Personlig hygien - Landstinget Sörmland

Smittskydd/vårdhygien
Uppdaterad januari 2015
Sörmlands kommuner
Anna Lejdegård
Karolina Spångberg
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
INLEDNING ................................................................................................................................................. 3
SMITTSPRIDNING ..................................................................................................................................... 4
Smittvägar ............................................................................................................................................. 4
BASALA HYGIENRUTINER ..................................................................................................................... 5
Handdesinfektion ................................................................................................................................... 5
Handtvätt ............................................................................................................................................... 5
Handskar ............................................................................................................................................... 5
Skyddskläder .......................................................................................................................................... 6
Stänkskydd ............................................................................................................................................. 6
PERSONLIG HYGIEN ................................................................................................................................ 7
Händer ................................................................................................................................................... 7
Arbetsdräkt ............................................................................................................................................ 7
Hår ........................................................................................................................................................ 7
Smycken ................................................................................................................................................. 7
Skoskydd ................................................................................................................................................ 8
RENHETSGRADER .................................................................................................................................... 9
Rent........................................................................................................................................................ 9
Höggradigt rent ..................................................................................................................................... 9
Sterilt ................................................................................................................................................... 10
Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter .......................................................................... 10
DESINFEKTION ........................................................................................................................................ 13
Spoldesinfektor .................................................................................................................................... 13
Diskdesinfektor .................................................................................................................................... 13
Desinfektion av medicinteknisk utrustning .......................................................................................... 14
Desinfektion av ytor och inventarier ................................................................................................... 14
STÄDNING ................................................................................................................................................. 15
Dammsugare ....................................................................................................................................... 17
Slutstädning ......................................................................................................................................... 18
TVÄTT ......................................................................................................................................................... 20
AVFALL ...................................................................................................................................................... 21
Konventionellt avfall ........................................................................................................................... 21
Farligt avfall........................................................................................................................................ 21
SÅROMLÄGGNING.................................................................................................................................. 23
Ren eller steril rutin............................................................................................................................. 23
Steril rutin............................................................................................................................................ 23
Ren rutin .............................................................................................................................................. 23
URINKATETER ......................................................................................................................................... 25
SONDMATNING ........................................................................................................................................ 26
LIVSMEDELSHYGIEN ............................................................................................................................ 28
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
1 av 48
BLODBUREN SMITTA............................................................................................................................. 29
HYGIENRUTINER VID MAGSJUKA .................................................................................................... 31
Utbrott av magsjuka ............................................................................................................................ 33
CLOSTRIDIUM DIFFICILE .................................................................................................................... 36
CALICIVIRUS (ÄVEN KALLAD NORO- /SAPPOVIRUS ELLER VINTERKRÄKSJUKA) ......... 38
ROTAVIRUS............................................................................................................................................... 38
RESISTENTA TARMBAKTERIER ........................................................................................................ 39
ESBL .................................................................................................................................................... 39
VRE...................................................................................................................................................... 40
http://www.landstingetsormland.se/extraingang/Samarbetspartners/Smittskydd/Vardhygienlandsting/MRB-handlaggning/MRBmulturessistenta-bakterier/Hygienrutiner vid resistenta tarmbakterier .............................................. 40
MRSA ........................................................................................................................................................... 43
SKABB ......................................................................................................................................................... 46
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
2 av 48
Hygienrutiner
Detta dokument beskriver hur man kan förhindra smittspridning i den kommunala vårdoch omsorgen.
Kompendiet beskriver inte det tekniska genomförandet av varje moment.
För detta hänvisas till Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se
Inledning
Förord
Vårdrelaterade infektioner och smittspridning utgör ett problem inom kommunal vård och
omsorg, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Kontakterna mellan olika vårdaktörer är
många och kan innebära risk för smittspridning.
Även inom kommunal organisation är kontakterna mellan olika professioner stor, det är
därför viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är noga med att följa de
hygienrutiner som finns i detta dokument. Grunden för allt hälso- och sjukvårdsarbete, är
hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser och intentioner. I all hälso- och sjukvård finns
krav på att vården ska vara av "god hygienisk standard". Vårdgivaren måste vidta de
åtgärder som krävs för att uppnå kravet, bland annat vad gäller lokaler, utrustning,
personal och tillgången till vårdhygienisk kompetens. Vårdtagaren har därmed rätt att
ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken boendeform och vilken
personalkategori som ger vården.
Den 2 februari 2009 anställdes en hygiensjuksköterska mot kommunal hälso- och
sjukvård på Smittskydd/Vårdhygien i Sörmland. I maj 2014 anställdes ytterligare en
hygiensjuksköterska. Tjänsterna finansieras av samtliga nio kommuner i Sörmland.
Hygiendokumentet är utarbetat av hygiensjuksköterskorna i samråd med medicinskt
ansvariga sjuksköterskor i Sörmlands kommuner.
Smittskydd/Vårdhygien
Smittskydd/Vårdhygien i Sörmland är en infektionsförebyggande enhet med uppgift att
förebygga och minska spridningen av smittsamma sjukdomar till och mellan människor i
samhället och inom sjukvård och omsorg. Arbetet är länsövergripande och det sker
genom epidemiologisk övervakning, information, utbildning, utbrottshantering och
myndighetsutövning.
Vi arbetar med att:
 ge rådgivning i vårdhygieniska frågor
 informera och undervisa vårdpersonal i ämnet vårdhygien
 utarbeta hygienrutiner
 medverka vid inspektion av vårdhygienisk standard
 kartlägga utbrott
 övervaka infektionsläget
 ge rådgivning vid inköp av medicintekniska produkter/apparater
 ge rådgivning vid om -/nybyggnationer av vårdlokaler
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
3 av 48
Smittspridning
Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från dem som är friska smittbärare.
Mottagaren av smittämnet (t.ex. virus, bakterier) kan utveckla en infektion men kan också
bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt
att smittspridning inte sker vare sig från infekterade personer eller från friska smittbärare.
Smittvägar
Med smittvägar menas på vilket sätt mikroorganismer överförs mellan människor. Nedan
ges några exempel på olika smittvägar. Flera olika smittvägar kan ibland förekomma
parallellt.
 Blodburen smitta
Smittämnen överförs via blod eller blodtillblandade kroppsvätskor, ex: hepatit B,
C, hiv.
 Droppsmitta
Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av stora tunga droppar som sprids
inom en armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna som bär med sig smittämnen
når ögon, nässlemhinna eller munslemhinna, ex calicivirus, förkylning.
 Kontaktsmitta
 Direkt kontaktsmitta
Smittämnen överförs genom direkt kontakt mellan två personer, ex hudinfektioner, skabb.
 Indirekt kontaktsmitta
Smitta överförs från en person till en annan via händer, kläder eller föremål
som är förorenade med smittämnen från t.ex. sår, luftvägar, urin, avföring,
kräkning eller blod. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen, ex
calicivirus, MRSA.
 Livsmedelsburen smitta
Smittämnen överförs via livsmedel eller vatten, ex campylobakter, salmonella,
listeria.
 Luftburen smitta
Smittan sprids genom inandning av smittämnen. Droppar från luftvägarna torkar
ihop till mindre droppkärnor och sprids till luften och inandas, ex vattkoppor,
influensa, tuberkulos.
 Tarmburen smitta
Smittämnen utsöndras med tarminnehållet och når munnen med direkt eller
indirekt kontakt eller via livsmedel eller vatten, ex calicivirus, clostridium
difficile, hepatit A.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Smitta och smittspridning.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
4 av 48
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. De skall tillämpas i
alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller ej.
Syftet är att förhindra smitta
 från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare
 mellan vårdtagare via personalens händer och kläder
I basala hygienrutiner ingår
 handhygien, dvs. alltid handdesinfektion och ibland också handtvätt
 handskar
 skyddskläder
 stänkskydd: visir eller skyddsglasögon och munskydd.
Handdesinfektion
 Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före
vårdtagarkontakt och rent arbete som tex. Köksarbete, hantering utav
omläggningsmaterial eller ren tvätt.
 Desinfektera händerna efter vårdarbete, smutsigt arbete och användning av
handskar.
Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, ca 2-4 ml.
Gnid in medlet överallt på händerna, den mekaniska bearbetningen är viktig.
Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, i tumgreppet och avsluta med
underarmarna.
Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr.
Handtvätt
Tvätta händerna med flytande tvål endast när händerna är synligt smutsiga eller känns
kladdiga och när du själv varit på toaletten.
Torka händerna med fabriksrent papper, det är viktigt att händerna är torra innan du
avslutar med handdesinfektion. Vid misstanke om magsjuka skall händerna alltid tvättas
före handdesinfektion då alkohol inte har full effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex.
calicivirus.
Handskar
 Desinfektera händerna innan du tar fram handskarna. Det är viktigt att händerna är
torra innan handskarna tas på.
 Handskar ska bytas mellan rent och smutsigt arbete.
 Handskar blir förorenade utanpå och sprider smitta på samma sätt som den
obehandskade handen.
 Handskar ska bytas mellan vårdtagarna.
 Handskar ska inte desinfekteras.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
5 av 48
 Handskarna kastas direkt efter användning.
 Handskar går lätt sönder och händerna kan förorenas när handskarna tas av, därför
måste händerna desinfekteras efter det att handskarna tagits av.
Val av handskar
Skyddshandskar av plast skall ha rätt storlek och modell för att passa din hand.
Plasthandskar kan användas vid korta, torra arbetsmoment.
Undersökningshandskar av Vinyl eller Nitril är smidigare och har bättre passform.
Exempel på arbetsmoment när handskar ska användas:
 direktkontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor
 direktkontakt med urin, avföring och kräkning
 omläggning av sår
 hjälp med nedre toalett
 blodprovstagning
 injektioner
 direktkontakt med läkemedel
 direktkontakt med desinfektionsmedel
Nitrilhandskar rekommenderas vid kontakt med ytdesinfektionsmedel under längre tid
och vid känd blodsmitta
Skyddskläder
Skyddskläder av tyg eller plast kan användas. Den ska inte ha långa ärmar som försvårar
korrekt desinfektion av underarmarna.
