1. No category

Skolans Grunduppdrag
Ökad inkluderingsförmåganökad måluppfyllelse
12 kommuners försök att skapa inkluderande lärmiljöer
Per Skoglund
FoU-samordnare SPSM & Project Adviser European Agency
Skolledardag, Västra regionen
2015-10-14
Per Skoglund SPSM
Inkludering: från ”inplacering” till skolutveckling
-att se, förstå, anpassa & utmana
2015-10-13
Per Skoglund
2
The universal challenge!
OECD (2015) Education Policy Outlook 2015: Making Reforms
Happen menar att beslutsfattare i utbildningssystemet behöver anta
tre grundutmaningar:
• Eleverna- hur öka måluppfyllelsen för alla och förbereda dem för
framtiden?
• Skolorna- hur öka kvaliteten i undervisning och lärande genom
skolutveckling och utvärdering?
• Utbildningssystemet – hur skapa effektiv ”governance” and
finansiering?
OECD, UN, UNICEF WHO och EA undrar:
Klarar vårt utbildningssystem och dess
skolor att hjälpa våra barn att utveckla
nödvändig kompetens och kreativitet för
att klara framtiden?
Skottland sticker ut 2015!
Per Skoglund SPSM
European Challenges for
Inclusive Education
• *1-4% av eleverna utbildas i separata
• skolor och klasser i hela Europa,
• men det är mer komplext än så
• *vilka elever är inte väl stödda?
• * hur förbereda utbildningssystemet,
• alla lärare och föräldrar?
Ett historiskt avstamp: Är inkludering något
nytt?
Elsa Köhler 1936?
Nej, samhällens utmanas!
Per Skoglund SPSM
Kunskaperna om inkludering har
ökat
som Eva Hjörne nyss visat.
Vad kan jag då ytterligare förtydliga?
Per Skoglund SPSM
Vi trodde det var enkelt!
En medelkommun i Sverige 2003:
”Vi vill inkludera alla elever!”
-17 olika erfarenheter och perspektiv
-Inkludering handlar om en komplex
kulturförändring
(Skoglund och Larsson 2004)
Per Skoglund SPSM
SKL:Öppna jämförelser 09Grsk
Framgångsrika kommuner
-tydlighet mandat
-förutsättningar skapas: klimat & följer resultat
-pedagogiskt ledarskap
för att få rätt kompetens på rätt plats (utmana ”Jante”)
-höga förväntningar på skolans resultat
-följer upp & återkopplar
-arbete för väl fungerande relationer
-inkluderande synsätt, rutiner och tillgång till stöd
=kontinuitet i synsätt, mål och inriktning
Per Skoglund SPSM
Skolans utmaning:
Att möta variationen!
Skolinspektionens kvalitetsgranskning 2009:6
*Höga ambitioner-svårt tillämpning
*Bristande systematik och rutiner i skola & kommun
*Varierande kompetens om funktionsnedsättningar
*Icke anpassad lärmiljö, lärverktyg & assistans
*Avsaknad av uppföljning och utvärdering
Per Skoglund SPSM
Skolinspektionen 2012 ”Framgång i
undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat
som stöd
för granskning på vetenskaplig grund i skolan.”
”Emellanåt använder sig skolorna av standardiserade och
förenklade lösningar som förväntas bidra till förbättrade resultat och
ökad måluppfyllelse, vilket dessvärre inte alltid får önskade
effekter.” (s.1)
-kompetens hos läraren avgörande: ämne, didaktik, sammanhang
-synligt pedagogiskt ledarskap: tydliga mål, struktur & innehåll
-trygg, stödjande & uppmuntrande lärmiljö: anpassning & variation
-tydligt mandat för läraren och professionellt pedagogiskt klimat
-sök evidens, men uppbär kontextbaserad kritisk reflektion
Bygger på Jan Håkanssons och Daniel Sundbergs forskningsöversikt (2012)
Utmärkt undervisning –framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning,
Natur och Kultur.
Per Skoglund SPSM
Vad kan mer sägas?1
-900 träffar ”Successful schools”, men få
studier av relationen
inkluderingmåluppfyllelse
1.
