enkelt! - Regionförbundet Sörmland
ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 helt Sörmland enkelt! INLEDAREN 7 Regionförbundet fortsätter stötta industrin i Katrineholm 72 miljoner till biogas i Sörmland Sinka inte planeringen för Ostlänken! En analytiker funderar på hur våra pendlingsmönster förändrats över tid Läs mer på sid 12 Nästa vecka arrangerar regionförbundet årets Kompetensforum i Nyköping. Temat är bygget av Ostlänken som drivkraft för ett ökat utbud av arbetstillfällen. Vi vet att ett stort infrastrukturprojekt som detta kommer att leda till många jobb både under byggtiden och efteråt. Det betyder mycket för regionen och länet. Sörmland har totalt sett en hög arbetslöshet och därför behöver vi fler jobb. Bygget av Ostlänken är alltså ett unikt tillfälle att förstärka arbetsmarknaden i Sörmland. Utbyggnaden kommer att innebära många arbetstillfällen inom varierande yrkesområden. Därför är årets kompetensforum viktigt. Men samtidigt kan vi konstatera att det i länet som helhet redan idag finns en efterfrågan på arbetskraft men att det råder brist på rätt kompetens. Därför är det viktigt att även diskutera hur vi kan förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Då gäller det att inte bara se till behov av utbildning utan även att få arbetsgivare att anpassa sina kompetenskrav och ta ansvar för kompetensutveckling på arbetsplatsen. Regionförbundets politiska kompetensberedning har tagit på sig att driva dessa frågor på ett tydligt sätt och arrangerandet av Kompetensforum är ett led i detta. Göran Norberg Förbundsdirektör [email protected] ”Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland” Foto: www.pixabay.com 2 5 Brist på arbete eller brist på arbetskraft SAMHÄLLSPLANERING Foto: Therese Swärd Debattartikel Fler bostäder med regionalt och nationellt stöd till kommunerna Staten och regionerna bör stötta kommunerna i deras uppdrag att planera för nya bostäder. Det föreslår Bostadsplaneringskommittén, som pekar på brister i samordningen med infrastruktur, trafikförsörjning och regional utveckling. Vi uppmanar regeringen och bostadsminister Mehmet Kaplan att genomföra kommitténs förslag – för en effektivare bostadsförsörjning och mer livskraftiga regioner som kan stärka Sverige i en hårdnande global konkurrens. Det skriver företrädare för 15 regioner. Sveriges befolkning ökar, samtidigt som många flyttlass går mot större städer och högskoleorter. Vi behöver fler bostäder där vi ser tillväxt och inflyttning i dag. Vi behöver också en bättre fysisk planering som binder samman befintliga bostadsområden, kommuner och regioner och som bidrar till tillväxt och utveckling i hela landet. Det är vad Bostadsplaneringskommitténs arbete har syftat till. Tre huvudförslag presenterades i blocköverskridande enighet under sommaren: Ökad samordning mellan kommunernas planering för bostadsförsörjning och regional planering för transportinfrastruktur, tillväxt och kollektivtrafik. Bostadsplaneringskommittén konstaterar att kommunernas planering för bostadsförsörjning i stora stycken lever sitt eget liv, frikopplad från övrig kommunal planering och utan samordning med bostadsmarknadens aktörer och regionernas planering. Vårt regelverk ställer inga krav på sådan samordning, en brist vi är i princip ensamma om i en internationell jämförelse. Vi delar kommitténs uppfattning; Sverige behöver en mer samordnad samhällsplanering för att kunna möta nya utmaningar och tuffare konkurrens i en global ekonomi. En ny lag om regional fysisk planering med länen som indelningsgrund. Bostadsplaneringskommittén föreslår att regionerna, regionförbunden eller landstingen i varje län ska vara skyldiga att erbjuda kommunerna ett vägledande stöd kring avvägningar mellan olika nationella och regionala intressen. Kommittén konstaterar att en regional fysisk planering skulle placera frågorna i ett större geografiskt sammanhang än vad enskilda kommuner kan göra, och därmed effektivisera arbetet med bostadsförsörjning och en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. utan att urholka det kommunala självstyret Detta ska ske utan att urholka det kommunala självstyret. Förslaget ger stort utrymme för kommunerna att anpassa tillämpningen av den regionala fysiska planeringen utifrån specifika behov och förutsättningar; det vet vi att många kommunala företrädare uppskattar. Regioner och kommuner samarbetar i varierande grad kring fysisk planering redan i dag. Bostadsplaneringskommittén konstaterar att kommuner med praktiska erfarenheter av sådant samarbete överlag är positiva. Ett kompletterande regionalt perspektiv gör kommunernas utmaningar enklare att hantera i en verklighet som har förändrats drastiskt sedan dagens lagstiftning infördes. ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 2 SAMHÄLLSPLANERING Exempel från våra storstadsregioner visar att arbetspendlingen över kommungränserna har ökat med 60 procent de senaste 20 åren, och att varannan sysselsatt numera arbetar i en annan kommun än hemkommunen. Men utmaningarna är inte på något vis unika för storstadsregionerna – drygt hälften av Sveriges kommuner har ett underskott på bostäder och samtliga 290 kommuner skulle gynnas av en mer genomtänkt fysisk planering. En nationell strategi för fysisk planering och bostadsförsörjning. Bostadsplaneringskommittén pekar på att statens agerande har stora brister i samordning, effektivitet och tydlighet. Ett hundratal statliga mål har etablerats över lång tid och ofta utan inbördes samordning. Syftet har varit att skapa en hållbar samhällsplanering, men resultatet är ett ofta snårigt regelverk utan tydligt ansvar och prioriteringar. Kommittén föreslår därför att ett nationellt forum för fysisk planering och bostadsförsörjningsfrågor inrättas. Forumet blir statens verktyg för att koordinera olika mål och öka samordningen mellan involverade aktörer på statlig, regional respektive kommunal nivå. Vi är övertygade om att Bostadsplaneringskommitténs förslag sammantaget medför en bättre samhällsplanering. För frågor som har ett tydligt nationellt strategiskt värde och som syftar till en hållbar utveckling för hela landet föreslås en nationell strategi som bör redovisas i en skrivelse till riksdagen. Vi är övertygade om att Bostadsplaneringskommitténs förslag sammantaget medför en bättre samhällsplanering. Det gäller inte bara nya bostäder utan även utvecklad kollektivtrafik och annan infrastruktur som behövs för en befolkning som väntas växa med en miljon människor till år 2025. Vi uppmuntrar regeringen att fullfölja Bostadsplaneringskommitténs förslag enligt tidplan. Det är ett viktigt steg i riktning mot en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling i hela Sverige, som gör oss starkare rustade för att möta den globala konkurrensen! Viking Jonsson (S), ordförande för Regionförbundet Sörmland tillsammans med företrädare för 14 andra regioner INFR ASTRUKTUR OCH BESÖKSNÄRING Foto: © Stockholm Skavsta flygplats 2 Uppåtgående trend för Skavsta Det lyfter bra på Stockholm Skavsta flygplats just nu. Flera nya linjer har haft premiär under sommaren och passagerarantalet stiger. Samtidigt har ett framgångsrikt anläggningsarbete med ny beläggning på huvudlandningsbanan genomförts enligt plan. Skavsta hade 19 procent fler passagerare i september i år jämfört med förra året. Det är den starkaste ökningen bland flygplatserna i Stockholmsregionen och innebär att drygt 180 000 passagerare reste till eller från flygplatsen under den aktuella månaden. En av förklaringarna till den goda utvecklingen är att båda flygbolagen Wizz Air och Ryanair startat nya destinationer från Skavsta. Nu senast var det Köpenhamnslinjen som invigdes. – Vi är mycket nöjda med destinationen, den dagliga frekvensen och det förtroende Ryanair visar genom att utöka sin trafik på Stockholm Skavsta flygplats, säger Peter Steinmetz, vd vid Stockholm Skavsta flygplats i ett pressmeddelande. – Prissättningen är verkligen attraktiv, vilket gör att flygförbindelsen inte bara öppnar möjligheter för weekendresor, utan även för affärsresor till Köpenhamn och Öresundsregionen, eller vidare därifrån genom att använda flygplatsen som en hubb, fortsätter han. Prognosen för hela 2015 är en ökning med tio procent, och Peter Steinmetz är naturligtvis glad att ha lyckats vända trenden. Prissättningen är verkligen attraktiv Under den gångna sommaren utfördes dessutom ett stort anläggningsarbete på landningsbanorna nattetid, och under hösten fortsätter arbetet med att också förstärka och lägga om taxibanorna för att höja standarden. För mer information, se www.skavsta.se ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 3 NÄRINGSLIV Foto: Johnér Press- meddelande Regionförbundet satsar mer pengar på näringslivet i Katrineholm Regionförbundet Sörmland satsar ytterligare 150 000 kronor på insatser som ska främja utvecklingen av näringslivet i Katrineholm. Det beslutade regionstyrelsen vid sitt ordinarie sammanträde i Trosa den 29 oktober. Mälardalens högskola, bygga en utvecklingsresurs inom områdena produktionsteknik, tillverkning och logistik. Bakgrunden är den situation som uppstod på arbetsmarknaden i Katrineholm med anledning av beskedet om nedläggningen av hela Ericssons verksamhet. Detta har i sin tur genererat en kraftsamling av aktiviteter under det senaste året. förutsättningar för att vissa satsningar kan få ytterligare finansiering från statliga organ. Regionala och lokala intressenter har tillsammans med Katrineholms kommun och representanter för Ericsson och regeringen (Närings- och arbetsmarknadsdepartementen) haft överläggningar sedan beskedet kom. Idén om att utveckla ett industriellt utvecklingscentrum i Katrineholm har också påbörjats. – Men det påbörjade förberedelsearbetet måste fortsätta för att visa regionens vilja att gå