LÄRARHANDLEDNING Vart kommer alla smarta idéer från? Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet – från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Vart kommer alla smarta idéer från? Primär målgrupp: åk 1 – 9 Centralt tema: materiallära, förpackningskonstruktion och återvinning Ämnen: teknik, matematik Vad kul att ni har bokat uppdraget ”Vart kommer alla smarta idéer från?”. Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet i science centret MegaMind. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning. I uppdraget ”Vart kommer alla smarta idéer från?” får eleverna med hjälp av ett antal uppgifter och stationer i MegaMind undersöka hur en idé skapas – från Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” sinnesintryck till innovativt avtryck. De får testa andras smarta lösningar och fundera över vilka problem de vill lösa nu och i framtiden. I detta uppdrag får eleverna tillfälle att utveckla sina kunskaper kring hjärnans funktion när det kommer till idéskapande, och vilken roll nya idéer och innovationer spelar nu och i framtiden. Detta sker i en interaktiv och lekfull science center-miljö. Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar. Kontakt För mer information, se www.tekniskamuseet.se För bokning av skolprogram, maila till [email protected] Inför ert besök Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till temat idéskapande och entreprenörskap inför uppdraget ” Vart kommer alla smarta idéer från?” i science centret MegaMind på Tekniska museet. Övning 1: Vart kommer idéer från? Rekommenderad för årskurs 4-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för hur idéer skapas. Övningen kräver grundläggande förförståelse för hur hjärnan och våra sinnen fungerar. Tid: ca 45 – 60 min Tema: hjärnan, idéskapande, bild & form Material: Papper, färgpennor, tidningar och/eller dator med skrivare för bildinsamling, sax, lim Instruktioner: Förklara för eleverna idéprocessen i förhållande till deras hjärna – att det börjar med sinnesintryck som hjärnan tolkar och kopplar ihop med tidigare erfarenheter och problem den stött på. Resultatet blir tankar och idéer! Låt eleverna fundera hur, var och när de får en idé och vilken som är deras bästa idé någonsin. Låt de göra collage över sin egen idéskaparprocess t ex miljöer, färger, intryck som inspirerar dem till nya idéer. Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” Övning 2: Vad kan man göra med en tegelsten? Rekommenderad från årskurs 1. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse för metoder för att stimulera idéskapande. Tid: cirka 15 – 20 minuter Tema: Problemlösning Material: Post-it-lappar, pennor, bild på en tegelsten eller en riktig tegelsten Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att komma på så många nya användningsområden som möjligt för en tegelsten. De har 5 minuter på sig. Uppmuntra eleverna att idéerna får vara hur tokiga eller långsökta som helst. Låt grupperna sätta upp post-it-lappar med sina idéförslag på tavlan. Samtala om begreppet brainstorming och hur vi genom att tänka utanför ramarna kan hitta nya lösningar på ett problem. Diskutera i helklass vilka metoder och tillvägagångsätt som de anser gynna respektive begränsa deras förmåga att kunna skapa nya idéer. Övning 3: Vad är en innovatör? Rekommenderad för årskurs 4 – gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för delar av innovationsprocessen och begrepp som idé, uppfinning, innovation och innovatör. Tid: cirka 20 – 30 min Tema: Innovationsprocessen Material: Whiteboard-tavla och pennor Instruktioner: Diskutera och förklara skillnaden mellan en idé, uppfinning och innovation. Låt eleverna komma med förslag på vilka egenskaper som en innovatör behöver ha. Skriv upp alla förslag på tavlan. Avsluta med att diskutera: Behöver en innovatör ha alla dessa egenskaper? Vilka olika roller behöver finnas i ett innovationsteam? Kan ni ge förslag på några kända innovatörer? Förslag på egenskaper: Kreativ, Punktlig, Rolig, Idérik, Nyfiken, Flexibel, Strukturerad, Eftertänksam, Initiativrik, Driven, Analytisk, Lyssnande, Effektiv, Fokuserad, Företagsam, Seriös, Ansvarsfull, Pratglad, Bestämd, Målinriktad, Ekonomisk, Oansvarig, Lugn, Snål, Tävlingsinriktad, Social, Ödmjuk, Lyhörd och så vidare. Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” Efter ert besök Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning till temat innovation och entreprenörskap efter uppdraget ”Vart kommer alla smarta idéer från?” på Tekniska museet. Fördjupningsuppgift 1: Produktutvecklingens fem steg Rekommenderad för årskurs 4 – gymnasiet. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för den del av innovationsprocessen där en idé ska bli till en verklig produkt. Tid: cirka 60 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling och entreprenörskap Material: Papper och penna Instruktioner: Låt eleverna komma med förslag på vilka steg som ingår i produktutvecklingsfasen dvs från att konceptidén är färdig och nu skall produceras och vilka roller som (yrken) behövs i produktionsteamet. Förklara och rita upp de fem stegen i produktutvecklingsfasen: 1. 2. 3. 4. 5. Behov – vilket behov tillfredsställs, vilken är målgruppen? Funktion – vilka är produktens egenskaper och funktion? Design – hur ska produkten se ut och hur görs den enkel att använda? Produktion – prototypbygge, tester och justeringar efter tester. Marknadsföring – var ska produkten säljas? Hur genomförs reklamkampanjer? Dela in klassen i mindre grupper och låt de välja en pryl som de tycker är viktig, bra eller rolig i deras egen vardag. Låt grupperna analysera prylen utifrån de olika produktionsstegen och frågeställningarna: 1. Behov: Vilket behov uppfyller er pryl? Vilken är målgruppen? 2. Funktion: Vilka funktioner och egenskaper har prylen som gör att behovet uppfylls? 3. Design: Hur påverkas prylens funktion av designen? 4. Produktion: Hur tillverkas prylen? Material, produktionsland etc. 5. Marknadsföring: Var säljs prylen? Hur och var marknadsförs den? Fördjupningsuppgift 2: Produktutveckling – då, nu och i framtiden Rekommenderas för årskurs 4 – gymnasiet. Denna uppgift syftar till att skapa förståelse hos eleverna för innovationsprocessen och teknik- och produktutveckling över tid. Uppgiften kan med fördel kombineras med Fördjupningsuppgift 1: Produktutvecklingens fem steg. Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” Tid: ca 60 – 120 min Tema: Innovationsprocessen, produktutveckling, entreprenörskap Instruktioner: Låt eleverna välja ett vardagsföremål som de får i uppdrag att undersöka och förbättra för framtiden. Låt eleverna göra en tidslinje med bilder och kortare text om föremålets utveckling - från att den uppfanns till idag, och med fokus hur de tror att föremålet kommer fungera och se ut i framtiden. Förslag på frågeställningar för den historiska delen: ■■ Varför tror du att föremålet uppfanns? Hur gjorde man innan föremålet fanns? ■■ När uppfanns det? Av vem? Hur såg det ut? ■■ Några centrala utvecklingssteg. ■■ Hur ser det ut idag? Förslag på frågeställningar för framtidsdelen: ■■ Vad är bra och vad är dåligt med föremålet? ■■ Är det något som föremålet saknar eller som skulle kunna fungera bättre, t ex lösa problemet bättre, lösa ytterligare problem, är mer individuellt anpassningsbar, är miljövänligare och/eller vänder sig till nya konsumentgrupper. ■■ Hur ser den ut i framtiden? Material, design etc. ■■ Finns föremålet kvar i framtiden eller är det ersatt av en ny/annan uppfinning? I så fall varför och fungerar den nya uppfinningen? Uppgiften kan göras individuellt eller i grupp och presenteras skriftligt och/eller muntligen. Vad är en idé? Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” Koppling till läroplan (Lgr11) för gymnasiet Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Teknik Kunskaper om innovationsprocessen och förståelse av sambanden mellan de olika delarna i den. Teknik Innovationsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning. Teknik Eleven kan redogöra för sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocessen. Förmåga att analysera och värdera innovationer med hänsyn tagen till samhället. Kunskaper om hur teknik har utvecklats och utvecklas i samspel med det omgivande samhället samt kunskaper om befintlig teknik och aktuell teknikutveckling. Naturvetenskap Förmåga att använda kunskaper om hjärnans funktion för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Kunskaper om hur t ex stress, sjukdomar etc påverkar hjärnans funktion. Kunskaper om hjärnans uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen. Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer. Eleven kan analysera och värdera tekniska lösningar. Eleven beskriver hur samhälle och teknik samspelar. Dessutom Teknikens och teknikerns värderar eleven utifrån roll med fokus på framti- ett etiskt förhållningsdens teknik och ett håll- sätt, teknikens funktion, bart samhälle. användning och tillgänglighet i samhället. Teknikens betydelse för samhället samt introNaturvetenskap duktion i aktuella utEleven kan diskutera vecklingsområden. frågor med naturvetenskapligt innehåll som har Naturvetenskap betydelse för individ och Naturvetenskapliga samhälle. arbetsmetoder, till exempel observationer Eleven använder kunskaoch experiment. per om naturvetenskap för att ställa frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara handlingsalternativ samt ger argument för dessa. Eleven kan redogöra för hur hjärnan är uppbyggd och fungerar i växelverkan med omgivningen. Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7–9 Förmågor Centralt innehåll Teknik Identifiera och analysera tekniska innovationer utifrån ändamålsenlighet och funktion. Teknik Innovationsprocessens olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utIdentifiera problem och prövning. Hur faserna i behov som kan lösas med arbetsprocessen samhjälp av tekniska innova- verkar. tioner. Konsekvenser av tekVärdera konsekvenser av nikval utifrån t ex ekoloolika teknikval för indi- giska och sociala aspekvid, samhälle och miljö. ter. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur det har förändrats över tid. Hur tekniska innovationer kan bidra till hållbar utveckling. Samband mellan teknisk Biologi utveckling och vetenAnvända kunskaper i bio- skapliga framsteg. Hur logi för att granska infor- tekniken har möjliggjort mation, kommunicera vetenskapliga upptäckoch ta ställning i frågor ter och hur vetenskapen som rör vår hjärna. har möjliggjort tekniska innovationer. Använda biologins begrepp, modeller och teo- Konsekvenser av tekrier för att beskriva och nikval utifrån ekologisförklara biologiska sam- ka, ekonomiska, etiska band i hjärnan. och sociala aspekter. Biologi Hur hjärnan påverkas av t ex sömn, kost, motion och miljö. Hjärnans uppbyggnad och funktion. Kunskapskrav Teknik Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen. Eleven kan föra resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Eleven kan föra resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Biologi Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar. Eleven kan föra resonemang om hälsa och visar då på identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Vart kommer alla smarta idéer från? Lärarhandledning för “Vart kommer alla smarta idéer från?” Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Teknik Identifiera och analysera några tekniska innovationer utifrån ändamålsenlighet och funktion. Teknik Hur vanliga tekniska hjälpmedel är uppbyggda och fungerar. Teknik Eleven kan beskriva och ge exempel på några tekniska innovationer. Vanliga tekniska innova- Eleven kan ge exempel tioner i hemmet och på tekniska innovatiosamhället. ners sammansättning för att uppnå ändamålsenHur tekniska hjälpmedel lighet och funktion. Värdera konsekvenser av i hemmet och samhället olika teknikval för indi- förändrats över tid och Eleven kan föra resonevid, samhälle och miljö. några orsaker till detta. mang kring hur tekniska innovationer har förändBiologi Konsekvenser av tekrats över tid och dess förAnvända kunskaper i bio- nikval, till exempel för- delar och nackdelar för logi för att granska infor- och nackdelar med olika individ och samhälle. mation, kommunicera tekniska lösningar. och ta ställning i frågor Biologi som rör hjärnan. Biologi Eleven kan samtala om Hur människans hjärna och diskutera frågor som Använda biologins befungerar och samverkar. rör hjärnans funktion. grepp för att beskriva och förklara samband i hjärEleven kan genomföra nan. undersökningar utifrån givna planeringar. Identifiera några problem och behov som kan lösas med teknik. Eleven har kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins begrepp. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.