”Få studier förefaller vara genomförda där man studerat processer i den
pedagogiska miljön i relation till hur utfallet ser ut. (Persson, B & Persson,
E. 2012. Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever.
Liber)
Per Skoglund SPSM
”Evidence in Inclusion”, Danish Clearinghouse 2013
På det ”grova planet” vet vi dock att:
1. ”Vanliga elever” påverkas ej negativt (kunskaper & socialt) då
elever i behov av särskilt stöd inkluderas
2. ”Elever i behov av särskilt stöd” som inkluderas visar positiv
utveckling ’(kunskaper & socialt)
-om skolan har övergripande mål och strategi samt positiv
attityd till dessa elever samt
-om tydliga individuella mål/plan så att elev kan se egen progress
-men inte om lärare har en negativ attityd då negativa resultat
3. Två lärare i samarbete ger positiva effekter om de har rätt
kompetenser: ämneskunnig pedagog resp ”specialpedagog”
Underliggande planet: Persson och Persson 2012;
European Agency 2013: Essunga, Flensburg, Wien, Ljubljana, Valetta
1.”realiteten”
4. behovet av en tydlig
5. behovet av förändrat
idé om skola & elev
tänkande & handlande via
byggd på forskning
öppenhet, stöd, variation
Lärande & utveckling
2. sig själv som
orsakande kraft
3. att gå från ”resurser”
till ”resursanvändning”
Per Skoglund SPSM
via acceptans av:
6. behovet av att bygga em
starkare ”praktikgemenskap”
där man hjälps åt
7. att professionell förmåga att
lära är grunden för elevers
lärande & skolans framgång
Bakom det finns framgångsrika
rektorer som:
*tar ansvar för att verksamheten inriktas mot skolans mål
-ty avsaknad av gemensamma utgångspunkter, målbilder & utvärderingar
*driver personalens kompetensutveckling
-avseende uppdragsuppfattning & rolluppfattning
*gör förändringar av kulturen och strukturen i skolan
-dock dominerar åtgärdande på individnivå & ”främjandet hänger i luften”
*ägnar sig åt kärnprocesser –undervisning & elevers lärande
-elevhälsa grundas i vardagen, i klassrummet & detta behöver stödjas
-Day, C (2007) ”Sucessful principal leadership in times of change, An international perspective. Dordrecht. The Netherlands Springer:
-Törnsén, M (2009) ”Sucessful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes.” Ped. Inst. Umeå universitet.
Per Skoglund SPSM
• FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer
startade 2012. Tolv kommuner medverkar med sammanlagt 31
skolor:
Botkyrka Borlänge, Göteborg, Höör, Landskrona, Linköpings, Mullsjö,
Stockholms, Sävsjö, Tyresö, Åstorps
• Syftet: att främja utvecklingen av inkluderande lärmiljöer, öka
kunskaperna på både skol- och huvudmannanivå samt genom
forskning bidra till att stärka den samlade kunskapen om
inkluderande lärmiljöer
http://www.ifous.se/programomraden-forskning/inkludering/
Per Skoglund SPSM
Projektets kunskapsbildning
*10 utvecklingsartiklar
*Artiklar från styrgrupp och SPSM
*12 forskningsrapporter
*Skriftliga analyser av förvaltningschefer, rektorer, SPSM mm
*Kommande populärvetenskapligt arbete via SPSM
Per Skoglund SPSM
Utvecklingsartiklarna
”En slutsats i flera av texterna är att utvecklingsarbete mot en
inkluderande lärmiljö tar tid och kräver ständiga diskussioner
omkring hur innebörder i en inkluderande idé kan omsättas i
praktiker.”
”En annan slutsats är vikten av en stödjande ledning som har mod
att förändra…vidare lyfts betydelsen av att se skolan som ett
system där förändringar måste ske på alla nivåer, i klassrum,
ledning och förvaltning och där lärarna behöver stöd för de
förändringar som skall göras.”
Ohlsson, L., Assarsson, I. (2015) ”Att granska den egna praktiken.” i Så här gör vi!
Tio vägar till inkluderande lärmiljöer. 2015:3 Praktikernas rapport. Ifous.