Syftet är att skydda arbetsdräkten mot förorening och väta.
Exempel på arbetsmoment där skyddskläder ska användas:
 hjälp med personlig hygien
 omläggning av sår
 bäddning
 hantering av smutstvätt
 sugning av luftvägar
 köksarbete
 städning
Plastförklädet slängs efter användning.
Skyddskläder av tyg skall bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt.
Stänkskydd
Använd visir eller skyddsglasögon och munskydd vid arbete som medför risk för stänk
mot ansiktet.
Ett munskydd i kombination med skyddsglasögon, eller ett visir, kan användas som
stänkskydd. Vid sugning av luftvägar skyddar det då till exempel mot luftvägssekret.
Blodprovstagning vid känd eller misstänkt blodburen smitta.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
6 av 48
Personlig hygien
Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar
eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är oftast på grund av sjukdom, ålder eller
behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater.
Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, handeksem eller psoriasis på händer
eller underarmar ska du alltid rapportera det till enhetschef eller motsvarande som
bedömer vilka åtgärder som ska vidtas.
Har du diarré och/eller kräkning eller andra tecken på mag-/tarminfektion ska du inte
tjänstgöra.
Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta.
Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården.
Händer
 Naglarna ska vara kortklippta.
 Nagellack, lösnaglar eller nageldekorationer får inte förekomma i vårdnära arbete
och i köksarbete. Det är inte möjligt att hålla en god handhygien samt att långa
naglar riskerar att åstadkomma hål i handskarna.
 Använd vid behov handbalsam för att förebygga torra och nariga händer.
Arbetsdräkt
 Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt, syftet är att kunna
göra en korrekt handdesinfektion möjlig.
 Arbetsdräkten bör tillhandahållas av arbetsgivaren.
 Den ska användas endast på arbetsplatsen. Kortärmad ren tröja/skjorta får
användas under.
 Arbetsdräkten ska bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller våt.
 Tvätt ska ske i minst 60°C på arbetsplatsen eller på ett av verksamheten anlitat
tvätteri.
Hår
 Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården.
 Huvudduk fästes upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Huvudduken byts
dagligen och tvättas i minst 60°C.
Smycken
 Ringar, armband och armbandsur får inte användas i samband med vårdarbete. De
samlar mikroorganismer och hindrar god handhygien.
 Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men
kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat.
 Piercing på händer och underarmar innebär samma smittspridningsrisk som
klocka och ringar och måste tas bort under arbetstid.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
7 av 48
Skoskydd
Skoskydd skall i möjligaste mån inte användas pga ökad risk för kontamination av händer
då man tar av sig skoskydden efter användandet. Detta kan tvärtom öka
smittspridningsrisken.
Personal som arbetar i ordinärt boende kan vid behov då de inte vill ta av sig sina
ytterskor vid besök, använda sig utav skoskydd. Dessa är engångs och skall kasseras efter
användandet.
Viktigt att desinfektera händerna i direkt anslutning till avtagande av skoskydden
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Basala hygienrutiner och
personlig hygien.
AFS 2005:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling, mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. SOSFS 2007:19 Föreskrift Basal hygien inom
hälso- och sjukvården m.m.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
8 av 48
Renhetsgrader
Olika behandlingar eller ingrepp kräver olika grader av renhet hos det material eller den
utrustning som skall användas. Detta med hänsyn till den eventuella infektionsrisk som
kan uppstå vid ingreppet/behandlingen.
Medicintekniska produkter är produkter som bl.a. används för att påvisa, förebygga,
övervaka, behandla eller lindra sjukdom samt kompensera skada eller funktionshinder.
I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som medicintekniska produkter.
Exempel:
 blodtrycksmanschetter
 rollatorer, rullstolar och lyftar
 enkla förbrukningsartiklar som katetrar och andra sterila förbrukningsartiklar till
komplicerade högteknologiska utrustningar som datortomograf
När det gäller kraven på renhet delas de medicintekniska produkterna in i tre
renhetsgrader, rent – höggradigt rent – sterilt.
Rent


Begreppet rent innebär att något är ”för ögat synligt rent”.
Produkter i denna grupp får beröra endast intakt hud.
Exempel:
blodtrycksmanschett, stetoskop, rollatorer mm
Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten.
Om produkterna använts vid vård, undersökning eller behandling av en vårdtagare med
pågående infektion där det finns risk för smittspridning skall de desinfekteras i samband
med rengöringen.
Höggradigt rent
Begreppet höggradigt rent betyder att produkterna har behandlats så att de är fria från
sjukdomsalstrande mikroorganismer. Instrument och produkter som inte ska tränga
igenom hud och slemhinnor utan bara komma i beröring med dessa ska vara höggradigt
rena.
Exempel:
Pincett, sax, kompresser, absorptionsförband.
Om produkterna inte är avsedda för engångsbruk måste de desinfekteras mellan varje
användning. Bästa resultat för att uppnå höggradigt rena föremål är att rengöra och
desinfektera dem i en diskdesinfektor.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
9 av 48
Sterilt
Sterilitet innebär att instrument och produkter ska vara fria från levande
mikroorganismer. Med det menas att sannolikheten att en livskraftig mikroorganism finns
på eller i produkten är lika med eller mindre än en på en miljon. Kravet ställs på
produkter som skall tränga igenom hud eller slemhinna eller som genomströmmas av
vätskor som tillförs områden som normalt är sterila.
Exempel: katetrar, kanyler, infusionsaggregat.
För att en produkt skall betraktas som steril måste den genomgå en steriliseringsprocess.
En vanlig steriliseringsmetod inom vården är ångautoklavering.
Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter
Det är viktigt att en medicinteknisk produkt behåller sin renhetsgrad ända fram till dess
att produkten används:
 ska förvaras åtskilt
 ska förrådshållas i torra och dammfria utrymmen
 ska skyddas från direkt solljus, fukt, damm samt onödigt plock av personalhänder,
annars kan livslängden på produkterna förkortas.
 även på boendet bör dessa produkter förvaras torrt och rent, separerade utifrån
renhetsgrad i olika skåp t.ex. i behandlingsrummet, eller i ett avskilt förråd
 ska förvaras i stängt skåp eller i ett avskilt rum som inte används som
genomgångsrum
 medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad får inte förvaras på
golvet
All hantering av sterilt och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer
Utse om möjligt en person som är ansvarig för förrådet.
Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter omges av flera förpackningar:
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
10 av 48
Transportförpackningar och samförpackningar tfp sfp
Transportförpackningar av wellpapp tillverkas av återvinningspapper och kan innehålla
stora mängder mögelsporer. Förpackningarna blir även smutsiga då de transporteras i
lastbilar, står på lastbryggor och behandlas tämligen omilt.
 Brytning av transportförpackningar ska därför inte ske där avdelningsförpackningarna förvaras eller där vårdtagaren vistas.
 Då förpackningarna bryts ska arbetsdräkten skyddas med skyddskläder.
 Handtvätt och handdesinfektion ska ske innan avdelningsförpackningen hanteras.
Avdelningsförpackning afp



Sterila, höggradigt rena och rena produkter ska förvaras i sina avdelningsförpackningar, väl åtskilda, oavsett om kompaktförråd, hyllor eller trådkorgar
används.
Undvik plastbackar/s k fixbackar, eftersom de leder till onödig förorening av pfp.
Sterila produkter placeras så att de äldsta produkterna hamnar längst fram för att
undvika att hållbarhetstiden går ut.
Produktförpackningar pfp



Avdelnings- och produktförpackningar ska hanteras så lite som möjligt för att inte
bli slitna, eller förorenade med mikroorganismer.
Lägg inte över produktförpackningar i annan avdelningsförpackning än den de
levererades i.
Produktförpackning förvarad i sin ursprungliga avdelningsförpackning har i
allmänhet en hållbarhet på 5 år (kontrollera märkningen). Produktförpackning
tagen ur sin ursprungsförpackning har en kortare hållbarhetstid. Vanligen brukar
man räkna med 1 år på grund av att den oftare hanteras med risk att förpackningen
skadas.
Därför rekommenderar vårdhygien i Sörmland att produktförpackningar med sprutor,
kanyler, kompresser, urinkatetrar tas ur avdelningsförpackningen i direkt anslutning till
användning. Om man förvarar dessa produkter i t ex stickvagn väska eller liknande
avsedd för ändamålet bör man räkna med en hållbarhet på en månad
Höggradigt rena instrument kan förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med
lock. Lådorna ska kunna rengöras/desinfekteras i diskdesinfektor.
Omläggningsvagn, stickvagn mm
Små närförråd på vagnar, i korgar eller brickor förorenas lätt. Rutiner för översyn och
rengöring ska finnas.
 All hantering av sterila och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade
händer.
 Packa närförrådet med ett mindre antal produkter för en dags - en veckas
användning.
 Produkterna ska inte trängas ihop i påsar eller burkar.
 Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
11 av 48
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Medicintekniska produkter,
Medicinska produkter med specificerad mikrobiell renhet, Medicintekniska produkter,
hantering, förvaring, hållbarhetstider och grafiska symboler, Steriliseringsmetoder.
Transportförpackning, Avdelningsförpackning, Produktförpackning
Svensk förening för vårdhygien- FYFFE
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
12 av 48
Desinfektion
Desinfektion innebär att instrument, föremål och ytor behandlats så att de inte sprider
smitta.
Gods och instrument avsedda för flergångsbruk skall rengöras och desinfekteras efter
användning. Desinfektion kan ske med värme eller med kemiska medel.
Det finns två olika typer av värmedesinfektorer:
 spoldesinfektor
 diskdesinfektor
Båda dessa typer av maskiner är avsedda för flergångsartiklar som tål hög temperatur.
