1. No category

PM Långsiktig finansiering av VA-verksamheten
Dricksvattenutredningen har bett Svenskt Vatten om ett PM om långsiktig finansiering av VAverksamheten. Utredningen är intresserad av att få veta om det finns omständigheter som begränsar
våra möjligheter att upprätthålla försörjningssystem av hög kvalitet.
Problembeskrivning
I direktivet till Dricksvattenutredningen påpekas behovet av ökad investerings- och reinvesteringstakt
avseende drickvatten. Svenskt Vatten delar den bedömningen och kan konstatera att flera huvudmän har svårt att få gehör för höjning av VA-taxan i den omfattning som behövs. Anledningarna är
flera. Dels jämförs taxor kommuner emellan och det finns ett politiskt tryck att ligga bra till. Dels är
många (ofta mindre) VA-verksamheter till största delen driftorganisationer med begränsade resurser
för långsiktigt strategiskt arbete och planering. Det brister därför i beskrivningar av behoven eftersom rätt eller tillräcklig personal inte finns, vilket gör att politiken inte har underlag och analyser för
en höjning av VA-taxan.
För att få en långsiktig, jämn och hög investeringsnivå är det viktigt att ställa tydliga krav på VAhuvudmännen.
Stora delar av de kommunala VA-anläggningarna är i många fall avskrivna. Dels är stora delar
historiskt sett byggda med finansiering från statsbidrag eller avskrivna snabbare än verklig nyttjandeperiod. Även kostnaden för att ansluta sig till den befintliga allmänna VA-anläggningen är ofta lägre
än kostnaden för att bygga ut en ny anläggningsdel. I grunden är det inget problem, resterande
kostnad finansieras av brukningstaxan. För kommuner med höga fastighetsvärden är det ofta en
ekonomisk vinst för fastighetsägaren att ansluta sig, eftersom fastighetsvärdet stiger mer än
anslutningsavgiften även om den sistnämnda är relativt hög. I kommuner med låga fastighetsvärden
kan en påtvingad anslutning innebära en kostnad som överstiger fastighetens totala värde. I
kommuner med låg täckningsgrad i anläggningsavgift jämfört med verklig kostnad kan ett stort antal
nya anslutningar bli kännbar för budgeten. Särtaxa kan och ska användas när förhållanden och
kostnaden avviker mycket, men är egentligen ingen lösning på denna problematik eftersom
täckningsgraden ska vara densamma för fastigheter med särtaxa.
Konsekvensbeskrivning
Konsekvenserna av att mycket är avskrivet innebär att nya investeringar och reinvesteringar kommer
att rejält öka kapitaltjänstkostnaderna. Det betyder i sin tur att VA-taxan behöver öka, och långt mer
än konsumentprisindex. Taxan behöver öka både på grund av eftersatta investeringar och
reinvesteringar och denna ökning kommer att procentuellt sett påverka taxan kraftigt jämfört med
kostnaden för dagens i hög grad avskrivna anläggningar. Det är dessutom så att olika kommuner har
olika behov och den skillnad i taxa som finns idag kommer troligen öka i framtiden, eftersom
resultaten från taxestatistik och Hållbarhetsindex visar att det är kommuner med hög taxa som även
har störst behov i form av utveckling och investeringar.
Investeringar behöver ibland göras språngvis. De stora reinvesteringar vi har framför oss innebär att
det för många VA-verksamheter kan finnas behov att jämna ut de ökade kostnaderna mellan åren för
att få en jämn utveckling av VA-taxan. Det finns därför ett behov av ökade möjligheter till fondering.
I takt med att belåningsgraden ökar, ökar också ränterisken om räntan fluktuerar. Det är ytterligare
ett argument för att genom fondering skapa större stabilitet i finansieringen så att en stabil taxenivå
kan hållas.
Fondering bör dock precis som nu knytas till tydliga krav. Reglerna för fondering behöver öppna för
en mer flexibel tillämpning på olika slags investeringar. Samtidigt kan kraven på att knyta fondering
till exempelvis väl underbyggda planer på förnyelse eller till VA-planer gärna öka.