Per Skoglund SPSM
Forskningsresultaten
”Den överordnade pedagogiska och didaktiska utmaningen handlar
alltså om hur skolan kan hantera att elever har olika förutsättningar,
erfarenheter, intressen och behov.”
(Ifous (2015) Från idé till praxis. Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner. Ifous
rapportserie 2015:2 Forskarnas rapport. Ifous & Malmö Högskola)
Per Skoglund SPSM
Övergripande nivå
Studiernas resultat pekar mot att normer och strukturer kan
förändras och förändras när förvaltningschefer, skolledare och
pedagoger har skapat:
-en gemensam vision som bär arbetet framåt
-ett gemensamt ”kognitivt paraply”
-ett delat och delegerat ledarskap
-en organisatorisk struktur som organiserar och skapar arenor
och kunskap hos förvaltningsledning och skolledare om vilka normer och
strukturer som finns och hur man kan förändra dessa
samt en förmåga att koordinera en utvecklingsprocess med kontinuerlig
”förhandling” om en gemensam förståelse för arbetet
Per Skoglund SPSM
Praktiknära nivå
En förändring av synsätt på ”skolsvårigheter” i flera rörelser:
-från elev som problembärare, till en relationell syn på problem
-från inkludering som överordnad ideologi till att omsätta idén i praktiken
-från fokus på insatser mot enskild elever, till att skapa god lärandemiljö för alla
-från att barnet är föremål för expertbedömningar, till att lärmiljön är grund för
reflektion
-från frustration bland skolans medarbetare, till samtal om möjliga lösningar,
där kollegialt samarbete var grunden
Per Skoglund SPSM
Konklusion
”En viss gemensam förståelse krävs, men också en
-strategisk fördelning av resurser,
-utveckling av inkluderingsfrämjande styrmodeller,
-planering och prioritering av nödvändiga och långsiktiga
utvecklingsinsatser,
-samt en differentierad kompetensutveckling bland kommunens
och skolans medarbetare.”
Per Skoglund SPSM
Det räcker alltså inte med ”blomsterspråket”…
Per Skoglund SPSM
Fördjupad analysGrundutmaning i skolan
Elevers olikhet
Styrdokument
Utmaningar?Vägar?->Effekt?
Traditioner
----------------------------------------------------------------------------------------”SE GAPET!”
50-talet
2013
ca 8%
ca 100%
2015-10-13
Per Skoglund
24
Hur leder och organiserar vi
egentligen en produktion där
drygt 1.600.000 ”elever” och
165.000 professionella möts?
-har vi den ledning, organisering och det
stöd som behövs?
Per Skoglund SPSM
...utan vi måste lära oss ”cathedral management”!
2015-10-13
Fundamentala utmaningar i en
värld av ”katedraler”
• Hur bryter vi traditioner som ej möter behov?
• Hur möter vi rädsla, osäkerhet och otrygghet?
• Hur stödjer vi ensamma rektorer?
• Hur stödjer vi lärare mot en adaptiv undervisning?
• Hur möter vi komplexa behov, t ex elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?
Per Skoglund SPSM
Det svåraste är dock....
…att synliggöra traditioner och
dess osäkerheter i verksamheten!
Skolinspektions lägesbedömning 2015
visar dock att:
närmare 2/3 av de inspekterade verksamheterna har:
• -bristande likvärdighet
• -brister i extra anpassningar och särskilt stöd grundat på elevers
behov
• -bristande arbete med systematisk kvalitetsutveckling, i
synnerhet gällande skolors och huvudmäns analys av
verksamheten och dess utfall.
Alltså: svårigheterna verkar bestående. Varför?
Per Skoglund SPSM
Regeringens formulerade
utmaningar
• Insatser kommer för sent
• Läraryrkets attraktivitet
• Ojämlikheten i skolan
”OECD understryker i sin granskning av svensk skola att bristen på gemensamt
ansvarstagande och en tydlig ansvarsfördelning är ett problem.
Den höga tillit som historiskt präglat svensk skola har under de senaste åren
successivt urholkats.