Spoldesinfektor
Spoldesinfektorn kan ses som en desinfekterande utslagsback. Processen är kort, några
minuter och innebär tömning, sköljning och desinfektion med fuktig värme.
Spoldesinfektorn har ett öppet avlopp där man kan tömma t.ex. bäcken med avföring, urin
och toalettpapper.
Spoldesinfektorn är främst avsedd för t ex. sugflaskor, bäcken och urinflaskor. Enligt
standarden för SS-EN ISO 15883 är en spoldesinfektor inte avsedd för instrument.
 Daglig funktionskontroll och underhåll krävs för att garantera rätt renhetsgrad.
 Processkontroll skall utföras en gång per år samt vid reparation.
 Alla kontroller skall dokumenteras och signeras.
Återförsäljaren skall tillhandahålla kontrolldokument samt utbilda personalen i rätt
handhavande av maskinen.
Diskdesinfektor
Processen i diskdesinfektorn innefattar sköljning, diskning och värmedesinfektion.
Processtiden är längre än i spoldesinfektorn. Diskdesinfektorn saknar utslagsfunktion och
tillåter inte utslag av vätskor. Gods och instrument som används vid ren rutin skall enbart
processas i diskdesinfektor. Föremål som desinfekteras i diskdesinfektorn blir
”höggradigt rena”. Diskdesinfektorn är avsedd för instrument, skålar etc.
 Daglig funktionskontroll och underhåll krävs för att garantera rätt renhetsgrad.
 Processkontroll ska utföras en gång per år samt vid reparation.
 Alla kontroller ska dokumenteras och signeras.
Återförsäljaren skall tillhandahålla kontrolldokument samt utbilda personalen i rätt
handhavande av maskinen.
I samtliga desinfektionsrum ska det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper,
flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar, skyddskläder och stänkskydd.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
13 av 48
Desinfektion av medicinteknisk utrustning
Kemisk desinfektion ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol-/diskdesinfektor
finns att tillgå eller kan användas.
Instrument kan bli höggradigt rena genom att de läggs i kärl med kemiskt
desinfektionsmedel (PeraSafe, Dax Ytdesinfektion Extra, VirKon), se vidare tillverkarens
anvisning för valt medel.
Desinfektionen måste föregås av en noggrann mekanisk rengöring.
Rengöring skall ske under vattenytan för att minska risken för smitta vid stänk.
Använd rengöringsmedel och borste (mer info på Smittskydd/Vårdhygiens hemsida/ Rätt
medel).
Desinfektion av ytor och inventarier
Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning i vårdarbetet och ska
alltid utföras omedelbart vid spill av t.ex. blod, urin, avföring eller sårsekret.
Tillvägagångssätt:
Tag rikligt med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) på en
engångsduk och bearbeta den förorenade ytan. När ytan är synligt ren och torr är den
desinfekterad.
Vid större förorenade ytor används ett desinfektionsmedel VirKon.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
14 av 48
Städning
Syftet med städning är att hålla lokaler rena och estetiskt tilltalande.
I välstädade lokaler är det lättare att upptäcka spill och stänk av smittsamt material.
Vårdgivaren ansvarar för att en städpolicy upprättas och finns tillgänglig. Kvalitén på
städningen är beroende av vilka verksamheter som förekommer i de olika lokalerna.
Dålig städning kanske säger något om hur verksamheten fungerar i andra avseenden.
En städinstruktion bör upprättas där det framgår var, hur ofta och när det ska städas,
liksom vad som ska städas och av vem. Instruktionen ska omfatta alla utrymmen.
Städmetoder och kemikalieval ska också tas upp.
All personal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen.
Grundläggande regler vid städning
 Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med städning eller
vårdarbete.
 Använd alltid handskar och plastförkläde vid städning. Byt handskar efter varje
rum, eller oftare vid behov. Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång
du byter handskar.
 Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller boendeenhet. Byt oftare om det
behövs.
 Städa alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren.
 Rengör och desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat med
ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
Akut nedsmutsning (spill osv)
Vårdpersonalen ansvarar för att ta hand om akut nedsmutsning vid de tider på dagen då
städpersonalen inte är närvarande (om städpersonal finns).
Kroppsvätskor (urin, avföring, blod osv)
Vårdpersonalen ansvarar alltid för att ta hand om spill av kroppsvätskor. Använd
ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
Inkontinensskydd och kateterpåsar
Läggs i en soppåse som knyts ihop och sedan i en sopsäck. Vanliga papperskorgar är inte
någon förvaring för använda inkontinensskydd och kateterpåsar.
Medicinsk utrustning/apparatur
Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion av medicinsk utrustning/apparatur.
Städmetoder
De lämpligaste städmetoderna beror bland annat på nedsmutsningsgraden. Minsta möjliga
dammuppvirvling ska eftersträvas.
Både fuktiga och torra städmetoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar och
syntetmoppar) är effektiva för att binda damm.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
15 av 48
De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att avlägsna fläckar och
ingrodd smuts.
Våta metoder som svabbning bör användas i begränsad utsträckning, eftersom
kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade effekter, t ex mögelbildning, halkrisk m m.
Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i 90-95°C. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför
avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme.
Städning av vårdtagarens rum/lägenhet
 Städa först köksenhet, sängbord, säng och möbler i rummet. Rengör
stoppade möbler och textilier regelbundet enligt tillverkarens anvisningar.
 Ta en ny torkduk vid behov och alltid till ett nytt rum/lägenhet.
 Doppa aldrig en använd torkduk i rengöringslösningen.
 Städa golvet och börja städa längst in i lokalen och arbeta ut mot dörren.
 Byt dukar och moppar/skurdukar mellan varje rum/lägenhet.
 Rengör och/eller desinfektera städutrustning med tillbehör när städningen
är avslutad.
Städning av toalett/våtutrymme
Toaletten spolas, och därefter hälls städkemikalier ned i toalettstolen. Låt
medlet verka.
Med ren torkduk avtorkas, med arbetsgång uppifrån nedåt:
 Spegel samt ovanpå lampa.
 Dörrhandtag.
 Handfat – kranar först, därefter i, utanpå, och under handfatet.
 Väggyta kring och under handfat, under pappershanddukshållare.
 Papperskorgen töms och ny insatspåse sätt in.
 Byt toalettborstar och eventuella behållare regelbundet.
Toaletten:
- rengörs invändigt med toalettborste, toalettstolen spolas återigen
- sitslock och sittring avtorkas på båda sidor
- spolknapp avtorkas
- toalettstolen avtorkas utvändigt, uppifrån och nedåt. Detsamma gäller
vägg intill toalettstol.
- toalettpappershållare och eventuella handikappstöd avtorkas med
torkduk
- toalettgolvet avtorkas med fuktig mopp. Man arbetar från kanterna mot
mitten, och ut mot dörren.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
16 av 48
Dammsugare
Torr- och fuktmoppning är den städmetod som medför minsta möjliga
dammuppvirvling och där redskapen är lätta att rengöra. Att föredra framför
dammsugning.
Vid tillfällen där dammsugare krävs (mattor, stoppade möbler etc) gäller följande
alternativ:
1. vårdtagaren tillhandahåller egen dammsugare
2. gemensam dammsugare (se instruktion nedan)
3. centraldammsugare (se instruktion nedan)
Vid känd smitta, t ex MRB, Clostridium difficile samt vårdtagare med stora
hudlesioner (t ex psoriasis, sår, infekterade eksem):
 Använd endast rumsbunden dammsugare, gäller även övrig städutrustning.
Vårdtagaren ska då tillhandahålla egen dammsugare samt övrig städutrustning.
Vid dammsugning används skyddsförkläde samt handskar.
Gemensam dammsugare
 Gemensam dammsugare ska rengöras regelbundet, se rengöring
 Rutin för hur ofta påse och filter ska bytas/rengöras ska finnas
Centraldammsugare
 Slang och munstycke rengörs regelbundet, se rengöring
Rengöring
Rutin ska finnas där rengöringsfrekvens samt rengöringsmetod framgår.
Slangen
 Rengör slangen minst 1 gång i månaden med lämpligt rengöringsmedel (hör
med tillverkaren vad som rekommenderas, det är inte säkert att den tål
ytdesinfektionsmedel utan det viktiga är att den rengörs mekaniskt i alla veck).
 Rengör även vid synligt smuts.
Munstycket
 Ta bort ludd och synligt smuts.
 Inspektera munstycket efter användning.
 Kontrollera vilket rengöringsmedel som kan användas.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
17 av 48
Slutstädning
Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende/hemmet.
Madrass med fast plastklädsel:
Torka flödigt med ytdesinfektionsmedel med
rengörande verkan (tensider)
Madrass med plastskydd:
Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är
grovt förorenad.
Icke tvättbar kudde med plastskydd:
Byt plastskydd. Kassera kudden om den är grovt
förorenad.
Icke tvättbar kudde utan plastskydd:
Kassera kudden.
Tvättbar kudde:
Tvättas.
Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och allt material
som använts vid vård och behandling av vårdtagaren.
Horisontella ytor, handtag och kranar i vårdtagarens rumsenhet desinfekteras med
ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
Känd smitta: I de fall vårdtagaren haft en känd smitta MRB (multiresistenta bakterier)
eller Clostridium Diffficile bör rummet/ lägenheten smittstädas. (kontakta vårdhygien)
Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder
Användarens ansvar
Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller den som
assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående, för allmänt underhåll,
rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. Trots att hjälpmedel som
används i hemmet tillhör kommunen eller landstinget är det användaren som svarar för
rengöringen. Det är av stor betydelse att hjälpmedlen är väl rengjorda innan de återlämnas
till hjälpmedelscentral/förråd.
Det är viktigt med regelbunden skötsel och rengöring. För all rengöring gäller att datum
ska dokumenteras. Det underlättar om en person är ansvarig för detta.
Gånghjälpmedel (gåbord, rollator, kryckkäppar m.m.)
