1. No category

7
Tor Carlsen lägger korten på bordet
”Jag tjänar 60 000 kr/mån, har ingen bonus
och inte heller några pensionsavsättningar”
– Vi arbetar för att hamnen
ska gå runt, skapa arbetstillfällen och ge skatteintäkter till
kommunen. Det är vårt primära mål.
Tor Carlsen, vd för Lysekils
Hamn, väljer att lägga alla korten på bordet.
På en presskonferens på
fredagen redovisade han
sin lön och det senaste
ekonomiska utfallet för
hamnbolaget.
Tor Carlsens lön uppgår till
60.000 kronor i månaden och
förutom att han är vd för Lysekils Hamn AB, är han även vd
för Kolholmarna AB, chef för
småbåtshamnarna, chef för
gästhamnarna och chef för rederiet.
–Jag jobbar i snitt minst tolv
timmar om dagen och tycker
det är roligt att pendla till mitt
arbete varje dag, även om det
är jobbigt att jobba i ett kommunalt bolag som gått med förlust i flera år, men trenden är
att vi är på väg mot ett nollresultat, säger Tor Carlsen, som
är bosatt i Svenshögen utanför
Stenungsund.
Styrelsen nöjd med sin vd
Hamnstyrelsens ordförande,
Kent Olsson (M), intygar att
Tor Carlsen gör ett jättejobb och
att styrelsen är mer än nöjda
med sin vd.
– Vår vd är oerhört plikttrogen och har ett starkt engagemang för sitt jobb. Det händer
att jag ibland får säga till honom på kvällarna att han ska
åka hem och vila upp sig några timmar och ta nya tag inför
nästa arbetsdag.
Stor uppmärksamhet
Själv tycker Tor Carlsen att
lönefrågan fått förvånansvärt
stor uppmärksamhet i media
och han tycker även synd om
vissa styrelseledamöter som blivit hårt ansatta i media för att de
medverkat till att ”mörka” lönen.
– Eftersom lönefrågan är en
så viktig fråga i ett offentligt
ägt bolag, så anser jag att det
löfte som funnits mellan mig
och den nuvarande styrelsen,
om att inte offentliggöra lönen,
inte längre behöver hållas.
Tor Carlsen har blivit anklagad för att ha mörkat sin
egen lön, men den mesta kritiken har ändå fallit på styrelsens
enskilda ledamöter.
– Det här är ett löfte som funnits mellan mig och nuvarande
styrelsen. Jag är mycket tacksam mot styrelsen, som trots
hård kritik, har varit trofasta
mot mig och hållit sitt löfte.
Vill gå ut i media själv
Vid torsdagens styrelsemöte meddelade Tor Carlsen alltså
att han tänker gå ut i media och
tala om exakt vad han tjänar.
– Jag har inte blivit utsatt för
en enda påtryckning, ingen har
bett mig att göra detta, utan det
gör jag på eget bevåg. Det visar på ett starkt förtroende som
vi har mellan styrelse och vd.
Jag tycker inte att styrelsen ska
behöva utstå mer kritik för det
här, utan det är viktigare att fokusera på vår verksamhet. Det
är verksamheten som ska stå i
fokus för hamnen och det är där
som kraften ska läggas.
– Vi arbetetar i en interna-
–Jag jobbar i snitt minst tolv timmar om dagen och tycker det är roligt att pendla till mitt arbete varje dag, även om det är jobbigt att
jobba i ett kommunalt bolag som gått med förlust i flera år, men trenden är att vi är på väg mot ett nollresultat, säger Tor Carlsen, vd för
Lysekils Hamn AB.
tionellt hårt utsatt bransch och
det är många hamnar liksom vi
som har problem. Egentligen är
det tuffare att vara vd i ett bolag som går med förlust, jämfört
med ett bolag som ständigt går
med vinst. Man kan inte jämför Lysekils Hamn med LEVA
eller RAMBO för vi verkar på
en helt fri och avreglerad marknad, säger Tor Carlsen.