OECD konstaterar att det växt fram en kultur där lärare och rektorer hela tiden
försöker anpassa sig till de senaste politiska reformerna, istället för att som tidigare
känna ett gemensamt ägarskap och ansvar för skolans utveckling.”
(OECD 2015, Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective)
Per Skoglund SPSM
Fem begränsningar synes dock
grundeläggande för att hanteringen
Vi har…
Per Skoglund SPSM
1. Brister i styrkedja och stödkedja-
Nationell
lag/policyLokal
politikLokal
förv.ledning-Rektors
ledning--UndervisningElevresultat
------------------------------------Stödkedja------------------------------
Per Skoglund SPSM
2. Reaktiva mönster som dominerar
Konstruktiv/Uppbyggande –teori om vad ”verksamt”
”Svårt”
”Jaga-brist-loopen”
Stat
”Verksamt”
Pol
”Verksamt”
”Bygga-skol-loopen”
F-chef
”Verksamt”
Rektor
”Verksamt”
”Klassrum”
”Verksamt”
Proaktiv
”Svårt”
”Svårt”
”Svårt”
”Svårt”
Reaktiv
-svårighet
-risk för svårighet
skall förebyggas
Per Skoglund SPSM
3. & bakom det en snäv syn på inkludering
• Inplacering av ”funktionsnedsatta”, av de ”i behov av särskilt stöd”
Analyser av ”åtgärdsprogram och elevvårdssamtal visar at skolor ofta ger uttryck för
individinriktad förståelse av elevers svårigheter, där orsaken till problemet läggs hos
individen.” (Skolverket 2008:9)
En tendens att individualisera skolproblem snarare än kontextualisera dem (Göransson,
Magnusson och Nilholm 2012), hos såväl förvaltningschefer (Nilholm et al 2007) som
rektorer (Giota & Emanuelsson 2011):
Dessa tre studier visar att en majoritet, 97-99 procent av rektorerna i såväl kommunala
som fristående skolor ansåg att orsaken till skolproblem är elevernas individuella
begränsningar och faktorer utanför skolan, såsom begränsningar i hemförhållanden.
Per Skoglund SPSM
Därför: klargör inkluderingstanken i
förhållande till skollagen
Fokusera på utveckling av skolverksamhetens kvaliteter i termer av förmåga att
skapa:
3. Likvärdighet
-se och
-förstå elevens förutsättningar
4. Tillgänglighet
-anpassa/utveckla undervisning, mm
5. Delaktighet
-stimulera ökad förmåga att ta/vara d
2. Proaktivt stöd
-med fokus på undervisningens kvalitet
1. Konstruktiv ledning
-med långsiktigt fokus på ovan nämnt
Per Skoglund SPSM
= A. Inkludering= en process genom vilken ansvariga i skolan medvetet
försöker:
”Reaktivt”
särskilt stödja
undervisa -uppmärksamma
förstå
se, höra
möta
erbjuda
-utreda
-utarbeta ÅP
-Individuell utv.plan
-genomföra ÅP
-följa upp ÅP
alla i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt
och kunskapsmässigt inom en sammanhållen skolverksamhet.
Per Skoglund SPSM
B. Inkludering= en process genom vilken ansvariga för skolan medvetet
försöker ge:
Konstruktiv ledning: verksamhetsprioritering
”Reaktivt
”Förebyggande” ->”Hälsofrämjande” -> ”Uppbyggande”
särskilt stödja
undervisa -uppmärksamma
förstå
se, höra
möta
erbjuda
-utreda
-utarbeta ÅP
-Individuell utv.plan
-genomföra ÅP
-följa upp ÅP
alla i riktning mot gemenskap, delaktighet, lärande och utveckling socialt
och kunskapsmässigt inom en sammanhållen skolverksamhet.