före, säger Viking Jonsson (S), ordförande för Regionförbundet Sörmland, i en kommentar. – Målet är att få tillgång till en väl utvecklad industrikompetens i Katrineholm som dels kan samarbeta med relevanta akademier i olika FoU-projekt, dels hjälpa befintliga företag i regionen att utvecklas och expandera, förklarar Jacob Högfeldt (M), vice ordförande för Regionförbundet Sörmland. Inom ramen för det breda samarbete som nu inletts i Katrineholm finns också Målet är att få tillgång till en väl utvecklad industrikompetens i Katrineholm Tanken bakom utvecklingscentrat är att personer vid Ericsson i Katrineholm, med relevant utbildning och kompetens, erbjuds att, i samverkan med Mälardalen Industrial Technology Center och För mer information, kontakta Viking Jonsson 070-528 22 45 Jacob Högfeldt 070-566 62 22 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 4 HÅLLBAR A TR ANSPORTER Foto: Susanne Jönsson, www.pixabay.com 2 72 miljoner till biogas i Sörmland Två nya lantbruksbaserade biogasanläggningar, en i Strängnäs och en i Stigtomta utanför Nyköping, blir verklighet sedan Naturvårdsverket beviljat satsningar på lokala klimatinvesteringsmedel. Tillsammans kan biogasanläggningarna reducera koldioxidutsläppen med 25 500 ton årligen och förse 220 bussar eller 8 000 personbilar med lokalproducerat förnybart drivmedel. I Sörmland finns en stor potential för lokal produktion av biogas för användning som drivmedel. Redan i dag finns biogasanläggningar i Eskilstuna och Katrineholm som förser bussar och bilar med förnybart bränsle. Som vi berättade i förra nyhetsbrevet är det Regionförbundet Sörmland som tillsammans med Biogas Öst samordnat en ansökan för att stötta de lokala företagare som vill genomföra satsningen. Hela sexton sörmländska företag ingår som delägare i biogasanläggningarna, som innebär en total investering på 180 miljoner kronor. Efter det positiva beskedet bidrar ”Klimatklivet”, ett investeringsstöd till åtgärder som ger stora minskningar av koldioxidutsläpp, med 40 procent av investeringen. – Regionförbundet har stöttat initiativet i första hand som en satsning på det lokala näringslivet och som en del i den regionala utvecklingen. Vi ser många olika samhällsnyttor med att vårt lokala näringsliv kan bidra till att uppnå det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta, säger Viking Jonsson (S), ordförande i Regionförbundet Sörmland. nya affärsmöjligheter för oss lantbrukare Biogasanläggningen i Strängnäs ska uppföras på Gorsinge industriområde, ett bra läge nära den lokala bussdepån. Biogasanläggningen möjliggör även ett publikt gastankställe i Strängnäs. – En gasmack i Strängnäs skulle betyda mycket för mitt företag, det är något som vi har efterfrågat länge. Vi har gasbilar redan i dag eftersom vi har sett det som en viktig miljösatsning, så självklart är det en stor nackdel att inte kunna tanka på hemmaplan, berättar Nicklas Thörne på Taxi Strängnäs. Anläggningarna ska i första hand producera biogas från gödsel och restprodukter från lantbruk och livsmedelsindustri. Det som blir kvar efter biogasproduktionen är en näringsrik biogödsel som återförs till lantbruket, ersätter konstgödning och bidrar till att utveckla livsmedelsproduktionen i Sörmland. – Biogasanläggningen i Strängnäs innebär även nya möjligheter för Eskilstuna. Vi har länge varit framgångsrika på biogasproduktion och att använda gasen i kollektivtrafiken. En ny biogasanläggning i grannkommunen kan innebära intressanta möjligheter till samverkan, säger Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande Eskilstuna. – Att satsningen äntligen blir av innebär nya affärsmöjligheter för oss lantbrukare, säger Kjell Johansson, Sjukälla Gård, som är en av delägarna i den tänkta anläggningen i Stigtomta utanför Nyköping. För mer information, kontakta Christoffer Wendel 070-679 78 82 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 5 HÅLLBAR A TR ANSPORTER Foto: Johnny Berg, www.sxc.hu 2 Hamnarna måste användas på ett bättre sätt – Sjöfarten måste öka. Våra hamnar måste användas på ett bättre sätt. Järnvägen kommer inte att räcka till, konstaterade Viking Jonsson (S), ordförande för Regionförbundet Sörmland tillika ordförande i Mälardalsrådets temagrupp för godsfrågor på den storregionala infrastruktur- och kollektivtrafikdag som hölls i Stockholm i slutet av oktober. Drygt 200 politiker, tjänstemän och representanter från näringslivet, varav ett 20-tal från Sörmland, diskuterade denna dag mål, funktioner, brister och förslag på prioriterade åtgärder som behövs för att utveckla transportsystemet och sambanden i regionen. Detta framgångsrika samarbete, som har pågått i många år, kallas för ”En bättre sits” och omfattar hela sju län varav Sörmland är ett. De övriga sex är Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Östergötland och Gotland som tillsammans går under beteckningen Östra Mellansverige. I denna