 Individuellt förskrivna gånghjälpmedel rengörs med rengöringsmedel och vatten
minst 1 gång/månad
 Gånghjälpmedel som används av flera vårdtagare torkas av med
ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) mellan vårdtagarna.
 Om hjälpmedlet förorenas med kroppsvätskor torkas det omedelbart av med
ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
 Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
18 av 48
Rullstolar
Rengörs med rengöringsmedel och vatten, kontrollera speciellt hjul och hjulnav där
mycket smuts kan fastna och göra hjulen kärva. Även på armstöden, där man tar med
händerna, kan föroreningar fastna.
Rullstol med klädsel av vävplast:
Hela rullstolen tvättas med allrengöringsmedel och vatten. Om den är förorenad med
kroppsvätskor, använd ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
Rullstol med klädsel av textil:
Om stolen har avtagbar klädsel, ta av och tvätta överdraget. Om stolen inte har avtagbart
textilöverdrag – och det är förorenat med kroppsvätskor – överväg att kasta det. Enstaka
fläckar av annat än kroppsvätskor kan tas bort med textilskum.


Individuellt förskrivna rullstolar rengörs minst 1 gång/månad
Rullstolar som används av flera vårdtagare rengörs minst 1 gång/månad samt
avtorkas av med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) efter
varje användning på sits och armstöd.
Toalettstolsförhöjning samt toalett-/duschstolar:
Rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
efter varje användning.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
19 av 48
Tvätt
Smutstvätt innehåller mikroorganismer och skall därför hanteras så att smittspridning
undviks.
Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all hantering av tvätt.
I samtliga tvättstugor ska det finnas tillgång till pappershanddukar/torkpapper,
flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar och skyddskläder.
Det är viktigt att smutsig och ren tvätt hålls åtskilda i tvättstugan.
Allmänt
 Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne och skyddsrockar tvättas i
minst 60°C.
 Normallångt tvättprogram skall användas.
 Tvätt som endast tål 40°C eller lägre temperaturer tvättas separat
och blandas inte med andra vårdtagares tvätt.
 Golvmoppar tvättas i 90°C.
 Tvätten torkas direkt i torkskåp eller torktumlare.
Förvaring
Tvätten bör förvaras i tvättsäck/korg på vårdtagarens toalett.
Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättsäck/korg.
Smutstvätt från infekterad vårdtagare
Exempel: smittsam diarrésjukdom, känd MRB, känd blodsmitta.
Tvätten förvaras i tvättsäck/korg på vårdtagarens toalett.
Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur. Tvätta helst vid lägst 60°C.
Tvätt från infekterad vårdtagare tvättas alltid separat.
Gemensam tvättmaskin kan användas.
Smutstvätt från infekterad vårdtagare som skickas till tvätteri tas om hand enligt
tvätteriets lokala anvisning för smittförande tvätt.
Omhändertagande av ren tvätt
Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt.
Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och förflyttas därefter till vårdtagarens
rum/lägenhet.
Ren tvätt får inte läggas tillbaka i den smutsiga tvättsäcken/korgen.
Ren tvätt skall inte förvaras i tvättstugan.
Tvätt av personalens arbetsdräkt
Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60° C.
Arbetsdräkten kan tvättas i samma maskiner som vårdtagarens.
Arbetsdräkten tvättas skilt från vårdtagares tvätt, på arbetsplatsen eller på tvätteri.
Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Smutstvätt.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
20 av 48
Avfall
Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all hantering av avfall.
Avfall kan delas in i två huvudgrupper:
1. konventionellt avfall
2. farligt avfall
Konventionellt avfall
Det mesta av det avfall som uppkommer inom vården är så kallat konventionellt avfall,
jämförbart med vanligt hushållsavfall. Exempel: inkontinenshjälpmedel, använda
förband, tomma urinuppsamlingspåsar, använda infusionsaggregat.
Hantering:
 Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast.
 Knyt ihop påsen.
 Lägg den förslutna påsen i kärl för hushållsavfall eller i en för ändamålet avsedd
avfallssäck av plast eller papper.
 Avfallssäckar förvaras i soprum, sköljrum eller motsvarande med bra ventilation.
Följ lokala anvisningar om hur avfallet skall sorteras, förpackas och förvaras.
 Material som varit i kontakt med kroppsvätskor eller läkemedel får inte
återvinnas.
Farligt avfall
Farligt avfall kan vara skadligt för hälsa och miljö. Vanligt förekommande farligt avfall
inom vården är:
 smittförande avfall
 skärande/stickande avfall
 cytostatika och cytotoxiska läkemedel (för hantering se Vårdhandboken och AFS
2005:5)
Smittförande avfall
Smittförande avfall avser avfall som befaras medföra en större smittrisk än hushållsavfall
och bedöms utgöra en fara för människors hälsa eller säkerhet genom att förorsaka
infektioner.
Smittförande avfall avser bl.a:
 skärande/stickande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor
 kraftigt nerblodat eller förorenat material från vårdtagaren
Smittförande avfall läggs i avsedd godkänd behållare.
Skärande/stickande avfall
Som skärande och stickande avfall räknas t ex sprutor för engångsbruk med fast kanyl,
kanyler för engångsbruk, rakblad, suturnålar, läkemedelsampuller.
 Skärande och stickande avfall läggs i avsedd godkänd behållare.
 Följ lokala anvisningar om hur avfallet skall sorteras, förpackas, märkas och
förvaras.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
21 av 48
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Avfall i vården,
Konventionellt avfall, Farligt avfall.
AFS 2005:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling, mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
22 av 48
Såromläggning
Utför alla omläggningar aseptiskt det vill säga ”bevara det rena rent”.
Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all sårvård.
Ren eller steril rutin
Det är den behandlande läkaren som ordinerar ren eller steril omläggning. När det gäller
övergripande sårrengöringsmetoder kan den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS,
besluta om och när ren rutin är praxis i verksamheten och att steril rutin endast tillämpas
på särskild ordination.
Steril rutin
Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor
genomgående under hela omläggningen.
Steril rutin tillämpas för:
 operationssår som kräver omläggning under det första dygnet
 operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder
 sår som står i förbindelse med en led eller annan djupare normalt steril vävnad
 infektionskänsliga patienter (vilka som ingår i denna kategori avgörs av den
patientansvarige läkaren)
Ren rutin
Ren rutin innebär att sår rengörs med färsktappat, kroppstempererat kranvatten och
höggradigt rena produkter.
 Ta fram de höggradigt rena instrument och utensilier som behövs.
 Uppdukning ska ske på rengjord och desinfekterad yta.
 Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl.
 Kranvatten tas från ett tappställe som används ofta.
 Låt vattnet rinna någon minut innan det används.
 Duscha gärna direkt på såret
Hantering av omläggningsmaterial
 Hantera omläggningsmaterialet så att renhetsgraden bibehålls från förpackning till
vårdtagare.
 Förvara omläggningsmaterialet torrt och dammfritt i stängd låda eller förpackning
i t.ex. ett skåp.
 Används flergångsförpackning plockas kompresserna ur förpackningen med
pincett.
 Plockpincetten förvaras stående i t.ex. rostfri mugg eller cylinder.
 Återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna.
 Använt omläggningsmaterial som ska kasseras läggs direkt i soppåse som knyts
ihop och slängs. Hanteras som konventionellt avfall.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
23 av 48
Hantering av instrument
Använda flergångsartiklar, t ex. rondskålar, saxar och pincetter rengörs och desinfekteras
i diskdesinfektor. Om sådan inte finns använd kemisk desinfektion
Efter värmedesinfektion i diskdesinfektor:
 Öppna luckan och desinfektera händerna.
 Om instrumenten inte är torra, torka instrumenten med torkpapper eller liknande.
 Förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska
användas.
 Hållbarhetstiden för höggradigt rena instrument är 1 vecka.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Sårbehandling.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
24 av 48
Urinkateter
Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen inom såväl sjukhusvård
som kommunal vård. Riskerna för urinvägsinfektion ökar väsentligt när man har en
kvarliggande urinvägskateter (KAD).
Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all kateterbehandling.
Diskussion om ren och steril metod har pågått i ett antal år. Den handlar framför allt om
hur materialet som används vid kateterisering ska vara beskaffat. Sterilitet innebär att
produkten ska vara fri från levande mikroorganismer. Höggradigt ren innebär att
produkten ska ha en mikrobiologisk renhet med en mikroorganism på tusen artiklar och
vara fri från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Så länge renheten hos katetern som
används bevaras fungerar både steril och ren metod. Vilken som används beror ofta på
vilken typ av arbetsplats de lokala riktlinjerna ska gälla för.
Det åligger verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) att se till att
det finns lokala anvisningar.
Ordination
Inläggning och val av steril eller ren metod vid urinkateterisering ska ordineras av
behandlande läkare och dokumenteras i patientjournal.
Steril metod
Vid steril metod används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor
genomgående under hela insättningen.
Ren metod
Ren metod innebär att höggradigt rent material används med aseptisk teknik.
Urinkatetern ska vara steril.
Urinuppsamlingssystem:
 Slutet system som består av urinuppsamlingspåse med bottenventil, påsen töms
utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts.
 Påsen byts minst en gång per vecka, vid kateterbyte samt vid behov.
 Märk påsen med datum för bytet.
 På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara.
 Halvöppet system har en icke tömbar påse. Påsen byts när den är full eller vid
behov.
 Om katetern beräknas ligga kvar i mer än 2 dygn rekommenderas en tömbar påse.
Blåssköljning
Blåssköljning utförs efter läkarordination med ordinerad spolvätska.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Kateterisering av urinblåsa.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
25 av 48
Sondmatning
Enteral nutrition, dvs. näring som tillförs via en sond till mag-/tarmkanalen, ordineras då
vårdtagaren inte kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov med hjälp av mat, dryck och
eventuellt kosttillägg.
Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all enteral nutrition.