Stor nedgång sedan 2010
Sedan den stora nedgången
2010, då Stora Ensos linjetrafik till Spanien och Irland lämnade Lysekils hamn efter 33 år
till förmån för Göteborgs hamn,
och 40 procent av all godsvolym försvann, har godsvolymen
över kaj dock ökat med 5,8 procent.
Under samma period har den
totala godsvolymen över Sveriges hamnar minskat med 4,7
procent.
Denna utveckling beror dels
på lågkonjunktur, dels på att
åkerinäringen tar hem allt mer
gods och transporterar på vägarna, inte allt för sällan med importerad arbetskraft från låglöneländer.
– Trots denna utveckling är
både godsvolymer och ekonomi på väg åt rätt håll i Lysekils
Hamn, till gagn för ägaren Lysekils kommun. Under de två
senaste åren har vi haft en positiv volymutveckling, konstaterar Tor Carlsen.
ByggMax ger mer trafik
De främsta orsakerna till den
ökande godsvolymerna är etableringen av ByggMax, men
även ökande trafik av bulkvaror såsom kalk/talk.
Den ökande volymutveckingen, i kombination med en
fokusering på att förbättra resultatet, har medfört en kraftig
resultatförbättring på närmare
3,6 miljoner kronor jämfört med
2011.
Antalet anställda har minskat kraftigt ända sedan 2006.
– Då hade vi cirka 40 personer fast anställda, i dag har vi tio
anställda. Det har skett en dramatisk nedgång och det har varit en tuff resa för vår personal.
Jag vill verkligen tacka de anställda som vi har kvar, de har
varit oerhört lojala, säger Tor
Carlsen.
Norrmännen handlade dagligvaror för 15 miljarder kronor och
sällanköpsvaror för 8 miljarder
kronor. Gränshandeln mot Finland och Danmark omsatte 12
miljarder kronor. Till skillnad
från norrmännen handlar besökare från Finland och Danmark
mer sällanköpsvaror än dagligvaror.
Drivkrafter analyseras
HUI Research har för tredje
året i rad kartlagt gränshandeln
mot Danmark, Norge och Finland. I rapporten som släpps idag
analyseras gränshandelns storlek, utveckling och betydelse för
sysselsättningen. Dessutom ana-
Finland och Norge omsatte 18
miljarder kronor i dagligvaruhandeln och knappt 13 miljarder
i sällanköpsvaruhandeln. Därutöver spenderade de nordiska besökarna drygt 5 miljarder kronor
på bensinstationer. Av den totala detaljhandeln i Sverige utgör
gränshandeln 6 procent av dagligvaruhandeln och 4,5 procent
av sällanköpsvaruhandeln. Utvecklingen i gränshandeln har
under den senaste 20-årsperioden varit betydligt starkare än utvecklingen i övrig detaljhandel
i Sverige. Störst regional inverkan har gränshandeln i Värmland, men även norra Bohuslän
och Jämtland drar nytta av närheten till Norge och har i vissa or-
0523-667083
[email protected]
”Jag tycker inte att styrelsen ska behöva utstå mer kritik för det här, utan det är viktigare att fokusera på
vår verksamhet. Det är verksamheten som ska stå i fokus för hamnen och det är där som kraften ska läggas”, säger Tor Carlsen (t.h), vd för Lysekils Hamn AB, här tillsammans med ordföranden Kent Olsson (M).
Personalkostnaderna har
minskat det senaste året med
7,8 procent, trots ökade godsvolymer och omsättning.
– Produktivitetsutvecklingen är den enskilt viktigaste faktorn bakom det förbättrade resultatet mot bakgrund av att personalkostnaderna utgör den enskilt största rörelsekostnaden.
Den har ökat med närmare 59
procent jämfört med 2010.
Positiv trend
2012 har inneburit en fortsatt positiv trend som startade
2011.
– Enligt den marknadsinformation som finns tillgänglig är
det högst sannolikt att vi kan
förvänta oss en fortsatt positiv
volymutveckling under 2013.