del av landet bor 40 procent av Sveriges befolkning, här skapas 46 procent av landets bruttonationalprodukt och över 1,8 miljoner människor pendlar varje dag till och från jobbet. Syftet med konferensen var att redovisa det arbete som pågått under några år Sjöfarten i regionen är dessutom outvecklad till skillnad från övriga Europa där 25 procent av godstransporterna sker på vatten. I vår region är motsvarande siffra bara sju procent. med att identifiera nutida och framtida behov. Samt att samla in ytterligare inspel till vad som så småningom ska bli en regional systemanalys över det regionala transportsystemet. Inom godstransportområdet finns också stor potential i att göra flera mindre åtgärder. Det kan handla om att förlänga mötesspår, bygga bort backar och höja broar för att optimera befintliga system. – Stockholm är viktigt för oss men vi är också viktiga för Stockholm. Vi måste alla hjälpas åt, sa Tommy Levinsson (S), från landstinget i Västmanland. I ett första steg ska prioriteringarna till systemanalysen som kom fram under dagen nu listas. När den är klar lämnas den över till Trafikverket som regionens samlade syn. Under dagen presenterade också de fyra temagrupperna sitt arbete när det gäller den regionala utvecklingen, transporttillgängligheten, kollektivtrafiken och godshanteringen. man måste kunna dagpendla till Stockholm från hela regionen Några av de slutsatser som kom fram var att man måste kunna dagpendla till Stockholm från hela regionen vilket också innebär att fler bostäder måste byggas i hela regionen. Under nästa år väntas en infrastrukturproposition under våren och 2018 väntas regeringen ta beslut om en ny nationell trafikplan från 2017 till 2029. För mer information, kontakta Christoffer Wendel 070-679 78 82 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 6 INFR ASTRUKTUR Foto: Johnér 2 Sörmland betonar vikten av att Ostlänken inte får stå tillbaka eller försenas på bekostnad av höghastighetstågen. Sinka inte planeringen för Ostlänken! -De nya stambanorna, inklusive Ostlänken, måste trafikeras med snabba regionaltåg. Det är en förutsättning för att de nyttor som vi förväntar oss ska uppstå och att stambanan blir samhällsekonomiskt lönsam. Det menar Regionförbundet Sörmland, Landstinget Sörmland och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet i ett gemensamt svar till Sverigeförhandlingen, vars uppdrag är att möjliggöra ett snabbt genomförande av höghastighetsjärnvägar. Vidare ska förslag till principer för finansiering och en utbyggnadsstrategi tas fram och lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna ska hittas. I ett kompletterande svar till Sverigeförhandlingen skriver också de tre instanserna: – För Sörmlands del kommer Nyköping och Trosa/Vagnhärad att knytas närmare Stockholm, Sveriges nod för utveckling, men även tillgängligheten till och från Norrköping och Linköping kommer att öka markant genom satsningen på Ostlänken. De positiva effekterna kommer även att gynna utvecklingen av Stockholm Skavsta flygplats. Sveriges viktigaste infrastrukturprojekt på många år. Instanserna kan, i övrigt, inte annat än understryka hur viktigt det är att den nya järnvägens nyttor ska spridas till så stora delar av landet som möjligt. Men de är även kritiska i sitt svar och konstaterar bland annat att Sverigeförhandlingens arbete riskerar att snarare försena än gynna exempelvis sträckningar och stationer som redan är utredda. – Vi vill med denna skrivelse peka på hur viktig banan är för Ostlänkenregionen och vill så långt det är möjligt stödja vårt gemensamma arbete att förverkliga Sveriges viktigaste infrastrukturprojekt på många år. De påminner också om att det är viktigt att minnas att finansieringen är ett statligt huvudansvar och att regioner och kommuner redan tagit stort ansvar för infrastrukturutbyggnad i Mälardalen och Ostlänkenregionen. Instanserna ser det som ytterst problematiskt om ytterligare medel, utöver satsningen på Citytunneln till exempel, behöver skjutas till från denna region. – Vårt engagemang utgår från att daglig pendling med ändamålsrenlig trafik möjliggörs på Ostlänen. Vikten av att byggstarten läggs så tidigt som möjligt kan inte nog understrykas, skriver de vidare och fortsätter: Vikten av att byggstarten läggs så tidigt som möjligt kan inte nog understrykas – Sverigeförhandlingens ambitioner för höghastighetståg kan därför inte sätta tidplanen för Ostlänkens genomförande. För att nyttorna ska uppstå och spridas till så stora delar av landet som möjligt är en grundläggande förutsättning att de nya stambanorna trafikeras med snabba regionaltåg. För mer information, kontakta Johanna Sundelöf 070-234 28 20 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 7 Foto: © Tomas Gunnarsson MEDBORGARDIALOG Genusfotografen Tomas Gunnarsson var en av förläsarna om inkluderande kommunikation. Får alla vara med? – Kommunikation för ökad