Sondnäring
1. sterila produkter
2. icke-sterila produkter
1. Sterila produkter
Är färdigberedda (industritillverkade) näringslösningar i ursprunglig flaska, burk eller
motsvarande och hanteras på följande sätt:
 Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.
 Öppnad flaska, burk eller motsvarande ska förvaras i kylskåp mellan matningarna
och användas inom den tid som anges av tillverkaren.
 Öppnad flaska, burk eller motsvarande som stått i rumstemperatur i mer än fyra
timmar ska kasseras.
 Storpåse som ges kontinuerligt kan "hänga" i 24 timmar om den inte kopplas ifrån
brukaren/patienten - så fort den kopplas ifrån gäller fyra timmar.
Se i övrigt fabrikantens rekommendationer.
2. Icke-sterila produkter
Kan vara produkter i pulverform som blandas med vatten eller steril produkt som
hälls över i annan behållare.
 Produkterna förvaras efter tillverkarens anvisningar.
 Tillförsel av icke sterila näringslösningar skall vara avslutad inom 4 timmar efter
beredning.
Förbrukningsartiklar
Förbrukningsartiklar som används vid enteral nutrition är medicintekniska produkter,
aggregat, sondsprutor, matningsslangar m.m.
 Produkterna ska vara CE-märkta enligt EU:s medicintekniska direktiv.
 Engångsprodukter ska inte återanvändas.
 Tillverkarens avsedda användning ska följas.
 Tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvänds (SOSFS
2001:12).
 Vilka aggregat och övriga tillbehör som ska användas avgörs av:
 näringsprodukt eller förpackning
 typ av sond
 eventuell sondmatningspump
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
26 av 48
Aggregat
Aggregat är en engångsprodukt och får därmed inte återanvändas.
Aggregatet byts:
 efter varje matningstillfälle vid intermittent tillförsel
 minst en gång per dygn vid kontinuerlig tillförsel
 när påsen är tom vid kontinuerlig användning av storpåse
Sondspruta
Sondspruta finns för både engångs- och flergångsbruk.
Om sondsprutan är för flergångsbruk:
 Plocka isär och rengör i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin efter varje
måltid. I hemmet kan den rengöras för hand med diskmedel och vatten.
 Sprutan ska sköljas noggrant .
 Lufttorkas isärtagen och upprättstående.
 Förvaras torrt och dammfritt.
Sprutan byts minst en gång per månad eller då den blivit trög, otät, repig eller missfärgad.
Behållare till icke-steril produkt
Behållare finns för både engångs- och flergångsbruk.
Flergångsbehållare
 Rengörs i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin efter varje måltid. I hemmet
kan den rengöras för hand med diskmedel och vatten.
 Skölj noggrant och låt lufttorka.
 Behållaren byts minst en gång per månad, vid missfärgning eller bristande
funktion.
Matningsslang till knapp
Matningsslangen är för flergångsbruk.
 Efter varje måltid spolas matningsslangen först igenom med kallt vatten.
 Därefter diskas den med diskmedel och vatten. Använd ”sondmatningsborste till
PEG”.
 Skölj noggrant.
 Spruta igenom matningsslangen med luft.
 Låt lufttorka.
 Förvara matningsslangen i en ren och märkt plastpåse/plastburk med lock i
kylskåp.
 Slangen byts minst en gång per månad, vid missfärgning eller bristande funktion.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Enteral nutrition.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
27 av 48
Livsmedelshygien
Vår mat kan bli en källa för smitta. Det är därför viktigt att lära sig hur olika
mikroorganismer smittar och hur man förhindrar smittspridning via maten. Syftet med
hygienregler vid livsmedelshantering är att:
– inga bakterier ska tillföras
– de bakterier som kan finnas i livsmedlet inte får möjlighet att föröka sig.
Goda kunskaper inom livsmedelshygien är särskilt viktiga inom verksamheter där
personalen alternerar mellan vårdande arbetsuppgifter och livsmedelshantering. Om
enheten tillagar mat, förvarar, lägger upp och/eller serverar livsmedel för förtäring gäller
livsmedelslagstiftningen. Det är den kommunala tillsynsmyndigheten som kontrollerar
och godkänner att hanteringen av livsmedel sker på rätt sätt.
Egenkontroll
Det är ett krav i livsmedelslagstiftningen att alla som hanterar livsmedel ska ha någon
form av egenkontroll. Ett egenkontrollprogram är ett skriftligt samlingsdokument där det
beskrivs vilka rutiner och kontroller som finns för att säkerställa att livsmedlet är säkert
att servera.
Den som hanterar livsmedel:
 ska tillämpa noggrann handhygien, se avsnitt basala hygienrutiner/handhygien
 ska använda skyddsklädsel, se avsnitt basala hygienrutiner/skyddskläder
 får inte bära armbandsur, ringar eller andra smycken på händer eller underarmar
vid hantering av oförpackade livsmedel
 s.k. piercning (smycken fastsatta i näsan, läppar, ögonbryn, öron eller annan plats)
utgör ingen smittrisk om hålen är läkta
 får inte hantera oförpackade livsmedel vid sjukdom med symtom som diarré,
kräkningar, halsont eller hudinfektioner på händerna.
Några viktiga punkter för enhetens kök:
 Viktigt att egenkontrollprogrammet är känt av alla som arbetar i köket och att
rutinen följs.
 I samtliga kök ska det finnas tillgång till flytande tvål, handdesinfektionsmedel
och pappershanddukar/torkpapper.
 Disktrasor ersätts med pappers-/engångsprodukter.
 Separat utrustning för städning av köket ska finnas.
 Husdjur får inte vistas i lokaler där livsmedel hanteras.
 Eftersträva att så få personal som möjligt sköter livsmedelshanteringen, avdela om
möjligt en särskild person för köksarbete.
 Misstanke om livsmedelsburen smitta/matförgiftning ska omedelbart rapporteras
till kommunens tillsynsmyndighet.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Livsmedelshygien.
Livsmedelslagen (2006:804), Livsmedelsförordningen (2006:813), EG-förordning
852/2004, Livsmedelsverkets vägledning om Hygien, Offentlig kontroll av mindre
förskolor, fritidshem och särskilda boenden m.m.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
28 av 48
Blodburen smitta
Med blodburen smitta avses smitta med olika mikroorganismer som via blod,
blodtillblandade kroppsvätskor/sekret och/eller blodprodukter överförs från en individ till
en annan. Inom vård och omsorg finns anledning att iaktta försiktighet vid allt arbete som
kan leda till kontakt med blod. Du kan aldrig vara säker på att en vårdtagare inte bär på en
blodburen smitta. Betrakta därför allt blod som smittsamt.
Till de vanligaste smittämnena hör hepatit B och C samt hiv.
Med fungerande arbetsrutiner är risken för blodburen smitta mycket liten.
Smitta överförs inte genom kramar, luften, livsmedel, bestick, glas, porslin eller via
gemensamma toaletter.
Sociala kontakter eller arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod eller
andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder.
Smittvägar
 stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål
 blod eller blodtillblandad kroppsvätska på skadad hud eller på slemhinna
Stick- och skärskador kan uppkomma t.ex. vid hantering av använda kanyler.
Risken för smitta via hud- och slemhinnekontakt är störst där stora mängder blod
förekommer t.ex. i samband med operationer.
Vid ett flertal tillfällen har smittspridning inträffat när injektionsläkemedel i
flerdosförpackning använts till flera patienter. Använd endosförpackningar i första hand.
Rutiner vid tillbud eller skada
Vid stick-/skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller skadad hud:
 Desinfektera omedelbart, tag rikligt med alkohol, minst 70 %.
 Använd vad som finns tillgängligt, t.ex. handdesinfektionsmedel eller
klorhexidinsprit.
 Vid stänk i munnen, skölj med alkoholen.
 Kläm inte, då riskerar du att sprida smittan i vävnaden.
 Vid stänk i ögonen, ta ut eventuella kontaktlinser: Skölj omedelbart, använd
rikligt med ögondusch eller fysiologisk natriumklorid. Finns inte detta, använd
rikligt med kranvatten.
 Rapportera omedelbart det inträffade till enhetschef/sjuksköterska.
 Följ lokal anvisning för stick-/skärskador.
 Gör en arbetsskadeanmälan.
En bedömning av om det finns risk för blodburen smitta vid incidenten skall
göras av behandlande läkare i varje enskilt fall.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
29 av 48
Rutiner vid blodprovstagning, injektion etc.
 Arbeta lugnt och metodiskt.
 Använd alltid handskar med god passform.
 Använd munskydd och skyddsglasögon/visir vid risk för stänk.
 Använd stickskyddade produkter
 Medtag avsedd behållare för skärande/stickande material. Lägg använt material
direkt i behållaren. Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på använd kanyl.
Avfall
 Nerblodat avfall läggs i plastpåse som knyts ihop och läggs i sopsäck/påse.
 Hanteras som konventionellt avfall.
 Kraftigt nerblodat avfall skall tas omhand enligt lokal anvisning för smittförande
avfall.
 Skärande/stickande avfall läggs i avsedd punktionssäker behållare.
 Även stickskyddade produkter skall kasseras i avsedd behållare
Punktdesinfektion
 Torka omedelbart upp allt spill/stänk av blod eller andra kroppsvätskor med
ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
 Till större ytor används ett desinfektionsmedel (VirKon).
Rengöring/desinfektion av flergångsmaterial
 Desinfektera flergångsmaterial i spol-/diskdesinfektor. Om sådan inte finns
använd kemisk desinfektion.
Städning
 Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten.
Tvätt
 Kraftigt nerblodad tvätt från person med känd blodsmitta tvättas separat, helst i
60°C.
 Gemensam tvättmaskin kan användas.
 Kraftigt nerblodad tvätt som skickas till tvätteri skall tas om hand enligt tvätteriets
lokala anvisning för smittförande tvätt.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Blodburen smitta, Stickskärskador samt exponering för blod hos personal och Farligt avfall.AFS 1986:23 Skydd
mot blodsmitta.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
30 av 48
Hygienrutiner vid magsjuka
Avfall
 Hanteras på sedvanligt sätt.
