Vårdhygien inom kommunal vård och omsorg i Östergötland
Vå rdhygien inom kommunal vå rd och omsorg i OÖ stergö tland Förhindra smitta och smittspridning 2015-09-01 Framtaget av Vårdhygien Östergötland D. nr CHV-201 5-000 65 0 Inledning Att hålla händerna rena är ett av de effektivaste sätten att stoppa smitta. Infektioner som uppstår i samband med vård och behandling är ett globalt växande problem. Världshälsoorganisationen, WHO har gjort en omfattande litteraturgenomgång som visar klara bevis för att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning. WHO:s förklaringsmodell för smittspridning via händer: Spridning av mikroorganismer från en patient till en annan via vårdpersonalens händer sker i fem steg: 1. Mikroorganismer finns på patientens hud eller i omgivningen. 2. Mikroorganismer överförs till vårdpersonals händer. 3. Mikroorganismerna överlever flera minuter eller längre på vårdpersonals händer. 4. Handdesinfektion utelämnas eller utförs på felaktigt sätt. 5. Vårdpersonalens händer kommer i direkt kontakt med en annan patient eller med ett föremål som sedan kommer i kontakt med patienten. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Förord Dokumentet är framtaget ur ett vårdhygieniskt perspektiv av Vårdhygien, Region Östergötland. I detta dokument kommer brukare/boende/patient benämnas vårdtagare. Vårdrutinerna i dokumentet vänder sig till all personal inom kommunal vård och omsorg. De är utformade för att kunna tillämpas i särskilda boenden och inom hemsjukvård/hemtjänst men beskriver inte tekniskt genomförande av varje moment i respektive kapitel. För detta hänvisas i första hand till lokala anvisningar/direktiv och/eller Vårdhandboken. Målsättningen med detta kompendium är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning. Vårdrelaterade infektioner och smittspridning utgör ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälso- och sjukvård. Kontakterna mellan olika vårdaktörer är många och kan innebära risk för smittspridning och spridning av multiresistenta bakterier. Det är därför viktigt att alla som arbetar inom vård och omsorg är noga med att följa de hygienrutiner som finns i detta dokument. Grunden för allt hälso- och sjukvårdsarbete, är Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser och intentioner. I all hälso- och sjukvård finns krav på att vården ska vara av "god hygienisk standard". • Vårdgivaren måste vidta de åtgärder som krävs för att uppnå kravet, bland annat vad gäller lokaler, utrustning, personal och tillgången till vårdhygienisk kompetens. • Vårdtagaren har därmed rätt att ställa krav på en god och säker vård, oavsett vilken boendeform och vilken personalkategori som ger vården. • Den anställde skall kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder för att en säker vård och omsorg kan ges. God vårdhygien är allas ansvar! Alla har rätt att möta rena händer. Framtaget av Vårdhygien Östergötland 2015 Hygiensjuksköterskorna: Anne Charlotte Brodén Christina Cammerudh Ingrid Ljungström Framtaget av Vårdhygien Östergötland Innehållsförteckning (klickbar) 1. Personligt ansvar ............................................................................. sid 1 2. Basala hygienrutiner ........................................................................ sid 3 3. Smitta och smittvägar...................................................................... sid 6 4. Desinfektion..................................................................................... sid 8 5. Renhetsgrader ................................................................................. sid 10 6. Såromläggning ................................................................................. sid 13 7. Städning ........................................................................................... sid 15 8. Tvätthantering ................................................................................. sid 17 9. Avfall ................................................................................................ sid 19 10. Hjälpmedel – förhindra smittspridning vid hantering..................... sid 20 11. Asymtomatisk bakteriuri ABU – kort information .......................... sid 22 12. Urinkateter ...................................................................................... sid 23 13. Hygienrutiner vid blodburen smitta ................................................ sid 25 14. Enteral nutrition (sondmatning) via PEG/knapp eller sond ............ sid 26 15. Multiresistenta bakterier – MRB ..................................................... sid 28 a. Kort information om MRSA ................................................. sid 29 b. VRE....................................................................................... sid 30 c. ESBL ..................................................................................... sid 31 16. Kontrollodlingar (screening) avseende MRSA ................................. sid 32 17. Förhållningssätt vid MRSA: a. På Säbo, gruppboende eller annat gemensamt boende .... sid 34 b. I ordinärt boende eller annan egenboende form ............... sid 36 18. Referenser ....................................................................................... sid 38 Framtaget av Vårdhygien Östergötland 1. Personligt hygienansvar Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är oftast på grund av sjukdom, ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater. Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, handeksem eller psoriasis på händer eller underarmar ska du alltid rapportera det till enhetschef eller motsvarande som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Tatueringar på händer och underarmar skall vara läkta. Har du diarré och/eller kräkning eller andra tecken på mag-/tarminfektion ska du inte arbeta. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta och det är därför viktigt att följa reglerna som finns och alltid vara noga med din personliga hygien när du arbetar i vården. Om du har praktiserat, arbetat eller sökt sjukvård utanför Sverige de senaste 6 månaderna skall du screenas/kontrollodlas för MRSA. Ta kontakt med din enhetschef eller motsvarande för mer information om lokala instruktioner innan du återgår till arbetet. Klädregler Studier har visat att vårdpersonalens kläder kan överföra stort antal bakterier från vårdtagare. Vissa bakterier kan överleva länge i miljön eller på kläderna. Arbetskläder: • • • • • • • • Ska ha kort ärm som slutar ovanför armbågen för att möjliggöra en korrekt handhygien Ska bytas dagligen samt direkt i samband med förorening eller då den blivit våt Ska används endast på arbetsplatsen och under arbetstid. Om arbetet bedrivs på flera platser får de dock bäras vid färd mellan dessa. Bör tillhandahållas av arbetsgivaren Ska inte kombineras med privata kläder förutom underkläder, kortärmad T-shirt, huvudduk, strumpor och skor. Ska med fördel tvättas på tvätteri i en kvalitetskontrollerad tvättprocess, även privat inköpta arbetskläder Sker tvätt på arbetsplats skall arbetskläder tvättas i 60 till 70°C under tio minuter. Kläderna ska alltid tumlas torra eller torkas i torkskåp. Ska förvaras så att dess renhet behålls fram till användandet Händer Kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom all vård och omsorg. Handdesinfektion utförs för att avdöda mikroorganismer och därmed bryta smittvägar. Under långa naglar samlas mycket smittämnen och förhindrar fullgod handdesinfektion. Långa naglar utgör också en risk för att skada vårdtagaren. För att uppnå fullgod handhygien krävs: • Kortklippta naglar • Naglar fria från all slags nagellack, konstmaterial, nageldekorationer Framtaget av Vårdhygien Östergötland • • Händer och underarmar skall vara fria från plåster/stödbandage Händer och underarmar skall vara fria från piercing Tänk på att vårda dina händer. I samband med längre rast eller efter arbetspassets slut använd handkräm för att förebygga torra och nariga händer. Intakt hud är den bästa barriären mot smittämnen. Smycken Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar mikroorganismer och hindrar god handhygien. Halsband eller andra smycken får inte hänga ner i arbetsfältet. Smycken i piercade hål utgör en smittkälla om hålet är infekterat. Vid infektion kontakta din arbetsledare. I samband med hantering av livsmedel gäller livsmedelslagstiftningen. Enhetschef eller motsvarande beslutar om vilka riktlinjer som gäller på din arbetsplats. Hår Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vård och omsorg. Huvudduk fästes upp eller stoppas innanför arbetsdräkten. Skoskydd Skoskydd ger ingen vårdhygienisk vinning för personal som arbetar i ordinärt boende, men kan användas av andra orsaker. Dessa är engångs och skall kasseras efter användandet. Viktigt att desinfektera händerna i direkt anslutning till på- och avtagande av skoskydden. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 2. Basala hygienrutiner Baseras på Socialstyrelsens bindande föreskrift SOSFS 2007:19 (från och med 2016-01-01 gäller SOSFS 2015:10) Basal hygien i vård och omsorg (M och S) Basala hygienrutiner skall gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. De skall tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns känd smitta eller inte. Syftet är att förhindra smitta • från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt kontaktsmitta) • mellan vårdtagare via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta) I basala hygienrutiner ingår: • handhygien • skyddskläder • handskar • eventuellt stänkskydd Handhygien Handdesinfektion • Använd alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. • Handdesinfektionsmedlet är återfettande och förhindrar att huden torkar ut. • Desinfektera händer och vid behov underarmar före och efter alla vård- och omvårdnadsinsatser, även om du skall använda handskar. Desinfektion ska även genomföras före rent arbete och efter orent/smutsigt arbete. • • • • • Gör så här: Kupa handen och fyll den med handdesinfektionsmedel, ca 2-4 ml. Gnid in medlet över hela händerna, den mekaniska bearbetningen är viktig. Börja med handflatorna, handryggarna, fingertopparna, runt alla fingrar och i tumgreppen. Vid behov desinfekteras även underarmarna. Fortsätt gnida tills huden åter känns torr för att uppnå full effekt av desinfektion och återinfettning. Länk till bild handdesinfektion Handtvätt • Om händerna är synligt smutsiga samt efter kontakt med vårdtagare med symtom på • kräkning eller diarré ska händerna tvättas före handdesinfektion, eftersom effekten av alkohol mot calici- och rotavirus samt Clostridium difficile är begränsad. Tvätta händerna med flytande tvål och vatten när de är synligt smutsiga. Torka torrt med pappershandduk eller liknande och desinfektera sedan händerna. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Handskar • • • • • Handskar används bara vid kontakt med blod, urin, avföring, kräkning, sekret. Desinfektera alltid händerna före* och efter handskanvändning. Handskar är för engångsbruk och får aldrig desinfekteras eller återanvändas utan kastas direkt efter användning. Byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma vårdtagare. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som händer utan handskar. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Förvara aldrig handskar löst i fickorna. *Handdesinfektion före handskanvändning garanterar vårdtagaren en ren handske på utsidan och behåller handskarnas renhetsgrad i förpackningen samt om handsken går sönder minimeras smittöverföring från vårdarens hand. Val av handskar: Handsken ska ha rätt storlek för att passa din hand. Plasthandskar kan användas för korta, torra arbetsmoment. Undersökningshandskar av vinyl/Nitril rekommenderas vid: injektioner, såromläggning, hjälp med nedre toalett, byte av inkontinenshjälpmedel, byte av urinuppsamlingspåse, sugning av luftvägar. Undersökningshandskar av Nitril rekommenderas alltid vid direktkontakt med blod vid känd blodsmitta och vid all blodprovstagning. Huden luckras upp under en tät handske vilket ökar risken för hudbesvär. Händerna ska därför inte utsättas för handskar under längre tid eller oftare än nödvändigt. Skyddskläder Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetskläderna kontamineras (förorenas). Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. Syftet är att skydda arbetsklädseln mot förorening och väta, samt att skydda vårdtagaren från föroreningar. Exempel på arbetsmoment där skyddskläder ska användas: • hjälp med personlig hygien och toalettbestyr • på- och avklädning • omläggning av sår • bäddning • hantering av smutstvätt • byte av urinuppsamlingspåse • sugning av luftvägar • städning av toalett Långärmade plastförkläden ska finnas att tillgå. Det krävs exempelvis vid omvårdnad av vårdtagare med skabb. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Stänkskydd Använd visir eller skyddsglasögon i kombination med munskydd vid arbete som medför risk för stänk av kroppsvätskor mot ansiktet. Munskydd ska hålla klass IR eller IIR. Munskydd är engångs och slängs efter användning. Exempel på arbetsmoment där stänkskydd bör användas är sugning av luftvägar och spolning av sårkavitet (sårhåla). Andningsskydd Andningsskydd (ej att förväxla med munskydd) är avsedda att hindra små luftburna partiklar från att dras ned i luftvägarna och används vid vård av vårdtagare med misstänkt eller säkerställd luftburen smitta, exempelvis influensa H1A1 (svininfluensa) och öppen smittsam lungtuberkulos. Tänk på att andningsskyddet sluter tätt, se tillverkarens instruktion. Använd andningsskydd av klass FFP3. Andningsskyddet är engångs och slängs efter användning. Egenkontroll Enligt Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. SOSFS 2007:19 (från och med 2016-01-01 gäller SOSFS 2015:10) ska verksamhetschefen fortlöpande följa upp verksamheten och säkerställa att bestämmelserna tillämpas. Egenkontroll kan genomföras i form av observationer eller självskattning, deltagande i nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner, mäta åtgången av handdesinfektionsmedel m.m. Olika former av egenkontroll med kontinuerlig återkoppling av resultaten till all personal är en viktig del i verksamhetens kvalitetsarbete samt för att höja medarbetarnas medvetenhet om hygienrutinerna. Att göra rätt ska vara lätt! Handhygien för vårdtagare och besökare Många vårdtagare inom kommunal vård och omsorg är mer mottagliga för infektioner på grund av att sjukdom, ålder eller behandling har lett till nedsatt immunförsvar. För att undvika spridning av smitta är det viktigt att både personal, vårdtagare och besökare har rena händer. Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Informera vårdtagare och närstående om att de befinner sig i en miljö där en god handhygien är nödvändig. Information kan sättas upp, ges vid inflyttning, anhörigmöten etc. Vårdtagare bör uppmanas till en god handhygien, när de lämnar eller återkommer till sitt boenderum/lägenhet samt före måltid och efter toalettbesök. De som inte klarar detta bör få hjälp av personalen. Besökare ska ha möjlighet att sköta sin handhygien. Handhygien för vårdtagare och besökare utförs med flytande tvål och vatten eller handdesinfektionsmedel. Vårdtagare med symtom på magsjuka exempelvis diarré och/eller kräkning bör äta och vistas inne i lägenheten/rum om möjligt. Avråd besökare att inta mat eller fika på vårdtagarens lägenhet/rum (risk för smitta). Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 3. Smitta och smittvägar Att förhindra vårdrelaterade infektioner är en viktig del av patientsäkerhetsarbetet. De infektioner som smittar mellan personer i samhället kan spridas även på vårdinrättningar, till både vårdtagare och personal. Smittämnen som ingår i den normala bakteriefloran hos friska personer kan orsaka infektioner hos vårdtagare som ofta har nedsatt immunförsvar på grund av ålder eller sjukdom. Det är många gånger friska bärare som sprider smitta men de förblir oftast oupptäckta på grund av att bäraren inte har några symtom. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att smittspridning inte sker vare sig från infekterade personer eller från de friska smittbärarna. Detta arbetsätt kommer att innebära ett minskat antal bärare med multiresistenta bakterier. Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt. För att kunna förebygga smittspridning behöver vi kunskaper om smittvägarna. Hur stor risken är för smittspridning beror på flera olika faktorer: - smittämnet smittdosen spridningsvägarna personens mottaglighet personalens följsamhet till basala hygienrutiner Kontaktsmitta Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen inom vård och omsorg. Kontaktsmitta förebyggs genom god följsamhet till basala hygien- och klädreglerna. Samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål. Direkt kontaktsmitta Smitta överförs direkt mellan smittkälla och mottaglig individ utan mellanled. Så sprids hudinfektioner, till exempel svinkoppor och herpes och vissa luftvägsinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Smitta överförs från en individ till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade. Så sprids de flesta bakterier/virus inom vård och omsorg exempelvis vinterkräksjuka och MRSA. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar som snabbt faller ned på ytor och golv och kan sprida sig upp till två meter. Direkt droppsmitta Dropparna kan nå en annan individs ansikte och slemhinnor direkt eller via händerna. Så sprids de flesta luftvägsinfektioner. Indirekt droppsmitta Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta. Detta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt droppsmitta. Så sprids till exempel calicivirus och rotavirus (vinterkräksjuka). Luftburen smitta Från luftvägarna Små droppar sprids till luften och kan hålla sig svävande. Smitta som vi sedan kan andas in. Exempel: virusinfektioner som mässling och vattkoppor Från huden Bakteriebärande hudpartiklar sprids till luften i rummet och faller ner på ytor och material. Därifrån sker den fortsatta smittspridningen via kontakt. Exempel: denna spridning sker från personer med stora flagande hudskador t.ex. brännskador, kroniska hudsjukdomar (torr och fjällande hud). Blodburen smitta Smittämnen, till exempel hepatit B, C och HIV överförs via blod eller blodtillblandade kroppsvätskor till öppna sår, slemhinna i öga eller mun (blod till blod). Största risken för blodsmitta sker genom stick- eller skärskada. Sociala kontakter med vårdtagare eller arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder! Tarmsmitta Fekal-oral smitta: smittämnen utsöndras via tarminnehåll och når munnen via livsmedel, vatten eller händer (indirekt kontaktsmitta), till exempel Calicivirus, Salmonella, Clostridium difficile, hepatit A och ESBL. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 4. Desinfektion Desinfektion innebär att instrument, föremål och ytor behandlats så att de inte sprider smitta. Gods och instrument avsedda för flergångsbruk skall rengöras och desinfekteras efter användning. Desinfektion kan ske med värme eller med kemiska medel. Desinfektionsrum/sköljrum Desinfektionsrummet ska vara uppdelat så att man lätt kan hålla rena föremål separerade från orena föremål. Tydliggör ren respektive oren yta/zon. Rummet planeras så att arbetsgången underlättar så att smutsigt inte korsar rent. Desinfektionsrum ska inte vara genomgångsrum utan ha ingång från korridor. Instrument och utensilier(utrustning) plockas ur diskdesinfektorn med nydesinfekterade händer och placeras direkt i skåp. Skåp för förvaring av instrument och skålar för såromläggning får inte vara placerade i sköljrummet. Spoldesinfektor Spoldesinfektorn är avsedd för till exempel bäcken, urinflaskor, handfat och städhinkar och har en utslagsfunktion med ett öppet avlopp (jämför toalett). I den tömmer man bäcken med avföring, urin och toalettpapper (ej tvättlappar) men också innehåll från sugflaska och liknande. Det är alltid av största vikt att allt gods kontrolleras att det är för ögat synligt rent efter avslutad process. Spoldesinfektor får inte användas för desinfektion av instrument. Diskdesinfektor Diskdesinfektorn är till för instrument så som saxar, peanger, pincetter, rond- och tvättskålar. Diskdesinfektorn saknar utslagsfunktion och tillåter inte utslag av vätskor (som spolo). Processen tar omkring 60 minuter och innebär försköljning, diskning, sköljning och värmedesinfektion. Föremål som desinfekteras i en diskdesinfektor får en renhetsgrad; höggradigt ren, se kapitel 5 Renhetsgrader. Det är alltid av största vikt att allt gods kontrolleras att det är för ögat synligt rent efter avslutad process. Kontroller av spol- och diskdesinfektorer Det är av största vikt för patientsäkerheten att medicintekniska produkter kvalitetssäkras. För att säkerställa rengörings- och desinfektionsprocessen i spol- eller diskdesinfektorn måste de dagliga kontrollerna alltid göras. Även ur ett ekonomiskt perspektiv är det en vinst att kontrollera desinfektorerna så att de får en längre livslängd. Det är alltid verksamhetens egen personal som gör de dagliga kontrollerna. Personalen ska ha fått en grundläggande utbildning i funktion, kontroller, placering av gods samt hur gods hanteras före och efter rengörings- och desinfektionsprocessen. Det är enhetschef eller motsvarande som ansvarar för att personalen får utbildning. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Dokumentation/loggbok För varje spol- och diskdesinfektor ska det finnas en loggbok. I den ska det finnas bruksanvisning, dokument om utförd service/reparation, loggboksblad för underhåll, produktinformation om de diskmedel som används etc. Följ maskinens checklista för daglig och veckokontroller. Årlig kontroll för spol- och diskdesinfektorer Förebyggande underhåll ska utföras av tekniker minst en gång per år samt efter ingrepp som kan ha påverkat rengörings- eller desinfektionsförmågan. Ansvaret ligger på enhetschef eller annan utsedd person. Nyanskaffning av spol- och diskdesinfektorer Vid upphandling och funktionskontroll av spol- och diskdesinfektorer gäller SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006. Desinfektion av ytor Punktdesinfektion är en viktig åtgärd för att förhindra smittspridning och ska utföras omedelbart vid spill av till exempel blod, urin, avföring eller sårsekret eftersom kroppsvätskor innehåller stora mängder smittämnen. Använd alltid handskar. Desinfektion av mindre ytor – gör så här: Torka upp allt spill med torkpapper. Häll flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (rengörande komponent) på torkduk eller liknande. Bearbeta ytan noggrant tills den är synligt ren. Den mekaniska bearbetningen av ytan är mycket betydelsefull. Det är viktigt att ytan är fuktig under hela inverkningstiden, se bruksanvisning för aktuellt desinfektionsmedel. För att förhindra inhalation och förväxling av innehåll ska ytdesinfektionsmedel aldrig hällas över i sprayflaska utan hällas direkt ur original förpackningen. Desinfektion av större ytor – gör så här: Avlägsna föroreningen med något absorberande material så ytan är synligt ren. Använd ett icke alkoholbaserat desinfektionsmedel (Exempelvis Virkon/Klorin). Den mekaniska bearbetningen av ytan är mycket betydelsefull, kontrollera inverkningstiden på valt medel. För att förhindra inhalation och förväxling av innehåll ska ytdesinfektionsmedlet aldrig hällas över i sprayflaska utan hällas direkt ur original förpackningen. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 5. Renhetsgrader I vården kan smittspridning ske vid användning av oren flergångsutrustning och nedsmutsade ytor. Smittämnen kan överleva i miljön olika lång tid, från någon timme till månader. Medicintekniska produkter I praktiken kan nästan alla produkter som används inom vården betraktas som medicintekniska produkter. Produkterna kan vara engångs eller flergångs. Arbetsgivaren ansvarar för att rutin för desinfektion av flergångsprodukter finns. En engångsprodukt får aldrig återanvändas. Symbol med följande betydelse: "Medicintekniskprodukt för engångsbruk eller användning på en patient vid ett tillfälle eller en åtgärd" Rena produkter = för ögat synligt rent Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten. Det ska vara för ögat synligt rent och produkterna får endast användas på hel hud. Exempel: blodtrycksmanschett, stetoskop, vissa hjälpmedel (sittkuddar) och föremål som används av sjukgymnast. Vissa föremål kan dock bli så förorenade eller har använts till smittbärande person att de utöver rengöring även måste desinfekteras. Höggradigt rena medicintekniska produkter = desinfekterade Begreppet höggradigt rent betyder att produkten har behandlats så att den är fri från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Höggradig rent uppnås bäst genom värmedesinfektion i diskdesinfektor. I andra hand kan kemisk desinfektion användas. De produkter som inte är avsedda för engångsbruk måste desinfekteras mellan användningarna. Produkter som kommer i beröring med skadad hud och/eller slemhinnor utan att penetrera dem, skall vara höggradigt rena. Till exempel: pincett, sax, vissa kompresser och absorptionsförband. Steril medicinteknisk produkt = fri från bakterier, virus, svamp, alger, sporer, prioner Produkter med denna renhetsgrad har genomgått någon typ av steriliseringsprocess. Alla sterila produkter har symbolen; Produkter som penetrerar hud eller slemhinna, eller ska tillföra vätska in i kroppen, exempelvis: katetrar, kanyler, sprutor, infusionsaggregat och omläggningsmaterial ska vara sterila. Sterila produkter som levereras till enheten ska omges av flera förpackningar, så kallat tre-stegsemballage: Transportförpackning Skyddande transportemballage för avdelningsförpackningar. Transportemballaget ska aldrig tas in i förråd där rent, höggradigt rent eller sterilt gods förvaras eftersom risken är stor att smuts, damm och sporer följer med förpackningen. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Avdelningsförpackning Skyddande förpackning för enskilda produktförpackningar av samma slag (till exempel injektionskanyler). Produktförpackning Skyddande förpackning för den enskilda produkten (kanylen). Förvaring av produkter med specificerad renhetsgrad Förrådsplats kan vara skåp eller rum. Förråden måste organiseras efter produkternas renhetsgrad. Sterila och höggradigt rena kan samförvaras väl åtskilda i exempelvis i skåp eller hyllor, väl skyddade mot damm och fukt. Det är viktigt att en medicinteknisk produkt behåller sin renhetsgrad ända fram till dess att produkten används. All hantering av dessa produkter ska föregås av handdesinfektion. Ta helst inte ut produktförpackningen ur sin avdelningsförpackning förrän den ska användas. Då produkt tagits ur sin avdelningsförpackning får den en förkortad hållbarhetstid på ett år, trots att längre hållbarhetstid är angiven. Detta på grund av att den hanteras med risk att förpackningen skadas, nöts eller förpackningsmaterialet blir genomsläppligt. Produktförpackningen öppnas i direkt anslutning till att produkten ska användas. Höggradigt rena instrument ska förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med lock i skåp. Lådorna ska kunna rengöras, helst desinfekteras i diskdesinfektor. I diskdesinfektor får instrumenten en renhetsgrad höggradigt rent och har en hållbarhet på en vecka. Rengöring av hyllor och skåp bör ske var tredje månad med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. I förråd rengörs golven 1-2 ggr/vecka. För att behålla renheten hos tvätt/muntorks som oftast levereras i påsar med 50 eller 100 st. i kan dessa förpackas i lämpligt antal i fryspåsar. (Dessa påsar används bara en gång). I anslutning till ovanstående förråd ska det finnas tillgång till handdesinfektionsmedel. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Förvaring av produkter med specificerad renhetsgrad i vårdtagarens hem Kraven på att behålla den ursprungliga renhetsgraden fram till användning är lika viktig vid förvaring av produkter i vårdtagarens hem. Vid behandlingar som utförs regelbundet kan det vara lämpligt att ha ett förråd med ett mindre antal produkter för högst en veckas bruk hemma hos vårdtagaren. Produkterna kan förvaras i plastlådor med lock i torr miljö. Produkterna hanteras med nydesinfekterade händer. Lådorna ska diskas i diskdesinfektor eller rengöras/desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Rengöring ska ske minst 1 gång/månad. Efter avslutad behandlingsperiod kasseras allt engångsmaterial. Eventuella flergångsinstrument desinfekteras. Transport av produkter med specificerad renhetsgrad, till exempel i ryggsäck För att på bästa sätt transportera medicintekniska produkter, till exempel KAD och sårvårdsmaterial kan en ryggsäck/väska med flera fack användas. Väskan ses som ett miniförråd där man transporterar olika produkter åtskilda. Viktigt är att ha ett väl begränsat antal produkter. Olika fack för sterila, höggradigt rena och rena produkter. Som extra skydd för produktförpackningen användas en oanvänd fryspåse. Väskan ska vara avtorkbar med ytdesinfektionsmedel och tvättbar samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengörs minst 1 gång/månad. • • • • Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan Engångsprodukter slängs hos vårdtagaren i hopknuten avfallspåse Flergångsprodukter, till exempel sax och pincett fraktas utanför väskan i lämpligt emballage för att rengöras/desinfekteras på mottagning etc. Skärande och stickande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare. All hantering av höggradigt rena och sterila produkter ska ske med desinfekterade händer. Det är viktigt att tänka på var man sätter ner sin arbetsväska såväl hemma hos vårdtagaren som på expeditionen. För att skydda väskan mot nedsmutsning kan den ställas på ett engångsförkläde vid behov. Omläggningsvagn, stickvagn m.m. Små närförråd på vagnar, i korgar eller brickor förorenas lätt. Därför bör materialet förvaras i stängbara skåp eller i lådor. Då ett fåtal produkter ska förvaras kan en mindre box/låda med lock användas. Boxen/lådan ska tåla ytdesinfektionsmedel eller att desinfekteras i diskdesinfektor. Rutiner för översyn, rengöring och datumkontroll ska finnas. • • • • All hantering av sterila och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer. Packa närförrådet med ett mindre antal produkter för en dags – upp till en veckas användning. Produkterna ska inte trängas ihop, så att förpackning förblir hel. Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland Framtaget av Vårdhygien Östergötland 6. Såromläggning Ordination Vilken typ av omläggningsrutin som ska användas för ett sår hos en vårdtagare skall ordineras av patientansvarig läkare och dokumenteras i patientjournalen. Arbeta aseptiskt, det vill säga ”bevara det rena rent”. Använd kroppsvarma vätskor. Alla sår innehåller bakterier och kan vara en reservoar för resistenta bakterier. Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all sårvård. Lägg inte om sår samtidigt som det pågår annan aktivitet i lokalen, till exempel bäddning. Hantering av omläggningsmaterial Hantera omläggningsmaterialet så att renhetsgraden behålls från förpackning till vårdtagaren. All hantering av höggradigt rena och sterila produkter ska ske med desinfekterade händer. Bästa sätt för att uppnå höggradigt rena instrument är att rengöra och desinfektera i en diskdesinfektor. • • • • Förvara omläggningsmaterialet torrt och dammfritt i till exempel stängd låda eller skåp. Används höggradigt ren flergångsförpackning plockas kompresserna ur förpackningen med ren pincett. Plockpincetten förvaras stående i till exempel rostfri mugg eller cylinder. Återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna. Om omläggningsvagn används ska den desinfekteras med alkolbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid före och efter användning. Uppdukning sker i anslutning till att omläggningen ska genomföras. Om vagn används ska den inte vara försedd med lådor. Använt omläggningsmaterial som ska kasseras läggs direkt i soppåse som knyts ihop och slängs som brännbart avfall (hushållsavfall). Ren rutin Ren rutin innebär att sår rengörs med färskt tappat, kroppstempererat kranvatten och höggradigt rena instrument och förbandsmaterial. Arbeta aseptiskt så att rent bevaras rent. Gör så här: • Ta på plastförkläde. • Desinfektera händer (underarmar vid behov). • Ta fram höggradigt rena instrument och annat material som behövs. Lägg allt lättåtkomligt på en nydesinfekterad yta eller på rent underlägg. • Spola ur kranen cirka en minut och tappa upp kroppstempererat vatten. Om möjligt, duscha såret. Används vatten från egen brunn ska steril lösning användas. • Ta på handskar om det behövs. • Ta bort det använda förbandet och lägg det i en plastpåse. Har handskar använts kassera dessa. • Utför ny handdesinfektion och ta på nya handskar. • Rengör såret. • Torka försiktigt den omgivande huden torr och applicera det nya förbandet. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Steril rutin Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela omläggningen. För att behålla steriliteten är det bra att vara två personer. En som öppnar förpackningarna och en som sterilt tar emot sterilt. Exempelvis: • Operationssår som kräver omläggning under första dygnet. • Operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder. • Sår som står i förbindelse med led eller annan djupare normalt steril vävnad. • Infektionskänsliga vårdtagare (avgörs av behandlande läkare). • CVK/PICC-line omläggning. Gör så här: • Desinfektera ytan som ska användas vid uppdukningen. • Ta på plastförkläde. • Desinfektera händer (och vid behov underarmar). • Ta fram sterila instrument, sterila handskar och annat material som behövs. Lägg allt lätt åtkomligt på den desinfekterade ytan. • Osterila handskar används om det finns risk med kontakt av sårsekret eller blod. Ta bort det använda förbandet och lägg det i en plastpåse. Har handskar använts kassera dessa. • Desinfektera händer igen. • Öppna omläggningssetet och använd som sterilt underlag eller annan sterilduk (ej handskförpackningen). • Ta på sterila handskar och duka upp klart. • Använd steril koksaltlösning, sterilt vatten eller annan ordinerad vätska, gärna rumsvarmt, häll upp i steril kopp • Utför omläggningen. • Torka försiktigt den omgivande huden torr och applicera det nya förbandet. • Avsluta med att plocka ihop använt material och ta av handskarna, desinfektera händerna när allt är klart. Sårodling Sårodling tas alltid från ett noggrant rengjort sår innan antibiotika ges. Ta bort krustor, nekrotiskt material och pus före provtagning. Smetiga sår tvättas med rent kranvatten eller steril koksaltlösning. Rotera därefter pinnen vid sårkanten alternativt djupt i sårbotten. Om prov tas från torra sår kan pinnen fuktas lätt i transportmediet som finns i röret. Gnugga fram och tillbaka över området några gånger. Ange på remiss: • pågående, nyss avslutad eller planerad antibiotikabehandling. • uppgift om var på kroppen provet är taget, till exempel sårsekret bensår vänster underben • kliniska uppgifter, exempelvis infektionstecken som feber och rodnad För fullständig information om provtagning se Provtagningsanvisning från aktuella laboratorier. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 7. Städning Vid städning ska smuts och damm avlägsnas och antalet mikroorganismer i miljön reduceras. En rätt utförd städning minskar antalet mikroorganismer och hämmar förutsättningarna för tillväxt. Detta kan indirekt leda till färre infektioner genom att förebygga smittspridning, vilket kräver utbildning i rätt städteknik och basala hygienrutiner för såväl städpersonal som vårdpersonal. Vårdgivaren ansvarar för att en städpolicy upprättas och finns tillgänglig. I policyn ska framgå vilken kvalitet på städningen som ska upprätthållas. En städinstruktion upprättas där det framgår; var, hur ofta och när det ska städas, liksom vad som ska städas och av vem. Instruktionen ska omfatta alla utrymmen. Städmetoder och kemikalieval ska också tas med. All personal såväl städpersonal som vårdpersonal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen. Lokalerna ska förberedas så att städning underlättas och att en god ordning upprätthålls till exempel genom att fästa upp elkablar och plocka undan saker. Man kan även underlätta arbetet genom överenskommelse mellan städ- och vårdpersonal om lämplig tidpunkt för städning. Städning ska inte utföras under pågående verksamhet till exempel måltider, undersökningar och behandlingar. Personal som utför städning ska följa riktlinjer för basal hygien, arbetskläder och skyddsutrustning enligt SOSFS 2007:19 (från och med 2016-01-01 gäller SOSFS 2015:10) och AFS 2005:1 samt även följa lokala riktlinjer/anvisningar för respektive vårdverksamhet. Städmetoder Val av städmetod beror bland annat på nedsmutsningsgrad. Både fuktiga och torra städmetoder är effektiva för att binda damm. De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att avlägsna fläckar och ingrodd smuts. Våta metoder med svabbgarn bör användas i begränsad utsträckning eftersom kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade effekter som till exempel halkrisk, mögel etc. Istället bör en fuktad mikrofibermopp användas. Sprejfuktning ska inte förekomma. Dammuppvirvling ska undvikas varför sopning och användning av dammvippa är olämpligt i vårdmiljö där fler vårdtagare delar rum. Till all rengöring ska rena dukar, moppar m.m. användas. Endast ren utrustning får doppas i rengöringslösning då fuktig metod används (var noga med doseringen). Rengöring innebär att ytor noggrant torkas av/gnuggas. Städmaterial ska bytas mellan varje lokal eller del av lokal. Använd ny duk enligt städinstruktion för lokalen. Städning ska utföras från rent mot smutsigt, uppifrån och ned. Städmaterialet kan fuktas i kärl med rent vatten med tillsats av rengöringsmedel. Rengör och desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider), kör hink i spolo om så finns. Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i 9095°C. Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens hygienutrymme. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Att tänka på när enhetens städinstruktion utformas för vårdtagares lägenhet/rum är: • Städa först köksenhet, andra möbler i rum/rummen och sedan sängenhet. • Golv städas med början längst in i rummet • Hela hygienutrymmet tas sist. Börja från rent mot smutsigt, uppifrån och ned. Avsluta med golv. Punktdesinfektion och punktstädning Spill och orenheter tas om hand omedelbart genom punktdesinfektion eller punktstädning. En förutsättning att ytan ska bli desinfekterad måste synlig förorening först avlägsnas med lämplig metod. Smuts och organiskt material motverkar desinfektion. Den som upptäcker en förorening ansvarar också för att den avlägsnas. Punktdesinfektion Innebär att spill av kroppsvätskor och avföring avlägsnas. Därefter utförs desinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Bearbeta ytan noggrant tills den är synligt ren. Den mekaniska bearbetningen av ytan är mycket betydelsefull. Använd handskar. Vid stor förorening, använd absorberande material innan punktdesinfektion utförs. Punktstädning Innebär att spill, till exempel mat och kaffefläckar torkas upp med vatten och eventuellt rengöringsmedel. Slutstädning vid utflyttning Vårdgivaren ansvarar för att en städpolicy upprättas och finns tillgänglig. Medicinsk utrustning/apparatur Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion av medicinskteknisk utrustning och apparatur. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 8. Tvätthantering Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande, och måste därför hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att någon personal blir smittad vid omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig hantering kan den utgöra en smittrisk för andra vårdtagare. Lägg aldrig tvätt på golvet, smutstvätt läggs direkt i tvättsäck eller i tvättkorg. Större föroreningar avlägsnas och spolas ned. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all hantering av tvätt. Använd plastförkläde och vid behov handskar vid hantering av smutsig tvätt. Utför alltid handdesinfektion före hantering av rena textilier och efter hantering av smutsig tvätt. All tvätt skall torkas i tumlare eller torkskåp för att förhindra mikrobiell tillväxt. Alltså skall rena textilier aldrig hängs på tork i tvättstuga. Efterarbete/vikning ska ske på nydesinfekterad yta. Rena torra textilier läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och skall inte förvaras i tvättstuga. Textilier på cirkulation samt kundmärkta som skickas till tvätteri Följ tvätteriets instruktioner för: • Fyllnadsgrad och förslutning av tvättsäck • Hantering av genomvåt tvätt • Hantering av smittförande tvätt • Hur textilier kasseras Tvättstuga på enheten I tvättstugan ska flödet vara så att rena textilier aldrig korsar smutsig tvätt. Förutsättning för att vika rena textilier på rent underlag bör finnas. Regelbundet underhåll av tvättmaskin, torktumlare och torkskåp är viktigt. Följ leverantörens anvisning för rengöring av exempelvis tvätt- och sköljmedelsfack och filter. Tänk på att inte överfylla maskinerna. Handtaget på tvättmaskinsluckan är förorenat med mikroorganismer, så när lucka öppnats skall händer desinfekteras innan rena textilier tas ut. I samtliga tvättstugor ska det finnas tillgång till handdesinfektionsmedel, handskar och engångsförkläde. Till tvättstugan ska det finnas skrivna städrutiner för maskiner, bänkar och golv. Tvätt av sängkläder och handukar Sängkläder och handdukar kan samtvättas om de tvättas i lägst 60°C under 10 minuter. Textilierna ska torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden. Tvätt av vårdtagarnas kläder Följ tvättråd för respektive plagg. Vårdtagares tvätt ska inte samtvättas med annan vårdtagares tvätt. Kläderna ska torkas snabbt och förvaras i vårdtagarens lägenhet. Smittförande tvätt Textilier som är kraftigt förorenade med kroppsvätskor från vårdtagare med känd eller misstänkt smitta, ska samlas ihop i lämpligt emballage innan tvätten tas direkt till tvättstuga. Då smittförande tvätt tvättas i 40°C eller mindre rekommenderas att nästa maskin tvättas i minst 60°C. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Tvätt av städmaterial Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i 90-95°C och tvättas separat. Blanda inte golvmopp med mikrofiberdukar (dukarna blir förstörda) i samma tvätt. Används samma tvättmaskin till vårdtagares tvätt rekommenderas att ett sköljprogram körs innan kläderna tvättas, detta för att avlägsna ludd och damm. Golvmoppar, mikrofiberdukar och skurdukar torkas i torktumlare/torkskåp, förvaring sker därefter i skåp eller utrymme enbart för städmaterial. Tvätt av arbetskläder Arbetskläder bör tillhandahållas av arbetsgivaren. Alla arbetskläder, även privat inköpta arbetskläder ska med fördel tvättas på tvätteri med en kvalitetskontrollerad tvättprocess. Sker tvätt på arbetsplats ska arbetskläder tvättas i 60-70°C under tio minuter. Kläderna ska alltid tumlas torra eller torkas i torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden. Rena torra arbetskläder förvaras i stängt skåp för att bevara sin renhetsgrad. Skåp placeras inte i tvättstuga. Förvaring av rena textilier Rena textilier ska förvaras så att renheten behålls. Förvaring kan ske på hyllor i separat rum med stängd dörr. I rummet ska bara produkter med liknande renhetsgrad förvaras. Alternativt kan rena textilier förvaras i skåp med stängd dörr. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 9. Avfall Risken för smitta kan minimeras genom att avfall hanteras på rätt sätt. Material som varit i kontakt med biologiskt material, kroppsvätskor eller läkemedel får inte återvinnas. Följ lokala anvisningar om hur avfallet ska sorteras, förpackas och förvaras. Avfall med skärande och/eller stickande egenskaper Skärande/stickande klassas som smittförande avfall och läggs direkt i punktionssäker behållare som ska finnas nära till hands. Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa. Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande mellan flera vårdtagare. Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne. Behållaren får förvaras i rumstemperatur i 3 år men bör bytas vid lukt. Fyll behållaren till max 2/3, därefter försluts behållaren permanent. Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner för kommunen. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar inte för kanyler och annat smittförande avfall som uppkommer i samband med egenvård, till exempel kanyler från insulininjektioner. Detta avfall tas om hand enligt anvisningar som lämnas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. En del kommuner har samarbetsavtal med apotek som då tar emot skärande och stickande avfall i kanylburkar från hushållen på kommunens bekostnad. Kasserade läkemedel Ska tas om hand enligt särskilda rutiner och får inte blandas med annat avfall. Följ lokal rutin. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 10. Hjälpmedel – förhindra smittspridning vid hantering av hjälpmedel Det vanligaste sättet att överföra smitta är via händerna men även via otillräckligt rengjorda föremål som används mellan vårdtagare. Viktigt att alla hjälpmedel får regelbunden skötsel och rengöring enligt tillverkarens anvisning. Exempel på hjälpmedel är säng, rullstol, rullator, gåbord, kryckkäppar, vändhjälpmedel i säng, lyfthjälpmedel, madrasser och dylikt. Dokumenterad rengöringsrutin ska finnas för alla hjälpmedel på enheten. Vid användning av hjälpmedlet ska det vara för ögat synligt rent. Om hjälpmedlet förorenats med kroppsvätskor utförs punktdesinfektion omedelbart (alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid). Regelbunden rengöring av hjälpmedel Vid all rengöring och desinfektion är en omsorgsfull bearbetning av ytan viktig. Datum och signatur dokumenteras enligt enhetens framtagna rutin. Tillverkarens anvisning ska följas där sådan finns, i övrigt följs rekommendationen nedan. Vid service, förebyggande underhåll, reparation etc. ska hjälpmedlet vara väl rengjort innan hjälpmedel skickas alternativt hjälp tillkallas. Individuellt förskriven utrustning • • • • Tagytor, till exempel handtag och armstöd rengörs med rengöringsmedel och vatten minst en gång i veckan. I övrigt rengörs hjälpmedlet med rengöringsmedel och vatten 1 gång/månad eller vid behov. Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov. Textila hjälpmedel tvättas i minst 60°C vid synlig smuts. Utrustning som används till mer än en person: • • • Rengörs och desinfekteras med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter varje användning. Sittyta skyddas med underlägg med fuktspärr. Textila hjälpmedel tvättas i minst 60°C mellan vårdtagare samt vid synlig smuts. Transportrullstolar Ska vara avdelnings- eller ”husbundna” • • • • Dynan täcks med underlägg med fuktspärr, byte av underlägg mellan varje vårdtagare. Tagställen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Punktdesinfektion av kroppsvätskor utförs omedelbart. Rengöring 1 gång/vecka. Glöm inte ”handtag” på hjulen. Åtgärd mellan vårdtagare vid utprovning eller korttidsanvändning: Dynan täcks med underlägg med fuktspärr, byt underlägg efter användning. Tagställen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid, glöm inte ”handtag” på hjulen. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Återlämning av hjälpmedel Vid återlämnandet ska hjälpmedlet vara väl rengjort. Enheten ansvarar för att rengöra hjälpmedlet enligt tillverkarens anvisning. I väntan på transport förvaras hjälpmedlen så att de inte förorenar annat rent material eller riskeras att av misstag tas i bruk av annan person. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 11. Asymtomatisk bakteriuri ABU - kort information Äldre människor har ofta bakterier i urinen utan att de orsakar besvär eller urinvägsinfektion. Det kalls asymtomatisk bakteriuri (ABU) och ska inte behandlas med antibiotika. Nytillkomna besvär kan ha andra orsaker än en urinvägsinfektion Av tradition har symtom som trötthet, oro och förvirring ofta ansetts kunna vara orsakade av urinvägsinfektion. Senare forskning visar att dessa besvär oftast inte beror på urinvägsinfektion. Symtom som trötthet, oro och förvirring har mestadels andra orsaker, exempelvis andra sjukdomar, biverkningar av läkemedel eller att förändring nyligen skett i personens omgivning. När en äldre människa påvisar dessa symtom är en helhetsbedömning av hälsotillståndet viktigt. Att inte förbise andra orsaker till besvären eller misstolka dem som urinvägsinfektion. Som vårdtagare är det viktigt att inte få antibiotika i onödan. Antibiotika slår även ut bakterier som har en skyddande effekt både i urinvägarna och i tarmen. Slås de ut kan mer sjukdomsalstrande bakterier ta över normalfloran. Antibiotika kan också utlösa biverkningar i form av diarré, vilket kan vara påfrestande för äldre sköra personer. Dessutom riskerar man att sålla fram bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika, dessa bakterier kan sedan orsaka svårbehandlade infektioner. Vid nytillkomna, plötsliga besvär som sveda vid vattenkastning och täta urinträngningar med eller utan feber, kan orsaken vara en urinvägsinfektion. Urinodling tas vid misstanke om urinvägsinfektion innan antibiotika ordineras av ansvarig läkare. Använd er gärna av informationsbroschyr: ”Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen” – läsvänlig version ” Det är vanligt att äldre har bakterier i urinen” – utskriftsvänlig version Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 12. Urinkateter Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare. Läkare och sjuksköterska har formell kompetens att utföra kateterbehandling, uppgiften kan också delegeras. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att det dels finns rutiner för tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels för att ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. (SOSFS 2011:9). Urininkontinens eller personalbrist är inte indikation för KAD. Metodval Kateterisering av urinblåsa kan utföras med ren eller steril metod. Läkare har det medicinska ansvaret för kateterbehandling och ordinerar val av metod. Sjuksköterskan har ansvar för katetersättning, anpassade tillbehör, för nödvändiga kontroller samt för att åtgärder och uppföljning sker. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för att ta fram instruktioner som anpassas till arbetsplatsens art och tillgång till kompetens. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten har kännedom om denna instruktion, att det finns skriftliga rutiner för kateterisering av urinblåsan, att de är kända och att dessa följs i verksamheten. Urinvägsinfektion Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen (VRI) och förekommer oftast i samband med behandling med kvarliggande kateter (KAD). Risken för vårdrelaterad urinvägsinfektion ökar med cirka tio procent för varje dygn som vårdtagaren har KAD. Bakterier kommer in via kateterns utsida (64 %) eller insida (36 %). Kateterbyte bör ske efter 2-3 dagars antibiotikabehandling på grund av att bakterier fäster i den biofilm som omger kateterytan och inte kan nås av antibiotika. Rådgör med ansvarig läkare. Förebygg VRI genom att: • • • • • Basala hygienrutiner alltid tillämpas vid all hantering av KAD. Tvätta urinrörsmynningen och katetern dagligen med tvål och vatten i samband med nedre toalett och/eller då den blivit förorenad. Undvika täta byten av urinuppsamlingspåse. Ha god handhygien hos vårdpersonal och vårdtagare. Överväga intermittent kateterisering (minskar risken för vårdrelaterade infektioner jämfört med kvarliggande kateter). Blåssköljning Blåssköljning utförs enbart enligt läkarordination med ordinerad spolvätska. Sköljning kan ske med spolspruta eller förfylld bälg. Vid alla typer av särskilda boenden rekommenderas steril spolvätska. I ordinärt boende kan kommunalt vatten användas. • • • • • Används kranvatten skall det vara kroppsvarmt och nytappat. Vatten från egen brunn ersätts med steril lösning. Undvik att spolsprutans/bälgens spets kommer i kontakt med kateterns utsida. Engångsspolspruta/bälg kasseras efter användning. Dessa får inte användas vid mer än ett tillfälle, inte heller rengöras eller desinfekteras. Flergångsspolspruta desinfekteras i diskdesinfektor efter varje användning och förvaras så att renheten behålls. Byt till ny urinuppsamlingspåse efter spolning. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Urinuppsamlingssystem Ett slutet system består av urinuppsamlingspåse med bottenventil och bör vara förstahandsval. • • • • Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts. Påsen byts minst en gång i veckan samt vid behov. Märk påsen med datum för bytet. Ny påse vid kateterbyte. På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara påsen, påsen kastas när den kopplats bort. Urinprov Morgonurin är det bästa att ta prov från. När urinprovet är taget ska det förvaras kylt för att förhindra tillväxt av bakterier och skyndsamt sändas för odling till det mikrobiologiska laboratoriet. Använd kylväska vid längre transporter. Ange på remiss: • pågående, nyss avslutad eller planerad antibiotikabehandling. • uppgift om hur provet är taget, till exempel tvättat kastat prov, urin från KAD, tappat prov eller prov från blåspunktion. Detta har betydelse för hur provet ska bedömas. • blåsinkubationstid (helst 4 timmar). För fullständig information om provtagning se Provtagningsanvisning från aktuella laboratorier. Provtagning för urinodling ur kvarliggande kateter När slutet urinuppsamlingssystem används tas urinodling alltid direkt från katetern. Stäng av katetern ½ - 1 timme med kateterventilen eller steril propp. Undvik kateterklämma eftersom den kan förstöra kanalen till kateterballongen och ger större risk för infektioner. Bild från Vårdhandboken Vid urinprovtagning på latexkateter används steril spruta och så tunn kanyl som möjligt. Desinfektera noggrant före punktion med Klorhexidinsprit i minst 30 sekunder. Stick sedan nedanför förgreningen av katetern. Tillverkarens rekommendation angående stickbarhet i katetermaterialet ska alltid följas. Vissa katetrar och urinuppsamlingspåsar har ett speciellt provtagningsmembran genom vilket provet ska tas. Endast uttalad symtomgivande UVI och odling som påvisar bakterier i urinen skall antibiotikabehandlas vid KAD. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 13. Hygienrutiner vid blodburen smitta Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all vård och behandling. I vårt arbetssätt ska allt blod ses som smittsamt, oavsett om känd smitta föreligger eller inte. Med fungerande arbetsrutiner är risken för blodburen smitta mycket liten. Sociala kontakter eller arbetsmoment där det inte finns risk för kontakt med blod eller andra kroppsvätskor krävs inga särskilda skyddsåtgärder. Smitta överförs inte genom kramar, livsmedel, bestick, glas, porslin, via luften eller gemensamma toaletter. Blod på oskadad hud utgör inte heller någon smittrisk. För mer information respektive blodburensmitta kan smittskyddsblad hämtas från Smittskyddsenheten i Östergötland. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns ytterligare information att hämta hem. Vårdtagare Alla bärare av blodburen smitta ska enligt smittskyddslagen genom sin behandlande läkare få förhållningsregler om vad de ska göra för att begränsa smittspridning. Vårdtagare som har en blödningsbenägenhet ska ha enkelrum med egen dusch och toalett. Handskar används enligt basala hygienrutiner samt om vårdtagare behöver hjälp med: - rakning med hyvel/kniv - tandborstning och har blödande tandkött Punktdesinfektion Torka omedelbart upp allt spill/stänk av blod med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Till större spill på ytor används ett oxiderande desinfektionsmedel (exempelvis VirKon/Klorin) efter det att blodet har avlägsnats. Rengöring/desinfektion av flergångsmaterial utförs på sedvanligt sätt. Avfall Nerblodat avfall läggs i plastpåse som knyts ihop och läggs i sopsäck/påse. Hanteras som brännbart avfall, om inga avvikande lokala anvisningar finns. Skärande/stickande avfall läggs i avsedd punktionssäker behållare. Städning Städa på sedvanligt sätt efter det att eventuella kroppsvätskor avlägsnats och punktdesinfektion utförts. Tvätt Kraftigt nerblodad tvätt från person med känd blodsmitta tvättas separat. Kraftigt nerblodad tvätt som hanteras av tvätteri ska tas omhand enligt tvätteriets instruktioner för smittförande tvätt. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 14. Enteral nutrition (sondmatning) via PEG/knapp eller sond Sondnäring ges som enda näringskälla eller som komplement till vanlig mat. Den är ordinerad av dietist/läkare. Dietisterna står också för skötselinstruktioner, innehållet nedan kan ses som ett komplement. Se Vårdhandboken för tekniskt genomförande. PEG/Knapp Det är viktigt att gastrostomin sköts dagligen enligt klara rutiner för att minska risken för komplikationer. Den vanligaste komplikationen är sårinfektion runt katetern. Om huden runt PEG/knapp ser irriterad/infekterad ut kontaktas ansvarig vårdgivare. Munvård OBS! Det är viktigt att vårdtagaren får hjälp med munhygien flera gånger per dag. Sondnäring Tillväxt av bakterier sker snabbare i näringslösningar än i vanlig mat och dryck. Arbeta alltid med ny desinfekterade händer vid ihop koppling och övrig hantering av sondmat för att förhindra bakteriekontamination av näringslösningen med tillhörande utrustning. Näringslösningar finns som både sterila och icke sterila. Sterila produkter Fabrikstillverkad näringslösning i ursprunglig påse, flaska eller motsvarande är steril. Innehållet i påse osterilas inte lika lätt som flaskor som öppnas (skruvlock, kapsyl). Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur Öppnad flaska, burk eller motsvarande ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom den tid som anges i tillverkarens anvisningar. Öppnad flaska, burk eller motsvarande i rumstemperatur skall kasseras efter 4 timmar. Slutna system kan hänga upp till 24 timmar. Icke sterila produkter Produkter i pulverform som blandas med vatten. Steril produkt som hälls över i annan behållare är inte längre steril. Tillförsel av icke sterila produkter skall vara avslutad inom 4 timmar efter beredning. Skötsel av aggregat, behållare, sondsprutor och matningsslang Dessa är medicintekniska produkter och kan vara för flergångs eller engångsbruk. Engångsprodukter får inte återanvändas. OBS! Tänk på att tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvänds! All disk av flergångsprodukter ska ske med ren diskborste. Torkas i diskställ som regelbundet görs rent. Undvik att torka/förvara på textil handduk för att förhindra bakterietillväxt på den våta handuken. Framtaget av Vårdhygien Östergötland Aggregat • • • Vid intermittent tillförsel byts aggregatet efter varje matningstillfälle. Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregat minst en gång per dygn. Vid kontinuerlig användning av storpåse byts aggregatet när påsen är tom eller varit frånkopplad. Behållare till icke steril produkt Engångs eller flergångsbehållare kan användas för icke steril produkt. Flergångsbehållare diskas mellan varje matningstillfälle med handdiskmedel och vatten eller körs i hushållsdiskmaskin. Kasseras vid missfärgning eller vid bristande funktion, annars byte enligt tillverkarens rekommendationer. Sondspruta Engångs eller flergångsspruta kan användas. Om sondsprutan är flergångs rengörs den enligt tillverkarens rekommendationer efter varje mattillfälle. Sprutan diskas isärtagen och lufttorkas upprättstående för att undvika bakterie tillväxt i kvarstående vatten. Förvaras torrt och dammfritt. Engångsspruta kasseras omgående efter användning. Matningsslang till knapp Matningsslangen (adaptern) skall användas och bytas ut enligt tillverkarens rekommendationer. Efter var måltid lossas adaptern, den spolas först med varmt vatten och därefter med diskmedel och vatten. Skölj noga och blås igenom med luft med hjälp av en ren sondspruta för att avlägsna vattnet. Förvara slangen i en ren plastpåse alternativ burk i vårdtagarens kylskåp. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 15. Multiresistenta bakterier (MRB) Med multiresistenta bakterier - MRB, avses bakterier som är motståndskraftiga mot ett flertal antibiotika så att etablerade antibiotikaalternativ inte längre kan användas för behandling eller profylax. Viktiga multiresistenta bakterier att känna till i Sverige och utomlands i dagsläget: • • • MRSA = Meticillinresistenta Staphylococcus aureus VRE = Vankomycin Resistenta Enterococcus faecalis eller Enterococcus faecium ESBL och ESBL carba - bakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamases (ett enzym). Gramnegativa tarmbakterier främst E. coli och Klebsiella pneumonie som producerar ESBL. MRB är inte mer aggressiv än bakterie som inte är multiresistent, men när de ger infektion kan de vara svårare att behandla. MRB blir allt vanligare och förekommer idag över hela världen, inom sjukhus och institutioner såsom äldreboenden, rehabiliteringsenheter, behandlingshem med mera. Grundläggande i kampen mot MRB är: • • Väl fungerande basala hygienrutiner, oberoende av vårdform och vårdgivare. Tidig upptäckt och snabba förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa spridning. Observera att medicinskt indicerade åtgärder inte får försenas på grund av misstänkt eller konstaterad förekomst av MRB hos en vårdtagare. Vi bör vara speciellt observanta på vårdtagare som fått vård utanför Sverige, liksom vårdpersonal som har arbetat eller vårdats inom hälso- och sjukvård utanför landet. Detsamma gäller vårdtagare och personal som kommer från vårdmiljöer med känd MRB-problematik inom Sverige. Följ lokala anvisningar gällande provtagning/kontrollodlingar. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland Multiresistenta bakterier – kort information a. MRSA - Meticillinresistenta Stahyloccus aureus Bakgrund Staphylococcus aureus är en av våra vanligaste omgivningsbakterier. De flesta barn och vuxna är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden. Det är vanligt att vara bärare av sådana bakterier utan att vara sjuk. Staphylococcus aureus kan ibland orsaka infektioner som kan behöva behandlas, exempelvis sårinfektioner, bölder, impetigo (svinkoppor). MRSA MRSA betyder meticillinresistenta Staphylococcus aureus. MRSA innebär att stafylokockerna är motståndskraftiga (resistenta) mot vissa antibiotika. I övrigt skiljer de sig inte från vanliga antibiotikakänsliga stafylokocker. MRSA kallas i dagligt tal för ”Multiresistenta staffar”. Dessa bakterier är inte mer benägna att ge upphov till infektioner än andra Staphylococcus aureus, men infektioner kan vara svårare att behandla på grund av att bakterierna är motståndskraftiga mot de antibiotika som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av stafylokocker. Erfarenheten visar att MRSA lätt kan spridas inom och mellan vårdmiljöer. Hur sprids MRSA Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta. En person som bara är bärare av MRSA smittar sällan andra. Smittrisken ökar om man har infektioner i huden, svårläkta eller vätskande sår och eksem. Dessa tillstånd kallas för riskfaktorer för smittspridning, bäraren benämns då som ”spridare”. Till riskfaktorer räknas också vissa kroniska hudsjukdomar samt stomier och katetrar som passerar genom hud och slemhinnor. I eller på riskfaktorerna finns mycket bakterier. En MRSA-bärare som har riskfaktorer för smittspridning kan smitta andra inom familjen, på förskolan, vid kontakt med djur, vid kroppskontakt inom sport och idrott samt i träningslokaler och på gym. MRSA smittar via händerna till andra personer och kan också fastna på saker i omgivningen, till exempel handtag och träningsmattor. Smittspridning kan även ske på sjukhus, i äldrevården och i andra vårdmiljöer. I samband med konstaterat bärarskap etableras kontakt med infektionskliniken där individuella råd och anvisningar ges. Läs mer på Smittskyddsblad Folkhälsomyndigheten Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland b. VRE - Vancomycinresistenta enterokocker Bakgrund Enterokocker är bakterier som normalt förekommer i tarmen. Alla människor har bakterier i tarmen, den så kallade normala tarmfloran. Den är nödvändig för att bryta ner mat och viktig för immunförsvaret. De vanligaste arterna är Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. En anledning till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljöer är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal av våra vanliga antibiotika. De är synnerligen svåra att städa bort, de kräver en noggrann mekanisk bearbetning för att avlägsnas ur miljön. VRE VRE är enterokocker som utvecklat motståndskraft mot ett antibiotikum, Vancomycin. Vancomycin används vid svåra infektioner orsakade av bl.a. enterokocker. VRE är därför betydligt svårare att behandla. De allra flesta med VRE har dem i tarmen utan att vara sjuka, så kallat bärarskap. Bärarskap är inte sjukdom och ska inte behandlas. VRE orsakar inte sjukdom oftare än andra enterokocker. Infektioner med symtom är ovanliga och drabbar framför allt äldre personer eller personer med nedsatt infektionsförsvar. Det rör sig oftast om urinvägsinfektioner eller sårinfektion, sällan allvarliga infektioner. Om VRE orsakar infektion, måste särskilda antibiotika användas. Hur sprids VRE Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta. Smittrisken ökar om man har diarré, infekterade sår, KAD eller inkontinens. Bakterierna sprids bl.a. via händerna efter toalettbesök. I vård kan VRE spridas mellan vårdtagare, främst via händer. VRE kan även finnas kvar på ytor i toalett/badrum eller rum/lägenhet. Bakterierna sprids också via händerna efter toalettbesök. Ett bärarskap kan uppstå om bakterierna passerar in via munnen. Läs mer på Smittskyddsblad Folkhälsomyndigheten Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland c. ESBL - Multiresistenta gramnegativa bakterier Bakgrund Alla människor har bakterier i tarmen, den så kallade normala tarmfloran. Den är nödvändig för att bryta ner mat och viktig för immunförsvaret. ESBL-bildande bakterier är tarmbakterier som kan ingå i tarmfloran under kortare eller längre tid. ESBL ESBL betyder ”extended spectrum betalactamases”. Det är ämnen (enzymer) som kan bildas av tarmbakterier. Dessa ämnen bryter ner vanliga antibiotika, t.ex. penicilliner. Därmed får ESBLbildande bakterier motståndskraft (resistens) mot sådana antibiotika. De kan dock behandlas med andra sorters antibiotika om de skulle orsaka en infektion. De allra flesta med ESBL-bildande bakterier har dem i tarmen utan att vara sjuka, så kallat bärarskap. Bärarskap är inte sjukdom och ska inte behandlas. ESBL-bildande bakterier orsakar inte sjukdom oftare än andra bakterier. Om ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom är det oftast en vanlig urinvägsinfektion men det kan också vara andra typer av infektioner. Skillnaden är att vid en infektion med ESBL-bildande bakterier måste man behandlas med andra sorters antibiotika. Hur sprids ESBL Bakterien sprids via direkt eller indirekt kontaktsmitta. För att man ska bli bärare av ESBL-bildande bakterier måste de komma in via munnen. Man kan bli smittad via mat och vatten som är förorenade med tarmbakterier, framförallt i samband med utlandsresa. Bakterierna sprids också via händerna efter toalettbesök. Vid vård kan ESBL-bildande bakterier också överföras från sår och katetrar mellan vårdtagare, främst via händer. Läs mer på Smittskyddsblad Folkhälsomyndigheten ESBL CARBA ESBL CARBA betyder ”extended spectrum betalactamases med karbapenemasaktivitet”. Det är ämnen (enzymer) som kan bildas av tarmbakterier. Dessa ämnen bryter ner de flesta vanliga antibiotikasorter. Därmed får ESBL CARBA-bildande bakterier motståndskraft (resistens) mot sådana antibiotika. De är därför betydligt svårare att behandla om de skulle orsaka en infektion. Den största risken med antibiotikaresistenta bakterier är att inte få rätt antibiotika vid en infektion. De allra flesta med ESBL CARBA-bildande bakterier har dem i tarmen utan att vara sjuka, så kallat bärarskap. Bärarskap är inte sjukdom och ska inte behandlas. ESBL CARBA-bildande bakterier orsakar inte sjukdom oftare än andra bakterier, men om den orsakar infektionssjukdom kan inte vanliga antibiotika användas. Hur sprids ESBL CARBA För att man ska bli bärare av ESBL CARBA-bildande bakterier måste de komma in via munnen. Man kan bli smittad via mat och vatten som är förorenade med tarmbakterier, framförallt i samband med utlandsresa. Bakterierna sprids också via händerna efter toalettbesök. I vården kan ESBL CARBAbildande bakterier överföras från sår och katetrar mellan vårdtagare, främst via händer. Läs mer på Smittskyddsblad Folkhälsomyndigheten Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 16. Kontrollodlingar (screening) avseende MRSA Innan nedanstående utförs, tag kontakt med hygiensjuksköterska på Vårdhygien! Inför inflyttning av vårdtagare med känd MRSA (=index) till SÄBO, gruppboende eller annat gemensamhetsboende. (Ej i ordinärt boende) • • Vårdtagare (indexfallet) med MRSA-positiv odling i näsa, svalg och/eller ljumske utan riskfaktorer, så kallade bärare, föranleder inte några odlingskontroller av övriga vårdtagare Vårdtagare (indexfallet) MRSA-positiv med riskfaktor(-er), så kallad spridare, föranleder att övriga vårdtagare som har riskfaktorer på mottagande enhet odlas från näsa, svalg, ljumske samt riskfaktor(-er). Riskfaktorer är: Sår, eksem på huden i hårbotten eller i hörselgång även andra hudlesioner (hudåtkommor, fjällande hud), KAD, stomi, sond eller tracheostomi. Provtagningslokal Information gällande odlingsprov från olika lokaler: • Näsa: Tag provet från området närmast innanför näsöppningen, innanför näsvingens insida, genom att fuktad pinne trycks mot slemhinnan och roteras. • Svalg: Rotera pinnen mot båda tonsillerna. Undvik att vidröra tungan och slemhinnor med provtagningspinnen. • Ljumske: Rotera en fuktad pinne i ljumsken området mot genitalierna (inte ut mot höften). I förekommande fall tas prov från sår, eksem, urin från kateterbärare. • Sår, eksem: på huden i hårbotten eller i hörselgång eller andra hudlesioner. Rengör såret först. Rotera därefter provtagningspinnen i sårkanten/sårbotten. Om prov tas från torra lokaler kan pinnen fuktas lätt i transportmediet som finns i röret. Gnugga fram och tillbaka över området några gånger. • KAD: suprapubiskateter, urostomi, nefrostomi. Prov tas som vid en vanlig urinodling och skickas i ett sterilt rör med gul kork. Förvara prover i kyla i avvaktan på transport. • Stomi, sond och tracheostomi: Rotera pinnen runt i öppningen (stomat). En månad efter inflyttning av MRSA-positiv spridare: • • Alla vårdtagare med riskfaktor plus indexfallet odlas från respektive riskfaktor. Vårdtagare med riskfaktor som ska flytta från enheten/avdelningen odlas från näsa, svalg, ljumske och riskfaktor. Om indexfallet avlider, kontrollodla övriga vårdtagare på enheten som har riskfaktorer en vecka senare. Kontrollodlingar upphör om inga nya fall inträffar. Vårdtagare på enheten som ordineras antibiotika för sår-/mjukdelsinfektioner, kontrollodla från infektionsstället innan behandling påbörjas. Urinvägsinfektion som ska antibiotika behandlas hos kateterbärare(KAD eller liknande), ta urinodling innan behandling påbörjas. Framtaget av Vårdhygien Östergötland MRSA konstateras oväntat hos vårdtagare (=index) på SÄBO, gruppboende eller annat gemensamhetsboende (ej i ordinärt boende) Smittspårning startas efter samtal från Vårdhygien. Vilka skall kontrollodlas (screenas)? • • • • Vårdtagare med riskfaktorer, som finns på enheten där det oväntade MRSA-positiva svaret erhålls, ska kontrollodlas från näsa, svalg, ljumske samt från riskfaktor(-er). Vårdtagare som delat rum med indexfallet kontrollodlas alltid från näsa, svalg, ljumske och eventuella riskfaktor(-er). Redan utskrivna vårdtagare (alla) som har vårdats på samma rum som MRSA-positiv ska kontaktas via brev med information om kontrollodling från näsa, svalg, ljumske och eventuella riskfaktorer. Om vårdtagare har flyttat till annan enhet, informera om aktuell kontrollodling. Personalal/studerande med riskfaktor som har vårdat indexfallet ska kontrollodlas från sår och eksem (även småsår såsom nagelbandsinfektion, sår i näsan, hörselgångseksem) samt näsa, svalg och ljumske. Observera; prover ska aldrig tas under pågående arbetspass utan först nästa dag före arbetets början. Information och brev att ta med till aktuell vårdinrättning fås från Vårdhygien i samband med aktuellt fall. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 17 a. Förhållningsätt vid MRSA på SÄBO, gruppboende eller annat gemensamt boende Grundläggande i vård och omsorg är: • • Väl fungerande basala hygienrutiner, oberoende av vårdform och vårdgivare. Tidig upptäckt och snabba förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa spridning. Observera att medicinskt nödvändiga åtgärder inte får försenas på grund av misstänkt eller konstaterad förekomst av MRSA hos vårdtagaren. Basala hygienrutiner förhindrar smittspridning (gäller all personal) och skall alltid tillämpas oavsett om riskfaktor finns eller inte. Fullständig beskrivning av basala hygienrutiner finns i kapitel 2. Handdesinfektion De alkoholbaserade handdesinfektionsmedel som används är effektiva även mot MRSA. • • Desinfektera händer och vid behov underarmar före och efter alla vård- och omvårdnadsinsatser, även om du skall använda handskar. Desinfektion ska även genomföras före rent arbete och efter orent/smutsigt arbete. Handskar • • • • • • Handskar används bara vid kontakt med blod, urin, avföring, kräkning, sekret. Desinfektera alltid händerna före och efter handskanvändning. Handskar är för engångsbruk och får aldrig desinfekteras eller återanvändas utan kastas direkt efter användning. Byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma vårdtagare. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som händer utan handskar. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Förvara aldrig handskar löst i fickorna. Skyddskläder Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetskläderna kontamineras (förorenas). Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. Exempel på arbetsmoment där plastförkläde ska användas: • hjälp med personlig hygien och toalettbestyr • på- och avklädning • omläggning av sår • bäddning • hantering av smutstvätt • byte av urinuppsamlingspåse • sugning av luftvägar • städning av toalett Framtaget av Vårdhygien Östergötland Personal • Personal som vårdar MRSA-positiv, ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Vid behov kontaktas läkare för bedömning. Vårdtagare • • • • Ska ha eget rum/lägenhet med tillgång till egen toalett gäller även på korttidsboende. Ska tillämpa god handhygien eller få hjälp med detta. Har inte tillträde till den del av köket där mat bereds så länge vårdtagaren ses som spridare. Överblivet engångs material exempelvis förband, undersökningshandskar, engångs plastförkläde, inkontinensskydd som tagits in till vårdtagaren lämnas kvar eller kasseras. Besökare • Ska tillämpa god handhygien. Städning och desinfektion i boendes rum/lägenhet • Daglig städning och desinfektion av tagställen, dvs. ytor som frekvent berörs av personal/vårdtagares händer. Då MRSA positiv vårdtagare går från spridare till bärare ska ”slutstädning” ske enligt lokal anvisning. Hjälpmedel • • Ska vara personliga. Innan hjälpmedlet används av någon annan ska det rengöras och desinfekteras. Tvätthantering på enheten: • • • • Följ tvättråd för respektive plagg och textilier. Vårdtagares tvätt ska inte samtvättas med annan vårdtagares tvätt. Kläderna ska torkas snabbt och förvaras i vårdtagarens lägenhet. Samlas ihop tvätten i lämpligt emballage innan den tas direkt till tvättstuga. Smittförande tvätt är textilier som är kraftigt förorenade med kroppsvätskor från vårdtagare med MRSA. Då smittförande tvätt tvättas i 40°C eller mindre rekommenderas att nästa maskin tvättas i minst 60°C. Lakan och handdukar som tvättas på enheten kan samtvättas, i lägst 60-70 grader under minst 10 minuter. Bör torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden. Tvätt till TvNo • • Textilier som är kraftigt förorenade med kroppsvätskor från vårdtagare med MRSA betraktas som smittförande, följ tvätteriets instruktioner för smittförande tvätt. Tvättsäcken försluts inne hos vårdtagaren, viktigt att tvättsäcken behålls ren på utsidan. Övrig tvätt skickas enligt vanlig rutin. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 17 b. Förhållningsätt vid MRSA i ordinärt boende eller annan egenboende form Grundläggande i vård och omsorg är: • • Väl fungerande basala hygienrutiner, oberoende av vårdform och vårdgivare. Tidig upptäckt och snabba förebyggande åtgärder för att förhindra eller begränsa spridning. Observera att medicinskt indicerade åtgärder inte får försenas på grund av misstänkt eller konstaterad förekomst av MRSA hos vårdtagaren. Basala hygienrutiner förhindrar smittspridning (gäller all personal) och skall alltid tillämpas oavsett om riskfaktor finns eller inte. Fullständig beskrivning av basala hygienrutiner finns i kapitel 2. Handdesinfektion De alkoholbaserade handdesinfektionsmedel som används är effektiva även mot MRSA. • • Desinfektera händer och vid behov underarmar före och efter alla vård- och omvårdnadsinsatser, även om du skall använda handskar. Desinfektion ska även genomföras före rent arbete och efter orent/smutsigt arbete. Handskar • • • • • • Handskar används bara vid kontakt med blod, urin, avföring, kräkning, sekret. Desinfektera alltid händerna före och efter handskanvändning. Handskar är för engångsbruk och får aldrig desinfekteras eller återanvändas utan kastas direkt efter användning. Byt handskar mellan olika vårdmoment, även hos samma vårdtagare. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som händer utan handskar. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Förvara aldrig handskar löst i fickorna. Skyddskläder Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetskläderna kontamineras (förorenas). Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. Exempel på arbetsmoment där skyddskläder ska användas: • hjälp med personlig hygien och toalettbestyr • på- och avklädning • omläggning av sår • bäddning • hantering av smutstvätt • byte av urinuppsamlingspåse • sugning av luftvägar • städning av toalett Framtaget av Vårdhygien Östergötland Personal • • Personal som vårdar MRSA-positiv, ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Vid behov kontaktas läkare för bedömning. Observera: hantera personalryggsäckar och andra väskor så de inte kontamineras (förorenas) och blir en smittspridningsrisk. Vårdtagare • • Ska informeras om att tillämpa god handhygien eller få hjälp med detta. Överblivet engångs material exempelvis förband, undersökningshandskar, engångs plastförkläde, inkontinensskydd som tagits med till vårdtagaren lämnas kvar eller kasseras Städning • Vid städning och rengöring används de kemikalier som vårdtagaren har att tillgå, men ska utföras med noggrannhet. Tvätt • • Följ tvättråd för respektive plagg och textilier. Bör om möjligt torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden. Lakan och handdukar bör tvättas i lägst 60-70 grader. Bör torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden. Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland 18. Referenser Vårdhandboken www.vårdhandboken.se Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2006 Socialstyrelsens författningssamlingar (SOSFS) www.sos.se Arbetarmiljöverkets författningssamlingar www.av.se Bakteriologiska provtagningsanvisningar. Se lokala anvisningar för respektive område. Smittskyddsenheten i Region Östergötland Vårdhygien i Region Östergötland Folkhälsomyndigheten SKL:s åtta framgångsfaktorer Vårdrelaterade infektioner framgångsfaktorer som förebygger Urinvägskateterisering PM Urologiska kliniken, Region Östergötland Tillbaka Framtaget av Vårdhygien Östergötland
© Copyright 2024