delaktighet Jag hör vad du säger… men förstår jag, bryr jag mig? Det finns mycket som kan sätta hinder i vägen för att budskapet ska nå fram, inte minst det mediabrus som dagligen sköljer över oss. Så vad kan vi göra för att fler ska kunna och vilja ta till sig det vi vill förmedla? Rent tekniskt sett kan det handla om att alltid skriva lättläst svenska med enkla begrepp som låter sig översättas till andar språk om det behövs, och att låta ord, bild och ljud komplettera varandra. Men det handlar också om att förstå mottagarens kultur och att inte fastna i ett gammaldags normtänkande. – Invandrade som grupp har egentligen bara en sak gemensamt, de är födda i ett annat land och har ett annat modersmål än svenska, säger Eva Bernhardsson, Svenska stenarna, som i 17 år arbetat som SFI-lärare i Tensta. Eva Bernhardsson var en av föreläsarna på Sörmlands kommunikatörers nätverksträff i oktober. Genom sitt arbete har hon fått insikter om hur olika vi människor är, och varit tvungen att ifrågasätta företeelser som är självklara för svenskar. – Svenskar lever i en jag-kultur där ensam är stark och är vana vid att samhället tar ett stort ansvar. Många invandrare, däremot, har levt i en vi-kultur där familjen har en mycket starkare ställning och som hjälps åt att ta hand om varandra. Då kan det svenska samhällets uppbyggnad framstå som obegripligt, säger hon. Stereotypa bilder utesluter grupper i samhället Eva har skrivit flera läroböcker för SFIundervisning om detta, till exempel ”Din ekonomi” som ges ut av Finansinspektionen. Men det kan också handla om hur vi brukar bete oss i Sverige. Är det ok att prata med främmande personer på busshållsplatsen? Ja, om vädret. Men det är inte ok att fråga om hälsan och hur många barn man har. Då är gränsen passerad. Också kroppspråket kan ställa till det. ”Tummen upp” är ingen positiv gest i arabländerna utan signalerar ”fuck off”. Och ögonkontakt uppfattas inte som ett tecken på ärlighet i vissa kulturer utan snarare som en utmaning. En annan föresläsare som ifrågasätter våra invanda normer är genusfotografen Tomas Gunnarsson. För vad händer när en kvinna fotograferas i en typisk manspose? Ser hon inte lite dryg och oengagerad ut? Och tycker vi inte att mannen som avbildas i typisk kvinnopose ser fjollig ut? Och varför måste bilder på en familj visa mamma, pappa, flicka och pojke? Kvinnor på bild ska vara unga, smala och lyckliga. Leende direkt in i kameran fotas de snett ovanifrån. På män ställs inte samma krav. De avbildas gärna med bestämd min snett underifrån. Genom att hålla fast vid stereotypa bilder får vi en kommunikation som utesluter grupper i samhället, och genom att göra medvetna bildval kan vi skapa större delaktighet. – Vilka får synas i kommunikationen? Tänk könsroller, etnicitet, ålder, funktionsnedsättningar och så vidare, men gör det naturligt. Det ska inte lysa igenom att ”nu är vi politiskt korrekta” i den här frågan, då blir det fel, menar Tomas Gunnarsson. För mer information, kontakta Carina Wilhelmsson 073-324 87 70 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 8 Foto: www.pixabay.com JÄMLIK HÄLSA Arbetet med att göra Sörmland till friskaste länet har börjat Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025, och för att uppnå det har regionförbundet sedan snart ett år tillbaka en beredning för jämlik hälsa. Uppdraget är att sätta sig in i och sprida kunskap om de faktorer som påverkar folkhälsans utveckling för invånare i alla åldrar, medverka till att utveckla pågående samarbeten i länet kring jämlik hälsa och social hållbarhet och ta initiativ till fler. Mycket arbete har gjorts, och görs, i länet av olika aktörer på regional och lokal nivå. Men har vi en samlad bild av läget? Och har vi tydliga mål som leder oss till Sveriges friskaste län? Idag finns flera initiativ kring hur gapet i folkhälsa mellan olika grupper av människor kan minskas, såväl på nationell som på regional och lokal nivå. Inspiration till mycket av det kommer från WHO:s Marmot-rapport ”Closing the gap in a generation”. – Beredningen arbetar nu med att ta fram en gemensam plattform för att beskriva livsvillkoren och förutsättningarna i Sörmland. Den ska visa vilka utmaningar vi har och var insatserna ska koncentreras, berättar Johanna Sundelöf. Men vad är folkhälsa? Kort sagt: om hälsa är en resurs för individen så är folkhälsan, alltså befolkningens hälsa, en resurs för samhället som i mångt och mycket formas av politiska beslut. Hur mår då befolkningen i Sörmland? Jämfört med riket är medellivslängden kortare och den upplevda hälsan sämre. Det antas bland annat bero på lägre utbildningsnivåer, högre arbetslöshet och lägre inkomstnivåer än genomsnittet i landet. Det finns också samband mellan dessa faktorer och människors levnadsvanor med kost, motion och rökning. Det innebär att hälsan inte är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället och ojämlikheten