En fortsatt strukturförändring
av verksamheten kommer att
krävas under det kommande
året.
Lysekil Hamn blev ett helägt
kommunalt bolag den 1 januari 2009. Då fanns fortfarande
Stora Enso kvar med sina linjer
och den totala godsvolymen
uppgick till 269.619 ton/år.
Årsresultatet i hamnbolaget
blev ett plus på drygt 3,8 miljoner.
Sedan kom några rejäla förlustår med stora miljonunderskott, innan styrelse och vd
hann lyckades parera och minska kostnaderna.
Godsvolymen 2010 sjönk till
109.901 ton/år och ökade till
112.899 ton/år 2011 och
116.280 ton/år 2012.
Minus 283 000 kr 2012
– Vi håller på med bokslutssiffrorna för 2012 och resultatet stannar på minus 283.000
kronor. Under 2013 är målet att
vi ska nå ett 0-resultat. Lysekils Hamn ska inte belasta kommunens skattebetalare och gå
ut över skola, vård och omsorg.
Det är lite lustigt att jag sitter
som ordförande för Lysekils
Hamn numera, trots att vårt pati var det enda partiet som sade
blankt nej till de enorma investeringarna som gjordes på 90talet och som vi idag har stora
kostnader för. Även om hamnen avvecklas kostar hamnens
investeringar minst 1,5 miljoner om året i kapitalkostnader,
säger Kent Olsson.
Gränshandeln mot Norge
värd 23 miljarder kronor
Under år 2012 omsatte lyseras gränshandelns drivkrafgränshandeln mot Norge ter och hur dessa påverkar framtiden för gränshandeln.
23 miljarder kronor.
Gränshandeln mot Danmark,
Vill få fler linjer
Hur arbetar ni för att skapa
nya linjer till Lysekils Hamn?
– Det här är en bransch där
man ständigt lägger ut anbud.
Även om vi samarbetar med
Uddevalla Hamn om malmtrafiken, så konkurrerar vi om annan trafik. Det är inte alltid kvalitén är avgörande, utan rederierna väljer oftast det alternativ
som är billigast och passar bäst
i deras totala logistiklösning,
säger Tor Carlsen och Kent Olsson, som hoppas och tror att sjöfarten tar tillbaka trafik från
långtradartrafiken som belastar
miljön mycket hårdare.
Under hösten 2013 är det
tänkt att Seabased ska bygga
sin fabrik på Grötö. Där fabriken ska ligga finns ett magasin
som Kolholmarna AB förvaltar och som ska monteras ned
och eventuellt säljas.
– Vi har inte fått någon avisering från Seabased ännu när
bygget ska starta. Den ska komma sex månader före byggstart.
Självklart står vi beredda att ta
bort magasinet, även om det blir
en kortare avisering för den här
etableringen är mycket positiv
för både hamnen och kommunen.
Ahlbin Gustafsson
ter en betydande gränshandel. På
mindre orter i glesbygd innebär
gränshandeln en möjlighet att
skapa arbetstillfällen och tillväxt.
Gränshandelns bidrag till arbetsmarknaden i Sverige uppgår till
drygt 14 000 sysselsatta.
Goda förutsättningar
De framtida förutsättningarna för gränshandel mot Norge
bedöms som goda då prisskillnaderna mellan Sverige och Norge förväntas fortsätta att gynna
gränshandeln. Gränshandeln mot
Danmark och Finland är i hög
grad beroende av växelkursen,
vilket innebär att riskerna för
gränshandeln är större.
Rapporten Nordisk Gränshandel och Turism i Sverige har tagits fram av HUI Research med
hjälp av finansiering från Svensk
Handel och Tillväxtverket.
Johan Thylén, samhällsbyggnadschef, Susanne Pettersson, inköpschef på Preemraff, Barbro Bergström, vice ordförande i NäringslivsCentrum, och Torkel thornadtsson, projekt-
och driftsäkerhetschef på Preemraff stod för informationen på frukostmötet.
