Friskhusets hemsida. För att vara med i utlottning av priser, måste laget vara anmält via e-post senast den 25 februari. Alla lag som uppnått minst 15 000 aktivitetsminuter under kampanjperioden får vara med i utlottningen av priser. Varje deltagare i laget ska ha bidragit med minst 1 800 aktivitetsminuter. I lotteriet kan ett helt lag vinna cyklar till ett värde av 4 000 kr/cykel. Lagets deltagare kan även vinna presentkort i sportbutik och på Saluhallen, och biocheckar eller blomstercheckar. Alla som väljer promenad eller cykel istället för bilen vid olika tillfällen i samband med kampanjen får en extra vinstchans i Miljöbonusen. I vinstpotten finns en cykel till ett värde av 4 000 kr och presentkort i sportbutik och på Saluhallen. Tummen upp för Uppsalamodellen utveckling Den så kallade Uppsalamodellen för diagnos kodning har under 2014 utvär derats av elever från Frans Schartaus handelsinstitut, med särskild betoning på hur de medicinska sekreterarna upplever arbetet. Undersökningen landar i en mycket positiv bild av Uppsalamodellen. – Det var viktigt för oss att få en oberoende utvärdering, med synpunkter som vi sedan kan jobba vidare på med utveckling och förbättringar, säger Liselotte Bengtson, DRG-ansvarig sekreterare på Akademiska. Uppsalamodellen bredd infördes på Akademiska 2011 och går ut på att de medicinska sekreterarna tar över ansvaret för diagnoskodningen från läkarna, som dock fortfarande har kvar själva diagnosansvaret. – Det har inte bara resulterat i en högre kvalitet på kodningen, utan har också bidragit till en ökad professionalism och en starkare yrkesstolthet hos de medicinska sekreterarna. Samti- digt frigör det mycket tid för läkarna, som kan ägna sig åt andra saker istället, säger Liselotte Bengtson. Modellen har väckt stort Liselotte intresse hos Bengtson andra landsting och Liselotte Bengtson och hennes kollegor har fått många förfrågningar om att komma och föreläsa om hur modellen fungerar. I ett avseende har modellen till och med nästan fungerat lite för bra. – Vi ser ibland numera att läkare inte inkluderar diagnosen i klartext i journaldokumentationen, utan lämnar åt de medicinska sekreterarna att tolka journaluppgifterna. Vi arbetar därför nu för att tydliggöra det fortsatta behovet av att läkarna alltid inkluderar en tydlig diagnos, säger Liselotte Bengtson. Hjälpinitiativ gav över 50 000 kronor evenemang Få Uppsalabor har nog missat att Musikhjälpen befann sig på Stora torget under en vecka i december. Musikhjälpen är ett årligt insamlingsevent i Radiohjälpens regi som i år hade temat ”Stoppa spridningen av hiv”. Till stöd för Musikhjälpen startades ett flertal initiativ av medarbetare på Akademiska sjukhuset där alla intäkter gick oavkortat till kampen mot hiv. Några av de största initiativen var dans på lunchdisco, körsång med akutens personal i Grönwallsalen och försäljning av Akuta kören framförde julsånger i Grönwallsalen. julgodis med rättspsykiatriska enheten. Totalt samlades det in mer än 50 000 kr där lunchdiscot stod för över 35 000 kr och fick vara med i livesändning i SVT. Lunchdisco i Grönwallsalens pausrum. Discots initiativtagare, specialistsjuksköterskorna Sofia Lindström Hernefalk och Carin Friberg. Inspirationsdagar för utveckling av nya arbetssätt Vård Inom ramen för Fram- tidens Akademiska-projektet pågår för närvarande stora ny- och ombyggnationer på sjukhuset, med syfte att skapa lokaler som klarar de krav som ställs på Akademiska under de kommande decennierna. I samband med detta behöver sjukhuset även utveckla nya, patientnära arbetssätt, särskilt som i stort sett alla nya patientsalar blir enpatientrum. Som inspiration för detta arbete genomförs den 12–13 mars föreläsningar och workshops i Blå korset, där deltagarna får diskutera och ta del av andras erfarenheter av bland annat personcentrerad vård/rond, daglig styrning, bedsiderapportering, läkemedelshantering i enpatientrum Kristina Holmberg och e-health. Direkt be rörda kommer att få en inbjudan, men dagarna är öppna för alla intresserade medarbetare på sjukhuset. Ingen föranmälan krävs. – Jag hoppas att många får möjlighet att delta. Det är viktigt att vi verkligen tar tag i frågan hur vi ytterligare kan sätta patienterna i fokus och ge dem förutsättningar att bli mer delaktiga i sin vård, säger Kristina Holmberg, chefssjuksköterska. Ny behandling mot svår epilepsi vård Som första svenska sjuk- hus har Akademiska introducerat djup hjärnstimulering (DBS) som behandling av vissa svårare former av epilepsi. DBS