ser dessutom ut att öka. Det gäller både i riket och i Sörmland. – Pojkar och män upplever att de har en bättre hälsa än flickor och kvinnor, säger Johanna Sundelöf, strateg på Regionförbundet Sörmland. Personer med utbildning upplever också att de har en bättre hälsa än de som inte har det. En mycket viktig förutsättning för en god hälsa är att ha ett arbete och därmed en inkomst. Och för de flesta arbeten krävs minst gymnasial utbildning. En mycket viktig förutsättning för en god hälsa är att ha ett arbete Men utbildning och jobb är inte det enda som påverkar vår hälsa. Hur vi bor, vad vi gör på fritiden och möjligheter till delaktighet i samhällslivet är andra delar i våra livsvillkor som spelar roll. Genom att förbättra dessa villkor ökar vi möjligheterna till en bättre och mer jämlik hälsa. Regionförbundets tillväxtarbete i Sörmlandsstrategin 2020 är fokuserat på fyra målområden: kompetens, infrastruktur och kommunikationer, näringsliv samt hållbara och attraktiva livsmiljöer. Alla målområden har tydliga kopplingar till våra livsvillkor. Med andra ord, tillväxtarbetet har en stor betydelse för folkhälsan. Och tvärtom. För att fånga detta sker arbetet med att ta fram plattformen i dialog med länets aktörer. Den ska även förankras i regionstyrelsen och i kommunerna och landstinget. För mer information, kontakta Johanna Sundelöf 070-234 28 20 Beredningen för jämlik hälsa 2015–2018 Åsa Kullgren (S), ordförande Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) Jan-Erik Larsson (S) Ann-Sofie Jacobsson (MP) Anna af Sillén (M) Magnus Leivik (M) Conny Karlsson (VFP) ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 9 BESÖKSNÄRING – Att samarbeta är inte bara att rekommendera varandra när vi själva har fullt… menar Christopher Storm från Granö Beckasin utanför Umeå, som har erfarenhet av att vända sig till den tyska marknaden. Han ser värdet av att tillsammans med andra entreprenörer skapa ett starkt besöksmål. Helen Berg, Erik Lindhe och Åsa Malmqvist. Foto: Carina Wilhelmsson Inga Lindström-filmerna som spelas in i Sörmland har stor betydelse för att sätta oss på tyskarnas turistkarta. 2003 började de sändas på bästa sändningstid i tysk TV och 58 filmer senare är intresset för att besöka de idylliska inspelningsplatserna fortfarande stort. 43 miljoner tyska turister drömmer om Sverige Sverige är drömmen om det Tyskland som kunnat vara om inte världskrigen ägt rum. Det är en uppfattning som många tyskar delar. Och intresset för Sverige är stort. Drygt hälften av alla tyskar vill gärna tillbringa sin semester i Sverige. Ändå är det bara en halv procent av dem som hittills gjort slag i saken och rest hit, så här finns en fantastisk möjlighet för besöksnäringen att växa! Det går bra för Tyskland. Landet har gått om USA som världsledande varumärke och har världens fjärde starkaste ekonomi. Tätt efter norrmännen är det tyskarna som spenderar mest pengar på hotellnätter i Sverige. Och mer kan det bli om vi vet vad de vill och inte vill ha. – För tyskarna står Sverige för äkthet. De längtar efter den svenska landsbygdens lugn och stillhet och uppskattar det vänliga, öppna bemötande som svenskar ger, menar Helene Berg, chef för VisitSwedens centraleuropeiska kontor i Hamburg, som medverkade på STUA:s, Sörmlands turismutvecklings, marknadsdag för den tyska marknaden riktat till sörmländska aktörer. För tyskarna står Sverige för äkthet De flesta tyskar är naturälskare som gärna vandrar, men på sin semester vill de också lära sig nya saker, de vill se och göra mycket och gillar förstås också att äta, shoppa och besöka nöjesparker. Gärna allt på en gång. Då är det en fördel att Sverige är ett litet land med korta avstånd mellan storstad och landsbygd. STUA:s koncept Stockholm Country Break tar vara på Sörmlands storstadsnära läge kombinerat med ett pastoralt landskap fyllt av slott och herresäten och en vacker vandringsled. Inte ska vi vara lagom i alla fall – Bara de senaste åren har vi fått 200 tyska medlemmar, säger Håkan Lindqvist, ordförande för föreningen Sörmlandsleden, som är glad över det ökade intresset. Men glöm inte att Sörmlandsleden sköts av ideella krafter som behöver stöttning! är ett medskick från Helene Berg till de näringsidkare som har nytta av leden i sina erbjudanden om vandring med bekväm övernattning. – Omkring 20 miljoner kronor omsätter filminspelningen bara i Nyköping räknat under några sommarmånader. Dessutom anställer filmteamet 5–10 personer härifrån varje säsong, utöver ett stort antal statister, berättar Erik Lindhe, destinationsutvecklare och filmlots på Nyköpings kommun. Men vilka utmaningar har besöksnäringen att brottas med för att få fler tyskar att göra verklighet av drömmen om att resa till Sverige? Inte ska vi vara lagom i alla fall, för i Tyskland är lagom inte något bra. Ordning och reda ska det vara och avtal ska vara skriftliga även om det sedan inte är lika