Per Skoglund SPSM
4. bristerna ovan beror på att vi länge som ”alla andra”
haft en förenklad expertsyn
Per Skoglund SPSM
”Elevhälsan” i Skollagen 2010: 800
25§ ”För eleverna i förskoleklass….ska det finnas
elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska
insatser. Elevhälsan skall främst vara förebyggande och
hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens
mål skall stödjas.”
alltså bör:
-det hälsofrämjande & förebyggande arbetet prioriteras
-elevhälsoarbetet och lärandet integreras
Per Skoglund SPSM
Allvarlig reflektion:
1. Centreringproblemet: ”Elevhälsan”;
bestämd form singularis – ett första
tankefel”Skolans stöd för elevhälsa”
2. ”Särskiljandeproblemet: ”…insatser”, utan
benämnande av grunden, d v s vardagen,
pedagogiska insatser och ledning
3. Specialistfällan (jfr Habiliteringen)
Per Skoglund SPSM
5. grunden är ett ofärdigt tänkande om vad
som krävs för skolutveckling
Bråttom-logik
”Dissiminera/sprid nya kunskaper!”
”Implementera inkludering!”
glömmer
Mänsklig utvecklingslogik
Sprids kunskap?
Plementation är före implementation!
Per Skoglund SPSM
Skolutveckling handlar mer om:
Per Skoglund SPSM
Slutsats
Per Skoglund SPSM
Inkluderande system kräver fyra kedjor: en utväg
Styrkedjan ---------Lärkedjan----------Stödkedjan
-Nationell politik
?
-Lokal politik
?
-Förvaltningschef
?
-Rektor
?
-Lärare
?
?
Elev
Föräldrar
Livskedjan
Per Skoglund SPSM
Dock har vi stora historiska
fördelar!
Per Skoglund SPSM
Ni kan fördjupa er i tre material
framtagna av SPSM
• Likvärdighetsbegreppet och inkludering: Skoglund 2013 & 2014
• Inkluderande undervisning: http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopalaromedel/produkt/?OrderNumber=00458
• ”Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik”:
http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Forskning-och-utveckling/
• Tillgänglighetmaterialet: http://www.spsm.se/sv/Stod-iskolan/Tillganglighet/Tillganglighetsmodell/
Per Skoglund SPSM
Referenser kring inkludering & förändring
Ainscow,M., & Sandhill, A (2010) “Developing inclusive education systems: the role of organizational
cultures and leadership.” in International Journal of Inclusive Education. 14 (4). Pp. 401-416.
Allison, G.T. (1971) Essence of Decision. Little Brown & Co. Boston.
Argyris, C. (1991) “Teaching smart people how to learn.”, in Harvard Business Review. May-June 1991. pp.
99-110.
Aten, K., Howard-Grenville, J., & Ventresca, M.J. (2012) “Organizational Culture and Institutional Theory: A
Conversation at the Border.” in Journal of Management Inquiry. 2012 21:78. DOI: 10.1177/1056492611419790.
Bühler, C. (1931), ”Kindheit u. Jugend.” 3. Aufl. Leipzig.
Carrington, S., & Robinson, R. (2006) “Inclusive school community: Why is it so complex?” in International
Journal of Inclusive Education. 10 (4-5). Pp. 323-333.
Dyssegaard Brørup, C., Sørgaard Larsen, M. (2013): Evidens on Inclusion. Danish Clearinghouse for
Educational Research Department of Education, Aarhus University.
European Agency for Development in Special Needs Education. (2013) Organisation of provision to support
inclusive education Literature Review.
European Agency for Development in Special Needs Education. (2013a)”Meeting the needs of all learners –
a school transformation Nossebro School, Essunga, Sweden, February 26th-28th 2013”. in ORGANISATION
OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION
European Agency for Development in Special Needs Education. (2013b)
“Flensburg’s way of inclusion: a community of practice Visit to Flensburg, Germany
11–14 March 2013”, in ORGANISATION OF PROVISION TO SUPPORT INCLUSIVE EDUCATION
Hansen, O. & Qvortrup, L. (2013) ”INklusion i Danmark-hvilke konsekvenser har begrebsdefinitioner for den
paedagogiske praksis.” in Paideia, Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 8-19 nr 05/13.
Haug, P (2012) “Har vi ein skule for alle?” in Barow, T. and D. Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk
utmaning. Högskolan i Kristianstad.
Hicks-Monroe, S.L. (2011) ”A review of Research on the Educational Benefits of the Inclusive Model of
Education for Special Education Students.” In Journal of American Academy of Special Education
Professionals. Winter. pp 61-70.
