Hälsa hos gående och cyklister –
nya forskningsprojektet PASTA
Annika Nilsson
Footer
|1
Om forskningsprojektet PASTA
• Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år
• Det största forskningsprojektet i Sverige om gång, cykling
och hälsa i EUs sjunde ramprogram
• Projektpartners: WHO, och universitet i Spanien, Schweiz,
Österrike, Belgien, England bl a Oxford University
• Stöds av Trafikverket
• Svensk part Trivector
• Långtidsstudier görs i sju europeiska städer: Antwerpen,
Barcelona, London, Rom, Wien, Zürich och Örebro med
totalt 14 000 personer.
www.pasta.org
En vetenskaplig bakgrund till projektet
– Vad vet vi idag om hälsa och fysisk aktivitet?
Fysisk aktivitet minskar
risken för sjukdomar:
•
Diabetes, hjärt- och
kärlsjukdomar, tjocktarmscancer,
fetma, depression mm
Och förbättrar:
•
v
immunförsvaret, konditionen,
muskelstyrkan, humör och
självkänslan
Dvs ökar livslängden och
antalet friska år
Haskell, W., I. Lee, et al. (2007). "Physical activity and public health: Updated
recommendation for adults from the American College of Sports Medicine."
www.pasta.org
Circulation 116(9): 1081-1093.
Footer
|4
Det finns ett samband: Mer fysisk aktivitet ger bättre hälsa
Pate et al, 1995
www.pasta.org
Det finns rekommendationer för fysisk aktivitet
Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt
aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.
Intensiteten bör vara åtminstone måttlig,
motsvarande en rask promenad.
Svenska Läkaresällskapet 2001.
Haskell, W., et al. (2007). Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the American College of
Sports Medicine and the American Heart Association. Circulation, 116(9), 1081-1093.
www.pasta.org
Vi vet att alla inte klarar minimi-rekommendationerna
Enligt Nationella folkhälsoenkäten är 65% av
svenskarna fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag
Andra enkäter visar på betydligt mindre aktivitet
Slutsats: Vi behöver röra oss mer!
Folkhälsoinstitutet 2011, Nationella folkhälsoenkäten 2011
www.pasta.org
Vi vet att aktiv mobilitet minskar hindren för att vara aktiv!
• PASTA fokuserar på den vanligaste formen av
vardagsmotionen nämligen att gå och cykla.
• Tidsbrist är ett vanligt hinder för att vara mer aktiv
• Andra hinder: man vill inte byta om, inte tävla, man saknar
utrustning, kläder och tror inte att man klarar att idrotta
• Aktiv mobilitet (gå & cykla) är genialt eftersom restid blir
motionstid!
• Slutsats: Fysisk aktivitet måste integreras i vardagen, bestå
av enkla rörelser och ske utan krångel för att bli av
Källa: Promoting Physical Activity: A Guide for Community Action (USDHHS, 1999).
www.pasta.org
8
Forskarna vet mindre om…
Vilka faktorer påverkar om man är fysiskt aktiv eller ej?
Socialekologisk modell
• Individuella faktorer
• Sociala faktorer
• Den byggda miljön
• Naturmiljön
www.pasta.org
10
Förekommer substitution av fysisk aktivitet?
Frågeställning:
• Om man går och cyklar mer minskar man tiden för
andra former av fysisk aktivitet, t.ex. tar färre
motionspass?
Dvs finns det en motionsbudget?
www.pasta.org
Hur stora negativa hälsoeffekter finns med att gå och cykla?
• Blir olyckorna fler ?
• Vem är utsatt, vilka platser är
farligast?
• Hur mycket dålig luft andas man in
när man går respektive cyklar?
• Kan man påverka det genom att välja
andra vägar?
www.pasta.org
Sammantaget är dock cykling bra för hälsan
• En individ som byter från bil till cykel vinner 3-14
månader (90-420 dagar) i liv pga fysisk aktivitet
• och förlorar 1-40 dagar pga av dålig luft
• och förlorar 5-9 dagar pga av olyckor i trafiken
• Slutsats: nettoeffekten på hälsan är starkt positiv
(ca 9 gånger större)
www.pasta.org
Footer
| 13
Vi vet inte så mycket om hur man enkelt och effektivt får
fler att gå och cykla
• Vilka åtgärder fungerar bäst i olika
sammanhang?