viktigt att de följs till punkt och pricka. Att göra större affärer på webben är de fortfarande skeptiska till. Webben är till för att söka information om trevliga besöksmål men beställningen sker via resebyrån. Kontanter är det som gäller, och om du får klagomål från en tysk turist ska du inte ta illa upp utan möta det med ett leende och tacka för att de tagit sig tid att ge dig respons, för det är så de uppfattar sin kritik. Och visst är det sommarsäsongen som lockar till besök. Vårt sörmländska klimat i sig utövar ingen dragningskraft så länge vi inte har något alldeles exceptionellt typ Ishotellet i Jukkasjärvi att erbjuda utanför perioden maj till september. Men under den tiden förväntar de sig full service, öppnar vi inte våra verksamheter förrän till midsommar och stänger i mitten av augusti blir de besvikna! För mer information, kontakta Carina Wilhelmsson 073-324 87 70 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 10 Foto: © Eskilstuna Evolution KOMMUNIK ATION Eskilstuna kan få pris för bästa platsmarknadsföring Sörmland helt enkelt, en plats där drömmar, idéer och ambitioner får växa och bli verklighet. Det är visionen för Sörmlandsstrategin 2020, och utifrån att döma av vad priset ”Placebrander of the Year” hittills har belönat ligger vi bra till. Nyköping har kammat hem det en gång och i år har Eskilstuna chansen. Vilken kommun eller organisation har lyckats bäst med att stärka en plats attraktivitet och få fler att bosätta sig där? Det utser varje år en jury bestående av Olle Wästberg, Charlotta Mellander och Julian Stubbs. Det första priset delades ut 2013 och då gick det till Nyköpings kommun för den mångåriga Bo-i-Nyköping-kampanjen. I år är det Eskilstuna kommun, i samarbete med Destination Eskilstuna, som blivit nominerade till priset för kampanjen Eskilstuna Evolution. Vilka som vinner avgörs den 30 november. För mer information, se Placebranders blogg. Bland konkurrenterna finns No Limit Street Art Borås, Friluftsbyn i Höga Kusten, Original Luleå Story och Platsvarumärket Örebro. SAMHÄLLSPLANERING Arbetar du som tjänsteman inom samhällsbyggnad eller integration? Passa då på att boka in den 1 december i Eskilstuna för att lära mer om hur de olika delarna kan komplettera varandra. Kunskapen är bland annat tänkt att användas i kommunal översiktsplanering, infrastrukturplanering, mellankommunala och storregionala samarbeten. Senast den 23 november vill vi ha din anmälan, klicka på annonsen för mer information! ys isk planeri Lärpass 2 ng Nu är det snart dags för det andra lärpasset som kopplar ihop den regionala fysiska planeringen med andra samhällsfrågor. Den här gången är utgångspunkten integration. Hur kan vi bygga för att stödja en god utveckling? F Fysisk planering för integration Stadshotellet Eskilstuna 1 december 10-16 In t e g ra t i o n ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 11 En analytikers funderingar Vilka kommunikationsmedel som står till buds har alltid påverkat möjligheterna att hitta arbete och arbetskraft. Idag pendlar fler än någonsin, in och ut ur länet, och frågan är hur det inverkar på vår struktur när vi kommer allt närmare att bli en del av storsstadsregionen. Före industrialiseringen levde nästan alla människor sina liv på en och samma plats. I alla fall under fredstid. Att gå var det vanliga sättet att färdas, så man hann inte så långt, kanske sådär en tre kilometer till vardags. Med industrialiseringen under andra halvan av 1800-talet tog urbaniseringen fart. Efterfrågan på arbetskraft från städernas fabriker ökade, samtidigt som jordbruket mekaniserades och minskade behovet av arbetskraft. För att försörja sig var man helt enkelt tvungen att flytta. Under efterkrigstiden förändrades situationen radikalt. Med stigande inkomster kunde i stort sett de flesta skaffa bil och det blev möjligt att röra sig mellan bostad och arbete över förhållandevis långa avstånd. Allt snabbare kommunikationer, inte minst till följd av tågens renässans i början av 1990-talet, minskar restiderna ytterligare och därför kan vi nu röra oss över ännu längre avstånd. Idag är resor på 10–15 mil mellan bostad och arbete inget ovanligt. Däremot tycks en timmes restid till arbetet fortfarande vara en kritisk gräns för vad flertalet kan tänka sig att acceptera. att hitta ett passande arbete. Istället har friheten att bosätta sig där man vill nog aldrig varit så stor som nu. ” Idag är resor på 10–15 mil mellan bostad och arbete inget ovanligt Illustrativt för utvecklingen är att andelen som bor i en kommun, men jobbar i en annan, har ökat trendmässigt. Andelen som pendlar ut från Sörmlands kommuner har ökat från 20 procent i början av 1990-talet till 28 procent idag. På motsvarande sätt har andelen inpendlare ökat från 14 till 21 procent. Utvecklingen är trendmässig och mycket stabil och nästan helt oberoende av exempelvis konjunktursvängningar i ekonomin. Utvecklingen