används framförallt för att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom, med även vid dystoni, tremor och tvångssyndrom. – DBS är ett komplement till annan behandling, framförallt läkemedel. Eva Kumlien Hittills har en patient opererats på Akademiska och ytterligare en operation är inplanerad, säger Eva Kumlien, överläkare i neurologi på Akademiska sjukhuset som tillsammans med neurokirurger ansvarar för behandlingen. Enligt Eva Kumlien är det för tidigt att dra slutsatser om resultaten eftersom det tar flera månader, ibland upp till år innan man kan utvärdera effekten. Men tidigare erfarenheter har visat att över hälften av patienterna hade betydligt färre anfall två år efter behandlingen och att några var helt anfallsfria. DBS är ett kirurgiskt ingrepp där neurokirurger opererar in två elektroder i de främre delarna av thalamus, den del av mellanhjärnan som hanterar information mellan nervceller. Elektroderna får elektriska impulser från en dosa, liknande en pacemaker. Om det inte fungerar kan systemet tas bort. Infektion blev bästa AT-placering 2014 utbildning Sedan 2011 ut- värderar Akademiska sjukhusets AT-läkare sina placeringar med hjälp av Kurt och 2014 års vinnare är infektion. Framför allt beröms infektion för sin fina introduktion, bemötande och handledning som får allra högsta poäng. Infektion får en medelpoäng på fantastiska 5,15 av 6 möjliga och är också första klinik att vinna AT-Kurt vid två tillfällen. På bilden syns AT-ansvariga Pernilla Rundlöf Nygren och David Lennebratt, VC infektion Fredrik Sund, kliniksekreterare Marie Sehlbrand, och AT-studierektor medicin Erik Salaneck. 20 Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen Ronden nummer 1 2015 Ronden nummer 1 2015 21 Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om verksamheten på Akademiska. Ronden publicerar fortlöpande ett urval av dessa. ”Journal på nätet skapar problem för läkarna” patienter kan läsa sin journal utan föregående kon? Sedan takt med PAL har det inneburit svårigheter att införa exempelvis svar på genetiska tester såsom att man är bärare av mutation. Fyndet väcker ofta rädsla, och dylikt besked lämnas per telefon eller brev med förklaring. Nu ska man ha provsvar på hög innan man kan föra in det svaret i journal (kommer i pappersform från klinisk genetik) tills man vet att patienten har fått svar den vägen. Journalen är doktorns redskap men nu har man inte en enda möjlighet att styra eller påverka dess funktion vilket är bedrövligt. Cosmic är helt enkelt inte doktorns redskap för en säker, lättanvänd och flexibel journalföring. Tack för din relevanta fråga. Om jag får bör ja med slutet på din fråga, så är det alldeles korrekt, att journalen inte är doktorns redskap enbart. I 30 år har vår lagstiftning angett att den även är patientens, och ska, förutom att vara ett dokumentationsinstrument för vårdpersonalen, även finnas för diverse andra myndigheter mm. Erik Sköldenberg Att patienten kan läsa sin journal, och att vi som vårdpersonal ska skriva begripligt, är även det lagstadgat. Införandet av elektronisk journal, och i synnerhet Mina vårdkontakter, har enbart gjort detta mer tydligt. Så, vi måste alla inom vården fundera både på hur vi dokumenterar, vad vi ska skriva, och vad vi inte ska skriva i journalen. När det sen gäller hur svar lämnas ut så måste alla verksamhe ter ha rutiner för att det sker på ett snabbt och bra sätt. Just vid känsliga analyser med svårtolkade resultat, som jag tänker mig att genetiska analyser kan vara, är det viktigt att patienter, precis som du beskriver, får en direktkontakt av sin doktor så snabbt som det är praktiskt möjligt. Man ska dock inte glömma att patienterna har ett eget val: de får information vid inloggning i Mina vård kontakter att, om de tar del av osignerade svar, de kan få se saker som de inte hunnit få svar på från sin doktor. Trots det väljer en överväldigande majoritet att se även osignerade svar. Det är val som våra patienter gör, och får ta konsekvenserna av. Att patien terna kan läsa sin journal via nätet ökar transparensen och det leder till ökat förtroende för vården från patienternas sida. Det är också nödvändigt att vi involverar patienterna mer i vården för att klara de utmaningar vården står inför. De nya e-tjänster som införs leder just till ökad patientmedverkan. » Erik Sköldenberg, ansvarig för EPJ i Uppsala län Bristande kommunikation vanligaste orsaken till allvarliga avvikelser När man i sammanställningar och analyser listar orsaker till