• På olika platser
• För olika grupper av människor
www.pasta.org
14
Därför ska vi i PASTA projektet:
Genomföra en studie av transport- och fysisk aktivitetsvanor
hos 14 000 européer, varav 2000 i Örebro!
Hur görs datainsamlingen?
• Deltagarna fyller i ett omfattande
frågeformulär om resebeteende,
motionsvanor mm
• Uppföljning sker regelbundet under året,
månadsvis
• Information om deltagarnas
trafikincidenter samlas in via ett
webbaserat verktyg
• Vi kommer också samla in data med
GPS, appar mm
www.pasta.org
16
Utvärdering av åtgärder för att få fler att gå och cykla
• Lovande åtgärder i sju
städer kommer att
utvärderas.
• I Örebro utvärderas
åtgärder på
arbetsplatsen.
www.pasta.org
Varför arbetsplatsinterventioner?
• Man når många via arbetsplatserna
• Arbetsplatsen påverkar vårt resande och kan stödja
eller motverka olika former av resande
• Många resor per vecka görs till och från arbete
• Arbetsresor ofta tillräckligt långa för att ge fysisk
aktivitet när man går och cykla
• Arbetsresor är ofta dimensionerande för
trafiksystemet
www.pasta.org
Socialekologisk bakgrund för åtgärderna –
Att påverka individens beteende på flera plan
•
•
•
Gemenskap
Tävling/spelifiering
Normer/Påverkan
Individnivå
Social
miljö
Bebyggd
miljö
•
•
•
Ta bort upplevda hinder
Locka fram tävlingsinstinkt
Ge information
•
•
Förbättra
Ta bort hinder
• Åtgärderna ger bäst effekt när det genomförs åtgärder inom varje område.
www.pasta.org
| 19
Effektiva och beprövade åtgärder från varje område
• Kampanj att gå och cykla bland vanebilister
• Information om hållbara resor och hälsa
• Enklare fysiska åtgärder
• E-leasingcyklar
• Cykelservice
www.pasta.org
| 20
Förväntade resultat
•
•
•
•
•
WHO har tagit fram HEAT – ett verktyg
för att kvantifiera hälsoeffekter mätt i
sjukdomsbörda eller kronor – det
kommer uppdateras med nya värden för
både sjuklighet och förtida död
Tydligare effektsamband mellan
åtgärder för att öka gång och cykling
Kunskap om vilka åtgärder fungerar
Goda exempel från Europa och världen
På sikt, uppdatering av GC-kalk
www.pasta.org
Beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet i GC-kalk
Exempel: snabbcykelstråk mellan Malmö och Lund
Nyanlagd cykelväg längs
järnväg. Kostnad 30 mkr.
 17 minuter snabbare
Befintligt stråk:
17 km, 70 min.
300-1400 cykelresor/d.
Upprustning befintligt stråk.
Kostnad 14,5 mkr.
 4 min snabbare
www.pasta.org
Footer
| 22
22
Hur ändras cykelflödet?
Upprustat stråk (2020):
Ytterligare 6% fler cyklister pga förbättringar på stråket
Om ny cykelväg därutöver anläggs (2020):
Betydligt fler cyklister i stråket pga kortare restid och
större upptagningsområde från Hjärup/ Åkarp (+60%)
Cykelflödet minskar på befintligt upprustat stråk
eftersom vissa cyklister flyttar till den nya cykelvägen
www.pasta.org
Footer
| 23
Samhällsekonomisk lönsamhet
Upprustat befintligt stråk jämfört med ingen åtgärd (2020)
•
•
•
NNK = 5, dvs varje satsad krona ger 5 kr tillbaka
Total nytta: ca 120 miljoner kronor
Ungefär lika stora hälsovinster som restidsvinster
Om dessutom cykelväg anläggs längs järnväg, NNK = 12
•
•
•
•
Total nytta: ca 630 miljoner kronor
Huvudsakligen hälsoeffekter pga ökat cyklandet
Fortfarande stor restidsvinst (ca 90 miljoner)
Trafiksäkerhetsvinst (ca 45 miljoner), eftersom cyklister flyttas från
bilnätet till en friliggande anläggning.
www.pasta.org
24
Tack för uppmärksamheten!
Annika Nilsson
25