kan i hög grad förklaras av att kunskapskraven på arbetsmarknaden successivt ökar. Vi får allt mer specialiserade arbeten, vilket i sin tur kräver större funktionella arbetsmarknader. Exempelvis har andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning som arbetar i Sörmland ökat från 19 till 32 procent under samma period som ovan. Successivt skapas alltså större geografiska arbetsmarknader där möjligheten att hitta ett passande arbete ökar för den enskilde, samtidigt som förutsättningarna ökar för näringslivet att hitta precis den kompetens som söks. Det gynnar i sin tur ekonomisk tillväxt och sysselsättning. En allt mer kunskapsdriven ekonomi förstärker detta samband ytterligare. Vilken omfattning pendlingen har varierar starkt mellan kommunerna i regionen. I Trosa och Gnesta arbetar mer än 50 procent av alla sysselsatta i en annan kommun. I övriga kommuner är andelen utpendlare lägre, men har ökat betydligt under perioden. Fortfarande är andelen utpendlare lägst i Eskilstuna, trots en ökning från åtta till 17 procent. Förbättrade kommunikationer har också har minskat tvånget att flytta för I statistisk mening har utvecklingen inneburit att Strängnäs, Gnesta och Trosa idag betraktas som en del av Stockholms lokala arbetsmarknad. Oxelösund ses som en del av Nyköpings arbetsmarknadsregion samt Vingåker, Flen och Katrineholm som en del av Eskilstunas arbetsmarknad. Investeringar som Svealandsbanan och Ostlänken pekar dock mot att i stort sett hela Sörmland kommer att betraktas som en del av Stockholmsregionen, framför allt beroende på väsentligt förbättrade restider. Och bostadsbristen i Stockholm leder till att fler som arbetar där kommer att söka en bostad i Sörmland och pendla till storstaden. Vi får allt mer specialiserade arbeten Det här öppnar inte bara nya möjligheter för sörmlänningarna att få arbete som motsvarar kompetens. På samma sätt blir det möjligt att etablera mer kunskapsintesiva och kvalificerade verksamheter i länet, vilka förutsätter att det går att rekrytera från en tillräckligt stor arbetsmarknad. I vilken utsträckning utvecklingen blir en realitet eller inte är dock inte självklart. För det fordras att regionen i övrigt upplevs som en intressant del av landet att bedriva sådan verksamhet i, med täta miljöer där det finns likartade företag och kompetenser. Inom vilka områden skulle det tänkas vara möjligt och vad fordras? Det finns det knappast några enkla eller korta svar på. Men man kan förstås också tänka sig att man kan vara nöjd med att Sörmland är en ovanligt vacker och trivsam del av landet att bo i. För mer information, kontakta Bo Wictorin 070-939 06 24 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 12 TILL SIST Följ Regionförbundet Sörmland på Facebook och Twitter Styrelsen beslutar Vid sitt sammanträde den 29 oktober på Bomans i Trosa beslutade regionstyrelsen att… … godkänna delårsrapporten för januari–augusti 2015. … fastställa sammanträdesdatum för regionstyrelsen och arbetsutskottet samt datum för ledningskonferensen 2016. … anta förslaget till yttrande över ”En ny regional planering – ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015/59)” som sitt. … utse Viking Jonsson (S) till regionförbundets ombud vid årsstämma för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB för 2016. … delegera beslut om anställning enligt punkt 4.3 i delegationsordningen till arbetsutskottet.se Protokollet från sammanträdet kan du läsa på www.region.sormland.se. … anslå 150 000 kr till ytterligare insatser för utvecklingen av näringslivet i Katrineholm. Medlen tas genom omfördelning av 2015 års budget. För mer information,kontakta Ulrika Sörblad 070-666 41 53 KALENDER NOV-DEC 2015 26 november Kompetensforum Plats: Sunlight hotell & konferens, Nyköping 1 december Regional fysisk planering och integration Plats: Elite Stadshotellet, Eskilstuna 4 december Morgonsoffan i Katrineholm, Flen och Vingåker Plats: Lokstallarna, Katrineholm 9 december Strukturfondspartnerskapets strategiseminarium och prioriteringsmöte Plats: Elite Grand Hotell i Norrköping 10 december Regionstyrelsen sammanträder Plats: Båsenberga hotell och konferens i Vingåker 11 december … godkänna ägardirektiv med anslagsram för 2016 under förutsättning att Stockholms läns landsting fattar motsvarande beslut. Sörmlandssoffan Plats: Sunlight Hotell och konferens, Nyköping Klicka här för att se fler datum. MÖTESPLAN 2016 Arbetsutskottet Regionstyrelsen 14 januari 28 januari 16 mars 7-8 april 12 maj 2 juni 18 augusti 1 september 29 september 13 oktober 16 november 8 december Ledningskonferens den 3-5 oktober SÖRMLAND - HELT ENKELT Ansvarig utgivare Göran Norberg Redaktörer Carina Wilhelmsson och Monica Swärd Telefon 0155-778 90 [email protected] www.region.sormland.se Layout Helikopter Brand Design ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND • NR 10 NOVEMBER 2015 13
© Copyright 2024