Utöver de basala hygienrutinerna skall
 - alltid handtvätt med tvål och vatten utföras före handdesinfektion.
 - Kan långärmade plastförkläden användas vid hantering utav kräkning och diarré
Besökare
 Informera besökare om smittrisken och vikten av god handhygien.
 Besökare rekommenderas att tvätta händerna före och efter besök. Handsprit bör
finnas tillgängligt för besökare.
Handhygien
Informera vårdtagare om smittvägen och se till att han/hon får möjlighet/hjälp att sköta
sin handhygien. Särskilt viktigt är att händerna tvättas efter toalettbesök samt före måltid.
Måltider
 Informera restaurang/centralkök att avdelningen/sektionen/enheten har magsjuka.
 Särskild personal avdelas för mathantering. Inga arbetsuppgifter utanför mat- och
kökshantering ska utföras av denna person under tiden förberedelser och
matservering pågår.
 Personal som deltar i vården av potentiella smittbärare ska inte hantera mat på
enheten.
 Tillämpa inte buffésystem eller självservering under utbrottet.
 Alla måltider till potentiella smittbärare ska serveras på rummet/lägenheten.
 Vårdtagare som äter i gemensam matsal informeras om vikten av en god
handhygien.
 Disk diskas i enhetens diskmaskin.
 Handdiska inte.
 Överväg att använda engångsmaterial till potentiella smittbärare: engångsbestick,
papperstallrikar och engångsmuggar.
Provtagning
 Avföringsprover ordineras av behandlande läkare.
 Eventuell provtagning på nyinsjuknade bör ske så snart som möjligt
(< 2 dygn från symtomdebut).
 Vid utbrott räcker det med prov från några representativa fall bland de insjuknade.
 Avvakta inte provsvar utan den kliniska bilden ska vara vägledande för fortsatt
handläggning.
 Tänk på att ett negativt provsvar inte alltid utesluter infektion.
Punktdesinfektion
 Torka omedelbart upp allt spill/stänk av smittsamt material och kroppsvätskor
med alkoholbaserat rengöringsmedel med ytdesinfektionsmedel med rengörande
verkan (tensider)
 Använd engångstrasa.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
31 av 48
Städning
 Desinfektera dagligen toalettsitsar, spolknapp, kranar och dörrhandtag med
alkoholbaserat rengöringsmedel med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan
(tensider)
 Övrig städning utförs som vanligt förutsatt att punktdesinfektion utförts enligt ovan.
 Städutrustning desinfekteras efter användning.
 Rum/lägenheter hos potentiella smittbärare städas sist.
 Städpersonal ska inte städa drabbade rum/lägenheter, det gör enhetens personal.
När symtomen är över
Hos vårdtagare som varit sjuka och vistas på korttidsenheter städas rum/toalett med ett
desinfektionsmedel (VirKon).
Horisontella ytor, inventarier, handtag och kranar rengörs och desinfekteras.
Tvätt
 Tvätt från vårdtagare tvättas separat om möjligt vid 60°C.
 Smutstvätt läggs i tvättsäck/korg som försluts på rummet.
 Tvätt som skickas till tvätteri skickas på sedvanligt sätt.
Undersökning och behandling
 Informera personal på mottagande enhet om pågående utbrott om någon vårdtagare
behöver söka vård.
 Flytta inte vårdtagare till andra vårdenheter eller vårdformer om inte starka
medicinska skäl föreligger.
Övrigt se Vårdhandboken på www.vårdhandboken.se under Infektioner i magtarmkanalen.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
32 av 48
Utbrott av magsjuka
Bakgrund
Diarréer kan spridas okontrollerat under lång tid om inga åtgärder vidtas. Överväg alltid om
diarré/kräkning kan bero på infektion och därmed utgör en risk för smittspridning. Utbrott
orsakade av rota- eller calicivirus är de som har störst vårdhygienisk betydelse.
Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då:
 epidemi pågår i samhället
 sekundärfall inträffar med cirka två dagars inkubationstid och vårdpersonal drabbas
Smittvägar
Smittspridningen sker i huvudsak via direkt eller indirekt kontakt. Smittämnet finns i
avföringen och i eventuella kräkningar. Smittan överförs via mat, förorenade händer eller
föremål. Smittsamheten är mycket stor.
Symtom
Symtomen skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet, calicivirus eller
rotavirus, se resp avsnitt.
Handläggning av misstänkt smittsamma diarréer/kräkningar
 Det är av stor vikt att så tidigt som möjligt identifiera att man har ett utbrott för att
minska risken för smittspridning på och utanför enheten.
 Kontakta medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, vid misstanke om virusorsakad
magsjuka.
En vårdtagare insjuknar:
 Vårdtagare med symtom och eventuella medboende betraktas som potentiella
smittbärare.
 Vårdtagare och eventuell medboende bör isoleras på rummet/lägenheten.
 Måltider intages på rummet/lägenheten.
 Om vårdtagaren inte har egen toalett på rummet/lägenheten, avdela en toalett.
 Flytta om möjligt inte vårdtagaren/medboende till andra vårdenheter eller
vårdformer förrän efter tidigast 48 timmars symtomfrihet.
 Flytta inte in annan vårdtagare på rummet förrän efter 48 timmars symtomfrihet.
Utbrott = två eller flera vårdtagare och/eller personal insjuknar:
 Vårdtagare med symtom och eventuella medboende betraktas som potentiella
smittbärare.
 Utbrottet är avgränsat till t.ex. en avdelning/sektion/våningsplan utan ytterliggare
spridning på enheten.
 Dokumentera vilka vårdtagare och personal som insjuknat
 Kontakta smittskydd/ vårdhygien.
 Informera medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och behandlande läkare.
 Rådgör med behandlande läkare angående provtagning.
 Avdela om möjligt ett fåtal medarbetare till att sköta potentiella smittbärare s.k.
kohortvård.
 Följ eventuell lokal anvisning.
 Informera vårdtagare och deras närstående.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
33 av 48


Informera övrig personal, städbolag, sjukgymnast, arbetsterapeut, vaktmästare,
restaurang etc.
Sätt upp information eller ”stoppskylt” på avdelningen/sektionens entrédörr.
Inflyttningsstopp







Vid ett inflyttningsstopp räknas samtliga vårdtagare på enheten som smittbärare.
Inflyttningsstopp införs vid okontrollerad spridning på enheten dvs. när vårdtagare
insjuknar på mer än en avdelning/sektion/våningsplan och/eller personal som inte
vårdat vårdtagare med symtom insjuknar.
Beslut om inflyttningsstopp och när detta skall hävas fattas av
verksamhetschef/enhetschef i samråd med MAS.
Som riktlinje gäller att inflyttningsstoppet hävs efter 48 timmars symtomfrihet.
Sätt upp information eller ”stoppskylt” på enhetens ytterdörr/entré.
Stäng eventuell gemensam restaurang.
Stäng eventuell mötesplats.
Enheten anses smittfri efter 48 timmars symtomfrihet hos
samtliga vårdtagare och personal!
Vårdtagare utan symtom
 Inga vårdtagare skall delta i aktiviteter eller arbete utanför enheten under
inflyttningsstoppet.
 Flytta inte vårdtagare till andra vårdenheter eller vårdformer om inte starka
medicinska skäl föreligger. Vårdtagare som tillfrisknat (efter 48 timmars
symtomfrihet) får vistas i gemensamma utrymmen inom enheten.
Kohortvård
För att begränsa ett utbrott kan kohortvård bli aktuell.
Kohortvård innebär att vårdtagare delas upp i två grupper:
1. vårdtagare med symtom samt vårdtagare som delat rum/lägenhet eller toalett
med dessa
2. vårdtagare som inte exponerats för smitta
Varje grupp vårdas av särskilt avdelad personal som ej deltar i vården av övriga vårdtagare.
Kohortvård skall tillämpas hela dygnet för att vara effektiv.
Dokumentation/information
 Dokumentera vilka vårdtagare /personal som insjuknat .
 När utbrottet upphört skickas en sammanställning/slutrapport till medicinskt ansvarig
sjuksköterska.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
34 av 48
Personal
 Personal med symtom får inte tjänstgöra.
 Personal som insjuknar på arbetsplatsen ska skickas hem. Han/hon kan återgå i tjänst
efter 48 timmars symtomfrihet.
 Personal ska inte byta arbetsplats under sitt arbetspass (boende/enheter/våningsplan/sektioner/-verksamheter).
 ”Övrig personal” som har arbete förlagt till flera enheter t.ex. sjukgymnast och
arbetsterapeut ska undvika direktkontakt med potentiella smittbärare.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
35 av 48
Clostridium difficile
Bakgrund
Clostridium difficile är en sporbildande bakterie som kan orsaka mer eller mindre allvarliga
diarrétillstånd när den normala balansen i tarmfloran rubbas. Riskfaktorer för att drabbas av
Clostridium difficile infektion är antibiotikabehandling, hög ålder, kronisk sjukdom,
sjukhusvård. Flertalet personer har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom.
Symptomfria bärare har inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas. Vårdpersonal
löper liten risk att drabbas eftersom den normala tarmfloran ger ett naturligt skydd.
Smittvägar
Smittspridning sker via direkt eller indirekt kontakt.
Bakterien finns i avföringen. Bakteriesporer kan spridas till omgivningen från t.ex. hud och
sängkläder. Eftersom bakterien är sporbildande kan de överleva länge i miljön.
Symtom
Symtom på Clostridium difficile infektion är vattnig, illaluktande och ibland blodtillblandad
diarré. Även krampartade buksmärtor förekommer. Vanligen börjar symtomen under
pågående antibiotikabehandling, kan även debutera efter avslutad kur. Sporadiska fall utan
koppling till antibiotikabehandling förekommer. Bakterien bildar ett toxin vilket orsakar
symtomen från tarmen. Smittsamheten kvarstår så länge vårdtagaren har diarré.