vårdskador framstår oftast brister i kommunikation som den enskilt vanligaste orsaken till allvarliga avvikelser. Det är också något som återkommer i de lex Mariaanmälningar som görs på Akademiska sjukhuset. På en av våra operationsavdelningar förbereddes en patient för ett stort ingrepp. En av medarbetarna – i fortsättningen kallad Johan, som är ett fingerat namn – var sysselsatt med att koppla upp ett livsviktigt system, när han plötsligt fick besked om att han förväntades närvara på en kort genomgång i ett annat rum en bit bort, och att man redan saknade honom där. Han avbröt säkerhetskontrollen av systemet med tanken att återuppta den när kom tillbaka till salen. Innan han skyndade iväg meddelade han att hans sökare inte fungerade, och att han kunde nås per telefon. Den kollega han riktade sig till uppfattade dock inte detta. Efter en kort stund var patienten klar för operation med undantag för den avbrutna säkerhetskontrollen, och man saknade Johan på salen. Man sökte honom, men fick ju inte svar då sökaren inte fung erade. När han så småning Han avbröt säkerhets om återkom var stämning kontrollen av systemet en på salen lite stressad, med tanken att återupp och rutinen att göra en ta den när han kom till gemensam slutkontroll baka till salen. av systemet följdes inte. Efter kort stund blev det uppenbart att något var fel, och man upptäckte då att systemet var felkopplat. Risken för bestående men eller dödsfall var stor, men dessbätt re ledde det i detta fall inte till några bestående konsekvenser för patienten. Händelsen visar dels på vik Den naturliga ten av att kritiska arbetsupp åtgärden skulle vara gifter så långt det någonsin att utforma tekniken är möjligt får utföras utan så att felkopplingar störningar. Till exempel är en inte är möjliga. av de vanligaste orsakerna till Tyvärr är det inte allvarliga läkemedelsfel just möjligt i något av de system som finns att den som bereder eller ad tillgängliga. ministrerar ett läkemedel blir störd i ett moment som krä ver koncentration. Dessutom visar den hur kommunika tionsbrister bidrar till att skapa situationer där fel uppstår. Den naturliga åtgärden efter händelsen skulle ju vara att utforma tekniken så att felkopplingar inte är möjliga. Tyvärr är det inte möjligt i något av de system som finns tillgängliga, vil ket framkommit vid analyser före denna händelse. Man har nu istället ändrat rutiner och förändrat checklistor, vilket kraftigt minskar risken för liknande händelser. Bengt Sandén är chefsläkare 22 Ronden nummer 1 2015 Ronden nummer 1 2015 23 foto: magnus laupa Dagboken Camilla Ekwall, fysioterapeut »Vilken glädje att kunna hjälpa andra« D en här arbetsdagen ska jag träffa polikliniska patienter från vår region och riket för öppenvårds besök hos mig på specialistmot tagningen på fysioterapin, neu rodivisionen, ingång 85. Dessa patienter har remitterats till oss via specialistvårds remiss riktad direkt för fysioterapeutiska åtgärder. Första patienten för dagen är en pa tient som har flugit samma morgon från Norrland. Hennes ansiktsförlamning har blivit mycket bättre, men hon lider svårt psykiskt av att ha fått denna förlamning. Hon är mycket motiverad för behandling, och lyssnar noga på mina instruktioner och sedan vill hon ivrigt prova de övningar som vi gått igenom. Vi jobbar med aktiva övningar för att försöka få bättre kontroll av så kallade syn kinesier (medrörelser), vi jobbar med att massera bort många av de ömma punkter som hon har i ansiktet. Till sist arbetar vi med olika stretchingtekniker i de områden där det finns kraftigt spända, ömmande partier i vävnaden, som är besvärande till vardags. Därefter ringer jag upp en patient som har sökt mig. Det är också en ansikts patient som lider så av att det känns ont och spänt i kinden. Jag ger råd per telefon. Denna p atient har jag bara träffat en gång, eftersom hon är från Norge, så mycket av åtgärderna får skötas per telefon, men patienten är nöjd med detta upplägg tills vidare. På eftermiddagen kommer en patient från Stockholm med ett så kallat funk tionellt motoriskt tillstånd. Han har fått Anatomiskiss över ansiktsnerven och dess ansiktsmuskler. Fysioterapeuten Camilla Ekwall gläder sig åt att i sitt arbete kunna hjälpa andra människor till en bättre hälsa. mycket behandling både på hemort och här på Akademiska sjukhuset. Han har många frågor om vad som kan vara orsaken till hans symptom, jag förklarar, han lyssnar, vi resonerar oss fram i ett bra samtal. Vi repeterar de övningar som jag tycker är viktigast