Politik, trender och framtid
TIM EKBERG
Ett liv inom sektorn
• En krokig väg till universitetet
• Studier utan något mål
• Forskarstudier av en slump
• Kåraktiv - insyn i alla nivåer
• 10 år på departementet
• Administrativ direktör på Södertörn
• Utredningsuppdrag
• Planeringschef
Politik
Ett landskap i ständig förändring
1977 – Ett sammanhållet system
1993 – Mål och resultatstyrning genom avreglering
2008 - 2010 – Autonomi & Kvalitet
•
•
•
•
•
•
Från en handfull universitet till 37 högskolor och universitet
Från elitutbildning till massutbildning
Från detaljstyrning till ökad autonomi
Från egeninitierad forskning till forskning för tillväxt
Från statlig finansiering till blandfinansiering
Från lokal till global aktör
Så styrs myndigheterna
Lagar och
förordningar
§
Propositioner,
regleringsbrev
& uppdrag
Chefstillsättningar
och
organisationsform
 Mjuk styrning
 Styrning genom kontroll
Mål- och
resultatstyrning
Statens budgetprocess
Myndigheterna
lämnar underlag
Ekonomisk vårproposition/
Vårändringsproposition
Riksdagen fattar beslut
Förberedande
budgetarbete
i regeringen
Förhandlingar
inom RK
Budgetpropositionen
Regeringen fattar
beslut om RB
Riksdagen fattar beslut
Regeringsbeslut – från förberedelser till formellt beslut
Beredning
Gemensam
beredning
av ärendet
inom departementet
genom
mellan departementen
på tjänstemannanivå
& med samrådskansliet
För att få in synpunkter
delas
ärendet till samtliga
Departement & samråd
samråd
mellan politisk
ledning och
tjänstemän och
mellan tjänstemän
När den gemensamma
beredningen är klar
sätts ärendet upp på
Det formella
regeringsbeslutet
fattas kollektivt av
hela regeringen
Statsrådet redovisar
ärendet för hela
regeringen på
regeringssammanträdet
ärendeförteckningen
inför regeringssammanträdet
Utbildnings- och forskningspolitik
• Forskningsideologin är trög och beständig
• Utbildningspolitiken är mer föränderlig – dimensionering
• Stort tillskott av forskningsmedel
• Marginellt tillskott till utbildningen
• Ökat fokus på nytta
• Autonomi och kvalitet i fokus
• Stora, och ökande, skillnader mellan universitet och
högskolor och mellan ämnesområden
Utbildningsdepartementet
Utbildningsminister
Gustav Fridolin (MP)
Gymnasie- och kunskapslyftsminister
Aida Hadzialic (S)
Minister för högre utbildning och forskning
Helene Hellmark Knutsson (S)
Statssekreterare: Helene Öberg
Statssekreterare: Roger Mörtvik
Statssekreterare: Anders Lönn
Svårt parlamentariskt läge
• Minoritetsregeringar
• Riksdagen har fått ökad makt
• Minskat politiskt utrymmer för reformer
• Ökad osäkerhet
• Svårare att få en samlad bild
• Svårare att påverka?
Vårändringsbudget & Vårproposition
• Regeringen vrider tillbaka klockan och återgår till BP:n
• Fler platser, men några lärosäten får indragna medel.
• Fortsatt styrning till vissa utbildningar inom vård och
utbildning
• 125 mnkr 2015 + 125 mnkr 2016 till hum/sam samt läraroch förskolelärarutbildningar.
• Ökat stöd till vuxenutbildningarna. Ökning av antalet
platser inom komvux/yrkesvux, folkhögskolorna,
utbildningskontrakt och s.k. treineejobb.
• Regeringen aviserar att de planerar en ökning för
yrkeshögskolan framöver.
Kunskapslyftet i VÅP:en
Vårpropositionen, utgångspunkter
Hur centrala är universiteten och högskolorna i praktiken?
Trender och framtid
Internationella trender
• Bologna- och Lissabonprocessen
• Internationalisering
• Ökat fokus på anställningsbarhet & innovation
• Specialisering eller storskalighet
• Ökad autonomi
• Minskade eller stagnerade anslag
• Rankinglistor
• E-lärande
Kommande propositioner
• Budgetproposition senast tredje veckan i september
• Forskningsproposition hösten 2016
• Innovationsproposition
• Varje proposition måste godkännas av riksdagen
• Få särpropositioner
Aktuella frågor för regeringen
• Ökat fokus på jämställdhet
• Breddad rekrytering
• Lärosätena roll för integration
• Internationalisering
• Två utredningar på ingång – Lars Haikola & Kåre Bremer
• Nytt kvalitetssäkringssystem
• Resurstilldelningssystemet?
• Forskningspolitiken?
• Innovationspolitiken?
 Osäkert och svårtolkat politiskt läge
Särskilda utmaningar
Samarbete och sammanslagningar
• Alliansregeringen strävade aktivt mot fusioner.
• Regeringens strävan efter samarbete och
sammanslagningar var dock inget nytt påfund.
• Samarbete och fusioner ökar tillgången på kompetens,
möjliggör tyngre satsningar, minskar sårbarheten och
skapar fler kontaktytor.
• Samarbete genom allianser har en begränsad räckvidd
• Sammanslagning med universitet riskerar grundläggande
värden
KI, KTH och SU bör bilda en
gemensam allians. Inom ramen
för denna allians identifieras och
drivs ett antal gemensamma
utbildningar, gemensamma
forskarskolor och ett antal större
gemensamma
forskningssamarbeten. Varje
universitet behåller sin
nuvarande organisation och sin
egen unika profil.
Uppdraget var dels att beskriva
omvärldsförändringar och
utbildnings- och forskningspolitikens
inriktning och status, dels att sätta
in Högskolan i Borås i detta
sammanhang.
Högskolorna i motvind
• Det saknas en forskningspolitik som inkluderar högskolan och de nya
universiteten (– detta har saknats sedan 1998).
• Högskolorna bör ses som något mer än utbildningsanstalter för sin
region.
Jan Björklund: ”Ja, det är rimligt”, att landets 13 regionala högskolor har
5 % av forskningsanslaget. En överföring av medel från de tunga
universiteten till högskolorna ”kommer inte att ske med mig som
utbildningsminister”.
• Nya signaler från den nya regeringen?
• Hela Sverige ska leva – vad betyder det?
• Ett mycket tydligt avslag till Malmö högskolas önskan att bli universitet
– vad betyder det?
Var skapas utbildningspolitieken?
Sektorn
?
Politiken
Omvärlden
Ett decennium på utbildningsdepartementet
2000 - 2012
_________________________________________________________
_
Bevaka & förändra men stå grundad!
• Följ regering och riskdag (propositioner, nyheter,
konferenser, tal m.m.)
• Följ den lokala politiken
• Följ andra lärosäten – nationellt såväl som internationellt
 En tydlig och sammanhållen agenda ökar möjligheter att
påverka
 En tydlig och uttalad målbild för lärosätet
 Låt den egna målbilden vara styrande snarare än ryckig
anpassning till politiken och omvärlden