Diagnos
Diagnosen ställs genom att toxinet påvisas i avföring. Det är inte meningsfullt att ta
kontrollprover efter behandling.
Behandling
Vid en lindrig sjukdomsbild räcker det ofta med att man avslutar antibiotikabehandlingen för
att tillståndet skall gå tillbaka. Vid en svårare sjukdomsbild eller vid fortsatta besvär, ges
behandling.
Hygienrutiner vid Clostridium difficile
 Vårdtagare med pågående diarré bör ha enkelrum med egen dusch och toalett.
 Vårdtagaren isoleras på rummet/lägenheten så länge han/hon har diarré.
 Använd patient/rumsbunden utrustning som t.ex. stetoskop, blodtrycksmanschett,
termometer mm.
 God handhygien hos den boende är viktigt.
Servering av mat
Patient med diarré och/eller deras anhöriga skall
 inte äta i enhetens matsal
 inte ta mat från buffévagn
 inte vistas i enhetens kök/pentry
Disk diskas i avdelningens köksdiskmaskin.
Avfall
Avfall läggs i sopsäck/påse som försluts på rummet. Soporna hanteras som konventionellt
avfall.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
36 av 48
Punktdesinfektion
Torka upp spill av faeces, faekala föroreningar och kräkningar med VirKon samtidigt som
noggrann mekanisk rengöring av ytan är viktig. Duschvagn, duschstol, mm desinfekteras efter
användning
Medicinsk utrustning
Rengör och desinfektera medicinsk utrustning.
Städning
Noggrann mekanisk rengöring är viktig. Om korrekt punktdesinfektion är utförd är vanlig
städning med rengöringsmedel och vatten tillräcklig.
Använd rumsbunden städutrustning eller desinfektera hela utrustningen efter städning.
Slutstädning på kortidsenheter
Rengör säng, sängbord samt övriga inventarier, kranar, dörrhandtag, toalettrum (obs knopp på
toalettstol) och golv med rengöringsmedel. Noggrann mekanisk rengöring är viktig – torka
torrt. Byt toalettpappersrulle.
OBS!
Ytor som blivit förorenade med faeces och/eller kräkningar desinfekteras med VirKon.
Tvätt
 Renbädda varannan dag.
 Tvätta vårdtagarens tvätt separat, helst vid 60°C.
 Smutstvätt förvaras i tvättsäck/korg som försluts på rummet. Tvätt som skickas till
tvätteri skickas på sedvanligt sätt.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
37 av 48
Calicivirus (även kallad Noro- /Sappovirus eller vinterkräksjuka)







Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel, feber.
Insjuknandet kan ske plötsligt utan föregående sjukdomskänsla.
Inkubationstiden är vanligen kort 12-48 timmar.
Sjukdomsförloppet varar oftast 1-2 dygn.
Personal insjuknar ofta i samma omfattning som vårdtagarna.
Kortvarig immunitet.
Smittade personer kan sprida smitta upp till två dygn, ibland längre efter att de
tillfrisknat.
Rotavirus





De vanligaste symtomen är diarré och kräkningar.
Inkubationstiden är 1-3 dygn.
Sjukdomsförloppet varar oftast 4-6 dygn.
Småbarn liksom personer över 60 år tycks ha lättare att förvärva sjukdomen och
får även allvarligare symtom.
Personal har god immunitet, varför endast ett fåtal insjuknar.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
38 av 48
Resistenta tarmbakterier
ESBL
Extended Spectrum BetaLactamases
Bakgrund
Tarmbakterier som är resistenta mot antibiotika blir allt vanligare inom vården.
Tarmbakterier tillhörande släktet Enterobacteriaceae, t.ex. E.coli och Klebsiella
pneumoniae kan i vissa fall ha en särskilt allvarlig mekanism för antibiotikaresistens,
(ESBL). Bakterierna bildar ett enzym (ESBL) som bryter ner olika typer av antibiotika.
De flesta patienter är endast koloniserade med bakterierna utan att få symtom. ESBLproducerande bakterier kan liksom andra tarmbakterier orsaka bl.a.urinvägsinfektion,
lunginflammation, buk- och sårinfektion, blodförgiftning. Infektioner med dessa stammar
är svårbehandlade eftersom våra vanliga antibiotika inte hjälper.
Smittvägar
Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta.
Brukare/patient med riskfaktorer utgör särskilt hög risk för smittspridning.
Riskfaktorer föreligger om brukaren/patienten har:
 KAD eller är inkontinent
 diarré
 stomi
 dränage
 sår
 central kärlkateter
http://www.landstingetsormland.se/extraingang/Samarbetspartners/Smittskydd/Vardhygienlandsting/MRB-handlaggning/MRBmulturessistenta-bakterier/
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
39 av 48
VRE
Vancomycinresistenta Enterokocker
Bakgrund
Enterokocker är bakterier som normalt ingår i tarmfloran. De vanligaste arterna är
Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. Enterokocker har blivit en allt vanligare
orsak till vårdrelaterade infektioner. En anledning till att dessa bakterier lätt sprids i
vårdmiljöer är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal av våra
vanliga antibiotika. VRE är enterokocker som utvecklat motståndskraft mot vancomycin.
Vancomycinresistenta enterokocker kan orsaka bl.a. urinvägsinfektion, sårinfektion och
blodförgiftning. De flesta patienter är endast koloniserade med bakterierna utan att få
symtom.
Smittvägar
Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta.
Riskfaktorer föreligger om brukaren/patienten har:
 immunsuppression (nedsatt immunförsvar)
 diarré
 KAD
 dränage
 sår
 skadad hud
 infarter
http://www.landstingetsormland.se/extraingang/Samarbetspartners/Smittskydd/Vardhygienlandsting/MRBhandlaggning/MRB-multuressistenta-bakterier/
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
40 av 48
Hygienrutiner vid resistenta tarmbakterier
Basala hygienrutiner skall tillämpas i allt vårdnära arbete.
Vårdtagare
 Vårdtagare/patient med en eller flera riskfaktorer skall ha enkelrum med egen
dusch och toalett.
 Vårdtagare med diarré skall isoleras på rummet/lägenheten.
 Madrass med fast plastklädsel rekommenderas till sängen.
 god handhygien, kortklippta naglar, informeras om vikten utav noggrann
handtvätt/ handdesinfektion. ( alt. Hjälp med detta om vårdtagaren inte själv kan
utföra detta)
 Vårdtagaren kan inta måltider i gemensam matsal under förutsättning att
eventuella sår är väl bandagerade.
Avfall
 Avfall läggs i sopsäck/påse som försluts på rummet.
 Använda förband, urinuppsamlingssystem och inkontinenshjälpmedel läggs i
plastpåse som knyts ihop och läggs i sopsäck/påse.
 Soporna hanteras som konventionellt avfall.
Besökare
 Besökare rekommenderas att tvätta alt. desinfektera händerna före och efter
besök.
 Närstående och besökare som deltar i omvårdnadsarbete skall tillämpa basala
hygienrutiner.
Desinfektion av flergångsmaterial
Desinfektera flergångsmaterial i spol-/diskdesinfektor.
Om sådan inte finns använd kemisk desinfektion.
Hjälpmedel
 Hjälpmedel ska om möjligt vara bundna till vårdtagaren.
 Rengör och desinfektera använda rullstolar, gånghjälpmedel och andra hjälpmedel
med alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid innan de återlämnas eller
används av andra.
Punktdesinfektion
Torka omedelbart upp allt spill/stänk av smittsamt material och kroppsvätskor med
ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
Städning
 *Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten.
 *Städutrustningen skall vara rumsbunden.
 Torka dagligen av handtag, kranar, tvättställ och toalettstol i vårdtagarens
hygienutrymme med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
*Städningens omfattning beror på vårdtagarens hjälpbehov, förekomst av riskfaktorer, typ
av boende m.m. Beslut tas i samråd med Smittskydd/ Vårdhygien.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
41 av 48
Slutstädning
 Vid utflyttning städas rum/lägenhet med ett desinfektionsmedel (VirKon).
 Horisontella ytor, inventarier, handtag och kranar rengörs och desinfekteras.
 Madrass med fast plastklädsel torkas av med ytdesinfektionsmedel med
rengörande verkan (tensider)
 Övriga madrasser och kuddar kasseras.
 Textilier tvättas i minst 60°C.
Slutstädningen kan utföras av enhetens personal, anhöriga eller städbolag.
Ansvaret för att slutstädningen utförs enligt Smittskydd/Vårdhygiens rekommendationer
åligger enhetschef eller motsvarande.
Tvätt
 Tvätta vårdtagarens tvätt separat, helst vid 60°C.
 Smutstvätt förvaras i tvättsäck/korg som försluts på rummet.
 Tvätt som skickas till tvätteri skickas på sedvanligt sätt.
Medicinsk behandling
Vid undersökning och behandling, inläggning på sjukhus
 Informera personal på mottagande enhet om bärarskap av resistenta bakterier.
Flytt till annan enhet/annat boende
 Informera ansvarig sjuksköterska/ chef
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
42 av 48
MRSA
Methicillinresistenta Staphylococcus aureus
Bakgrund
Meticillinresistenta Staphyloccus aureus (MRSA) förekommer i hela världen. De
nordiska länderna har hittills varit ett undantag men nu ökar förekomsten även i dessa
länder.
MRSA är inte mer benägna att ge upphov till infektioner än andra Staphylococcus aureus,
men infektioner orsakade av MRSA kan vara svårare att behandla på grund av att
bakterierna är motståndskraftiga mot de antibiotika som vanligen används för att
behandla infektioner orsakade av stafylokocker.
Erfarenheten visar att MRSA lätt kan spridas inom och mellan vårdmiljöer.