2300 stopp-arbetare invaderar Lysekil
Frukostmöte hos NäringslivsCentrum
Att förlänga säsongen har
alltid varit ett önskemål
bland näringsidkarna i Lysekil.
Under 2013 blir det verklighet, då Preem lockar hit
2300 gästarbetare till sitt
stora revisionsstopp.
Dessa kommer naturligtvis att
sätta sin prägel på staden och
bidra till ökad försäljning hos
hotell, restauranger och affärer.
På måndagsmorgonen informerade Preem om detta, då
NäringsLivsCentrum, NLC, hade ett frukostmöte på Campus
Väst.
NLC är på offensiven och
har redan tidigare bestämt sig
för att Lysekil skall hamna högre upp på den s.k näringslivsbarometern.
Vice ordförande Barbro
Bergström, som till vardags är
Vd för Kuling Rehab, hälsade
välkommen och förklarade att
år 2020 skall Lysekil ligga på
plats 20!
– Det är ett tufft mål, men
om alla har en positiv inställning, kommer det säkert att gå.
Storstopp på Preemraff
Lockar 2300 arbetare
Torkel Thornadtson, som är
projekt- och driftsäkerhetschef
Matsalen på Högskolecentrum blev välfylld vid frukostmötet.
på raffet, informerade tillsammans med inköpschefen Susanne Pettersson om det planerade storstoppet vid anläggningen.
För att säkerställa driften vid
en så komplex anläggning som
ett raffinaderi är, gäller det hela tiden att ligga före, dvs man
kan inte vänta tills det inträffar
ett haveri utan man måste planera reparationer och byte av
delar.
Vice ordförande Barbro Bergström, som till vardags är Vd för Kuling
Rehab, hälsade välkommen och förklarade att år 2020 skall Lysekil ligga på plats 20!
”Det är ett tufft mål, men om alla har en positiv inställning, kommer
det säkert att gå”.
– Även om kostnaderna för
ett stopp i den här storleksordningen ligger på drygt 500 miljoner, så lönar det sig i längden.
– Det är precis som att regelbundet serva bilen, säger
Thornadtson. Om man sköter
servicen bra , så undviker man
oförutsedda haverier, som ofta
kostar mycket mer.
Mycket kringservice krävs
Då man talar om planeringen inför ett storstopp är det oftast det rent tekniska man talar
om. Men om det kommer 2300
extra arbetare till raffet, så ställer detta krav på mycket annat.
Exempelvis räcker inte de ordinarie omklädningsrummen
till. De måste utökas med tusentals nya platser.
Detsamma gäller kontorsplatser. Här räknar man med att
behöva drygt fyra hundra extra
platser. Under stoppet behövs
det dessutom 200 extra toalettter.
– Detta är en mycket viktig
funktion, påpekade Thornadtsson.
Personal från stora
delar av världen
Susanne Pettersson, som an-
svarar för inköpen av material
och tjänster berättade att arbetet påbörjades redan under våren 2011.
Arbetsstyrkan är i högsta
grad internationell.
– Vi räknar med att 700
kommer utomlands ifrån. De
kommer från England, Tyskland, Holland, Italien, Slovakien och Japan.
För att komma till rätta med
svart arbetskraft, dumpade löner och annan kriminell verksamhet samarbetar Preemraff
med Kunskapscentrum.
Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet arbetar
tillsammans med tio statliga
myndigheter mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet
och otillåten påverkan.
– Detta är viktigt, påpekar
både Thornadtsson och Pettersson. Det handlar om en så
stor arbetsstyrka, så det är
omöjligt att ha koll på alla entreprenörer och underentreprenörer.
Gert-Ove Forsberg
– Vi räknar med att 700 kommer utomlands ifrån. De kommer från
England, Tyskland, Holland, Italien, Slovakien och Japan, berättade
Torkel Thornadtsson och Susanne Pettersson från Preemraff.