Hjörne & Säljö (2008) Att platsa i en skola för alla : elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska
skolan. Studentlitteratur. Lund.
Kim, W.C., & Mauborgne, R. (2003) “Tipping Point Leadership.” In Harvard Business Review. April. pp 61-69.
Köhler, Elsa. (2009). ”Den aktivitetspsykologiska bakgrunden. Allmänna utvecklingslagar”. 16 mars 2009.
Per Skoglund SPSM
Liljeroth, I., Engen, T., Larsson, J., Skoglund, P., Öfverholm, C. (2011) Verksamma verksamheter: Att bättre förstå,
hantera och utveckla verksamheter för kvalitet och effektiv resursanvändning. Daidalos. Göteborg.
Nes, K. (2013)”Norsk skole anno 2013: Ökende ekskludering under dekke av inkludering?” in Paideia, Tidsskrift for
professionel paedagogisk praksis, pp. 40-51. nr 05/13.
Nilholm, Claes; Göransson Kerstin (2013): Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie
nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigh eten. Stockholm.
Persson, B. (2001) Elevers olikhet och specialpedagogisk kunskap. Liber. Stockholm
Persson, Bengt, Persson, Elisabeth (2012): Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever.
Liber.Stockholm.
Persson, Elisabeth (2012) ”Raising achievement through inclusion.” In International Journal of Inclusive Education. 116. DOI:10.1080/13603116.2012.745626
Schein, E. (1993) ”How can organizations learn faster? The challenge of entering the green room”. In Sloan
Management Review. Winter 1993.
Schultz, M. (2012) ”Relationsships Between Culture and Institutions: New Interdependencies in a Global World.” in
Journal of Management Inquiry. 2012 21:102. DOI:10.1177/1056492611419799
Skoglund, P., Pettersson, C., Leivik Knowles, B-M. (1996) Mellan krig och fred. Tre perspektiv på extraordinära
händelser och svensk risk- och krishantering. Novemus, Högskolan i Örebro.
Skoglund, P & Larsson, L-Å. (2004) ”Översyn av insatser för barn i behov av särskilt stöd i Alingsås.
Specialpedagogiska institutet. Region Väst.
Skoglund, P., Erkinger, V. (ed) (2007) ” A Collection of Ways to Understand and Promote Learning in Practice .”at:
http://www.adam-europe.eu/prj/1433/prj/2008%2001%20PRODUCT%20AMS%20-%20Schwedisch.pdf
Skoglund, P. (2013): ”Inkludering och skolans osäkerheter – att stödja professionella att lära.” in Paideia, Tidsskrift for
professionel paedagogisk praksis, s.20-29. nr 05/13.
Skoglund, P. (2014a) ”Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe
How does inclusion benefit all?” in La nouvelle revue de l’adaptation et de la scolarisation - no 65 • 1er trimestre 2014
Skoglund. P. (2014b) « Om mellanrummet mellan ’esse’ och ’essens’. Aktuellt och evigt på Aktualitetskonferensen
2014» Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2 , 2015.
Skolverket 2013. “PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap”Rapport 398.
Ström, K. (2013) ”Excellens, likvärdighet och fokus på lärande-ett finländskt perspektiv på inkludering.” in Paideia,
Tidsskrift for professionel paedagogisk praksis, pp. 30-39. nr 05/13.
Szönyi, K & Söderqvist Dunkers, T-eds- (2012) ” Där man söker får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever
med funktionsnedsättning” FoU skriftserie nr 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tetler, S. (2012) ”Undervisningsdifferentiering…som den inkluderade skoles store utfordring.” in Barrow, T & D.
Östlund (ed) Bildning för alla. En pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad.
Waldron, N., & McLeskey, J. (2010) “Establishing a collaborative culture through Comprehensive School Reform.” in
Journal of Educational and Psychological Consultation. 20 (1). pp 58-74.
Zilber, T.B. (2012) “The Relevance of Institutional Theory for the Study of Organizational Culture.” in Journal of
Management Inquiry. 2012 21:88. DOI: 10.1177/1056492611419792.
Per Skoglund SPSM