Periodvis kan bakterieantalet minska så att MRSA inte kan påvisas vid odling, då är
sannolikt smittsamheten låg. Vid antibiotikabehandling eller då sår eller andra
riskfaktorer uppkommer finns alltid risk att MRSA återkommer i ökad mängd. Detta är
det främsta skälet till att dessa vårdtagare i allt större utsträckning inte förklaras smittfria.
Smittvägar
Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta.
Vårdtagare med riskfaktorer utgör särskilt hög risk för smittspridning.
Riskfaktorer föreligger om vårdtagaren har KAD, dränage, sår, eksem, psoriasis etc.
Handlingsprogram
Handläggning av MRSA se: Smittskydd/ Vårdhygiens hemsida/ MRB dokument
Hygienrutiner vid MRSA - Vård inom särskilt boende
Basala hygienrutiner skall tillämpas i allt vårdnära arbete.
Vårdtagaren
Vårdtagaren ska ha
 enkelrum med egen dusch och toalett
 Städutrustningen bör vara rumsbunden.
 madrass med fast plastklädsel (rekommenderas till sängen)
 god handhygien, kortklippta naglar, informeras om vikten utav noggrann
handtvätt/ handdesinfektion. ( alt. Hjälp med detta om vårdtagaren inte själv kan
utföra detta)
Personal
Personal som vårdar vårdtagaren ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor.
Avfall
 Avfall läggs i sopsäck/påse som försluts på rummet.
 Lägg använda förband eller annat engångsmaterial i plastpåse som knyts ihop och
läggs i sopsäck/påse.
 Soporna hanteras som konventionellt avfall.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
43 av 48
Besökare
 Besökare rekommenderas att tvätta alt. desinfektera händerna före och efter
besök.
 Närstående och besökare som deltar i omvårdnadsarbete ska tillämpa basala
hygienrutiner.
Desinfektion av flergångsmaterial
 Desinfektera flergångsmaterial i spol-/diskdesinfektor. Om sådan inte finns
använd kemisk desinfektion.
Förbandsmaterial
 Förvara eventuella förband i skåp/låda hos vårdtagaren.
 Överblivet engångsmaterial kasseras. Lagra därför inte stora mängder material
inne på rummet.
Hjälpmedel
 Hjälpmedel ska vara personligt till vårdtagaren.
 Rengör och desinfektera använda rullstolar, gånghjälpmedel och andra hjälpmedel
med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider) innan de återlämnas
eller används av andra.
 Släng tygdynor som inte kan tvättas i minst 60°C.
 Hjälpmedel som ska skickas åter till hjälpmedelscentralen rengörs och
desinfekteras enligt ovan. Om det inte går, emballera i plast. Märk med MRSA.
Meddela transportör.
Måltider
 Den boende kan inta måltider i gemensam matsal under förutsättning att
eventuella sår är väl bandagerade.
 Diska på sedvanligt sätt i normalt diskprogram (60°C).
Punktdesinfektion
 Torka omedelbart upp allt spill/stänk av smittsamt material och kroppsvätskor
med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
Städning
 *Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten.
 Torka dagligen av handtag, kranar, tvättställ och toalettstol i vårdtagarens
hygienutrymme med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)
 Städutrustningen ska vara rumsbunden.
 Tvätta städmopp eller motsvarande vid minst 90°C.
 Informera städbolag om sådan finns på enheten.
*Städningens omfattning beror på vårdtagarens hjälpbehov, förekomst av riskfaktorer, typ
av boende m.m.
Beslut tas i samråd med Smittskydd/Vårdhygien.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
44 av 48
Slutstädning
Vid utflyttning städas rum/lägenhet med desinfektionsmedel (VirKon).
 Horisontella ytor, inventarier, handtag och kranar rengörs och desinfekteras.
 Madrass med fast plastklädsel torkas av med ytdesinfektionsmedel med
rengörande verkan (tensider) Övriga madrasser och kuddar kasseras.
 Textilier tvättas i minst 60°C.
Slutstädningen kan utföras av enhetens personal, anhöriga eller städbolag. Ansvaret för
att slutstädningen utförs enligt rekommendationer från Smittskydd/ Vårdhygien åligger
enhetschef eller motsvarande.
Tvätt




Tvätta vårdtagarens tvätt separat, helst vid 60°C.
Gemensam tvättmaskin kan användas.
Smutstvätt förvaras i tvättsäck/korg som försluts på rummet.
Tvätt som skickas till tvätteri skickas på sedvanligt sätt.
Medicinsk behandling
 Misstänkt eller verifierat MRSA-bärarskap får aldrig försena eller hindra
nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp.
Undersökning/behandling, inläggning på sjukhus, ambulanstransport
 Informera personal på mottagande enhet om MRSA-bärarskap.
 Informera om MRSA-bärarskap vid beställning av ambulans.
 Skicka med behandlings-/informationskort.
Flytt till annan enhet/annat boende
 Informera ansvarig sjuksköterska/ chef
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
45 av 48
SKABB
(Sarcoptes scabiei)
Skabbhonan är 0,4 mm lång. Hon lever i 3-4 veckor och gräver gångar i huden där hon
lägger ägg. Äggen kläcks efter 3-4 dagar och larverna är fullvuxna efter 2-3 veckor.
Nedbrytningsprodukter från djuren ger först efter 4-6 veckor en allergisk reaktion med
klåda som kan kvarstå länge efter det att djuren dött. Skabbgångarna förekommer ofta
mellan fingrarna, på insidan av armar och ben och i genitalregionen. Skabb kan
misstänkas om personer som förut haft frisk hud får nattlig klåda. Epidemier av skabb hos
patienter och personal kan förekomma inom vården. Smittan sprids särskilt från
skabbinfekterade patienter med immundefekt. Behandling mot skabb skall alltid utföras
enligt ordination och kan även omfatta den som delar rum med patienten.
Smittvägar
Smittspridning sker vid direktkontakt hud mot hud med den smittade.
Kläder, handdukar eller sängkläder sprider smittan enbart om den smittade nyligen använt
dessa.
Skabb är i de flesta fall svårsmittat. Enstaka korta hudkontakter som t.ex. att ta i hand
innebär vanligtvis ingen risk för smittöverföring.
Enstaka personer, framför allt personer med nedsatt immunförsvar kan drabbas av s.k.
norsk skabb. Detta innebär att han/hon har många skabbdjur på sin hud och därför är
mycket smittsam.
Symtom
Skabb ger symtom i form av klåda, som är värst nattetid. Klådan förekommer oftast på
händer, underarmar, mage och insidan av låren.
Inkubationstiden är 2-10 veckor.
Vid långvarig, oförklarlig klåda skall alltid skabb finnas med som tänkbar diagnos.
Diagnos
Diagnosen ställs vid påvisande av skabbdjur vid mikroskopisk undersökning.
Kontakta Smittskydd/ Vårdhygien om fler fall av skabb uppträder på enheten.
Behandling
Behandling mot skabb utförs enligt ordination.
 Smörj kroppen enligt medföljande bruksanvisning.
 Det är extra viktigt att vara noggrann med smörjningen mellan tår och fingrar
samt mellan klinkorna.
 Naglarna skall klippas och smörjas.
 Om dusch/tvätt blir nödvändig under pågående behandling skall ny insmörjning
ske av den tvättade kroppsdelen.
 Efter behandlingen tvättas/duschas salvan av.
I samband med tvätt/dusch byts kläder, handdukar och sänglinne.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
46 av 48
Använd skyddshandskar och patientbunden skyddsrock med långa ärmar och muddar
eller vanlig skyddsrock kombinerad med långa plasthandskar.
Biverkan på behandlingen är klåda eftersom huden kan bli uttorkad och irriterad av
salvan. Var därför noga med hudvård efter avslutad behandling. Mjukgörande kräm
rekommenderas. I vissa fall kan det bli nödvändigt att använda ett utvärtes
kortisonpreparat.
Klådan kan kvarstå i 1-3 veckor.
Efter 10 minuter i 50oC eller efter 3 dagar i rumstemperatur dör kvalstren.
Vårdpersonal som drabbats och behandlats kan vanligen återgå helt till arbete efter första
behandlingen.
Återkommande skabb hos en person beror oftast på behandlingssvikt, dvs. att
behandlingen inte utförts korrekt.
Handläggning
Enstaka fall
Diagnos ställs och behandling beslutas av ansvarig läkare på boendet.
I.
II.
Flera fall hos patienter och/eller personal
A)
Ansvarig läkare kontaktas.
Hudläkare samt Smittskydd/Vårdhygien inkopplas.
B)
Diagnosen ställs av hudläkare.
C)
Ansvarig läkare tillsammans med Smittskydd/Vårdhygien
utreder om smittspridning föreligger.
D)
Behandling samt omfattning av behandling bestämmes av
hudläkare i samarbete med ansvarig läkare och
Smittskydd/Vårdhygien.
Företagshälsovård och personalavdelning skall underrättas om vidtagna
åtgärder.
Vårdtagare
Obehandlad vårdtagare bör ha enkelrum/lägenhet med egen dusch och toalett.
Avfall
Hanteras som konventionellt avfall.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
47 av 48
Basala hygienrutiner
Vid skabb införs nedanstående tillägg till basala hygienrutiner:
 använd alltid långärmad skyddsrock med mudd eller engångsrock med lång ärm
samt handskar vid all nära kontakt av obehandlad/ofullständigt behandlade
vårdtagare
 använd även ovanstående skyddsutrustning vid hantering av den smittades kläder
och sängtextilier
Städning
Städa på vanligt sätt med rengöringsmedel och vatten.
Tvätt
Tvätta vårdtagarens tvätt separat. Textilier som inte går att tvätta i minst 60°C, skall
vädras i minst 3 dygn. Tvätt som skickas till tvätteri skall tas om hand enligt tvätteriets
lokala anvisning för smittförande tvätt.
Hygienrutiner för kommunal hälso- och sjukvård i Sörmland
48 av 48