En annan konsekvens av det ökade investeringsbehovet är att VA-organisationerna behöver stärkas
för att bättre kunna hantera strategisk planering och beställarfunktioner (utredning, upphandling,
genomförande av investeringsprojekt etc.). Vi ser stärkta organisationer genom ökad regional
samverkan i olika former av olika slag som en viktig utveckling. Det bör dock framhållas att flerägda
VA-organisationer inte minskar kostnader, utan gör det enklare att identifiera och hantera de ökande
investeringar som är nödvändiga.
Åtgärdsförslag
Behov av lagförändringar
Avseende långsiktig finansiering av VA anser Svenskt Vatten att Vattentjänstlagen i grunden är bra
och att fördelningsprincipen ”skäligt och rättvist” är en bra princip.
Vi föreslår följande förändring av 30 § vattentjänstlagen:
30 § Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för
att ordna och driva VA-anläggningen. Medel får avsättas till en fond för framtida nyinvesteringar, om
1.
2.
3.
4.
5.
det finns en fastställd investeringsplan,
avsättningen avser en bestämd åtgärd i planen,
åtgärden och de beräknade kostnaderna för den redovisas i planen,
det av planen framgår när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk, och
planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsättningens
storlek.
Det är viktigt att det framgår i utredningens text att förändringen av ordet nyinvestering till
investering även inkluderar s.k. reinvesteringar.
Vi anser dessutom att utredningen bör ta upp innebörden av att investering ska ”komma hela
kollektivet tillgodo”. Begreppet finns i förarbetena till vattentjänstlagen och kan läsas från olika
perspektiv. Kommer exempelvis en investering i nya ledningar på en del av ett ledningsnät hela
kollektivet tillgodo? Ur ett ekonomiskt perspektiv gör den det eftersom brister och fel som inte rättas
till kan ge upphov till nya eller andra och kanske på sikt större kostnader för kollektivet. Men i en
teknisk mening är det bara den delen av kollektivet som servas av den nya ledningen som får
omedelbar nytta av investeringen. Svenskt Vatten anser att den ekonomiska nyttan ska vara
utgångspunkt för tillämpningen. Detta bör göras tydligt av utredningen så att det kan framgå av
förarbetena till den här föreslagna lagändringen.
Svenskt Vatten är öppet för en juridisk möjlighet för uttag av gemensamtaxa när kommuner
samverkar i någon organisationsform och önskar en sådan taxa. Utgångspunkten måste i så fall vara
att detta är en möjlighet för varje kommun att själv besluta om.
Branschens och va-verksamheternas åtgärder
De kommunala VA-organisationerna och Svenskt Vatten ser stora behov av att bättre kunna beskriva
och analysera VA-verksamheternas ekonomi. Svenskt Vatten har därför genom Svenskt Vatten
Utveckling bland annat finansierat en just avslutad studie om komponentavskrivning och kommer
inom kort att uppdatera VA-chefens verktygslåda med utgångspunkt av studien. Ett stort antal
seminarier har också hållits runt om i landet på detta tema.
I vattentjänstlagen finns krav på god redovisningssed och på särredovisning (resultat- och balansräkning) av avgiftsfinansierad verksamhet gentemot skattefinansierad. Tillämpningen av kraven
behöver fortsätta förbättras och arbetet med att systematiskt förbättra den ekonomiska
redovisningen i Sveriges VA-organisationer pågår och kommer att fortsätta. En viktig aspekt är också
kompetensen hos revisorerna, bland annat i frågor som berör vattentjänstlagen.
Genom Svenskt Vattens verktyg hållbarhetsindex har Sveriges VA-organisationer ett verktyg att
analysera och vidareutveckla verksamheten på kort och lång sikt. Genomförandet av hållbarhetsindex är en viktig del i arbetet att arbeta mot större långsiktighet i säkerställandet av hållbara
vattentjänster och nödvändiga investeringar.
För Svenskt Vatten
Peter Sörngård