för honom att göra hemma, och vi arbetar gemensamt fram en målsättning för träningen till nästa gång vi ska ses. Sista patienten för dagen är en patient som har opererats för en så kallad Arnold Chiari typ 1-anomali. Besöket är en upp följning efter hennes operation för sex månader sedan. Glädjande nog har denna tidigare svårt plågade patient blivit mycket bättre. Hennes forna nack- och huvudvärk har minskat drastiskt, hennes yrsel har börjat klinga av och balansen har förbätt rats avsevärt. Det är nu viktigt med fortsatt muskulär träning för fortsatt gott resultat. Patienten är mycket träningsmotiverad, och börjar redan göra upp nya planer för framtiden. Till sist talar jag med en läkare om en av våra patienter i Huntingtonteamet. Vi behöver planera in ett gemensamt besök med läkare, neuropsykolog och fysiotera peut för ett första möte med en patient som nyligen har fått diagnosen Huntingtons sjukdom. Eftersom patienten reser långt, försöker vi samordna besöket. Vi lyckas till slut hitta en tid där patienten kommer att få träffa oss alla tre under samma dag. Skönt att det gick att ordna. Jag går hem nöjd men lite trött efter en givande dag med mina patienter. Vilken glädje att kunna hjälpa andra människor till en bättre hälsa! »Jag går hem nöjd men lite trött efter en givande dag med mina patienter.« Krönika Marianne van Rooijen Delaktighetens pris Strax före jul berättade vår sjukhus direktör Lennart Persson att han tagit fram ett förslag till en genomgripande förnyelse av styrning och ledning på Akademiska. Syftet med förändringen var klar och tydlig; att öka patientsäkerheten och patientens inflytande, att öka vår produktivitet och förbättra eko nomin samt att få kortare vårdköer genom att använda våra resurser bättre. Vi ska helt enkelt fokusera på att bli det ledande univer sitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna! Jag tror att vi alla ställer oss bakom det syftet. Vi delar ju visionen! Däremot framgick det inte i förslaget vad förändringen egentli gen skulle innebära för oss som enskilda med arbetare. Nu är förslaget beslutat och arbetet med att nå syftet har inletts. Exakt hur detta ska göras är det ännu ingen som vet, mer än att sjukhusledningen har identifierat ett an tal utredningsområden som blir delprojekt i förnyelsearbetet. Divisionsstaberna fördes organisatoriskt över till sjukhusets centrala administration 1 februari och divisionerna försvinner 1 maj (dat 1 oktober) samtidigt som vissa verksamhetsområden förändras. Men sen då, hur ska alla medarbetare från divisionsstaberna arbeta och hur ska verk samheten på sjukhuset styras? Vilket stöd ska cheferna ha och var ska alla sitta? Lennart har hela tiden varit öppen med att det finns inget bestämt. Vi medarbe tare ska vara med och ta fram det bästa sättet att göra det här på, det han kallar transparens (genomskinlighet) och delaktighet. Att få vara med och bestämma hur vi ska arbeta på sjuk huset i framtiden – vilken möjlighet för oss alla! Men att vi får vara med innebär samtidigt att det inte är bestämt hur det ska bli, ingen vet exakt vad som ska hända. Det är osäkert, och lite läskigt … Osäkerheten är delaktig hetens pris. Jag tycker inte att det är något högt pris för framtidens sjukhus. Genom att många får vara delaktiga tar arbetet lite längre tid, men samtidigt ökar chanserna till väl ge nomarbetade lösningar, som är förankrade hos de som berörs. Jag tror att de allra flesta medarbetare på Akademiska kommer att jobba kvar på sin en het med sina arbetskamrater precis som de gjorde före jul. För några av oss kommer fram tiden att se annorlunda ut, men gemensamt för samtliga anställda är att vi är delaktiga i en för sjukhuset viktig förnyelse. På Akademiska händer det mycket nu; vi bygger och renoverar i nästan varenda fastighet och vi har startat upp ett arbete med att jobba allt mer utifrån värde för patienter na, samtidigt som vi möter omvärldens krav på bättre ekonomi, ökad tillgänglighet, mer forskning och bättre utbildningar. Allt det där känns kaotiskt och ibland övermäktigt, men det är bara förändring! Förändring innebär att det blir stökigt och rörigt – men om man bara har målbilden klar för sig och håller ut, så kommer man dit, förr eller senare. Sträck på ryggen, känn vinddraget i h året och häng med på resan mot framtidens Akademiska! Marianne van Rooijen är chef för kvinno- och barn divisionen ”Att vi får vara med innebär samtidigt att det inte är bestämt hur det ska bli, ingen vet exakt vad som ska hända.”
© Copyright 2024